i ; -Ahla tion. .' ER. : sentliga ting på de. gamla. land. v Yrvevv FLAGGIYLINNG | vm AHLA. SKOLA Mm" TAL AV... EINAR: PALSSON, D DÄREFYER ENOMIDROFTSTAVL. z "Det: har: blivitsen. vacker tradi- tion; att. landskormmunens skolor — dess styrelse, lärare "och ' ele- Ver: <—-skall :högtidlighålla flag- |, ”gans dag: med en festlighet: vid skola. samt "därefter med skolidrottstävlingar. Flaggfester. i -går:i Ahla anslöt: sig” värdigt till de” tidigare, och glådjande vv nog hade”, även rätt många för- äldrar 'mött upp. tosne -Det enkla men "högtidliga flacg. firandet inleddes” med att” samt. liga: barn vid distriktets. skolor samlades på planen framför sko- | Jan. Under. ledning av lärare Ta- "Be Waångmar sjöng. de först ett I par :fosterljändska | > sånger. Skol” styrelöens ordf. nämndeman Fi: » när. Pålsson trädde så fram "och höll ett tal till flaggan och, fos terlandet,' Han yttrade: i Jag: hälsar alla och énvar' väls kommen till Ahla skola för att fira : "den svenska nationåldagen den svenska flaggans dag, :' Sedan ett stort antal år tillha- ka ' har skoldistriktet- firat. den Svenska flaggans dag. på. denna plats vid mr vackra skola, «Även. . år har skoldistriktet velat > vlåranthäns denna tradi” Vi hälsar "den Svenska flaggan ': Den 'svenska. flaggan är sym: bolen, för allt svenskt. - Den är symbolen för" allt svenskt "handlandé ” till. hembyg- dens' och fosterländets ära, - Till”den: ;juni.är knippade ara | för, ; svens | | händelser," : "Den: ena 'gäller" Sveriges frihet | i söm. stat, :I dag för 428 år sedar. valde ;. ombud ; för ; Sveriges . folk - Gustav "Ericsson" Vasa till .Sve- riges”' konung” ”Vårt”land' var ”å! "ter blivet . självständigt och har så förblivit. Det andra stora, min- a fraser : :genom- iakttagare i både rför' kräves ingen 'skarpsynthet. - tz 127 sfordras posi- tiva hanälingar, sådana som var- ken”kan missförstås här hemma eller "där ute, Alla vet hur .mot- särskild a ällel kkerligen orik” tigtratt i nattsvart pessimism ut- gå från att de”störa motsärtning-' arna”. måse . leda ; till "ett: tredie världskrig; Imen "lika. foiaktigt att med blåögd optimism: försäk- ra sig själv och andra att vi står Anför”en tlårig” fredsperiod, ärDen: lenikla” änningen : är att | ingen> vet "vad. ramtiden- bär i sitt. sköte: 5. Försiktigheten ' bjudet - att” vi :| bereder: 0ss' för det 'mörka alter- nativet. "Går utvecklingen i stäl let mot ljus och fred — sö” mye: ket bättre. ia "”När det gäller värden ' sädana som "vårt lands "fria framtid :oci därmed Vår. personliga | rihet "får inga onödiga risker:tagas, '; Bäst". tryggas friheten om: vi Håller oss beredda att. omedelbar! kunna'-sätta” hårt "mot" hårt "och om det: står klart. för ' envar att fast beslutna att ald) irig get och. 5 så: 'sjönga. "unisont psalmen |; Gud” vårt fosterland”. själva” Häsgfesten. gick med-liv:och Iust:in "för des sa, : och . resultaten' biey: förhållan? devis goda” Kostnaderna"! för:ledningsnätens utbyggande och "underhåll, >.:Så- lunda- har," sedan" man omkring: år 11947." infördes: normaltaxor vid: förbrukning av. elström; en stegring av" priset” och "lednings- material? ' ägt; ruin med i vissa c Där imte "här Iösprie -på ström på grund: av av leveranskontraktens "indexklåu- däremot; ”utider! dessa": senare år icke > ;förekommit, vilket. gör, el- den säkerligen billigaste förnödenheten 1 Vid: ”sammanträd ; > net från: den '6 juni-avser en in- re "friheter, 7 Denna dag år;-1809 satte ' vald srepresentanter. för Svöriges folk "ana; namn unde den- regeringsform som ännu gäl: r Dänna Jag är: prov” påse svensk. : Våra. ; grundlagar. vilar: i vä skapslagarna ; och - i. dessa” "stod : skrivet 'om svenskarnas” rättig- het att” "vid gränserna ”värj ket” : | / 4 Detta är ett. bud me frihétstradition ”" som” :alfjäret äger :sin fulla giltighet, Med vår rätt att själv styra oss.är oupp- lösligt förenad med plikten” att värna landet: Den inre” friheten är stadfäst'i våra grundlagar. och borde vara tryggad" genäm folks) ; flertalets sinnelag. .: --; "Men i Sveriges, yttre. frihet "icke lagfäst. ” Ännu är/;freden'i "världen ingalundasäkrad genom | av' alla respekterade bestämmel- dets ”bannlysaride även. från : "den yttre politikens :fält - Men ännn beror /' vår' rikes. frihet i första hand på vår egen styrka, ragert | äv -:ankelsockor, dam. "wit mere. bomull med". | . nl nylonförstärkning. pr par. I exons . -| Flaggans Dag i I när klockan slog hålv åtta var | tusentalet : åskådare; funga "moln i norr, radion lovade ;regn” och åska, det :såg .hotande' ut för högtidlighållandet" av Svenska Laholni.; Men det blev intet av hotet, de vän- tade' regndropporna dröjde och i stället tittade” solen fram" étt. par ' gånger "för att förgylla den. lilla men istämningsfulla högtiden Upp vid” den - vackra hemvärrnsstugan' i "Lahoim, Det tätnade. allt mera" av. åskådare på vägen "utanför. stugan ' och det nog inte' allt. för långt" till - Allmänt . undrade” man nog. om" flyget”: skulle: hålla den” ut! ske för” flygare i synnerhet och: på: sekunder. 19.35 Kom”12 ståt. liga 'bombplän i' äbsolut Je i planen ..: en” sväng nedåt åsen och : fem minuter senare hade det: blivi ståtlig "fylking : :under: öronbe-' dövande " buller” styrde ; kosan mot - residensstaden, . Den 'ståt- liga men kortvariga manifesta.: tionen ; av vårt! starka flygvar pen var; till ända. | "vUnder"' "fölkskollä; re Gustaf Sundgrens. "ledning sjöng så La- holms :. manskör Fäderneslan- |. bildning” och förkovran; 513 pla" som;i-cen a det, varefter ordföranden i Laholms. Rö akorskrets,:. .spar- | bänkskamrer. Folke .Willstrand, trädde + fram "och: överlämnade. en fanä: t:ll' Laholms Rödakörs: kår, Han: yttrade ' Svenska : "Flaggans Dag "en nationell sämlingsdag 'då vår blå gula fana. väjar från så: gott son. varje fiaggstång:.och manar oss eller ” Atminstoné bör; mana” oss. att ett ögonblick" stanna :upp och ki ägna tacksamma tankar 'åt' vär- det' av ett älskat fosterlånd, som urider i århundranden varit mera kors . till” sin ”broderorganisation Röda Korskåren verlämna. d . Det är med beundran sen” upp- skattning. somiTröda: :korsikyoetsen följt kåren3,. dess.ledare ock .med- lémmars :entrgiska', er," som;"1 rofylid, Hå delsefullåre: än” "alla: andr: i Vi jag har också ; . vå ”Rårordföranden;;; ”folkskollä- rare Gustaf Sundgren tog emo fanan 'öch yttrade: . Vid, Herfaldiga ' till ; vi haft den stora glädjen att få stöd från Rödakorskretsen och ”Forta, & nästa elda. "I ordnade ; .| vernas arbeten "inom resp.' gre- : både prydnadsbroderi, Det var sol och & sömmar. natärén när Samrealskolan i Laholm" i? går avslutade sitt läsår. Och det var sol och som" mar i unga sinnen när nu en "i lång. vårtermin var slut och sommarens fröjd och ”vila vi n- tade de unga, ”< : Man samlades på riorgonen. il atlan dä . morgonbön, hölls av: adjunkt. "Signe. Hallfur och några psalmer sjöngs unisont; Så blev det"förhör i' "de: skilda klässrummen och ; som vanligt hade” elévernas räldrar och målsmän: mött. upp synnerligea talrikt, Över" lag visade det sig att” elever bibringats goda kunskaper, .vittnarnde : gott: om lärarékårens förmåga att un- mn elevarbeten, larvåningen var arbetssalen och teckningssalen utställningar åvele- nar, :Och det: var "många ; för- trevliga” saker; som > beskådande; > Det va kert: broderade :kud- dar och piffiga'och användbara sommarklänningar, vilka : visa" de, att : flickorna: får iniatyrlandskåp "Så blev ;det Pet nade :en del: >; upplysningar:'om 'skolän& arbete - under. läsåret: BL';.a meddelade: han atti sti- Pendier'. från staten under året utbetalts 19. 407. kr 'Elevanta- År” Agnar:' ist om do; Så: "förrättade "rektor mängd sädana,: som han: under stort bifall överräckte till duk: tiga elever inom olika områden. Förteckning. över "dessa, åter- fiöines'här-nedanh, Till:sist med: delade 'rektör, att av! 167,:elever i klasserna” 1-3 hade 138 flyt tats, . Där ter poträdde. inspektör, b rgmästare Axel: Malmquist "estraden: och" ”hön avslutning: "| talet samt yttrade: Den gruppenhét,. som” värt ävenska samhälle ' är. byggt” av; är” familjen: .-far" och mor: och | Parni Då denna enhet. lever. och blorastrar. under tidens ständiga förändring; då är också den: stör- re "enheten '— -hela': folket — lyckligt och sunt: :: Mer än våd förr väre vanligt strävar nu. far och mor i-våra många hem-efter att ge. sina barn 'en god: utbild- > | ning” och "på 'så -sätt göra. dem | skickäde att: klara sig ute i livet. Samhället - stöder "denna strävan genom: ekonomiska bidrag, täta- re -belägna skolor, bättre kommu- nikationer, fria skolmåltider- och annat sådant. Och 'detta gynnan- de gäller "både pojkar. och flickör, som nu : fått ' samma ' rätt. också på ' detta område. Farhågorna för att de unga kvinnorna genom att skaffa sig' yrkesutbildning skulle dras bort från sin naturliga upp-. | gift som maka och mor. har inte Tvärtom har. :denna stor: "Uppmärksamhet både: bra Och. roliga" teckningar avslut- Hingen; som hölls.i mn till hb ist- ningsgränken' i + packad; "aula, Denna; börjadé . med musikupp-, visning. och. under musikdirek- : Pålssons säkra Jed= kor” i klass. I;. Stina | Mästocka" och Van- ny; SED AR MANANDE ANSPEKTORSOR D vm LAHOLMS SAMRÉAL- : SKOLAS AVSEU' TNING I GÅR, epoken och som. för med sig or säkerhet på så många andra om- så är den värdefullaste gåvan till det uppväxande släktet inte en späckad bankbok utan kunska per. Kunskaper kan ingen ta ifrån en, de är inte föremål för inflation, de” gör en bättre rustad inte endast-så att man kan få en mera intressant och mera betald sysselsättning;. utan också ge- tom "att de ger möjlighet till säk- rare orientering” i. en: värld, som -Eftrots' allt "som "förkunnas från olika : håll -— "dock ; alltid" mäste sitt innersta väsen. och syfte."Det finns inga färdiga förklaringar, som är 'så klara och -genomskin- tvivel 'och ' oro, och det finns hel- ler "ingen sådan förklaring,” som kan tillfredsställa” alla; ” | Vi mänskor är:ju lika” på. act I sätt. att. vi tillhör. samma; släkte; men "inbördes är vi alla: ölika,' vi är individergt : Maktmänniskan strävar" efter "likriktning, som topphugger. och . kanthugger - för att alla skall passa in i samma uniform, :' men det. är att? göra | våld på just: det'som är ;männi- skans ' adelsmärke:. att. tänka. fritt' och att föra. fria. asiktér till torgs, 2 i-Denn& tånkefrihe och - denna frihet att kritisera,' som är: den västerländska" odlingens salt; är ett arv från antiken, Den Tager, |. som en gång ' grönskade i Atens] 'Akademeia, grönskar. fortfaran- |: .| de”, vid :våra universitet -— den! fria: forskningens högborgar ' — öch i deras avläggare ta: är. skolans egentlig: "att genort kunskap gör kunnighet; och vidskepelse, ria ; fri in för det hemligh fulla" "och" okända, fria: från jan att” missbruka, sig själv. och sina” medmänniskor, fria att väl- ja"; och ;förkasta, fria” från "allt, 80 kan] lägga" band. på indivi- dens rätt att på. ett värdigt sätt Kejaka JMivet och dess möjligher dem; ibländ så hög grad. att: det kän "bli för Amycket,..Den, gamla sentersen. 'att.”den man ”älskäår, ägar.; man”, håll i på. retur: och fbgår > nu inte ågon. modern | uppfostringslärd. misshandel är, fortfarande ganska , | Vanlig. De äldre. har : ju, gärna i sikter.. ;färdigstöpta. Då de ger; sina. barn ; kläder, hus. och hem; begär, de ofta att de också skall få ge sina barn. sina - våsik- ter: Detta är ju inte riktigt, Bar- nej 'inte : föräldrarnas egen- dom,' Barnen är individer, som: i "sitt ömtåligaste utvecklingsskede "anförtrotts, åt: föräldrarna, ;och dessa .bör vara angelägna .om att motsvara ; ett sådant : förtroeride. Föräldrarna har :alltså' att peka Ip och” varna: för. de vådor som de? erfarenhet :vet att: det | finns! visa barnen "olika? ”Utveck- lingsmöjligheter, gynna. deras an- lag och. se till att de får. en god start, Men dé, skall inte.''pressa färdiga. åsikter ' på barnen. -Så- | dant": kar: leda, till ' nedbrytande j- själskriser och. skada för -livet..y + Vi som. lever:i en. öppen, värld får aldrig. sluta” upp. med att pre 'dika'toleräns, d.v.s. respekt även för andras "åsikter, Mycket skulle vara :'vunnet om vi litet till mans lärde. oss' att människan ”A inte är konstig och egendomlig därför att. hon inte. Helt liknar... männi- skan B, utan.att hon helt erikelt bara är annorlunda än denne och detta på ett fullt legitimt sätt: »; Maktmänniskor finns: inom. al- la samhällsgrupper, + men > farli- gast. är. de då .de. når. maktens tinnar och därifrån blicka ut ö ver världen. Hur många har” ej i;den situationen frestats'att bli imperlebyggare, att med” våld el-, "ler 'hot samla land efter land till ett väldigt block, i vilket: det eg- na landet och folket är det ÖJ nämsta. - i Imperiebyggare är "sällan ter- hållsamma. I. början av vårt imperiet. Det. sträckte. sig ' runt Medelhavet, dess . gränser... var. i väster Atlanten, i norr RHen och Donau; :i öster Eufrat och'i sö- der. Arabiens och Afrikas . sand- öknar, . Då kejsar; Augustus, som fullbordat det stora riksbygget, dog - lämnade ;' han i: sitt testa- mente - det ' rådet: åt' sina efter-]' råden, : särskilt "det ekonomiska, | förbli-> gåtfull - och "beslöjaa : tilrl' liga, att: de. inte” förmår ” väckä |” £& "människorna fria, fria från]. .e- räkning" blomstrade det romerska <De' sju dödsdömda : har nu avrättats. i dan, "midnatt cf 'kl.;2,3 LANDSBERG-i idag. fTT fr. Reuter]. : tyska krigsförbrytarna- Avrättningen a ägde: rum- mel". De" kinesiska; Kominiunlstefha satte. på t rådagen in 3000 3 man chon i ett'försök att hejda. deras framryckning mot. denna stöd- Reu-1 graden: Det Våldsamma anfallet åstadkom ' en" bräsch på en del avsnitt av de allierades: front- linje men kunde senare stoppas. FN-trupperna',' har fortfarande initiativet och fortsätter stadigt : sin framryckning ” jepunkt /norr 'om- 38:de "bredd- 7. "det ena landet. på et verlygande sätt ' förekommit "det. TJ iDe italienska: kommunalvalen. 0 fattade: sendast" hälften I valråannäkår; Mm klart. främgått, att politiska. jävgörandet s mot "kominu- bara se; aldrig: "kan Peségras med ”parla= mentaäriska kombinationer. eller sär egnx; och » krångliga :vallagar utan” endast med. hjälp av. er ”utompard - isk” folkrörelse ' som upp=' träder med, auktoritet och samlar Palla Uppbyggnadens" positiva kraf= valprobagandan - kommer gauillist ärnå. nu ännu starkare än hittills att" försöka övertyga val- männen :om att ”antikommunistiska : orubbliga grepp / här de barlamsntaridka D partierna”, - å katoliker, Jadikaler. Scam. : det italienska "valet kommunistisk ' seg med hjälp av en orättvis'ock ”ode- mokratisk”. vallag har. av: kapitalisz ali; terna;” "kunnat rätthålla en arbetsduglig regerlngs- . grub al för fos parterna Dessa. ill; dn teknisk: fram- gång. " Att Tommunisterna . nied derh förbundna Nenini-soc alis- "terna fick närapå 40 procent 'av' de ; ; avelyna frösterna. är för den” fran- "ska att'mån 'underkastar' sig generalens ' auktoritära regeringsmetöder, : Nn 4 var. "lett g " omén, -Gaull Sterna tyder det itali : Bka valresultatet likaså'som, ett be= + vis för att kommtmismen. i-enli ett” dåligt järtecken för de mellan -, kommunister :och . gaullister hårt trängda och Inbördes f följare 'att inte försöka utvidga väldet "utan hålla: detta "inom "de gränsert. som 'naturen "själv. tyck- tes'.': ha 'utstakat. Och så länge denna - . förnuftiga '.. begränsning gällde, så härskade ' också . fred och en lycklig tid i det: stor: ri ket: ic i Men ” den : dag kom, då det romerska imperiet föll för van- dalarna, som jämnade palats och tiga. delar, SA länge detta välde tf '- var vid makt och härskade efter] relativt -" godtagbara ” principer, pf" ” hölls” den: civiliserade världen,' Men ef- ter de två förödande -världskri- gen är: detta imperium i'upplös- B. ning och: dess föst har inte mer|: FA freden : någorlunda - inom]. besannats./- utbildning- i. många fall. skapat gemensamma intressen och min- nen, som varit tin: Ban. föl miljen: X Ja, både” far "och: mor och 'de styrande. i samhället. vet att med städer” och medborgare som :sj | hundra är” senare, "förde bort :många lavar. . Många då vårt eget år i nit t talet Indien, den politiska osäkerhet, som kän-|tiska med , netecknar den” nuvarande tids- Sydafrika och. Kanada som vik- TTT IIIISöSN IS ISNT — gick in, hade ett annat impe- rjum sid blomstringstid: det"brit- Australien, Säker någon, avgörande. betydelse'i de storas rådslag. Den oro, som nu härskar i världen, har sin grund |” i det faktum att ingen enhetlig maktgrupp är absolut överlägsen alla de andra tillsammans, : Och så har vi nu i de” yttersta |”. NIST håller maskinerna i itrim RÅ .- minskar slitaget : H ökar livslängden - KONTORSMASKIN. ”- VERKSTAD om n ÅreServieo h ., Halmstad, Norra. vägen LE sc€ > Tel 2119 "Forts. å sid. 6 srs sara itet vid; valen den ' i7åunh ma men de inser nu" "tydligare bara? för. en: "vecka" sedan att ' är -generalens. franska sams . ling som mell'energi; kan" göra slut” på £ det : kommunistiska ; massinfly- tandet 'Valmakarna ; kring genera= kent höppas också att den "italienska - ' ommumnismens; 5 sina' väljare" skall 'dtjva" många niska. väljare? ay: demokratisk not kommunisterna omfaltande & ge- . nefal..de Gaulles' anhängare knap= . YVYYTTYVTYTYY Yr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.