s'. & Solen. går upp kl. 320 'och |. ned kl. 20.50. : "ned kl. 20.52, "” vin i ett sådant stormcentrum, "att dén fullriggare som styrman - hade tatuerat på bröstet seglade . " smälta, utan drog till med: äter storm, men värst var det +: SÅ . pass, nn " fjärde, - " käde - byta uröm. ; onde. plats: : - Systerdotter st formuläret! | nn VADERLEKENS-VÄLSIGNELSE i tropikerna. " fl. har: järnvägss vn, " LAFOLMS TIDNING! 4 Dågetis namn | BALTSAR; i [Morgondagens nazen ; FRITJOF. ” : upp kl." 3.28 öch 4 nn : Sölén går : Dägens dikt: si Gör nöjet ”Pofast i ditt Hus,” sägi ditt hjärta samvetsfriden,. "den gör vår uppsyn mild och jus, : den rår på sorgerna och tiden. (ANNA MARIA LENNGREN) et SKEPPARHISTORIER . Det satt fyra skeppare och skröt. Den förste berättade: ', - — En gång i Stilla havet kom ända bort I ryggen på honom, Det - kunde den andre inte Många . gånger har jag” varit en gång ' söder om Eldslandet. Skeppshunden :råkade skälla. på däck medan det 'ven som: mest — och vinden krängde ut och in På stackarn, så. han. sedan fick gå med pälsen inåt! « R «Den tredje hade stilla hört nu eldade han Hpp: sig och talte; EX gång i Biscaya: blåste de att. ankarna. på: våra blanka knappar nöttes av på ett litet tag, och knappafna blev all deles läta, — Sadé. du atorm?. sade ah dena 8 ;s— En. gång : var: ja, "med. om "att solen. inte: kunde gå ner. på tre dar; för att det.stormade:så pass att jorden stod alldeles :stil- "Ja. . Ändå frös vi som hundar för Ste Golfströmmen” blåste hbaklän: dogsågsreför > ening i i gåt höll sitt årsmöte ha- : "de ett par hundra medlemmar. - hörsammat kallelsen. - Ordf. J. Arvidsson, Mossarp, hälsade vände sig särskilt till direktö-. : fen i Skogsägareföreningarnas ; Tiksförbund Gösta "Olhammar, som infunnit. sig' bl. a för att. senare hålla föredrag. .. : Till att leda dågehs förhåndl gär valdes som ordf; Hjalmar Nil- sort i Spånstad, Efter obligatoriska val :av sekreterare: och justerings- mån överlämnades ordet till disp, Svenäng, som gav en:ori "om prisläget. Han erinrade om ,att prisförhöjningarna : under : det se- tills i Sh eför histö- stämmodeltagarna välkomna och naste halvåret varit de största hit- : ria, : ir S icke ens anats äv många. trä aru- "män, -som i. hös tas 't. o..m, sl3.en smula pessimistiskt på virkesmark. nadsläget. Deltagarna fick också reda på anledningarna till föränd- ringarna, som bl, a. är att söka i är ges av FN ri prisr > Fe t på: Utlandet; vilket fill. slut” résul- terat i stort efterfrågan av svenskt "land; Tyskland för att närsna' ett part exempel, Disp. Svenäng herör-' . knlppade med en alltför rörlig prise . höjningskurva:i. Det är. farligt att ligga med för störa lager. Det går inte:att samla på hög, man får säls "partier blivit till sådåria priser som vid försäljningstillfället syntes gor. «day men som i jämförelse med dags-' priserna inte är så lovande; Dagens lägé i Skogsägareföreningeris verk- samhet - betraktade han som det bästa. tänkbara, de egna industri- erna. flyter « friktionsfritt, i några större svårigheter att få fram virke har det ej varit och det får man väl delvis :tacka . medlemmarna «för, som: Jåtit: "virket gå åt rätt håll, Be- med lastbilstrafiken av skäl obestridi; ; > Efter. disp.: anförande företogs val -av:styrelseledamöter -och soc- -kenombud. Det blev med undantag av en del mindre Justeringar, om- orda och "uttalade sitt nöje att få fr Fiskade ni med fugor, un- der 'din ' semester? »—: Fiskade med dem? : vi fis- med; dem, campade med dem, åt med deém och sov med dem, : : LILLE JÖRGE sade ill "sin mamma: +» — Jag vakna i natt. - — Men kära barn varför gjor: de du det?” —: Jo, ser" dv jag "skulle bara MN : x "Min | man lovade mig en ö- verraskning om jag lagade . en riktigt god "middag. Nå&? Han sadecupp. vår, kokerska. FRAN JÄGERSROZ.. ” fn man vände sf till en god vän och frågade vilken häst han ” skulle hålla på. — Sätt en. hundraläpp' på Kän- " guru, sade vännen, Det är. en bra . häst, och Mäaninén gbjörde" så. Tävlingen gick, och Känguru kom in på Tr Li få MT RIV — Du var mig en skön expert, .Bade mannen. Hästen var ju, inte xperten. Det; behövdes ju nio an- - Gra hästar för att; slå: honom:' HoRsror' NILS, ” E gom: var -" nyskild, :förhörde än -på vatenograflilxan. -Han , dikterar: 5 Denna ringen; den" ska vandra . från den ena till den andra... 4 Avbryter sig Bjälv: > —' Var: Har jag: hört: det” där förut... >. 2 dr] Varpå systerdottern svarar: :' — Det kanske står i .vigsel- st om é då — Klimatet här hemma är all- deles för ostadigt! Man skulle: bo —"Bevare 083 väl — vad skul 1e man då prata om? oc ul = " Knär år pållen i Putsered.. : : fägupestlln I En från bene] > sson i Putsered fm. föra äm sstyrelsen medgie | => tid- vi att tåg 2126 i SJ:s nya MOR som : skall -träda i kraft 15 juni, får vid behov göra up- . pehåll vid Putsered för resan- gästa - Hallandsföreningen och :gick därefter” direkt inpå: sitt. föredrag, ”Att' denna uppåtstigande kurva. H stämmelsér. hos vissa av” kunderna” trä ifrån Holland, Danmark; Eng- . dé;också de: svårigheter sonr är för- ja, undan, och då har det för vissa - skogsprodukter är ju av, förklarliga - fritt. Någon större diskussion föres:|- kom ifte; och stämman förklarades efter. en: stund avslutad. + :-- . Därefter bjöd föreningen ' delta; garna" på middag och' medan ”man väntade på kaffet underhölls. man . med film,” : : : 7 När dir. Olhammar tackade för. middagen". yttrade” har bl, a. sin: glädje över att ha: fått bevista, en . stämma som, förflutit så lugnt som :' denna. En lugn stämma lovar' all- ; tid gott för framtiden, Och om den= na hoppas man ju alltid: det. bästa ' men vet ingenting, Dir. Olhammar | har såsom direktör. i: riksförbundet bevistat många: föreningssamman= . träden ' och ' hallänningarna k som han. delade" upp -i:två avdel< / ningar, Först och främst var det de ;' kogsfastiot Nya gr för et: taxeringsfrågan som beharidlades. Som bekant har grunderna för fas-" tighetstaxering ' varit - föremål för genomgripanle förändringar, yttra- >de tal, bl. a. Få åtgärder av lik- nande slag har varit föremål för så "mycket diskussion som just denna. Det är ju skogsforskningsinstitutet, som : lagt. fram 'förslaget och som: - kritiker .. står .. domänverket " och skögsvårdsstyrelserha. Att närmare redogöra för principerna 'för ifrå-' » gavarande -ämne : tillåter icke: tid- ningens "knappa utrymme, De som: intresserar sig för saken har goda' "möjligheter, att” taga del av vad” .som sagts i saken 'i Jordbrukarnas" Föreningsblad, Skogen och: Skogs- ägaren.: Talaren berörde sedan ved- frågan: Skogsägareföreningarna har av blivit ombedd att; försöka” skaffa 2 milj. kubik- meter, ved. Att i det läge som £ nn: ' virkesmarknaden med hör ga priser på trä i alla former är det ingen lätt "uppgift, Dir, Olharmmar förstod : också 'att de priser sord åsatts; veden. inte kunde. locka. till direkt koncenttation på huggningen' av ved.. Detta Var, heller ej. mes ningen, Dir. O.' menade att veden ej behövde konkurrera med övrigt virke om 'man tänker på alla de ] som förtfarande-kan bli föremål för gallring och med såda= na åtgärder tjänade: dubbla. ända+ mål: skogsvård och bränsleanskaff< ning. Huggs det sedan. också ved av all snöskadad skog kanske vi kan . bidtaga " ined den" eftersökta kväntiteten. Dir. Olhammar beröra deå k nåden. Uppehöll sig inte vid sågade trävaror, som disp,. Svenäng redo- gjort, för; titan behandlade. massa= veden, som han också lade ett par ord i vågskålen för, En glädjande "nyhet när det gäller massaved är ju att man börjat använda. löv till massa såsom björk, äsp; al o. dyl: Även. om. priserna. på dessa sorter f.n. ej är så höga är det ju gott att i en framtid kunna finna bättre avsättning för sådant klenvirke som. förut gått upp i rök som ved, - Predikoturer SYNT I Veinge. Tabernaklet.. Torsd,. 20. Veckomöte. Almborg.: avg Hishult. Hos 'Ottossons. Orisd, 20. des äv- ella? påstigande” EN > NYSS VETFTTI VEN bs BrBios os Ordf. tackadé för det intressanta : Predikan. Almborg och siång- fonden" i framtiden. förvaltas av Veinge i: storkommuns skolsty- relse. »' : i Den segslitaa frågan o inge ' ”fägata”. mellan": :Veinge kyrkby och Genevad löstes nu på 'så sätt att den: skall försäl- jas till resp. markägare.. -Till påstoratsombud vid e Jesiastika "förrättningar; valdes Edvin .Nilsson,. Azxéelstorp och cementgjutare Oskar. Eriksson, Veinge. "Till ledamot i boställs- nämnden valdes Carl: Sandberg, Génevad,' rfed Arne” "Jacobsson, Sönnergård 'somi ersättare. Från Edvin Nilsson, Axelstörp; hade inkomrnit en skrivelse med bé- gäran om entledigande från fulls mäktigeuppdraget på grund .av kög. ålder: Beslöts ' bevilja detta och hos länsstyrelsen begära ny sammanräkning, : ct och sjöstyrkor på ön. Garnisonérin- SS VM iska Äoeäk Då Island våren 1949 anslöt sig till Atläntpakten, anknöt landet till iräditionerna. från andra världskri- get. Dess allierade och främst där- vid sjömakterna "Förenta och Storbritannien fick rätt att un- der krig utnyttja ön för sina sjö- och flygoperationer, medan de å an- dra sidan, åtog sig öns försvar. - Isländ har djupa rötter i den väs- terländska' kulturen; Öriket saknar emellertid varje form av egen krigs- makt, och. de -140,000 invånarna är beroende ” av tillförsel: utifrån för del av, sitt Ii delsbi höv. En sjöblockatd skulle därför snabbt ledå till hungersnöd, !'sam- tidigt som landet skulle berövas av- sättningsmöjligheterna fört: fisket, dess ikti källa. Det doch atlantpakten av, Kapten Carl Areskog 'slaget om; :Atlante a Det. ryska ubåtsvapriet är betydligt starkare än "det tyska var 1939—40, Sovjet- unionen har redan nu baserat minst en' ktyssargtupp. och talrika ubåtar i ”Ishavsområdet ' och har möjlighe- ter att vid Krigsutbrott Kanalvägen koncentrera ytterligare lätta sjö-|. stridskrafter. ”d -Baskedjan "New Grönland — Island -— Färöatna—Skottländ utgör ett nö vändigt flankskydd för konvojvä- garna mot ryska marina operatio- ner-från Åshavsområdet.. - Den sirategiska borabningen av Sovjetunionen; ingår som ett vik- tigt] «led i den: amerikanska: krigs- vår. därför naturligt, att Island 'in- för iden hotande världsbranden val- västanslutding, även om: befolk- ens - majoritet. säkerligen . helst t hålla fast. vid neutralitetslin- 20; Denna tillgodosågs emellertid i ss mån .genom. att Island — lik- [2 igt Danmark: och Norge cke tillät att främmatide styra vår under fredstid stationerades -i andet. Den åv amerikanskt civil- flyg använda storflygplatsen Kefla-' pla vik stod. också under isländsk kon- trolli-ocl etjänades delvis åv i: ländsk" .markpersonial; e ö erenskommelse; som den i träffades mellaf Förenta ' ch Islands tegeringår om ggning . av; änierikanska för= Sand till c sté sålurida beteck« Fås som märklig. II presskommen- rna framhåller. isländska rege-' ungen, att åtgärderna vidtagits in= fm rameh för atlantpaktsförsvaret endast avser att frygi ga öns egen: De upplåtna baserna — Isvidare har vämpts — får sålunda icke använ-' 198. för "offensiva ända står dock icke uttryckli jack ringen har också f rbehållit sig n att utöva kontroll över gar- fernas nätionalitet och nume- Det officiella uttaländet syffar nnolikt "främst till att måtverka ståndarpföpagandan, som kallar Färden. för: amerikaäsk ockupa= Ba ostutet har betingats: av: skärp- ningen i relationerna mellan öst och . väst. Inför. det' ökade hotet av ett krigsutbrott i Europa ansåg man sig ' tydligen. varken inom” Atlantpakten som helhet eller" på Island längre kunna ta ansvaret för att ön läm= nades: försvarslös” och "sålunda" öpt pen för ett — även mycket begrän- sat öre beslutet hade. isländska "regeringen konsul- terat 43 av-alltingets -52 medlem- mer. Samtliga hade anslutit sig till: åsikten; att tiden nu var mogenför en begäran . om , militära .skyddsåt>'. gärder, 'De 9 kommunistiska med-" lemmarna 'hade' däremot icke :råd- frågats. Betecknande är. också,” att överenskommelsen + icke offertlig- '” gjordes; förrän dé första skyddsför- banden låndat på ön. «+ fo i Den. 7 maj anlände: 280: amér kanska soldater under befäl av: bris gadgeneral. . Edward - McGaw i:15 transportflygplan . till : Reykjaviks flygfält. De utgjorde förtruppén till en fredsstyrka, som enligt tillgäng- liga "uppgifter" skall uppgå -till 3—+ 5,000 + mari ur alla Vvapengrenärna, endast ' Keflavik 4 sten.av. Tyskar långdistansbombplan' har. aktualiserat: luftskyddet även. vakningen (främst: genom” radar- de ryska "boräbplanens” flygsträckor -: kommunistiskt kuppföretag. .. -var”användbara för tyngre flygplari. :Keflåvik: har” ytterligare utbyggts : efter krigsslutet och torde vara.ett ett: tämligen konstant lägtrycksom- -stötmar och diroma' försvårar nävi- jä Från ' baser på. Is- Inga drinkar serveras på Paris . en . tvådagarsstrejk som. kansk . tills kyparna får bättre betalt. ' stol.och njvta av det vackra väd då ihtaga någon förtäring, men d land:kan de tyngsta bombpl H solsken för de skandinaver trottöarserveringdt -p på Fund. av ' e kommer att fortsätta ytterligaré i Nu Jår gästernå Jagå plats på om ret utan att ha någon chans än et kan ju alltid vara skönt med": 2 som kommer Hill Paris: £ äv; typ B—36 med er .aktionsradie På c:a 6,500 km; = nå praktiskt ta= get: hela .Sovjetunioneris. territorium” (ävståndet. : Reykjävik—Irkutsk 6.400 -kri.): De medeltunga': bomb. piaheni.—= äv: typerna B—50 och B' I I ndustrialiser drivas hur lå —29 med respektive omkring 4,509' och 3,500 km. aktionsradie — Jå STOCKHOLM (Press). : nå. viktiga: målornråden inom euro- peiska” deleh av Sovjetunioner: Kan Ä skytteltrafik: mellan Is- åmpelvis baserna i Mel- lerstå”. Östern, ' förbättras möjlighe- ferna. Jaktplanseskort från. Island till. målområdena är. däremot, icke möjlig, sävida icke lufttankning kan ske... Om .Sovj Det . är ' utan all tvekan ett avi + vårt samhälles mest vitala problem; söm diskuteras i betänkandet om i: betonar ingen I får ej | ngt somhelst stötarha" från, déssa- könfarkturs > växlingar, . blir ett. utomordentligt sårbart samhälle — även I éi värld, > som lever i djupaste fred och där RLF-tidnirngen,' som emellertid will vidga perspektivet och ställa frå- gån: Har man 'inte i lokaliserings- utredningen -uppläckt, att detta om en bättre"l av industri- Västeuropa: (inklusive Skandinavi- en). 'och. norra? Medelhavskusten, ökas naturligtvis" Isländs betydelse 'sord: basömråde, Nämnas bör; att de körtåste" anflygningsvägarna : från sländ- mot” centrala, Sovjetunionen går över svenskt Område, Vetskapen öm” den: ryska: atom-; ombtillverkninger "och, förekom; = em och en bättre spridning av den indöstriella sektorn i samhället egentligen I bara är. halva | Probler met? . an : Dét kan föruts ittas, att den åsyt< tade "spridningen av: fö: Fetagsamhie-- 3 tén' kömmer att ytterligare 'dra en Idel folk från det direkta jord- och skogsbruket: arbetskraften på I Konkurrensen sk om kom- krigsrisketnat kan bedömay vata' ringa. Om vi-nu någonsin får. en sådan värld? I: 1 I" dagens: Kritiska' läge sålt knappast hågon anse det öpportänt . att' påyrka snabbast möjliga åstad= kommande av en sådan 'samhälla= struktur,” men även om vi' skulle fåka kofnma i ett:så gynnsarht ärldspolitiskt läge, att beredsk synputkterna' inte" kundé tillmätas samma värde som i'dag, så bör mar förfara ytterst försiktigt med vårt . lands ytterligare omvandling: från . . en korhbitiation > "äv Jordbruks och | YE av den; De kortaste flygvägarna dit från, norra : Sovjetunionen. eller Norge; passerar. över, eller i närheten av Island; En framflyttning 'av låftbe- anläggningar)" och: jaktskyddet dit skulle öka förvarfingstiderna och försvarsmöjligheterna, ” : ; Om "Sovjetunionen tillåts" att oc- kupera öjt och uthyttja > baserings- möjlighéteriå” "skulle förutom ovan berörda; marina. "fördelar — avsevärt förkortäs och därmed ris- kerna för: en effektiv. bombning av amerikanska hemorten ökas. (Av- ståndet” Seykjavikr New York är 4,200' km. Béträ ilande- nå kati” övrigt Hämnas; att golf- ömmen orhsluter Island och med: r;-att hamnarna på sydvästkusten, bl. a. Reykjavik och den forna brits tiska basen vid Hvalfjord norr där- om, isfria praktiskt taget;året runt, Fjordarna: erbjuder falrika | skyddade ankarplatser. NA Under ändra världskriget anlades | inimanlagt 12 flygfält; varav. två ade: b av: världens största flygfält: Ilistiska och betydelselösa, | industriell. företagsamhet;. att till. räckligt snåhga människor känner: : mer: ytterligare ' att: skärpas, Hår man aldrig fund över hur långt industrläliseringen : av ' samhället vådliga biverkningar på. grund; av bristande: ; balans - mellan: jordbruk och - industri? ' Det finns. de: som förnekar, att industrialisetingen kan drivas för Tångt, och "dessa, såm= | hällsplatieråre hävdar, att. dé öns-, "| kar diskutera frågan om samhällets t framtida. struktur uteslutande: från ekonomiska.. synpunkter, : synpunkter : viftas' bort som Om inte sådarr: ”ekonofaisk bålans lan jordbruksföretagsamhet, även i det, mindre jordbrukets form; och, sig "lockade "att :stanria "i jordbruket. bärligeti den Indus gärdernå för en bättre lokal ering: av industrien måste båskynd nä? x utveckling, ledande: till + | Höggradig itidustrialisering, att ra” egna" råvarutillgångar. .sannoli inte "kommer. att. rät tillför .at hålla ”hjulen i gång. Att hävd detta innebär inte'att bortse. frå betydelsen "av en:on hs striell produktion” "eller en livlig W.« dena — Island ligger i centrum av råde, — med :ofta vik ” Men: det innebär; att. det : finns” ett: optimum även: här. som inte får överskridas. ; för (Sorm: jä Ilse" kan. sätt den ållierade garnisonen undéx an+ : dra-världskriget bestod av till sjöss och i luften: Även som"; : bås för: väderlékstjänsten i fyller dä Isländ en I 60,000 man.) I. operativt hänseende underställdes den isländska garni+ sonen” amirål ' Fechteler,' chef för amerikanska 'ätlantflottän "och 'd signerad - till överbefälhaväre ' för det. ' nordattantiska området inom Atlantpakten. ; « Det; är: troligt,- att den: amérikan= ska... skyddsstyrkan, delvis: kommer . att användas för att förbereda en |' kommande baserinig åv större” flyg- gen på Island skulle-därigetiomi va- få ett'led i den pågående utbygg- naden av det amerikanska flygbas- ' systemet, jämförlig. med det tidiga- re låtandet av grönländska, bril Alla reallstör. I Lördagen var. en glädjedag för mången : höllg nämligen examen i samreal- skolan; och' det visade” sig: äese- bättre: att alla klarade-sig. .;'.- » De utexaminerade vår: Lars o. Helgesson, Skånes Fagerhult, Lars-Gösta '' Månsson, ”Hjelmsjö, Örkelljunga, "Ake--L. "Paulsson, Asljunga, Leif G.. J.: Svensson, Örkelljunga, . Elly B. Andersson, Örkelljunga, Ingrid Hansson, Ör- kelljunga, : Margot - Håkansson, Åsljunga, ' Stina RB: Joelsson, Turabygget, Örkelljunga, Inga B. Kindblom, Ljungaskog, Eket, Ma- rianne . "Lundqvist, Oderljunga,; Mona M. Moberg, Skånes Fåger- hult, Gunnel: B:' "Nilsson," Örkels ljunga, Iris M. Nilsson, . Skånes Värsjö, . Inga - M. Olandersson, Skånes : Värsjö, Irene Schölin, Åsljunga, ' Inger Stenfeldt, Ör- ketljunga, ” Orvoki Ulmanen, Ör: kelljungg, och Siv M. Ohlin, Skå- nes Fagerhult. fee OVANLIGT, . end Jag kan väl få- beställa ett rum för åtta dagar? - : "Det vet jag verkligeri "inte t har inte varit någon som har-bott här i åtta dagar ännu i Örkelljungaorten,. DV ."rån Förenta" Staterna till. Storbris tiska, franska och turkiska :basei Islands strategiska värdé består | BK El indh i dess rhet för sjö- och luftkrigföringeriy för base- ring 'oth för rädio-+, radar och'vä= derleksanläggningar. Några. ur: mi- litär synpunkt speciellt värdefulla industrier eller .råvaror finns icke på ön, ' - - 3. Islånds Betydelse ” fr ing Bild, som' Churchill artvändet 1 sina '. membdarer från andra världskriget. Hati skriver: ”Ver som än besitter Island: håller en pistol. fast riktad mot England, Förenta. Staterna och '. ada”, .Den.. kortaste .: sjöväger jannien pässerar i ”närbeteti av ö ånd kommer vid ett eventuellt :' a mellan Sovjetunionen och at+ ” ntpektstaterna att spela.en viktig - yt mycket större- kontinuer=- ansporter äv amerikansk per- -.val och förnödenheter än under tt krig i Europa i dag kräver - hälle;” som: sysselsätter: en så stöl del : av sin folkmähgd i industris och serviceyrken, ått det blir i ållt- nar möjligheter att kunna järan: Prinsessan Elisabeth - på blomsteri bal - på Savoy hötelt” + Londons" fi äv "Prinsessan Elisabeth fick + ett leksaks!:5 samt en tygkund till sin son prins Charles. Här 8 ges” en: arb kavalj och et. "med. två som hon. här. håller i i handen. kan drivas: utan att det uppstår, a 1, Andra " ått, samhälle: med' sådån' struktur, kan skapas och upprätthållas mel: och : äriva detta, Ikörhmer 'uppen= ' t) Hel kt : för” hög grad beroende '"åv' importal', och exportkonjunkturerna och säk= én i ännu mycket högre gråd uta präglad industristat. + Om lokaliseriigsölwednirigen även finge - fungera på denna del av problemet, skulle den kanske fin- ha, skriver tidningen, att åptinrumiz: ' punkten,' som: inte utår våda. kad överskridas, ligger härmaie än man tror '— i värje fall att den fins öcke att ör inrätta vår lökalises med. kt från ' detta'- faktum; om vi intövvill åt överläm fi av nuvarande fyg till . ått. get erbjuder väsentligt: hidre . trygghet mot kriser och 'kraséhe? än som är ur kommande. släktens Synpunkt önskvärt. ti nu säl I öpten se Vi har sjökor "Turisten: — 27 2? 7.7. Turisten: =: Jaså; har ni kartor, ja, då är v det jar ingen. koristt” som bar på.en fung - "upp: på bussen, Konduktören klarade att han'.måste betal tubbel biljett, eftersom säcken var Då öppnade” Binäg "sädken och ropade: «> Jack, kom ut och betala: iskly > din, biljett! . fm Så va let ' vårparet som "slog. upp” sin fötlövning” och Koti "ville ha igen sina brev; mer Mb ville ' kar hå igen allé Kyssarnia””> > , de a törstiga, ” — Det skollé..di också” t « dig, De predikar aldelg moral 500 meter ! Världens högsta” byggnad :plane- tas nu'ä New: York; Det". -plir' en kontorsskyskrapa på 44: våningar . med ett 300-m högt dbservatiohss torn på taket. Ovanför detta skall én televisionsantenfimast” höja, sig. . Toppen på denna mast kommer” ät befinna sig 500 meter uppe ten; di v.g. 35 meter” högre ä' pen på den televisionsantenn som hu närmar sig sin fullbordan; uppé på Einpire, "State Buildfitng.” Svårt. fall ”Höbets niycket unga dottér låsté än bok och" mafnma, sa , ått' how hoppades att det .var en bok som passade flickan, : — Oh, jadå, sa dottérii, det år” en underbar bok, men jag tror inté' du skulle tycka om den. Den slu- tar. så olyckligt! . ärade” iman = ? kak rade ma be Har 8 sä hah mås — Jå, te gå tillbaks till sin frut - > Beror på - skulle ni kunna tänka er aft gifta er med'en- som är obegåvad men har gött öm: pengar :; su "— Det beror på — hur mycket => - pengar har no. vn mej kapten; hör bär ni: er, Fr åt för : Kapten: : — 'Jay ett ' slags kartor; -- LIEr ed [Tara Tid
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.