(TTT YrFrerrv v Y vrevYrYt TY TV v VrereteYtreteTTYT vv So LA LAHOLMS TIDNING ryvYyTtTTtYTYTVYTtT YrtreverreeYYTYP TT YT YT PETTY FY YTETYYT TY ET YTYFVY VY FFV VY YYFETYTYYPY TTT " YVYYVYVYYYYFYYYEYTYTYYYFYYVEFFYYYTYYYY [JARJE MÄNNISKA, "äm! kan ;p ”Jäsa och förstå en tryckt text : Få något språk, hör .reht automa=, . tickt härigehom till en privilegierad - klass. Mer än hälften av jordens -- invånate. är uteslutna från denna - iklass. De är analfabeter. . + Vi saknar exakt statistik över an-> ”alet ahalfabeter, eftersom en, fullt . pålitlig mantdlsskrivning i, många - länder gnses- tara en dyrbar Jyx. En sak är dock ett lika dystert sont övedersägligt — faktum: oförmågan . " att läsd är gom en järnridå, som av” 7 stänget hundratals miljoner tnän- . niskor i Asien, Afrika och Sydanie=. : "rika från det tryckta" ordet och från” mycket annat, poFör lem söm" sysselsätter sig med ”uppfostringsfrågor har det länge varit klart, ätt arialfabeten kräver” eh form av undervisning, som om-: fattar - åtskilligt utöver läs- och : skrivkuntighet, Man kan inte bes gära att människor på svältgränsen skall vara vidare intresserade av att lära sig läsa. Men just oförmågan att läså utestänger analfabeten från kunskaper, som skulle kunna göra det möjligt för honom att atilla sin ;hunger; Oförmäågan att läsa är,in- Himt förenäd med undernäring, "sjukdom, dåliga bostäder och olön- samt arbete. Enligt ekonomiska ex-, 'perter hade år 1939 två tredjedelar av jordens befolkning. 5 Mars De person och år... ! -Alltsedari Unesco grundades öv Ufem år: sedan här det” undersökt enalfabismens pröbleni, : yn "Plan för läran "En klass grekiska ftyktijobarn undervisas genom, irieseos försorg. - ee Ännu. ett exempel kan anföras. Är 1945 visade en statistisk” under: som ” hedlagts.- Det går inte att i siffror redovisa det faktum; att mil- sökning, att: det i Mindolo-i t i Rhodesia på än befolkning av 3,692 vuxna; :fanns' 2,347 analfabeter. Ett år senare hade denna” siffra ”min- skats "L196 personer tack. vare ett,'. fö igt alltjämt : pågående, fälttåg - möt. oförmågan att läsa. När nor, varför de; ville gå i skola, sva- rade en. del "av männen; ”Jag vill gå «i skola för att folk inte skall kunna. Jura mig. ” En del av, kvin- ”Jag vill gå i skola man frågade dessa män och; kvin- 4 tyder.” sorna svara fö att jag har blivit trött på. att jämt fråga min man vad allting be- Men” det vanligaste: svaret Med stöd av desså erfarenheter har man nu gjort upp en plan på ett nät av centraler, för utbildning av lärare och för framställning av erforderlig materiel, Denna plan, Bom först slutgiltigt "skall godkän- De iövan: Yr grundläggande undervisning är en- dast ett fåtal bland de många, Sta- tistik över hälsotillstånd och läs- kunnighet - berättar. endast" om en del äv resultatet av -ällt det arbete var: Jag väll gå i skola för att få i a jontals ” människ genom" denna "uppgift om”jourhavande läkare på av Jourtjänst för | provinsialläkare | I Jourtjänst för provinsialläkare kommer att anordnas från och med i höst, varigenom även dessa läkare kan beredas någon Söndagsledighet. Efter förslag från förste provin-. sialläkarna indelar medicinalstyrels sen tjänsteläkardistrikten inom var> je län i jourområden. Därefter upp-. göres en plan för jourtjänsten till. en början avseende en tid' av” ett” vunnits är det möjligt att plan kan uppgöras för. längre tid.:En avgö- rande" förutsättning "för att jour- tjänst skall. kunna ancrdnas är att ett betryggande ' sätt: kungöres för" allmänheten. Detta ' skall i första "kvist, som.sedan en tid be- : Redaktör - Torbjörn Lind-1 lekt eden, vetenskapsmän och. stu- denter eb trotskister som är iso- « finner” sig i. Italien, - har|lerade "i: sin ideallsm, Massorna studerat. . några av landets kring hammaren ock skäran är ho- mest li och gena. .De. har inte satt sig. i rö- "ge en sammånfatiande bild dagens läge. . Den inled ociala problem, I artiklar för år tidning kommer han att relsé, och Togliatti Nta Dem kan St - br av > SK n kl ledd partisan- . V handlar komnuwnistfaran. artikeln i dagens tidning be , "rörelse, "Cs > Redan undet den tyska tiden i Italien hade kommunisterna större Kk 2 Den jättelika öppna blatsen, Piaz- ä di San Giovanni i Rom, var et hav . av. 100.000. männish Röda inflytände än andrå på den tiden illegala. partier, Den kommunistiske fanor med hammaren och skäran hand ske genom k örand: Å i orts- pressen; el H - Jourtjänsteri innebär att Provin= sialläkaren'. erhåller befrielse från tjänstegöromål och att annan läka-' äl . kvällsvinden, sorlet sieg och. fn. Allas uppmärksamhet var riktåd mot den enorma tribu- nen vid piazzans ena sida. Nej, inte allas, ty vid - huvudinfarterna stod + a. beväpnade .. kord al in part fö rörelsen,' och naturligtvis har detta för. allt i det av tradition. radikala, Y en Longd stod i spet- ör den norditalienska partisan= ltsedar spelat en stor roll, fram- Norditalien, " "har sitt starkaste dustrieliserade hörntorn; Irnig pos få ästé i Bologna och mycket kraftiga re förordnas att under tiden upper. hålla tjä Jourtiden fö ä. första > grundläggande" fostrari och undervisning ryckts upp ur den andliga "och moraliska: slapphet i vilken .de varit nedsjunkna.;. : + Ämbetsmännen i Unesco, fram- hållet att syftet med'det nät av imn-- anläggas, är' aft .hjälpa. individuella nafiohér med ett pionjärarbete, som de-redan själva hår påbörjat. Ge> non satharbetet. med "Unesto: kan bättre undervis ngsmatoriet: "Unes- pfostrings-, och -uidervis- ningsexperter är övertygade om att detta "är det. snabbaste :sättet att anförda besegra :oförmågan att läsa: och den okunnighet och. höd; som följer i dess spår. Det är deras svar på ett nödröp från : hundratalé, miljorier människor; ”Jag vill gå i skola för att få kuriskaper.” KRA nas' av Unescoa dl vid organisationens nästa generalkonfe- |. rens, går ut på att skapa centraler för uppfostran inom fem områden, nämligen Ekvatorialafrika, Sydame- |” rika, ' 'Östasien, - Sydostasien ' och Främre Asien, Under en period av s 12 år skall dessa''centraler Utbilda c:a 4,000 lärare, Dessa skall sedan "återvända, till sina egna. länder och där 1 sin tur utbilda fler lärare. De blivaride lärarna fåt gå igenom kur: 'ger på åtta månader i vad man kan. kalla en första gruridläggandeé upp- fostra, en undervisning vid vilken t.'ex. DDT och 'bevattningskanaler ' kan spela en Jika: viktig roll sem lägebök och svart'tavla, Denna s.k, ”grunidläggande "undervisning” :a ser alt hjälpa såväl bärn söm vux: ' na, vilka ej fått åtnjuta vanlig en- kel skNundervisning;' att finna'sin |: rätta plats i samhället. Vill man ; veta 'vad. den går ut på, bör man "söka svarét i de länder den syftar till att. hjälpa, ' 1:dessa länder har regeringarna själva satt in sin kratt | på att invända uppfostran, och wu; dervisning som eri hävstång i problem NRA ustni teras ur GENEVE. ATT Red . Karin / "Kock, ordför ande Jören byter. utseende” | då: ny; motor kommer: HAAG:: (TT — Reuter): : ..s, Mindré, men mycket krafti- gate mototer kommer under de". - närmasté åren' att ändra bilens » traditi t de, förklara-" :"gater ! föl skulle låta » använde: 1; r dagens förhandlingar la dele-- M de” professor J: J Broeze på ' "sön ett, föredrag vidi. Istaka' helgdagar. Jourläkare "Iras omfattning" bli distrikt," omfattande: His-) tiden. från lördag kl 15 till måndag kl. 8 och motsvarande” tid. för én-- inträ- "der i den lediga läkarens samtliga” Som” skyldigheter och rättigheter, jourläkare ifrågakommer : hand: annan” provinsialläkare. ö re. En förutsättning : måste" nämli- gen vara att de geografiska” "förhål- landena” inte” är alltför ogynnsam: ma.;Jourläkaren måste alltså kun=. na ”bbtjäna: distriktet: .Jourtjänsten avses att vara frivillig. Ehuru den. är frivillig är det ett önskemål 'att provinsialläkarna ' så ” allmänt : som möjligt erbjuder sig att medverka; Halland får sju - : landsfiskalsdistrikt : Sju Jändsfiskalsdistrikt "skall det bli i Hallands län från 1'jan. 1952, då nya kommunindelningsreformen träder i kraft. Beslut härom har nu: fattats av''regeringen, som funnit; med två De nya distrikten'o ch de” Höks hults, ' Våxtorps, Karups; . Rännes- lövg, 'Knäreds, Laholms och! Veinge; ner :. jämte att hon "sådana betet att: standard: "Några exempel fört föras. , , mils vs För två år sedan beslöt den me , kanska regeringen att göra Santia> |. I; till ett försök d ran. Detta område, som är ett av de rikaste jordbruksdistrikten i her la: Mexiko, var hemsökt av. okun- nighet och av sjukdomar — endast "ga barn på tusen levde länge nog att uppnå skolåldern. Nu har. om- Jrådet fått flera . barnträdgårdar, lor och folkskolor. Man har s = dylik grundläggande uppfost- ' europeiska Jänder över avsevärda reserver änd arbetskraft och industriell förfogar Iubban :gå om. de" ord ;: som. - Paggréssion”,, ”släppa lös krig” och ”krigshets' ”ekonomisk kommission och har:: ingenting med sådana saker att skaffa”, sade. hö : Den jugoslaviske 'delégaten. Vil: fan invände jatt,” "efigrsom Sovjets F7 unionen. hade, fört på tal frågan om militära program, "debatten. också borde, utvidgas att; omfatta, dylika u ' Kock ' ”genmälde att n endast kunde. "disku- synvinkel — Ni Tkan tälå 'om produktion. och 'kon- ”Vi utgör en lösa . de Säablem man nu. står inför. Trots fjolårets, blomstring är Väst- tyskland ; en jav de två eller tre som . alltjämt i framhöll Bröeze, Ar And AA "bekämpat malarian med DDT. Mil- s tals nya vägar har blivit anlagda. Tack vare dem har den tidigare iso- leringen under regnperioden bru- tits, Man har också sörjt för beho- vet av fritidssysselsåttning och för- " ströelse i byarna. ' + . I Egypten utvalde uppfostris experter år 1939 byn El-Mana;'el, ett litet samhälle, som helt sakna- de sociala välfärdsanordningar, s am mål för sina strävanden. Sedan €>ss har. invånarna i El-Manayel rid stöd av regeringen fått. bevil. aa grundandet av en social hälsovår central, en mödra- och bärnavår.'s- central och. ett rörligt sjukvår !3- väsen, som behandlar 10,000 fall Sr år. Byns invånare har bildat vit "eget kooperativt företag för att 13 « ja sina inkomster, Resultatet F'r- "av blev uppkomsten av hemsk'.d, bättre hönsavel och grönsaksod!' gar, vilka sistnämnda givetvis i ig ig grad förbättrat dieten, En nybil N "lantbruksskola har blivit modell liknande skolor i hela Egypten, MM ”By-uppfostran” i Burma Även i Burma har man besl tat införa . ”by-uppfostran”, Här har Iman gjort upp en femårsplan er 'st lvilken 3,500 lärare. skall utbil is. . Kurserna började 'på hästen. 1: 19 för 66 noggrant utvalda elever, Vid > de framför allt lär sig, och e ar sin examen kommer att-under, sa' j, är, förutom konsten. att läsa « :h - skriva, hälsovård och hygien, mm. I- > borgarkunskap, olika slag av h: t- verk, landets egen kulturhist .ia sumt lantbruksekonomi, ” kapacitet. Men Västtysklands” hu+ vudproblem är: dock den ojämna ekonomiska utvecklingen med cen allmän industriprodulktion som be- tydligt överträffar "hemmaproduk- tionen av råvaror. som kol, järn och stål' samt elkraft. ir Läkare oroad av lyxköp av: kläder: -för barnbidragen . STOCKHOLM (TT). - Provinsialläkare Mauritz Lind- blad i Jokkmokk påtalar hos me- elsen de så liten att bilen blir det behö diga fortskaffningsmedel” "den bör stad. :Stadsfiskalstjänsten ' i Laholm. skall t. v.' bibehållas 'men -det för ordnas att tjänsten vid inträffande; vard, utan den löjliga torhiäv som' vi hbebndradé som” barn, frari- Blad äl dra Hat förändrin- ouislitliga dit selirlototer och kraft- anläggningar av begränsad storlek som kan fylla kräftbehov: från. 1/10 hästkraft: till tiotusentals: kilowatt > Man + kan« nu. använda; b nslen med; fullt” nofmalt oktanvärde' för ändamål :som ,skulle - ha :krävt sär- skilda bränslen för I Pågra” år sedan, Den mindre motora slits mera vi den större, men” den" är överlägset i alla andra avseenden: Den:kan utarbetas noggrannare: och tillver- kas. mera ekonomiskt; tillade” han. "Bortsett. från: frågan om förslitz ningen finns det int stor oca klumpig motor i en mo: dern bila IN "Den utveckling som på senare e tidl: ägt rum i fråga om” ”oljemutorer harji. minskat graden: av förslitning. Det är. . sannolikt att man' också" skall den 'mindre bilmotorns livslängd kan ökas. vt ..Den största m ligheten att åstad- komna en effektivare kraftutveck- ling får mar dock zenom en för- ening av:kolvmotorn och turbinen — en kombination som varit känd i flera år men som nu ständigt slår nya. rekord i effeistivitet och nåll- barhet, sade professor Broeze: =: Riksstämmorna i sönda- : gens radioeko - d lyx- köp av kläder, som förekommer på grund av de allmänna barnbidra- gen, ” a Textil- " och konfektionsfabriker arbetar för högtryck, skriver han. Varje: manufaktur- och klädes- Y | hand'are vet också, att i och med att harnbidragen utbetalas kvar- talsvis stundar det en hektisk per rigod bakom disken. : De. lårar av begagnade kläder, som besk EF sönd radioeko ki att ges aågra glimtar från den politis- ka bonderörelsens riksstämmor och evenemangen 'i anslutning" till dåm. Det blir bl a, ett avsnitt ur dr Gunnar. Hedlunds rikstingstal, en scen ur krönikespelet och något om jubileumsutställningen mm Vårens trafikräkning : i Hallands län omfattade" räkning plär samla ihcp och sända upp till distriktet för utdelning, vinner in= te längre någon avsättning. I stället har där etablerats en klädesinsam- ling som på ett par dagar gav två billaster "begagnade, kläder. för Europahjälpen. ” ae Man vinner fler vänner. genom goda gärningar än genom fromma av ford på fyra punkter i 15 olika vägriktningar. Man kom till en summa av 7,897 fordon, rav 130 med dragare, 652 motortyklar, 155 bussar samt 4,492 Person- och 2,423 — lastbilar. 2,949 hemmahörande i andra- län. Slutligen är att nämna, att antalet trampcyklister räknades till' 2273, ett relativt lågt antal, vilket torde sammanhänga met den sena och önskniugar, a va kalla våren. skäl att ha en |: uppfinna förbättringar: varigenom: : Av fordonen var, ledighet ej skall återt ' Harplinge «' distrikt: Simlångsdalen, Söndrui och Getinge; =". ”Oskarströms ' distr Enslöv" och+' Torup ströms köping; . Årstads: distrikt: Årståd, Morup, Vinberg och Vessigebro; ' Himle :. distrikt: Ätran, Ullared, Himledalen; Tvååker, Träslöv och; Lindberg; . od Viske"” distrikt: "Veddige Löftadaleri och Fjärås; samt ' Kungsbacka /' distrikt: ”' Onsala; Särö, - Tölö och Lindomé Jämte Kungsbacka stad.” nat, att'stadsfiskalstjänsteri i Fal-;' kenberg vid inträffande ledighet ej får ; återbesä utan. r medeivande, Arbetstillstånd för utlänning: ” eftergives - infe STOCKHOLM ' Ett, klarläggande ' uttalande om nas. in- ställning till bä om arbetstill= stånden för utlänningar har i Sve- riges : grossistförbundsorgan gjorts av, överdir. O. W. Curtman i ar- 'betsmarknadsstyrelsen - med. anled- ning av. att kritik riktats mot att utlänningar som kommit till Sveri. ge för att söka arbete inte får taga arbete förrän: arbetstillstånd läm- nats, något som 1 kan dröja flera månader. : " Överdir; Curtman medger "att be- hov föreligger av utländsk arbets kraft i vissa yrken, men förden- skull. bör . inte vår arbetsmarknåd "öppnas för ' vilken utlänning" som helst. Vad: vi behöver -är yrkesar- betare, men. sådana återfinner man mycket sällan 'bland de utlännin- gar. som med utnyttiande av visé- ringsfriheten 'tar sig in i landet för att söka”. anställning. Ti viserings- fria länni "hör Få holländare. Ytligt sett kan det lig- ga nära All hands att rekommende- ra "åtminstone ett tillfällig utnytt- dessa arbetare, som vi iår så att'sä- ga gratis, Men erfarenheten visar, att om man väl låtit dessa utlän- ningar ”å ett tillfälligt arbetstill- stånd "3 är det så gott som omöj- ”Togligtti, det italienska kommunist rt trupper, och 7 ri, inrikesministeriets egna, syn- erligen effektiva polis, tränad för van vid hårda tag i gatuupp= tad på folket, på minsta tec- I ken till .oro. I kväll skulle Palmiro. le pardets ledare, framträda. sung ' Plötsligt höjes sörlet i ett cres- :T-cendo, de" röda fanorna' höjs "mot skyn applåderna smattrar. På tri- bunen,. omgiven av. partifunktionä- Tel tår > den italienske Lillefar, Milano- oo om partiet, Togliatti bl. ä., .så åter- vände från Moskva; låg" det makt bakom honom, när han blev: med- ringen ;. 1943: för att. sitta. kvar i : regeringsställning till 1.17. Detta år manövrerades han ut av de Gasperi, den nuvarande statsministern, leda-' re för Kristliga Demokraterna, Ita- liens' katolska "parti; som också är, det största. :-; er i bl a Furin och > När: de landsflyktiga topparna i in- m av den första koalitionsrege- där |- [stämpla I mot och "underminera sin demokratiska, regering, "Ström av amerikapengar. . Att bedömare. räknar "med en” - "kommunistisk = tillbakagång, beror ' på att det har blivit något bättre och stabilare förhållanden, trots de enorma. - svårigheterna . för d barkrutterade landet. Den vikti= ' gaste” orsaken är marshallhjälpen. Amerikanska pengar rinner i en strl ' ström in i landet och för- bälrar tillvaron för folket, även .: "män kan förstå den. sicilianske ' l, . sade, hn på bruten am fikanska, jag hat då inte sett till dem, : 1 'an kan förstå den enkle mans >. > ner 3 feflektion;" om man .ser den ne : bakgrunden av. stigande lev-" bor : inte direkt och ; påtagligt, När: häromdagen' mars zh 2" hjälpen gav: "några 'miljoner till en att köpa olja för i Mellersta Men Östern. en . sänkning; av. spaghettipriset .med 20 lire skulle ban. märka, : tvekan ort att en. stor del av: hes folkningeén hann tröttna på de stän. diga stréjkbråken - och. ..till' slut :genomskådade. bluffen i. den kom- nuv. antalet distrikt kunna” "minskas; amtidigt har regeringen förosd- NH möttä;j niervention i Korea. Skymningen si aren, 13-—14-åriga- 'ungkommu dar, mar ; tusentals ' facklor ”öve: rr medan folkmassan forma till ett tåg, som sjungande dra 2 ormatiönerna. " När det fåsoistiska Italién brakad samman 1943 och en ny ståt skull högarna, fråmträdde: ur den ”dikta- toriska' enpartistaten ett aktionsför. inget elitparti.. andra vägen och gör med: sina 4) "att vara det-största kommunistpar. blem för Italien det politiskt orolj på kartan säger, att detta parti ä kamp mellan 'kområunism . och fri hets: én pistol, bakom skyd-; Sverige hör. Italien demokratiskt? att bedöma poli 'händel Fändeé sina trognas hyllning: Han började tala, : och massorna när . spänt, medan han. gång på sång 'äpostrofetar '”det stora, ita- lienska kommunistpartiet”" och av=- lossar bejublade salvor mot Atlant- Cisten > och '; Förenta Nationernas. ker sig" hastigt, bländande . vitt bågljus spelar mot ter i röda .skjortor samlar in lire-> jocha när" Togliatti" slutar, rbi tribunen och de tysta polis- "Faktor ien a världsvid kamp” byggas '..på.de mussoliniska ;ruin=. digt kommunistparti; Detta parti är: Det har gåti den miljoner; medlemmar :. ansprck på tet utanför den” ryska maktsfären. ga, ekonomiskt instabila och socialt skärande -orättvisa; Italien. En: blick? en"viktig faktor.i dagens världsvida” Ett komrrunistiskt Italien nridån riktad mot den” riden,” till. vilken även Skall ; det aå. lyckas att bevara! I Rom och på ändra orter h har jag talat i med utlänningar 'med lång erfarenhet av: Italien "och med vana '=- Efterkrigstider medfördé i stora problem: på alla områden. Dem ut- nyttjade. kommunisterna hänsyns-' "löst, inär de till valet. 1948 beredde sig på att parlamentariskt överta | munistiska politiken, 'som går ut på, inte att höja -befolkningens lev- nadsvillkor, utan att orsaka nöd och : ” kaos för att överta makten, .x:. makten i 'landet, Det missly lösa . herrar i den, dock. de Gasperi var dem för stark och. vann en överväldigande seger. Togliatti lärde sig; att ville han på parlamentarisk väg och utan revo- - lution — för vilket alternativ dock åtskilliga avslöjade. kommunistiska vapengömmor bär vittne — så räck- te det inte med stödet från det röda Norditalien. Därför har kommunis- terna: inriktat "sig på att. erövra Syditaliens svältande Jantarbetar- | proletariat. Tr r; r "Den divekka aktionens män Den | parlamentariska”: "vägen: till | : måktövertagandet ä är Togliattis- äl i. motsats till den. väg, som rekom- rnenderas3 av-partisekreterarna Lon- go och :Secchia; Dessa är den direk>- le fe. 5 satt” utraätta' landet -genom' ideliga strejker ';' och > oroligheter,” genom aldrig eri dags dugn;, TR - fit Moskvas gunst. När han i höstas som: konvälescent efter' en huvud: operation flög till Moskva, sedan han: tidigare dels blivit. allvarligt sårad av en attentåtors' pistolkulor "och senare råkat ut för en bilolycka, var det många som, "trodde, att hans r han tillbaka och hyllades: på kom- munistpartiets kongress efter ryskå' förebilder "som en ' italiensk. Lille- "far. ? Han. hade tydligen. övertygat Moskva om att hans försiktiga och diplomatiska linje var: den rätta, :" Det skall snart visa sig, om hans ta.aktionens hårdföra män, beredda ä Tlighet, Jag tittade upp. och såg, hur såg; att de måste finna en ny. a väg, ..De fann den, då de vände blickarna mot Syditalien,' . ! Där fanns och finns fortfararid ska frälsningsläran, men mark: av" ett annat slag än i norr. Ty Italien är två länder. Medan den industria- liserade norden ger ett stabilare och, när det gäller städerna, rent: av välmående intryck, bjuder den' jordbrukande Södern en bild, som: för. folhemssvensken: är ett: slag, i arisiktet, s "Att. från Roms gator med dess miljoner - neonljus, : dess otaliga blänkande barer, dess, lyxiga affä- rer och välklädda människor kom- ma; + till én liter stad i i människor, "<< : > Nyss. : kommen till Syrakusa: på < Sicilien : drömde . jag antika dröm- mar flanerande, från de r:nerska katakomberna . och Teatro Grecco, då' den fräna lukten av getter för- de; mig till dagens katakombverk- fattigt: folk. levde "i jördkulor; hur Idde inifrån tuberkulöst dunkel och fukf tysta stod och tittade på främ- - lingen, i kvinnor, män och barn klädda i tra- sor. Jag tåg tärda ansikten, såriga, 1 taktik varit ur k i äder där folket bodde . givande, eller " om "antik med hönseri, tårnas försiktiga tro på en ki nistisk tillbakagång varit befogad. Det k ratt visa sig. i Nord- trakts folk." Alla har varit försik. viså sig, om de haft rätt. det . italienska ifrån, att hitintills är: det bara frå. Jag har också talat med italienare; som har lokal-erfarenhet och känner sin i : tiga i sin” bedömning, men de' har” ”, varit optimistiska, Det 'skall snart" Innan: vi. ser på orsakerna till deras.» optimism, skadar det dock inte att något lite närmare titta på kommunistpartiet. Det bör i detta sammanhang sägas italien redan nu i maj och juni och "övriga ' landet i höst, då folket under 'dessa två perioder går att välja kommunala förtroendemän. > Dessa val gäller naturligtvis här somy,i- Sverige att tillsätta dugliga kommunalgubbar. Men det” politi- ska trycker gör valen till någonting mer. De 'avvaktas med' det största intresse, ty de skall visa vart vin- den blåser, även .om de inte direkt kommer att- påverka regeringen: ga :-om, ett; skt parti i isterna fram eller tillbaka? Italien. Då och då cirkulerar i pres- sen "uppgifter om att den öch den Det a är frågan. Går de. tillvaka, kan' man” vänta Popolo, avanti! grisarna. och åsnan, . Mitt i all,den italienska skönhe- ' ten, den italienska bördigheten- såg jag nödens ansikte grina mot mig. På ort och'ställe förstod jag bättre de kommunistiska taktikernas be- räkningar:.; vinn. dessa okunniga miljoner och makten. är. vår. Och det "föll sig, heller inte" svårt att förstå första” maj-upploppet 'i Me-! lissa och kommunistdemonstratio-; nerna ' i" Crotone, där hammarens' och skärans röda dukar och-den blå: duken” den kommunistiska: freds. Propagandans , vita - duvay: fördes: täten, medan folket sjöng kommyu=: - nistsången ”Framåt, . folk.” Avanti]. bördig mark för den kommunisti-; : vo "Jag såg på andra håll svältande :' prominente ' kominform-kommunister kommunisten hoppat av. Dessa uppgifter är. riktiga. Döt är. också riktigt, att för några vec-' kor sedan en grupp italienska anti- möttes i sig, en ny kommunistisk taktik med ”återupptagande.. av. strejker" och oroligheter. Men ett kommunistiskt bakslag skulle också ge regeringen möjligheter. att komma åt de kom= Milano för att på g missnöje med ”Moskvas abstrak dogmatism”. diskutera möjligheter-' na för att bilda ett nationellt" ita. lienskt kommunistparti, . Men : dessa ' titoister har ån len av sitt. ka för tr många av 'de 1.200 av Italiens 7. 500 kommuner, som trots valbakslaget 1948 lyckats "manövrera sig kvar i « sina : nyckelpositioner- och använt så sina kommunala institutioner till tta belgäre,' engelsmän, fransmän . och jande — som säsongsarbetskraft ' avV i ligt att bli av med dem, sedan till- | ståndstiden upphört. N länge ingen betydelse, De är intel- att, i. känd kommunistisk ' stil, "Den viktigaste järnvägslinjen mellan ' har rasat på grund av ett jordras i när Mellaneuropa och Italien - heten äv: St. Gotthardtun- I detta Syditalien så nära erövrat] för" kommunismens tindrande, fal- åka läror, träffade jag några av de män, som arbetade på fälten medan - : : erade och : som” med sitt arbete. hejdat det : kommunistiska stormanloppet i dess -' andra fas, ' Torbjörn Lindkvist,” , ”Indelningsverkets fall ett 50-årsminne ” : SE: år är det 50 år sedan indell ningsverket föll, erinrar författaren EE! Kumm i Jordbrukarnas För-:"< eningsblad. Under så gott som hela 1800-talet var det ett ständigt krav från bönderna, att grundskatter och indelningsverk skulle bort, men ' -| först den 2 juni 1901 biföll riksda- -gen detta bondekrav helt och full- ständigt. Då bortföll grundskattens | sista kvarleva i och med att indel- : ningsverket ställdes på avskrivning sämt allmän värnplikt infördes. Indelnirigsverket, Karl XI:s ska= pelse; var unik och ägde knappast | sin ”. motsvarighet världen över, I - tider "då ' kontinentens krigshärar bestod av hoprafsade legoknektar . var den svenske soldaten bunden verkare-torpare, mellan vapenöv= ningarna och krigstågen deltog han; i hembygdens produktiva liv. som varje annan söckenman, litet vid- . lyfiigare var han kanske men ock- så ligare och mera föret än sina 'grannar. I bästa fall en :Y PFydnad : för sin hemsocken lyste Nå IYVEVEESTETTVvE LE a han upp Kyrkbacken a om söndagen: : et. l. "Det lär heller inte säda 3 någon av menig, 3 rag. ut LAHOLMS TIDNING - ENDA TIDNING. SOM M UTGIVES TIL vv vid "hembygden, som bofast, hant= >. a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.