Solen går upp kl. 331 och a jned kl; 20.49. +; och följer skriften rad för rad ”N Men när hans. ord” syns: allé för « och antför väldigt det. .han gjort ÅA AV IKölns . : ofuning, Han: blev den 50.000: de : värdefull: kamera... : "7, Ett "minst / -” ” Dagens namn : : VILHELMINA. Solen går upp kl. 3.34 och "ned kl) 2045. 00 0 "Morgondagens namn Ni Y” BLENDA. ” "Solen : går "upp kl; B32och ned kli 20. 41. : Dagens dikt: : Nu vänder | mor C sitt bibelblad : där Herrens gärning träder. fram så dunkel, allvarsäim : " stort : då sitter hon i skymningen och finner frid i den.” Nu blommar "där en 'Tuvig vår som emot. sommartider går Milt dofta alla markens träd” och fältens "ljusa säd, or (PAR. LAGERKVIST), ; Modern: uppfostran? | ”Scktonårige Ulrich Gruber skol ykade från skolän' och gick till internationella - fotografiska esökaren och fick som, belöning er När : högtidlig. heten. skulle fotograferas” blev Ul. . rich orolig, men" den Vvönlige borg- mästaren ; lovade. att: tala väl fö honom hos ans”rektor, ; | Spektor 'Killander på Laholms 'stationsskrivare 51 I stämmer” å. det livligaste med Varför inte bli. stationsskri- vare? står det på en broschyr, som: Statens Järnvägar. varit vänliga nog att. Skicka ogg, Ja, varför” inte! . Det hade säkert varit : "klokare (än ”att bli. tid- ningsskrivare. Nu skall man alltid ha ett sju särdeles snärj | för att hinna skriva en massa smörja,” "innan : tidningståget går. Var. man stationsskrivare, kunde man naturligtvis ta god tid På sig och låta bli att. skic- ka i- väg tåget tills att man skrivit smörjan färdig, ” Så snart jag läst frågan på broschyren . fick jag en inre lust att-ringa upp stationsin-' För STRIDER OCH ÄVENTYR . ÅREN 1658—1059, + FTER FREDEN I ROSKILDE förde ; Göingen Bitt - tappra kompani över till. Själland. Här rådde nu den största sorg och därtill elände. I känslan här- av nödgades kung Fredrik i skrl- velse den. 5/3 avtacka kompaniet med löfte om framtida ' anställ- ning då lägenhet så yppade sig. För våra ögon ser det otacksamt ut i. all synnerhet vid tanke på : Å svårigheterna att i det utarmade järnvägsstation : och säga till honom, .-att jag ger Statens Järnvägar alldeles rätt: Var: för . inte bli stationsskrivare! Och. så. fråga honom, om öch när jag ' kunde få börja' detta Bom' jag tror utmärkta; yrke. ' "Jag fick emellertid aldrig tid att fullfölja min tanke. Och nu har jag börjat vackla j tron. Jag har nämlgen i ”rapsodi” råkat: 'läsa en artikel om -tid- ningsmannen :: och ': hans yrke. Prapsodi” " är en, tidning, som eleverna +. : vid : "vårterminens journalistkurs vid Stockholms högskola just. i: dågarna gett ut ”- som ett anspråkslöst lär- lingsproöv"”, såsom : tidningens redaktion” själv skriver.: Det var. inget 'fel alls på/det lär- lingsprovet. -» Den: artikel: som jag "här ', tänker på och som kommit :mig att skrinlägga mi- na: planer på att försöka bli " heter... ”Re- 'spekt + för ” människsn”.”. Med ”människan”' avses i detta fall tidningsmannen, : : Det var ett ord "i rättan tid, och" jag in- ning för de från hembygden för- drivna 'dragonerna, : men nöden har ej någon lag: " Den 21/6 blev det uppgörelse med Göingen- och: hans styvson Niels Lavridsen, . Efter viss av- räkning : . fick Sven : Povelsen 58214 rådl.'' Niels Lävridsen fick den :30/6 efter. avräkning ' blott 514 .rdL. Men pengarna fick de vänta på, ty kronan; tom. Svend Povelsen håde ju kungl. löfte om ersättning för sina tjän- ster, - varför "han :i brev till kungen : begär : Esrom mölla I Nor ejälland samt fiske i | Esvom jö.: n 3 : Men det blev” annat av tyr nu kom" det' andra av! Karl X Gus- tafs krig. Den 7/8 steg Karl X Gustaf i land vid Korsör.: ;Visger- ligen sade han att. han ville hjäl- på kung Fredrik mot adeln — men" den” gubben. gick ej get danska folket. i Stor bestörtning utbröt i Dan: mark vid undérrättelsen om det- ta nya ångrepp.: Men nu visade sig. Danmarks konung och folk, som stora hjältar. Landet skulle försvaras till. det yttersta, I det betryckta ' läget kom adeln att stå som en syndabock, Säkerligen var dess dåliga rykte något över- drivet, men den. var ej helt utan fel. . Til kungen. vände sig nu det den för mig okände rubrikskr!. hört .historien om killen, jsom "gick förbi "en: affär "med -be= jgagnade kläder?: Vid dörren häng- de jen kost; mys kostade 60 kro= Han lyfte.-ned.qdel gick in och Visade sälen; Hur -mycket?. Hm, låt mig: se,” sa mannen ibakom disken och satte på sig glas-- jögonen. Blanka , sarmbågar, slitna I Ibyxkanter: = tja,-mer än 20 kro- nor, kan: det inte bli . X — Bra, då tar jag den! N — "Tar den? Jag trodde” ni ville sälja den! å Eg — "sluta upp med de där konster«, FN jag ska an klödstrecket! | Tenor hängdes på Opera- "= fö 5cen sagt pinsamt inter-, mezza utspelades bäromkvällen vid en premiär. på ' Bordeauxoperans . tiljor, där en av huvudaktörerna enligt" rollen skulle” hängas ivgal- gen —' och hängdes'så pass realis- tiskt. och grundligt :av baritonen=. -" bödeln, att den hängde under. någ- ra sekunders tid svävade i fara att .kvävas. Sanningen att säga var det "Gollegan ; baritonen .. Pierre. Zany, vilka bägge hade bärande roller. att utföra i: kompositören Jean Frans. caix', opera PLa main: de :gloire”, NL goda" vänner, Operans handling Yslilldrar sig på Henrik IV:s tid och hängningssceen. är - historisk, Men : kompositören I hade säkert inte: räk- - nat med att”det snörliv, .som de- .”linkventen 'var - iförd på scenen, ”' skulle markera just i det avgöran= de ögonblicket, och till all lycka lade ”bödeln” i rätt tid märke till att en olycka var nära. "Något svag i knäna fortsatte den nästan häng-. de sedan att spela sin roll RA - «+ bliken var: givmild med: applå era ' Na, den hade inte uppfattat" va som stod på att hända. so. cA - Hur går det med dina bi- samhällen? I ' fom Jo tack! Någon ”Könung hår vi, visserligen inte fått men min svärmor har" blivit stucken. tre gånger. : . Jo, "se jag" har" haldt slagit "mej; å nu undrar jag om jag inte kunde få ut halva liv 1 döttrar på 5 och 2 år; De sak- :Iför en tidningsträl som under- | sig varen. Jag skall förresten ta tidningen med hans artikelru- brik" med > mig hem och visa rubriken och artikeln för mina danska folket och Spottefuglen” "Ol gode” Datiek -— Konning: Friderik ” blid, tänk Rigets 'bedste;” "det nar ; fullständigt ; respekt för mig. "Men det hjälper kanske att visa. dem, Vad andra anser. Alla andra mödel har visat. sig fruktlösa, ' " > Artikeln i ”rapsodi” innehöll en del ganska hugnesamma ord Grib Ulven derfor. "han bider dig, Dansk-Konning, san gor : du "ret : - viselig, > be Gua om Näade, tag i Haand, : tecknad samt även en del, ny- | heter för honom, t. ex. att tid-' ningsmännen '. ofta betraktats som” skumma” individer! Jag kl, "pper: : : > "Der rata tidningsmännen ”. häde"” inte" samma. : sociala Nu I ställning = -soim tidningsmäni-, "nen av i dag. Ofta betrakta- des "de som skumma -indivi- der.” Men tiderna förändras. ' Nu är redaktör en titel med :+80d klang, som går bra både - kommunal. och rikspoliti- ken. "Ja ända upp i' högsta "statsledningen har det fun- : nits och finns folk 'som kan > sätta f, d. redaktör framför "Bina nuvarande titla; En nyhet för sign. är också, att det är titlarna som går bra i kommunal- och rikspolitiken. I min fromma ' enfald hade jag trott, att det var det rent. per- sonliga" Som "var avgörande. Amnars är det nog riktigt, att tidningsmän inte är' avstängda från” uppdrag av antytt slag. Ett villkor torde” dock finnas för erhållande av. dem;' nämli- gen att det skall stå ett.”f. a. framför 'titeln. ”Journalistiken kan ;leda till allt, bara man lämnar den” har en' känd 'per, son yttrat. Bättre än leda €M allt är dock att stanna kvar i sitt yrke, antingen detta nu är stationsskrivaréns, fournalis- tens eller pågon annans, De fattig,” som her. i Riget. bo giver dig Kertil baad' 8o og Ko. "Den ämnda arkitekttävkn- gen. hade: utlysts av. Götborgs bostads-a.-b.' och avsåg att-få fram nya" " lägenhetstyper med bättre: tillvaratagande av <till- gängligt :golvutrymme än ' hit- tills, . Arkitekt Bogh-Andersens | förslag ' innebär . en " helt. ny prinep :. för. . familjebostäder. Det .kommer nu att -jämte 'de publiceras i en särskild bok. Ag "Någon ordentlig v väta: Kar vi inte fått sedan vi tidigt i våras höj på. att bli dränkta i regn, regn, regn "och, något senare höll på att flyta bort med 'vår- floden från Markaryd med för- städer samt angränsande 'orter längs ' Lagan i Småland. Om än vädret -är för: torrt, för kallt, för vått eller otrevligt på annat sätt är det bra att ha, irite minst för. undertecknad när han. skall skrivå: under Ovanstående. rubrik." 'Gud vet | här jag skulle klara det,..om Jag inte hade vädret att prata om. "Jag känner mig'faktiskt månad att skriva till regering- eh och tacka för att det finns väder, . och ' "för att det aldrig tar: slut, , väder att - prata om och väder att klanka på. . För det är; naturligtvis regeringen, Som har äran och skulden för att vädret är sådant det är och Som gér.oss vädret; Detta kan man förstå' redan därav, att regeringsledamöter har så gott munväder och pratar - i vädret för jämnan, : "Vi kan tala om, att' Lalolos £ f. stadsarkitekt har utmärkt i en 'arkitektpristävling. Har Laholm en t. f, stadsark. tekt? : undrar ' troligen läsarna. Vi . förstår denha undran, ty det har inte meddelats i pres- sen "förrän vi nu här omtalar det." Vår hittillsvarande 'stads- arkitekt "Yngve Alvå har er- hållit en befattning vid bygg- nådsstyrelsen "i Stockholm, och t.:f. stadsarkitekt I Laholm är Svend Bogh-Andersen, Kristi- : försäkringens: anstad. - RA sa oe - | landet finna en "anständig 'bärg-|- Om du vil desnom lose og fri fra Adelens'strenge Tyranni. Kvinde og Bonde, gejstlige Klerke st ensker : det snart kan gasa udi - " Verke” >. : i I dessa svåra dågar visade sig också. Fredrik III; som en stor man, "värdig folkets förtroende. Då man föreslog honom. att. fly svarade han: . "Ner; den dte Fig vergi sin ” Rede - Den 9 åugusti var Köpenbainns borgare kallade till. slottet inför kungen. Men även den enklaste man. ägde tillträde. Salen blev fullsatt." Alla var överens om att kämpa : till det. yttersta. och en garvaregesäll ropade: "Det vilde vere en evig Spot om Skäm: at forlade vor Konge for én svensk Trudsel, Nej, vi forsoge' först en haard Dyst, nedes "vi. da: til at give 'o3, ere. vi unäskyldte", "Alla lovade nu att kämpa” till det” yttersta. i : i "Den" 27.; aug. : 'blev- genom "ett kungligt "brev: Svend Povelsen och :hans' dragoner ånyo inkalla- de men redan, den. 22 aug. hade Fredrik III i ett upprop till Själ- lands, folk : anbefallt. Svend: Po- velsen .. till att samla ft Iket till motstånd mot fienden." . Då 'det var. ovisst om Svend Povelsen skulle komma med: l- vet tillbaka fick han. en' kungl. försäkran om ' försörjning :: av hans ; hustru och. barn i deras livstid. ; : I Till Gölngen” "plöt nig flera av övriga ; bästa tävlingsbidragen hans dragoner. Andra starinade i Köpenhamn: till :. dess. > försvar. Men nya. kommo till, bland. .des- såa..::skeppare ; Niels. Berg, som kanske kände Göingen från" den tid han var skeppare i "Laholm; ; Hade Svend. Povelsen :- kämpat tåppert i. ' Sydhalland, på Hal- landsgås och. Skåne, så'uträttade han här i. Själlands skogar, rent fantastiska bre platser där Göingen' m d förkärlek höll ' till var Snesére / spörja, om Carit. Etler i sin. berömda. + roman påstår. att' de ofta kallar des .Göingarna” av folket i trak- ten. - Det är "mera troligt att namnet var efter. Göingen, deras aäförare, -Detta. namn har, som jag: tidigare” i framhållit, - sin grund i muntlig tradition. halland och på åsen, ':. . :$.. Snesere: prästgård var ih: kyarterade tvenne svenska kvar- termästare, .. Då . Gölngen -. att. en.. stö slaktboskap. hade evererats -dit, gjorde han ett anfall på gården. Efter ' en häftig. strid under vik | ken båda kvartermästarna” stu- fick : Pade;: stod Göingen som . Begrare, ;i Vid ett tillfälle kom en tiggap-, käring”. till. en befälhavare öch erbjöd 'sig' att visa var Göingen uppehöll. sig, Officeren skickade]. genast. '€n ryttartropp ut. med kärlngen som vägvisare, :' :Öster om byn ligger den” djupa | Shesere. sjö och dit ställde man] färden.' Inkomna :i skogen. smet käringen' från dem, > ca, 3 I Då svenskarna kom ut ur gi gen, satt Svend Povelsen på sin lilla". haNendshäst' via stranden. Han vinkade mot svenskarna och ropade "till: dem:" ”Her har: Il. Svend" Povelsen, tag. ham, om-I kan”. Sedän red han i galopp ut på sjön. Med:ett skri av vrede satte." svenskarna. .- : efter honom. Isen: knäkade och” böjde sig. un- der. Gölngen men: över kom han. De” svenska ryttarna red genori isen och fann sin gray, "i Än i vår tid lär folket i ort n ej gärna gå förbi stället där ett egendomligt ' ljud” höres, särskilt vid -ombyte: & .-väderlek,. och det 7 heter ' att. det är de :omkomna ryttarna. som spökar. Det påstås ; att tiggarkäringen. Var. den f klädde Gölingen. "a Ännu för en del är: sen hände | att vid" västlig :storm-en mängd hästben '. från bottnen. av: sjön drev. upp På stranden, - t annat tillfälle ög Svend Povelsen en stor penning: summa, det sägs 50.000 dir.- mitt för... näsan på” svenskarna ”såmt brände” dem inne i en gård, "På den stora Ellemosse ” via gärden : Bredeshaven "i Snösere Kr HM dd stor Stora- Röttinge, .. Huruvida något större antal folk från Göinge var «i med ; honom . är” väl ovisst,; även socken, drev han ut en stor, tropp ; På Jungshövdds Slott ar en svensk Överste inkvarterad. Dén- né:' satte "ett högt "pris å Svend Povelsens huvud; ' Em. kvällsstund 2 Når. vinden slutat viska - och "mänskor flyr: i öknen | står du fast i tron och ägde ljusets vingé ” ; diktare är ordet om dig : du var det som andra : ej för- . ” . mådde - »+ a Ssärling” " vart går färden ”; tror du vägen led "bort mot givna mål nej . "jag vet:att de vägar ” --8om du har ett gå.. "ej leda bort mot givna” mål mot slingervägar t H Intet; väntar . ev ar: alt väntar :0. hur "sort att intet vänta - vänta allt. vid. nästa krök a vägen - SN : > i de tjus så de ljusas rum. - H : Här går skiljevägen . det är svårt att skiljas lätt att mötas ' : ; låt oss minnas "goda" möten s : glömma oförrätter. > :i1N5s Si i: hårda ord oxo och dystra stunder ” TE minnas glädje en la - 2 > goda ord CC I . och vackra. tankar : 0: i ljuset” vakna ; : i de dödas ljus” så -de dödas. ljus: i världen ve 4 . Här är du . : var är jag var är alla vi andra > - klägstorp 22 maj 1951 och vet vad ingen annan anar - . Varför inte skänka : Kärlek ” ljust är allt du när! : Stegen på den" vägen fr, vårt "möte sker ingen kan den "hindra "lägga 'ord i vägen. : vi kan våga stegen kan träda fullt i Huset « ut = ohurz skönt. atts somna ch att vakna cs "i. de. levändeg. ljus ' hinsides Dysta tankar : mörka stunder - allting ljusnar '-: : i där vid: horisonten . .O hur ”Hust omkring mig > aspens "lätta prassellöv :/ och svalans. svarta blixt Bud som "når är Vusets bud 4 "och , sorgen främmande och borta : 5 varför sörja här i väntans. H .- närhet i vår närhet -.. - "mötas utan fruktan utan rop ; | anser). Majsens usprung trots I vo riga efterforskningar fortfaran- de ett mysterium. Redan när A-|: merika upptäcktes, ” befann den sig. i'ett högt utvecklingsskede, och att den varit i odling minst -tusen år före ”Columbi'. resa har + liga USA:s stater, skörden "användes ute på gårs Åkermajsen disponeras för när som. alla övriga kulturväxter till sammans... Ett flertal olika typer odlades; vissa användes för" fö- då; andra ' för "dryckesfram- ställning' : och åter andra som | färgmedel. en: med mycket. stor ' Omsorg. Immigranter från början « . berätta” om, huru” nog- grannit jorden bereddes och göds lingen gjordes' till: majsfälten. I nya Englands - stater >gödslade Iman med fisk, : vid. varje .sådd majs! rna lades” en: fisk; och man "räknade - med omkring tu: sen fiskar; för en acre. majs. Ge- nöm' fiskgödslingen « Stegrades skörden till det tredubbla, Man |. att indianerna huvudsak- ”edlade”, de. båda typerna flintmöjs och ' sötmajs. Våra' da- | gars” "viktigaste - majstyper ha ominit genom "korsning " av h sötmajsen samt vissa : anse: att framgån- garha "med ' hybridmajsen till viss del” bottnar: i att den har så .! Hela världuns Drdduktior av beräkrias för närvårande milliarder" bushels, -JUSA.- Majsen” Upptager här: 25 till! 30 proc. av "åkerarealen och totala arealen torde uj c:a". 40 "millioner hektar räknar” ned att saluvt råg; ,sorghurn och" bomull: e | väsentliga "ödlingen" : av. ”möjs sker inom majsbältet, ” omfattan: dé” staterna” Indiana, Illinois, och Iowa sämt. delar" av" Minnesota”| "Nebraska, ;: Indiana och ;' Ohio: För tigt odlas majs im står Översten vid ett. fönster och ser. ut: över trakten..Då höres -ett skott” och översten . faller huvud- stupa" i "vallgraven." En kula har genomborrat, hans "huvud." I slot." tet: slogs ' larm: och besättningen samlades. Då. kommer en svensk-, gul uniform och” omtalar att "han mött mördaren,' en väpnad man, som sprang: in i skogen. ”Kom- men:.med,:;skall Jag visa vägen” sade. han. 1: ss i ;.De redo'inte ont "anande miéd ordonnansen; men inkomna i sko- gen, "' blev-": de" 'omringade ' av snapphanarna. och tillfångatagna. :4 Ordonnansen i svensk uniform var: Svend Povelsen och ”det'var han, 'som sköt den svengke SGver- sten. Svend Povelsen brukade of- ta uppträda i förklädnad, -. ', Snapphanarna .. . brukade. gillra upp : bössor . som sköt : då någon kom i närheten av den plats där utlösningen ', var . anbragt, samt ; Indianerna skötte mejsodling= VN 1600-talets |" väräv över hälften. produceras i i | dre detaljerade; r gen:av' hybridmajs" är som för- .talande, ordonnans ridande i blå. Skadad möjs' arivändes till bygger.. till ungefär 90” procent på majs s som ensjlageväxt, rubriceras som massurval.. Kora ning: ”mellari” hård: -öch: mjuk jades i början på '1800-talet, och för majsbältet.. " Under slutet av' 1800-talet och utställningar: av' majs i Förenta utseende, oh den som. lyckades uppvisa " som voro prisvärda, kunde tjä- nä ofantliga summor på utsädes- försäljning: an ' "Men ' dessa utställningar pres mieråde de prissatta typerna visade ofta": "låg avkastning. "Så &£ grundade man omdömet om 'oll-' så förädlingens. betydelse," För- med huvudsakligen av 'massur= val, som. gjordes mer eller min- ädlingsmetod en mycket ny' för Bteelse. als delse"som I viktig kultärväxt, den " | arten; - Metoden : att i framställa hybridmajs grundar sig' på om fattände' génetiska undersöknin. gat 'rörandé majseni: "ärftlighets- förhållanden "av dr George" H derade ' inavélns inverkan och fann, Kur. denna gav mera en- hetliga typer med försämrad vi- tålitet. 'Korsades emellertid des: y; Sa, återvanns, ja förbättrades vis jöneren Om man kunde utnytt :: denna .«<. vitalitetsförbättring bräktiskt, skulle ett värdefullt ' odlingsmaterial : erhållas. i- + Men - svårigheten blev 'att erhålld till- räckliga ' mängder hybridutsäde, Shulls och Easts arbeten: fortsat- tes och -utvecklades, av. många skilt må nämnas Hayes och .D. FF. Jones, Det 'var”den',senare, duhkhelhi bridkorsnir och där dessutom, helvet: skiner, som exploderade då” någon trampade på utlösningen.. Dessa, anordnin- gar - "skilt vägen till Presto Bugt.var ödesdiger ' för många svenskar, fom i betydande antal miste jivet på detta 'sätt. Liken efter aven- | skarna, , sänkte Snapphanarna i Br : Vpå Ä Å hovmark, -: På - 1880-talet fann. ma; grävning i en gammal kalkgrav en mängd människoben. Dessa lära: "härstamma från svenskar, som. "i . Brödebäcks mölla. blev bragta .om livet. genom ett par kvinnors rådighet och nedkasta- de i 'kalkgraven av snapphanar- na. MH "och ge av nåd det andra 2 håller fast o du broder — diktare : i världen — ne ljus är vägen som du går i å Ingvar 'Wabhlén ..; < i Svenskarna ' rasade -, mot de tappra ”snapphanarna, men be- folkningen . välsignade Svend Po- velsen, ty han beskyddade folket både mot svenskar och det slöd- der, som, oftast följer - 4 krigets spår. - Slutligen måste man. på svänsk sida .- uppge. försöket att kuva Danmark. Att- det misslyckades berodde i främsta rimmet på den | enastående tapperhet Danmarks konung och folk lade f£ dagen, kallades ”Selvskud”. « Sär- la med fann en praktisk metod att. to Täavl. linjer : Single cross | Double cross ”Hybridmajsfö, dl gen - id pär. alltså framställandet av:ett stort antal inavlade linjer... Ge-.' i. -många olika . riktningar kan man ; finna den" gyrinsammaste - kombinationen ur praktisk syn : punkt, . LForta.) Å) Forts, & pasta. eida, i eller mindre omfättning I samt.” Omkring 80 procent av majs- darna som foder," "utsäde. m,m: varande på ungefär följande kunnät-visas. genom olika fynd sätt: . ste i gravar m, mee : et -Man' antager numera; att möj Pörbrukn, i Öh "sen "uppstått i i Nya Världen och/' > Svin et "40" diskuterar, . : möjliga områ- Nötboskap ' 24” den 7 härför: - > Central Amerika |: Höns . > 15 | (Guatemala: eller Mexiko), Pe- Hästar och mulbsnog "> 85 rus högländer;' Västra” kanten av Får | 02 Amazonbäckenet. N Gården ' . : 10 : Vid ”1500-talets början. 'odla-| Utsäde Co Cl "0,5 des "majs i Amerika från sydliz |" . 16 mill, bushels NN gaste. Chile upp till södra Cana-| Export : Dn 03” då och från havets nivå upp et Svarnindustri : 8,0 |. möot:4,000 mi höjd. El i rå HE ” betydde majsen då: lika inycket : Majsilingor N ig 94 M edan "indiånernå utförde" viss förädling;” vilken "skulle" kunna ” majs (flint and soft corn) påbör, resultaten voro goda. Efterhand: framkomrimo "de hästtandmajssor« ter, som blevo så betydelsefölla Ne Staterna. Vid dessa fäste rien sig : enbart : vid majskolvarnas yttra-. "sådana - med de' mått, ' ka :-majssorter på verkliga för. sök;”och därmed 'klarlades ock :.' ädlingen '-bestod' till att börja" Framställnins ket. omfattande” genetiska. un- "' dersökningar:: och är,. näst ba- '. nanflugan, den: bäst analyserade Shull och dr E. N. East; De stu- >... andra forskare, bland vilka sär- som ? föreslog "utnyttjandet av ' nom att korsa. dessa tillsammans . -: 4 stör del till alkoholframställning. ss Ensilageproduktionen i USA : början av. detta århundrade an» ' ordnades ett mycket stort antal . ej' odlingsvärdet, och! har. också blivit föremål för mye "Detta är ett mycket omfättan- - de arbete, men 'man kan ganska väl förutsäga korsningsresulta- . tet för dubbelkorsningen enbart , från utslaget av' enkelkorsning- ” en. Det är också arbetskrävande" att ” taga bort alla hanblomställ- hingar från de plantor, åom sko- - lå utbilda kolvar. Man söker nu att utnyttja ” .hånsterila "typer - som moderplantor. 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.