N " ned;kl: LÄNOLIS TIDNING . Solen. går upp kl..3.14' och 21.10 SOVER '' Morgondagens namn | Va I JUSTINA) di » Solen... går "upp kl. 3.14 och ned kl. 2111...” FÖRRA Du ärvde landet, I arv du tog : > €j rågar, men suset i Tågen; ... ej skogar, . men. ' doften : av höst a "0 i skogji: och -lindelövet där: trasten slog; och : snön under nc | måste "grundas på ö idig : - Vad. kan järnvi arna med andra och smidigare Föanrian t.stöpsleven ..... "en nydaning är ofrånkoml göra för att bävda sig i konkurrensen 4 Kar tear st ; ig & ; unionen har i en nyligen avgi tformer?. E järnvägs« . ! ven rapport tagit upp frågan 'till--' granskning. Unionen gör "åtskilliga rekommendationer. : Avi Sålunda måste en strävan vara att byråkratisering i ad . tionen, det blir också nödvä ». tjänsten stärkes, 4 z Järnvägen. bör helt enkelt be- traktas som ett företag av industri- ell och kommersiell karaktär, och förhållandet -mellan' den och staten för- digt att den affä sidan av dragfordon och vagnar, kan min- skas genom att man tar i anspråk en materiel, som anpassas efter be- hovet och genom en modernisering troende, ; Järnvägsförvaltningarna Måste ha'sin frihet att använda det transportsätt, som. bäst lämpar sig för "varje fall." Bilen 'bör sålunda utnyttjas för terminaltransporterna, På - vissa. Uppsamlings= ' och distri- butionssträckor, på vissa tvärsträc- kor och på vissa. sträckor av turist- intresse. = :i LT + Det. är nödvändigt att den rul- lande: materielen rationaliseras ge- nom att man på svagare trafikera- de” linjer" använder fordon med re- lativt kort livslängd. Tillverknings- ', priserna på järnvägsmateriel över- huvudtaget . (det. gäller! här även den klassiska ielen Ick "och av drifi Det gäller allt- så bl; a. att samordna modernise- ringen med en tfortlöpande sänk- ning av självkostnadspriset. s : Ifråga . om persontrafiken gäller det att » förbättra ' passagerarnas komfort. och öka tågens hastighe- ter; ' elektrifiera -"så "mycket som möjligt eller . använd dieseldrivna tåg, "föreslår ' Unionen. Turisttra- fiken måste, ägnas speciell omsorg, Även på godstrafikens område finns mycket att göra, t. ex. förbättrad befordran” av vagnslaster, rationa- lisering av rangerbangårdar, redu- cering av. antalet växlade. vagnar etc, . Högre - hastigheter också för dstå dk d Det kan person-" och godsvagnar) får man lov att söka reducera genom stan- dardisering och serieframställning etc. '- Materielen "= måste föryngras genom bb "avskrivning : och (STEN SELANDER) ; ST > - it Exotisk. gäst i Ostende ; > Ett hotell" +'Ostende fick föl nål gon: tid 'sedan besök av en juvels beströdd - herre med turban som ' Uppgav sig heta Ali Khan, Den förs näme gästen erhöll en Personlig guide . som visade honom stadens > sevärdheter, den bästa sviten reser- > verades och 'hotelldirektören an= skaffade raskt ett fotografi av Rita Hayworth, som tens sängbord.” ” Efter " några dagars uppehåll i Ostende. förklarade besökaren” att "han måste resa sin väg och att en av hans sekreterare skulle betala hotellräkningen, :-s > = os , Häromdagen : arresterades + 22. årige Germain Gardin från Brigge, - anklagad för att ha. smitit från sin hotellräkning, . bas ; Det är inte bara att glädja sig åt det här med våren. ”. sö i Nu meddelar en doktor vid'sam- tal att en kyss förkortar en män« hiskas liv med cirka tre minuter. Hjärtverksamheten ' ökar hämligen placerades på gäs- även bli tal om att nedlägga se- kundära linjer med svag trafik, att förbättra räntabiliteteh genom att modernisera driften 'med rälsbus- sar, lokomotorer, uppmjukning av trafikregl Osv tågens omlopp påskyndas, Antalet , 4 sr sjut 251 ?Svénsk-byn” 1” Bishoftu ligger vid én: himmelsblå kratersjö,' och saren, Hans sommarpalats reser sig skogklädda ' sluttningen. nedanför ligger de svenska familjernas mo. derna: villor. Flygskolans ungkarla; har. sina bostäder i ett. antal ”rad-' dor fö: be > STOCKHOLM: . Hårdvalutaplanen, starkt ho - "av: de pressade massapriserna tad: Frågan om ky. t.läge, h Fi anserna till USA — ryggrad » f' vår dollarbetalda export — synes ha råkat i ett mycket be-- De priser 'som de” - ra avsättningsmarknader, ; Emellertid torde de taknoteringar för importmassa, : vilka i: dagarna fixerats av - vederbörande 'ameri- kanska myndigheter och som är av- sedda att träda i kraft inom den allra närmaste tiden, i sin tur lig- ga omkring 25 dollar under de från svensk ' sida erbjudna. priserna.: I denna situation har några avslut É de leverar "under tredje | "med: en tjugo pick och -det är inte så bra. - "Generalen ”och 'skosnöret .; Kort efter sin ankomst till Ko-' "rea gjorde MacArthurs efterträda- Te, general Ridgway en inspektions- tur - med sin helikopter till olika » froktavsnitt, . berättas det. Korpral Ardick Hammoen —JAlton, Illinois — kom lunkande vägen fram så överlastad med vapen, radiogrejor och annan utrustning att han inte . kunde ! böja sig ned och knyta' fooremmen, som slängde kring ena ioten, Nar ; LI 2f > tog betalt i förskott : prov bland :v Ridgway ' klappade . honom : på axeln: - nr : :v— Vill ni inte ha knuten? VN "- — Nej tack, ' general, svarade Hammon -— men generalen la sig skoremmen ” på knä och knöt till. — Blev det för hårt? - rt — Nej tack, general, stammade "den häpne korpralen. . . Berättas det — alltså, '- : SN Säkrast . "Danske statsministérn Erik" Erik. sen : träffade en kväll en :bekant kommunalmian i Tivoli, och de båda horrerna fick sig en pratstund vid ett £las öl, skriver Nationaltidende, jDå: de hade suttit där en stund, kom en. herre fram till. bordet och .. rågade försiktigt Eriksen: : eller stats r: lantbruksminist Erik Eriksen trodde först, att. det Ivar ett' skämt; men då 'den frågande såg: "högst ; allvarlig” ut; upplyste "Eriksen "att han är. den nuvarande Istätsministern, su sä >. Ja I så "Den frågande tackåde' och :åter= ivätide' till :sitt' bord: och. sade högt till "sitt sällskap: Vad. var det jag Isa, det var statsministern! Jag viss- te det, för jag såg, att hovmä FRANSKT BERÖM AT >” > TILL KLOCERI ae et -" "Den, fransk& tidskriften. Bulle- tin du Centre: d'Amitié Interna- tionale, Internationella vänskaps- förbundets organ; lägnår i sitt se- naste nr en: lång 'öch' mycket bo- römmande artikel åt Harry Mar« tirisons ::”Vägen 7 till Klockrike”, som ' har tolkats till franska av Denise och Pierre Naert och hav'' kommit - på Libratrie ”Stocks Collsetton 7 Scandinave. "Lucien 'Maurys förord får:en eloge och |. själva romanen recenseras entu- slastinkt och med ett antal smax Juffaren Boles be rn ' telger. ”Le'Chemin 'de' Klockrike som :verket ' heter på franska, - är ägnad att särskilt attrahera vän- ö dets m r, he- - ter det i denna bokanmälan. - ne kvartalet givetvis icke kunnat kom | ma till stånd, 2, =:-5 500600, 037 Vad :som- kommer. att inträffa, om de amerikanska prismyndighe- terna skulle - hålla "fast vid sin ståndpunkt är av. flera skäl svårt att förutse. Ett alternativ, som in- te kan lämnas ur räkningen, är emellertid : att de svenska exportö- rerna i så fall placerar. hela den massakvantitet, vilken ursprungli- geh. reserverats för. leveranser till Nordamerika under tredje kvarta- let, på andra' marknader. . Vicser- ligen står. det- klart -att- man- från 'svensk sida ogärna vill ta ett'så- 'dant steg, men å andra: sidan kan priseftergifterna ju: svårli; kas över en viss gräns, icke minst med 'hänsyn till återverkningarna 'på. andra" avsättningsmarknader, En väsentlig roll spelar naturligtvis också att de svenska" exportavgif- terna på masssa — vilka är avgjort os Ur hundlivet "En man skulle sälja "en hund och sade till den tilltänkte' köparen:. Iitta et är en mycket bra och på- -litlig "hund, för jag har själv lärt upp honom, Så fort den hör främ- mande ljud i huset så skäller' den, Men detär så att min hustru hit- va” Förlåt, men ini" vill. inte | tat på att lära honom att bära tid« Vara så vänlig att hjälpa oss med | ningar; paket o, s, w. i munnen. En ett vad. Vi är ett. sällskap här, som | natt vaknade jag av. buller i var- "har :blivit oeniga" om, :huruvida ni | dagsrummet, j Då. jag. gick dit, fann jag två "inbrottstjuvar i färd med | =E svenska exportörerna har betingat sig för leveranser under årets ' tredje kvartal innebär som bekant en långtgående eftergift; så= ": lundå har de ledande säljarna' visat sig beredda till prissänknin- i gar av storleksordningen 25 dollar jämtfört med juni, varmed be- : ” tydligt lägre priser skulle komma att uttagas på USA än på and-: högre än motsvarande finska avz gifter" — till" sin storlek: helt be-' stämmes av prissättningen på Eng- land, varför ”en' sänkning av "pri- serna på USA: icke medför någon avgiftsreducering för de dit desti- nerade; leveranserna. Flarn ls | I sammanhanget erinras om att den”. totala” svenska exporten på. USA och andra dolarländer, i vil- ken massaleveranserna traditionellt utgör deh "dominerande posten, i år beräknats uppgå till 630 milj: kr, vilket har betytt en ökning av när- mare '200 "milj. jämt "me Av denna'& . . räknats härröra från prisstegringar på inassa, för vilken exportkvanti- teten beräknats bli av ungefär sam" ma storlek som under det närmast föregående. året, Såsom ”utvecklin- gen nu har gått är det givetvis fa ra för att. denna" kalkyl kommer att. kastas över ända med följd att den dollarbetalda svenska importen måste: ytterligare begrö id 102-årige prästen James D. E. Smith i Carbondale i Illinois, USA, och hans 38-åriga' hustru' har just mars 1849 och kan därför berömma sig av -ett' nytt rekord — tidigare hölls rekordet av en av hans lands- män i Chicago, som: upplevt faders- lyckan med 94 år! sv oc De. amerikanska: statsutgifterna kommer". att: stiga till 90 miljarder dollar om 'året från 1953, vilket är jämnt. dubbelt 'så mycket som 1 år, yttrade den republikanske senatorn Taft i en: radiodiskussion p » att bryta upp mitt skri bord, - Mi; hund stod bredvid dem, men. hun skällde into redvid dem; men han .— Vad gjorde den”. Z den tilltänkte köparen. - "= Den höll 1 i i Från Tre eborg .;; » "En gång för många år sedan kon en skuta från någon smålandsham; . till Trelleborg med slipers till Lunc —Trelleborgs järnväg, = 0. > Er banvakt fick stå som kon- '- frollant' vid lossningen och kunde höra hur den unge kocken på sku- tan fick utskällning av skepparen så "dålig. Men nästa dags middag beröm: ' - . - > — I'dag var ju fisken bra ' : benfri 4 SER vå Ja, så har jag också väg varenda bit, ' Den som kommit i utförsbacken möter sällan några hinder, «= ji Att tänka är så övermåttan be- Bvärligt att många föredra — att för'att lutfisken till”middagen varit |”. var det tvärtom, Kockpojken fick... jag skulle väl tro det, men |: själv tuggat i för- - Flygbild öv > i dana mastiga "1 Efter några dygn hör man inte' ens - lejontjuten. "Den holländske. inne- meddelat om "den lyckliga födelsen ; .Jav en son. Fadern är född den 16! er en del av ”svens. om bikupor;' " (böstäder, och både familjevillornå och utigkarlsböstäderna är rymliga möbler gör också. sitt till för: att skapa hemkänsla, De «som; saknar mäss. som: förestås : av; en' svensk manskost och ärter och fläsk (med värm punsch,' om”så önskas!) och bruna" bönor med fläsk, är stående rätter varje vecka, Trots den stän. diga' ”sommarvärmen” smakar ' så i rätter " utmärkt, det försäkras, frn | : - Hyenetjut och klagande $ Det. egentliga Bishoftu; där de smutsiga hyddor, "ligger vid: järn vägen "ett stycke: från ”svenskbyn” närmaste granne är självaste kej- : på en brant intill sjön och på den: hus”, : som "ligger uppklättrade ' på + bergssluttningen, vars topp krönes av runda, vitkalkade infödingshyd- Svenskarnå' i Bishoftu' har fria: och "trivsamma, ' Praktiska svenska ”- eget . hushåll: har. tillgång , till en ; husmor. Här serveras. rejäl: hus- 7 fattiga. urbefolkningen bori.i: sina. :. - Klockan sju på morgonen börjar arbetet och på vänstra bilden an för dagen är det skönt med ett dopp efter dagens hetta, D en del av de svenska Uklara rna Nr og en hundratals : hundar som hör: ihop med en etiopisk by, Men på nätter- ål med ”byhtndar- na. Men man vänjer sig snart, trots att ”/man sover” för öppet -fönster. »havaren av hotellet och restauran- igen intill palatset har nämligen ett jlejon ” inspärrat i en trång liten | cementbur invid vägkanten, Lejonet jinfångades för mer: än ett år sedan !i akt: och mening att sälja det till i någon: zoologisk . trädgård, : men" av "någon anledning har det inte blivit någon affär av. Det årma djuret har uhder' tiden vuxit-så att det knappt , kan röra sig i sitt cementfängelse. Buren står: oskyddad för. den 'ste= kande" solen : och man förstår hur denna" olyckliga ;' djurens: konung plågas när» hettan är som värst, Nätterna igenom' hör man, lejonéts högljudda klaga : Lr När de första” svenskarna kom till Etiopien fänns det bara en liten. och" dåligt" organiserad flyg- skola i Addis Abeba. Skolan hade hundra elever, men bara en: flyg- greve ” Carl-Gustav. von > Rosen, övertog skolan i samma 'veva som amerikanerna "tog: hand "om "Addis flygfält; varför 'häns. första uppgift blev' att: försöka :- finna 'ett' nytt flygfält någonstans 'i- Etiopien.” + "Det fanns visserligen en hel del Svenskarna behöver därför inte be”) sväras 'av de miljarder flugor och] na -är' det "förstås ' ett : fasligt oljud i nere' "vid ” byn" : när" nejdens 'alla I ; hyenor," schakaler och" vildtitornidar | > blerar "el ch BO DAHLIN: 2 EN OLAND" ROMMERUD, ett "bar "hundra 'meter "lägre, så | man nere.4 malariaområdet tet :pl dess: åtgångna "under | slutskede, öch alla låg" de för långt från”Addis, Med tanke' på transporten” av bensin, ' reservdelar etc; var det nödvändigt att flygfäl- å nära Astad. här i Bishoftu "unde perioden, säger grevi a huv som möjligt. +" — Valet föll till: slut .på Bishoftu, berättar greve von Rosen. Det var för fem år sedan och detta var då en . öde; lavaslätt; :men ”det' visade" sig" snart att valet var. gott; Lavå- mark ; har. nämligen den. fördelen för, "de." häftigaste Dessutom ligger mil "från Addis” sjöar, i det? : Ingen risk för malari "Den största fördelen med Bishof-= tu är nog i alla fall att flygfältet inte ligger för högt. Höjden är här 1.900 meter medan Addis ligger på 2.400 meter, Motorn i ett skolflyg- plah. 5 blir. svagare ju. högre. nian £. d. italienska flygfält, men de hade byn” - => sommarpalats, > = i Bishoftu. Den vita byggnaden See oéh "vi har” både järnväg och landsväg. Med bil komz mer man . till. staden. på en iimma,/ néd flygplan tär det 10—15 mi- r här vi också tillgång till något som är ganska ' sällsynt i etio iska” vulkanlandskapet. Sjöarna" är: inte. endast till" glädje" r' personalen;':de "ger oss också |: möjlighet att lära dé etiopiska ele= verna ätt simma, ' na lärare, en egyptier, Bishoftu-chefen, |. kommer, och i'Addis tar det mycket gäld har vi Tr korfare arbetsvecka Sveri dag sig för dyrt att hålla samma. ånställda i-va det 'är. nog snarare det hårda arbe: tet än :klimatet. som frestar 'p Hur, reagerar nykomlingarna s nog". hur :/ civiliserat nykomlingarna har" nog väntat si djungler med vilda"lejon 'och' ele- inban" man vänjer sig vid temp turen och maten, Så de första slaka.; En' del bekomme det; inte tt dug; - - ren Ii se Han och : Apropå- mästare, så ' har ”'sveniskbyn” även en dubbel svensk |" lyftning. Bertil Danhebrink är hans - ss; namh' och" han har' tagit sig 'frår Stockholm; till Bishoftu på sitt eget illå sätt.” Han har Viftat hit ner! in vacker dag i noverdber i fjol sg han sin ryggsäck och knallade ut på södertäljevägen "och pekade med tummen". 1 ' sydlig riktning. Snart fick :han sin första Jift och så var han på väg till Afrika. Det tog rstås några månader att komma fram, men gick gjorde det, och få har väl rest'så billigt från Sverige till Etiopien som Bertil Dannebrink. . Det .var bara båtbiljetten för resan ;» mellan" Europa och Afrika han be- hövde betala, ;' Etiopierna garla flygare.'' — Hurudéna är de etiopiska ele- 'verna? Går det att göra goda fly- v. et flygarna och mekanikerna. Men när arbetet” sjön nedanför kejsarpalatset är året om en 7” ma 9 ov i "> ma som flyglärare här, "oc "" själva flygningen?" + "vv vu > det klarar de snart av och intresset ”' ningshastighet g tid att komma: upp på höjder, där man kan. göra. konstflygningar. i; '" Jigger, faktiskt: så lågt — kommer iman. bara e | ning och skjutning. . NIE ingre semester , och i Alla vid skolan är lediga både. lör- h söndag. Men då det ställer "gebit inom- ske lan som hemma, får :var och, en. arbeta |. mycket: hårdare än iSverige. Så | av också ' beväpnaa. Vi har ofta.200 regel när de kommer direkt ;från "| Sverige” till .Bishoftu?.Tar det lång”: tid att "acklimatiséra: sig? > FR Det första som förvånar dem" är i nog” civi "voch svenskt Bishoftu är. En'del av” fanter.” Och det tar förstås” en tid ?”pyerto Ricos spansktalaride folk, tre: veckorna är hog de flesta litet de;” Kar för första 'gångén ästare" och rekordhållare 'i tyngd- idealisk badplats, + ' Sa 2 "gare äv dem? frågar" vi chefen för . -- flygskolan,' major' Martin Buncke, ' — Jag tvekar inte'att säga: att . genomsnittet av de pojkar som ' .sista två åren är lika goda flygare . sont svenska och andra europöiska ' utexaminerats . från "vår skola” de : : elever med samma utbildningstid 2 bakorå sig. Sex, av” de tidigaste eleverna är förresten nu verksam. > Men. den tekniska sidan: av' : saken? Har de etiopiska pojkarna större svårighet med detta än med . 17 Det är riktigt att de' inte 'har samma vana, vid tekniska saker som ". väd "europeiska . ungdomar ' har. . Tekniken är ju mycket ung här 1: . " Etiopien; ' Men det spelar inte så - «stor roll, Eleverna är förstås i Bör- ; » jan litet främmande för verktyygen : . och de tekniska apparaterria, men är inte att klaga på; Pojkarna går "helhjärtat in' för sin uppgift. Ut> "bildnihgsprogranimet är för övrigt ' ml . exakt detsamma som hemma, Meri . detär inte riktigt samma sak" att" tunna" : luften gör t, ex. att land- blir myck i . Lufttransport av guld. » Kapten Håkan. Svedberg 'är :in« struktör ” för 'attackskolan invid: kratersjön är kejsarens har till uppgift att ge eleverna från flygskolan utbildning i den mera ” militära ” delen "av flygningen. Vi flyger den svenska B 17.och nä jag jämför resultaten med dem jag [kommer ihäg hemifrån så måste jag säga att eleverna är förvånäns. värt" bra, framför allt i bombfäll. De trevligaste flygnihgarna utan tvekan guldtransporters': "' säger ' kapten Svedberg. Vär; dag flyger vi med guldsand: ån sydöstra delen av: landet till! is, Abeba. Guldet" har: vaskats |" fråm Vid, flodbäddarna” och "ivåge " Kingen av guldsanden är en iätreså. Sånt procedur, Etiopierna litar intq' riktigt på våra moderna vikter utam - der i: "stället ” ålderdomliga Maria Theresia-thaler, som and i den andra: Invägningen sker också med beväpnade vakter utan« vi dörrarna, och bankens :repre entant, som medföljer: planer; kg:a rent guld i planet” vi "dessa 1: NEW YORK. , Yet endå-tfolket. i- kolonial-beroeri- deställning under: USA;s hetraväl= ; a - dör rika hamnens”' historia fått fritt ute) = tala. sig 'om” en egen demokratisk: Bishoftu I : L ärldsmästa- miljoner” invånarna :på det lilla ör ” i segelflygning,: Per Persson, har runt tal 500,000 deltagit i om-" >. itnanit Thorén har flugit. röstningen: " 386,000 "röster ivgavs AFIR från Sverige tillför den av USA:s kongress. före= rfattning.: Av. de omkring' 2,5, slagna” demokratiseringsprocessei; s medan” 119,000 valmärn uttalade: emot... Oppositionen "består 'av te: roristiskt inriktade och 'antiameri- kanska nationalister; ur vilkas Jed de" attentatsmän rekryterådes som i fjol försökte mörda president Tru- man genom "ett" direkt överfall ”t Vita huset, ect? 2 :- Med den nu ävslutade omröstnri En har första steget gjorts till'Pi erto Ricos 'statliga självständighet, ” Det 'nästa steget blir- valet: till”en- författninzsgivande nationalförsame "ling, vilket skall genomföras den 27" augusti. Sedan den vid denna tid= punkt valda konstituerande försari- lingen utarbetat den nya författ+ ningen, skall denna framläggas för folket till ny folkomröstning, möj- ligen redan i januari 1952, Därefter skall Puerto Rico.inrätta sig som - självständig stat, : och håå + flyga i Etiopien som i Europa; Den sal större : | | LAHOLMS: TID AV j NING. 1 AAA YTFEFSVEFTTIYTIYTTE rev é NYFITIYSFIVEIFETIVVTTIVe / IUESEVETETVVTETTTETTTTISTYTVNN å AMNADAMADAANADASNAAMADANARAADADI ma An , . NEFISVYSEOTTITETETTYTTTSETIETN bu Nv | ' | / ryvvvi FEVVETYTTFVVEFRESVYTEvESEYvESVEVVESETETTYYVV Ti
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.