bo "Onsdagen dé . én 20 juni:1951.. OO LATOLIS Töre G Tländska «stora 4 modern ; -FAlkyderna; "Tblir" spröd; . der: på ä ne s ; . (Forts. fr. föreg, sida.) grunden skall: fösta ordentligt | på underlaget. Är det nytt vir- ke; gör man lämpligen en mager färg, "som" fackmannen kallar den, "di v. man 'tillsätter--nå- gön' deciliter terpentin tll 4 varje liter färg. "Är det en ommålning, där virket är gamrialt och torrt, jFuger” detta åt:sig mera och"då der ut den: med terpentin också: annars drages oljan i färgen in i träet och det torra färgpulvret - | ligger kvar utanpå och torkar ganska ' lätt efteråt. «De senaste åren ha varit liv-]. liga när det gäller forskning på: speciellt det' område som berör | färg utomhus på träs Det finns många både' svenska : och ut- undersöknings: skall man förutom att man: spär |. se till-att..man:tar. mera "linolja |. för: hårt. och: sålunda”; spricker, Vad händer om: priserna på. massa |Sjunker snabbt?” : STOCKHOLM (Press). böra ; : 2 Förslaget. att dra in. massa= industrins .exportvinster och, . med dem. subventionera impor- - ten av. konsumtionsvaror för att: - -. på så sätt motverka inflations-/ krisen är icke acceptabelt, me-" nar. ”Skogen”, Svenska' skogs-. » vårdsföreningens organ, Redan: : me sker en icke föraktlig steri- :' lisering: av dessa vinster genom des k. konjunkturutjämnings- avgifterna. Subventionerings= förslagen skulle emellertid in=: nebära reduktioner i exportfö- retagens vinster. av helt annan storleksordning," Bortsett. från. det oskäliga ien sådan , punktbeskattning -kan med skäl... ifrågasättas ändamålsenlighe- ten:av,att låta skogsindustriens ex. gen förbrukade mervinsterna på serier; vars resultat” bättrat många! färger.;", Den då: man 'blardade' zinkvitt .och linolja och. ansåg sig: få en bra utomhusfärg, är. förbi... En :- egnahemsfärg = inne- håller, en kombination -av ' olika |färgstoffer, där både zinkvitt, blyvitt och titanvitt är det nor-| mala. Man bör akta sig för att använda . ' den billiga litopon= farenheterna ”visar,. satt den; lämpar-sig mindre väl för utom" husbrukp. oc » Som: bindemedel visar” det hi .tills.:vunna. resultatet, av forsk- ningen att den gamla klassiska linoljan . ännu. får anses .-oöver- träffad. ” Försök ha gjorts med ;flera sorters" konsthartser, s.k. ralkyder och liknande, men del: ha ännu inte slagit helt väl ut. " sont "ha så god, | elasticitet | på metall; bli gärna | i för: "hårda på trä och spricka | oc v' flagna: + Detsamma” gäller | äver färger på kinesisk träolja; [trots att de äro' mera vattenbe- ständiga, men -träoljan åldras i snabbare takt än linoljan "och | "Vad. man | däremot funnit är, att en del av linoljan fi egnahemsfärgen bör vara spe- -ciellt. värmebehandlad : för att så -sätt skall motstå väder och" vind bättre: än” den |: + I Instängd vovve "ringde ; > — "Vilket nummer önskas? fri gade'” flickan i en" telefonväxel :' Marion, Illinois:::”Vov vov”: blev svaret: "Hon frågade om ock Körde åter en hund skälla. I tron att det kunde "vara någon olyckshändelse ställde hon om -samtalet till poli ser och. hunden Å. andra: änden på tråden: skällde- på dem också: Poli. ' Sen tog 'reda på var samtalet kon ifrån och kom. till ett garage. När polisen - tagit sig in "genom -der låsta dörren fann den en fågelhuncg bredvid en telefonapparat som har hade knuffat. ned. på golvet. Äga- ren hade. låst om honöm utan" att veta att Hunden; fanns: därinn > > Ett 170: årigt rekord” i flnspin- I ning slags nyligen. i- England: av . Mr. Eobert. Patterson. vid. Bank- ; field Museum i Halifax, Han an- ' vände" en' 150 år gammal spinn- rock -och fick fram ett garn som. var så fint.att 1: kg ull skulle: räcka till, över 40 svenska mil -, Han använde 100s. merinoull och i arbetade mot en svart” bakgrund i vid skenet av'en spotlight, ” Barnkistorier' . Lille -Karl har fått tre små. brö- "der på 'en- gång! Han hade länge- önskat. sigven liten- bror men tyc-: ker. nu att:hans önskan blev över : Kövan. uppfylld. Efter att en stund. ha- stått: och: betraktat dem säger” han så till:modern: : — Det 'var: dumt av; äg mam- ma, "att låta: pappa. beställa .barn, ; - du skulle ha gjort det själv, när du vet att” han stammar, Lärarinnan försökte- att för- NE vissa fakta rörande vinden; aa -—. Då jag reste hit i morse, "sade kon, öppnades plötsligt buss- dörren, någon kom in mycket. sakta och kysste mig' pi kinden Vad: tror ni :det var? E g kör av Jär , — Det: var konduktören;3 fröv kuow”. a UR , DJURENS iv." kad t "hände. en gång att 'en a "och: ett: lejon kom in på, en restaurang. Dö: slog, sig' ner. vid ett porå” "kälhuvudj: sade: Käninen till: kyparen. ;. Denne, pekade, pål lejonen. vad ska er vär i ha? ” oo Ingenting; " förklarade känl- nen, Biy er inte: om: Horiomt, H —' Men: något: ska han. väl. | undrade -kyparem Är. han inte hungrig, alls? förebrående på —' Hör nu'min gode man; m, Hö! lejon är Hung väl inte att jag hono sade' han,' om- ett. rigt inbillar ni er -r-Har man: vanliga kokta lnoljan. försöka välja lämpligt väder för 1 att. måla, det betyder . mycket |. kör slutresultatét..." Att' mari inte .Jskall. måla. i regny. då. man: får fukt mellan ' färgen" och ti et, är ganska självklart," men man skall heller" inte ge sig -på att måla i alltför starkt solsken, ty då torkar. färgen - för hårt. på ytan och. ' fortsätter att vara mjuk under, en: lång. tid. I När man köper. egnahems- färg, skall man. räkna med, att den är färdig för sitt ändamål, Utom de tillsatser” av. -terpentin och linolja: som man har an> ledning att/göra: vid grundning |: för att: anpassa sig: "efter - träet, skall man låta bli andra tillsåt-j' ser. Om rinan +t. ex, sätter till an- dra 'torkmedel,. så blir det tårta "tårta och resultatet blir ofta «skrynklig. och oduglig. yta.: Man skall fotogen i stället för" terpentin; andel. smörjolja, -.som. lägger. sig Sorg en tunn: hinna. och. inte Iå- ter. färgen funktionera: på det riktiga sättet. .. klart, men det är inte ovanligt när de gör ett Uppehåll. i arbe” tet eller ställer penslarna i. vat- man får: in, vatten i färgen. när litet ' terpentin. på: färgen. och veckla in penslarna, i en trasa 'indränkta med: terpentin;, då ..är stora pengar som- ges--ut' på ut- | omhusmålning varje år." Det kvalitetsfärger , : nalfemsfärgen om man ser till ratt mad får en. vara med åtmin- "demedell ” Håller” man "ögonen. på: den punkteni och lägger an på kvali: | billigast, liksom det alltid blir lägre kostnader för att måla om tid, än! att vänta för länge. skulle. s sätta.mej vid samm2,; bord. vitten' i en dylik färg, då 'erö) inte heller. använda blic för fotogen: innehåller en' liten H b Att man inte skall slå "vatten i en oljefärg. är "ganska 'själv- |:. « att.” folk, "slår vatten. på färgen. ten. så att"de inte skall: torka. I ; båda" fallen; blir: resultatet,.. att |. man fortsätter. Använd i stället |. | det bara att fortsätta: där Ni slur |. . | tade: Soni vi. sa i i inledningen. är det |- finns möjligheter att utgifterna |. - ; på" längre. sikt. skall. minska; : om : kommer ' mera |. till" användning. Man han möj |; "lighet att få vets en. det om'eg-]: stone "någon form av deklara- | "Itiori angående pigment och bin: | ” teten: ;blir” det alltid i längden |: ARS SAS REP PER AL RS rk , så bleve dessa: tankegångar . mera. förståeli- gå Så: är emellertid; inte fallet. inv ring, skogsbrukets' rationalisering,:-Detta är väl använda pengar.” Dessutom pital för en snabbare takt på sko- garnas -. återuppbyggnad, - särskilt ]- Norrland, : Nu föreligger medlen härför, Myckel "talar r att en åtsträm- ning på massamarknaden är i an- tågande.” Särskilt leveransutsikter- na på USA: har i dessa dagar bör- jat mörkna:-' Massan till Amerika utgör dock: ryggraden i vår dollar- betalda export..- Att under sådana förhållanden ' binda: .importsubven- lioner vid massaindustriens export= massapriserna plötsligt sjunka, vilket kan bli aktuellt. nä som; :helst;.. hur skall då subventio= neringen: ;';'av" importen: regleras: Blir : det: då ; inte- konsumenterna, sont får sitta, emellan?. Därmed” är, också : självfallet" pris-- och. lönes skruven igång med ökad fart. .ö.v:.. | > Att bygga eventuella: importsub- | sentioner, på ; så; känsliga vinster som: exportindustriens. kan icke va=- ta ändamålsenligt, I den mån des- sa vinster härstammar från skogen oorde det" vara, välbetänkt att, låta skogen få. igen en w del av vad den gett. NN Nya postordningen går friktionsfritt STOCKHOLM. (TT) > Den ."-slopade sönd portvinister : betalä -konsumtionssub- |: e ti | ventioner,, . Vore. det. så att företa. . FRÅN SKYNsLeverans per" fallské d am. ; emmåunition, och vapen til Re Företagens. vinster har i regel an- | ' .vänts för en fortgående Konsolide-|' - för : industriens " och: även |: föreligger behov av ytterligare ka-| vinster måste bli vanskligt. Om |: börjar I, få jet, då ået gäller att Snabbt å skdn. fandsättning från skyn a avs NU På ett monument ute på den" holländska” poldern,' flera me-= i ter under havets nivå; står det: ”Ett folk, som lever, bygger för framtiden”. Detta säger allt om ” holländarnas kamp 'mot havet föratt erövra jord till sin. stän>= digt .väzande befolkning. Det var oförglömligt att se resulta=' - ten" av många "års tillsynes 7 hopplöst arbete. I dagarna har n grupp LSS-ungdomar från Vinberg och Ljungby återkom- mit. från. en givende studieresa på Holland. : En. härlig morgon. slut maj rullade Robert- Johanssons Buss' I med: populäre Georg ; Andersson; | Kinnared, :: vid "ratten; . iväg" från 'gerare;, Genom: vårers' Halland; gick. det... I. Danmark” hade. våren. tydli-' och oljeväxterna trivdes inte :hel- ler; Desto” härligåre" var. Själlands' "bokskogar. På Själland! finns "mäst herrgårdar i mötsats till Fyn; som vi nådde' efter överfarten av Stora Bält. Gårdarna" på Fyn är korsvir- keshus, ofta. med storkbö på taket. Från Fyn till I fylland kommer man” ver Lilla. Bäl fon, som. är rätt imponerande; av post har' haft premiär: och> oms läggningen. tycks i hela landet Ha gått plarienligt' och” "gnisselfritt” Det. har. varit märkvärdigt. tyst,: kon- 3taterar byrådirektör Axel Enger i generalpoststyrelsen. Vid större om- läggningar: brukar vi ju annars få rapporter omedelbart. från de olika postanstalterna om "det har varit några irritationer” eller störningar, men som sagt, ännu har vi inte hört tt. ljud och” det brukar .ju” vara tecken på att allt har gått bra, An- nonseringen om ändringen, och: pu- .bliciteten kring. denna: har' riatur- ligtvis gjort sitt. till och allmänhe- «ten "har. väl därför varit helt in- ställd på omläggningen. ' En” ökning av " expressförsändelserna har. vi räknat med, men hur stor" derna .blir sedan. det nya systemet. helt slagit genom. kan ännu inte -över= f- Det här fotografiet förestäl- : er min farfar i 20-årsåldern! — Omöjligt — det finns ingen som. är farfar i den ålderm. genom: ett. rat: laådskap via Kolding och, Aa- benraa's till: gränsstationen Krusaa och. första. etappen” är' klar. Andra dagen skulle vi nå. Kolländska grän-' sen; Detta' gick. bra täck vare de fina vägarna I 'Tyskland, främst | autostradan'” "Hamburg-Bremen. Dessa båda stora städer gör ett be- klämrmande” intryck., Hela kvarter står tomma. I Hamburg & är de bom- bade stadsdelarna. till en del 'röjda och.> marken. jämnad, medan: Bre- mens ruiner ännu: står kvar;- Gata. efter 'gata kantas med urblåsta hus. Från Bremen till. holländska. grän- sen körde vi.genom festprydda.stä-: der: och" byar,: längs> gatorna "voro: björkar uppsatta; blomsterfång, gir- lander,:: oräkneliga... flaggor och vimplar "hängde" över gatorna,” ja, det var "värre än en' julskyltning i Falkenberg. . ; Dekorationérria i var dock; inte. orda, för. vår genom- resa, utan; för. någon katolsk högtid- | lighet, dagen efter; : Så nådde: vi fram. ti Holland,,re= sans mål, -. och dagtetapperna :blev. ringar. har: Samfundet Folkhälsan "4 svänska. Finland kunnat inköpa Kälsobåtar. "Det var sparban- far. tidning Lyckoslanten, som HL Da, + besöker. denna. vecka | ads. Lyckoslanten och , Gullkro-' att framföra ett ack till de svenska givarna, och här Jöverlämnar bankdirektör O:: Nor« beck i Sparfrämjandet en, vimpel med ordet Lyckoslanten till vice dförandi fundet, Folkhä' - ter Halmstad; Hade: planlagt rou: ”gränsedi till Artihem .k väldiga. alléer äv. bolt och äkta Jac 4 Hemtrakternaä, med: 36: glada” passa=: ärden ner' över åsen och till sun: gen varit kall, Vårsäden såg gul ut] är Färden gick: sedan . och; mer kupe: l. Betydligt mindre: vår utmärkte re= N : putnpverken, När man EA geno; : under ?. vatten ! och holländårna: fick ' åter börja Hd vumpa på: nytt, Vid:Den Oover hö : Jade. den nära tre mil: långa damm= : | särskilt "intresserade oss. seledare; "Koltända; Henck Ru ten, så: att. vi.fick. se: det mest: ty- piska. av: Holland -och. för osk svenu! .skar mest; ihtressarita.: Vägen frän | SOLLEPTEA: (am Sveriges: Skorsigareförenta.. Es Riksförbund" köll årsstäm"="' ts samtliga. tjugonio- -Skogs- > äkareföreningar deltog, ”Detr viktigaste äfendet. vi i |stadgeän dd. stånj: Ofta är 'alléerna' dubbla! ock välver £ sig: . sor gröna Katedraler överväger: Ambhem: vid: Rekin blev ni illa: :åtgånget! under kriget; Staden |; jär nu återuppbyggd; men. ännu: syns hur” kulsprutorna ristat sina mär- ken i husväggarna, Herck berätta- | ch dé om slaget vid. Arnhem 1944,, vis besökte" en 'Krigskyrkogård; 007 brittiska: fallskärmsjägare lig: SÅ ger begravna; Från. Arnhem. körde; vi längs Rehn till: Utrecht; Här finns: många: tegelbruk och: leran skyfflas 7 Rehnfloden... Tegeln är Holländs Byggnadsmaterial, alla js byggda i i tegel och alla 'vägar" Fsatta;med: tegelsten; Mellan! Utrecht och Haag: Körde vi genom 'äkthol-' ländskt-polderländskap beläget fle: rå, meter under" havet.” Bara gräc;l vatten" ock svarta kor, Di var, om-, kring 15'.meter' mellan". vars vatten pumpas upp till. en hög- re: ; liggånde större. kanal” och dessa | i sin tur. pumpas vidare: Förr drevs talrika ; pumparna. med. väderz Tr, men: nu går de flesta. med kraft, I: Haag besökte: vi 1 d. : och» titta regeri r [åriga förburidet: skall: fördubblas, De av- ående. styrelseledamöterna: dr G. Hedlund, Ådalarnas > + I stort. sett Programen] vo - befaras bli nödvändi Ransonering. hotar: STOCKHOLM ens - "De på nytt cirkilerandesryk=. tera om en nära förestående ol- : "+ jeransonering,- berörande inte blott. eldningsoljorna titan, äver - bensinen, vilar åtminstone dets" : is på ew lös grund:-mesiav rr nanstidningen, som skrivers.; NåÄa ” Visserligert Kar: Bränslekominig« -Isionen genomfört de förberedelse. arbeten: som; erfordras för: en alle Män ransonering av flytande Bränn ' len men dettai får betraktas såsom en beredskapsåtgä >. Bortsett fråg' att uppbringa. tanktornadd till :rimti; Priser har. nämliger oljeimport ännu' under / sista. tiden förlöpt. När leförsörjtingen | likväl. sött På något längre sikt, inger: be mer beror det på sälar flera omständigs - heter. .Sedam koreakrigets Uutbroti ” oh ' igsfara, och den. dramatiska. kone. ikten kring. den: iranska: oljan har” Sjorb si än mer . [notan Sålunda. har då svenska ljeimportörerna; sedan dennä kons flikt :tillstötte, haft påtagliga. kvår ;Irigheter”. att placera nya beställa vingar på eldningsoljor,. Om. denne . jåtstramning: inte skulle vis sig. vä. ra av övergående natur Kan” k sonering" av' dessa et "alltid i tider av: krig: mer risken. för att. kolimpor nn. sjunker. till en, så: läg nivå att.en "eldningsolja : Finåste" Hllgripar 5 om oljetillförseln' vid nuvarande nivå, Medan de: berörda ryktena di fär anses: rimliga: så Jänat ätten. akan ni John: Lå d | dandsitigen Knut at Stivlt Norr: ;: "och Jandstingsman: Johan Bli, frå komlig: till nästa "Brå ter, sig, försörjningsutsikterria minstont tillsvidare. väsentligt lju: säre - för bensinehs; vidkommande. Den Arwidsson, Halland, stället” för" greve» Carl Bernadotte af "Wisborg, Uppsala, och: disponent Bror, : » Lagercrantz: Västmanland, vilka båda avsagt sig, valdes fri- hette” Anders" Cederström, : Stock- Kolm, och lantbrukare Anton. Få- gelsbo, Vä ;tmanland;, Till i: :oljemarknaden i samband med: kons flikten '; kring - den persiska: dljan har av all att' döma, lämnat bensis nen tämligen oberörd; vartill kom mer att försörjningslåget, ifråga: im | bensin ju icke direkt kant åv av en fö; av' kolförsörjhi Arvid: M; ämtland, och. kapten: ; Claes Berg, he [VA ken id omvaldes ' dr Hed. -bundets: > vice ordförande: efter gre- ver B Ce rande" "särnmäntråde Tänd: till" ördförande, och: till: för- |: : gen, Med andra ord synes må kunna tänka sig en fortbatt: fi 2 Jag Körde en säga '. dagen; Den "handlarde ont'u ferström, RR "som - varnade - sina: ' Barn för spöstraffet, . på! Fredspalatset. "Mot kvällen slog: vi upp: våra tält innanfö; diga 'sanddynerrav wid! - Nästa dag: åkte. mandé tulpaner; I' Amsterdam gjor- de! vi en längre. rundtur genom ka-5 nalerna och ut i Hamnen. Vi titta- dei iyntfornet « och: en del andra byggnader. Naturligtvis: gjordes: af=. färsbesök . och: då. handlades Delf- porslin, träskor, ostar: m;: m.,., På nafter' gjorde vi: en :rufidtur i: Am sterdams glädjekvartér..x. Nästa. dag: körde: vi upp till mar; som: är berömt för" sin marknad. Torget är fullt: av vitkläd-: [dat ostbäl are. med olikfärgade hats tar, en färg från varje "distrikt. Ef; ter en' stund Körde" vi'in i dem väl diga .Winnigermeerpoldern: Denna" började att" torrläggås: år 1927 oci tre år senare -häde "man: fått f 40,000. tunnland: 'ny jord-liggande”$ neringstrummor, ledes: vattnet til de säger att Gur dope Kävet. men. vi skapade: Holland!” Det var denna "' 'polder - som tyskarna satt q anläggningen. till Friesland, -som förvandlade ' Zuidersee. till. insjö) Isselmeer. Det var ett impörierand genadsverk'. med . väldiga. stuss en- stor: gård där vi gästfritt togs emot av ägaren, A. Kloosterboor och: "hans, fru. Här fick. vi: en god in-' blick i holländskt jordbruk,. vilket. . Ägaren redogjorde för driften och visade; oss omkring, Produktionen; var här” huvudsakligerr inriktad" på spann; mål och oljeväxter: I HoHand är det göttrom arbetskraft, på denna 140 tunnland: stora gård fanns 10 st, an= ställda arbetare, mekaniseringen av dbruket. har inte tvi fram or i san;. .professor Fredrik Saltzm; från Helsingfors, i är, Överallt sår man med! dubbelt: billävstånd mot vårt och hackar [3 get påminna? sig filmen ”Polisk na | EilllOd sjöman: varför Glouzot- byte i krigets slutskede; cc öfta förr hand jöuzot,: ved för: filmerna Por. huset”. ;(Quai"dés Orfbyres”; 1946) ”Manon”. OB Brukar. också utförd med Frankrikes store” Nitograf och karil ist, och Cl bn Så utvecklat; samma dråplij set” i. där. Kade' han? 'visserligen' rtillgång till. så; drivna karaktärskås despelare som. Louis: Jouvet och ZY. Delair, 'men: gjorde" sitt till]! för att filmen skullé' bli ett, helgju-'1 ini var. inte o Eläckligt b ot skulle kunna bli "te till :att läsa juridik, Inte heller är hägrade någon chans. Efter det "nell raderna i säden och detta 1 B N ”ladu=. | Sedan tärde han si i Doe datt dessa krav tet onstverk, rafflande; ironisk ock | F ä k Bröd, och no kärri ter> och filmfacket börj med" att! Han blév' 6 fock en.ut son Kan: ställe, tare. soch för hårdhet med. rykte. Det vittra goti im. HH denne regissör är” nerver tål inte Hu gård "och lada är i Holland sam- manbyggda;:allt finns under ett tak, rån, "ladugården: kom. man. genom kvällen... visade oss ägaren några ide at betet året runt itrevligat” Holland: .var: fullbordad. På Hem-- "vägen. besökte. vi den stora lant- | bruksutställningen i Hamburg. Ef- 1. år "hembygd... Vi.hade fått se mycket; sett hur mänsklig idoghet';' kan uträtta Underverk men också sett hur krigets vanvett kar förstö- rä” vad som. bygges: Efter en sådan résa förstår vi kanske- bättre van- gen: i det gamla ordspråket som :sägert, '”Borta': bra men hemma bäst bn morgon! Tärninade vi vårt |: värdfolk: och rundresan 11: ett par dagsetapper var. vi åter | lön vilken behandling som helst, ummet: "direkt in i köket. På - Byptens: regering hår'- Best. ratt" huvudstaden Kairoxi å jubileum skall högtidlighållag år 1955. Kairo grundlades år ' 9554 av- den' arabiske = erövraren - Åmrus Samtidigt" med stadens tusenårs= högtid skait också der .h moskéns” Al-Azhar tusen um. firas. I most liga. centrum, uni r har läget på den. internationella 'ofe Sv - | jemarknaden hela tiden” vari ” gr N SN $ såg söner Öre R RP kn RR FR FR RPS PORT BROR RR RP ARR Bö rk RR rös afö spar spår sr ade Atros ök rep res a ARS : både .kof och olja Nr ppor rs rr sa a pt lg ISIN TISISSIIIIT EIS EKINISIS SE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.