i" ned kl 21.14 : N - kl, 2114. N LAROLMS TONING Dagens näten 7 . i ” PAULINA. Solen sår: tupp kl än och : : Möfgondagena namn + ADOLF, V:s igår! Jupp -kl. 310 och Å Sol MN Dagens dikt: : ov än Ej alla herrar. önskar ryggar juka, det kan bli sagt attan männen skån . gå raka. vär ot a tid kan kallas för den "från Vittangi uts efter vägen mot Kiruna står ”Sup= tallen”; Den är frilyst och har fått namnet av att vägfarande brukade stanna vid tallen för att ta sig en ordentlig .: -' >F fortsatte resan, ”färdknäpp”.. innan de De läraktiga for- 1 hästarna ' lärde sig snart självmant att stanna vid, talle. a ingen Stanna där av a och än för; att ta sig ön titt. på väd som: >) står på” minnestavlan på stammen... , I Kertstedt.: :- skulle : läsa på Luther och läros . Kerfstedt, N pojkarna börjades, vellas. sor + Nu törs A örsak det léd. mot exaién, sådé till > » pöjkärna; ått: de slriderna efter "honom ordentligt, Det år. klärt, att de följde. rådet, Men censorn befanns ha ex ans : nan « mening, ;. han. ville tala. om Augustinus." me Vicfå | köra det då, så så dan åtskilliga av st Nå, kan.;;Andersson ..& - » varifrån Augustinus var? frågade : Kerfstedt. = Från Tag d — Kan Johansson säga, vad gahäs och geno; 'expertundersök= vingar ”har” deras? ålder kuhnat a Near till mellan "150 och 260” sar tré klér och 2 fötter->-av-skräcködlor. | Något liknande ' fynd har tidigare inte gjorts i Sverige. men däremot har man påträffat: sådåna” bl: ad mellersta Tysk: Älgkalv som hittelön, En av: allt att döma nyfödd älg- kalv -hittade hr Enar ' Äkerstrand Södra Bredåker härom Cagen på en gångstig mellan Långsjön och Södra Bredåker då hån befann | "sig på hemväg från vedhuggning, "berättas från Boden: "Någon älgko se inte till i närheten av kal- Rea då 'den' var för liten” för art kunna klara sig själv bar Aker: ' hystes i en kätte.. Den” mj bjöds kalven ur flaska” lätd väl smaka. : i > Giftigt "Vill a flicka DIE. hon flyttå till Stock! går det, lättare, om Statistiska centralbyrån. - ift, så böt im, för där 2 kaps: det är mycket sämre äktene frekvens-på landsbygden, De sim sta utsikterna erbjuder Gotland: vi nå ligga högt méd Hävu- att det, .eå spar på kudden genom bunta ihop Fä a och .skatt- sedlar och ligg .pPi ligga lågt, så ligg å dem, Vill, ni dsin fosterräör, strand den till hemmet där :den”in- 4 man får tre | Stock. + med 11 ingångna, äk- | lenskap” vå 1,000 invånare, inedear | : När | Elin, stockholrisflickan en dag som fyraåring kom till sina fosterföräldrar i Lillegår- dehy ;kallade man hehne, redan från början för. ”tabarnet”. Det fick. hor: heta både Å skolan och byn, och det Vär ju, rätt: hatur- ligt förresten; ty så går det nog nästan tid med, sådana små "istackare, när de 'som Elin i Lil- legården -ackorderas . ut” hos fosterföräldrar på landet mot er viss sumina” tills de fy fem ton år. I fosterhemiiet hette hon. z lin och i byn ”tabarnet”, och söm.” sådan ' växte töseh upp. Hon : travade omkring. borta «i Lillégården hos, Evald och håäns | hustru 'och deras tre egna barn som 'en liten” åsidosatt och illa våttnad planta, bland deras eg- na frodiga fönsterträd, och. bla- deh blev vekå och sjukliga och ömtåliga. Kanske : därför ., att plantan var av. finare växt och sort, kanske därför att den fick för litet sol och vård. Pengar fattades inte, men vad hade lilla Elin för nytta av det Extrabrev med rekstämpel kom då . och då från Elins morbror, och :- Evald -'och : hans” :hustru skrev vackra brev och tackade och den lilla Elin mådde så bra, så .bra.så. Alla var så: snälla & e möt henne och hoä trivdes'så innerligt: väl i hemmet, .! Deras egna'; barn var. så shälla mot henne också, . precis som riktiga syskon,. Han ,kunde lägga: ut så fina : brev," den Evald, när det gällde Elin och vad hon behöv- : de: extra. = F 2 Och den stackars lilla sen "gick där: bland de andra och för- sökte vara. dem; till lags. öch be= immödade sig att fundera ut; vad Thdn egentligen var. för. en liten bortbyting,-. som ; alla skuffade och snäste:och pekade finger: åt. Soi en dröm kom hör: ihåg en och. sagt. att hennés ihamma var - . Strax efteråt hadé Hon. fått d följa med: den: farbrorh. på en hitxtill -folket” som. skuffade och; knuffade: henne + och "kallade héäné för: ”tabärnet”. Det näm- så widerligt styggt:' Det hjälpte inte ått. hon försökte: v ra > snäll.mot: sina: lekkamratet och. Evalds egna, ungar. Så snart . det var något kom fingrarna till näsan "-'och'ralla skrek: — Ta: "| bårn,, hittebåln, du ä inget rikz tigt. barn. du,, bara ett tabarn .... Och då Elin 'med tårade ögon sökte ett skydd och en tröst hos | henne: de små tyranneima: i. — Inte ä dä din mor, dä äv. ran. mor, inte din —-tabarn har ingen inory förstår då det: = När hon; blev :större. och börs jade :skolan "var. det likadant. i” Evalds tabarn”. £ lek ;' bland kamraterria, Elins bainaåsjäl blev | sor, om "hon: gick .på sidan om]; alla de andra 'öch Kon hatade | ordet. ”tabarn”, som hon, så. of- ta. fick hö Skygg och stutend. ä m-ensäm för: ätt' det ena, än det hissas än till” andra i hemmet. ”- Blev: Evalds barn bottbjudna, fick -hön sällan följa med. Hon gick: där ensam” och: stampade, | 4 lillgammal : och trög och" tog é-| mot sina: snubbor. från höger och. vänster som om det skulle så vara. Det vår så innerligen trist. och tomt för henne allting, och .den ehda tröst hon hade var att få krypa nef i sin. ensamma köksbädd' om kvällarna Och grå ta, och, försöka tänka på henne med. det: mörka: » håret, smekt henne en gång för inge sen. Och som hon sagt mamma till..Öch när hon var som mest bedrövad ; låg hon och bad till Gud: och. undrade: . barn? Är, jag. inget riktigt barn som «de, andra 7... - lilla, Elin fick ingen för- än undrande bön. Så hon var väl ett tabarn i alla fall, tänkte hon, ock för sådana var det inte alls .roligt att leva. | . Två riktiga vänner hade. hon i falla fall, lilla Elin. Ett stycke ifrån: Lillegården. hbådde en söm- på plånboken, i med, sin: "Bosse, Sven, merska.. | Moster + Hilda". ch så. hade. hon. kommit] korå.” de ' efter | + . äntal r godtagbart. söm var. skolkamrat: med: Elin. Dit > "brukade hon springa, då hon var som mest ledsen och då|l? alla varit elaka mot Kenne.. Den där snälla, sömmerskan, som: var Svens , mamma, .visste bestämt vad... och «att ett sådant behövde lika stor, kanske mer ömhet, ån :an- dra barn. Hon och hennes eget lilla "barn hade en, gång i livet fått pröva på vad det var att se sig övergivna och lämnade en- : | samma. av en hårdhjärtad man, och; sådaha ' människor här en erfarenhet mer av livet. . När E- lin smög, sig bört till rädster Hilda och Sven med sina stårar och bekymmer . fick hon alltid tröst. : Och” Sven. retade « henne aldrig.' Hon: och han följdes åt i med. någon, så. var det med ho- nom. :. De båda bårneri höll av varändra som. syskon. En. gång fick lilla Elin en ny. klänning av moster ' Hilda, men. då-blev de så "arga hemma' hos Evalds; att de skickade henne tillbaka med dén.: Ack, så Eli grät” då: : När. Elin 'var tio: år, blev hon sjuk. Hon hostadé "jämt och blev blek och” mager, och tillslut orkade hon inte gå :till skolan. Och. då "Evald sent.'omsidér. be- slöt.-sig för att hämta doktorn; befanns det att.det var bra sent. Då -blev'; Evald rädd. och skrev till Stockholra tll . Elins ”anhö” riga. Och.en tid efteråt. kom den där "fine ;' herrn .som' följt. Elin dit en gång. Hån kom en dag i hade doktorn med; sig. : :>eDet-s' blev: : uppståndelse Lillegården.' Hade de bära vetat om det; hade inte Elin" fått lig- ga. så,: som:hon 'gjorde,' då de kom. Nu låg hon där ensam ien innanför "köket, liten” skrubb matt och feber! pade - med sin « så illa barns- moster Hilda?. hade; hon sagt... ett... tabarn, vär för. något|: skolan," och skulle hon få lekaj:: = bil, så inte Evalds visste det, och | h Sven hade 3 tnöster Hilda: sagt att han gör så säkert så säkert'så. Och när E-h lin fick klart för tig detta, blev hon ' lugnare, . ja riktigt "glad, den lilla stackarn. "7 Den finé herrn och doktorn : satt i. den lilla 'skrubben vid E- lins. bädd och talade. sakta med " varandra. ' Och Evald och hans hustru for mkring och. var. be- kymrade. ; Hon hade då alla Hatt "det så rart och bra och rejält, och alltid varit så snäll och trivts så gott. hos dem... 3 Men Elin "bara slog upp sina feberglänsande ögon och fråga- , det är bara en gam-' mal ” sömmerska, som bör. här borta och sorh Elin brukat sprin ga till; ibland; sade Evalds hu- stru. : fe — Nej, sade. Elin. Det är en snäll ” moster; "som inte" kallat mig tabarnet: en' enda gång och som sagt att jag är ett lika rik- tigt barn som alla andra, > > Du - är inget tabarn, lilla Elin, ' sade - den. fine .herrn. Jag är din morbrör, och fast din mor barn som alla andra, Men då berättade lilla Elin att alla sagt att: hon 'var bara ett tabarn och att. bara moster Hilda tröstat henne; och då gick hennes mör- bror' och sökte upp. den: gamla sömmerskan, i ;En dag på vårsidan” dog lilla Elin. Men ingan hon dog hade hon. sagt, dill” morbrodern: från da och Sven ska' ha allt jag ä- ger, både min klänning jag fick av:dig och dockan och mammas. halsband. Hör du det, . mörbror. barn, men” eftersom är vill, ska jag - ge: moster Hilda: det: du lämnar efter dé Någon '-tid.z köm. en 'stor 'penningsunima" till vär lilla Elins testamente Det: taladés mycket” i byn ettå 'och 'undrades och gissades.. 4 Litet var "hade gärna ensamt. vetat. - -”tabarin”,, öm” dé. bara "Tänk: så. .bösynnerligt, latt fabarn till 'och med kan vara rika .esOch: det: hade -då den. snälla ven "I samband med försök över derkvalitet och mjölkkvalitet har Statens Mejeriförsök under c:a ett Halvt år haft ett antal njölk- producerande ' gårdar" under gan» ska. ingående kontroll, ' :Köntrol n "på gårdarna inne- bar bl.a. regelbunden undersök- ing > diskningshygien och " Diskningshygienen genom. att den vid portflaskor 2 vid - olika. tid- Punkter Pp övades på. sin bakterio- | ningsvattnet anger ett. väller 3 re: söltat," under "det att ett mindre ar. en- jäst c:a 10, VA ordentligt diskade, åpenkopparna var på grund: av | att. - klorbehandling - allmänt an- betydligt bättre, silarna: vändes : na i åtminstone 50 9 av: fallen var godtagbara,” De flesta under- sökta gårdatna var välutrustade, och ;; diskningen " utfördes med varmvatten. esultaten ligger därför med säkerhet över. medel- nivån i landet; + Mjölkkvaliteten vat” därefter. Äntalet : underkänna ; reduktås- prov vår inte högre än normalt beroende på ' "god; kylning av mjölken och: att "undersökningen skedde vintertid, men antalet bakterier i mjölken i allmänhet var "högt. : Det varierade från några" 1.000 på den bästa gården till några miljoner. på den säm- sta > och låg: vanligen omkring nägra 100. 000, Då man vet, att man med vanlig varmvattendisk- hihg utån konstgrepp kan hålla sig på nägra 10.000, förstår man, vått: bakterieantalet : .är alldeles för högt; Även om detta vintertid icke, rks. i . reduktasprovet, kommer” följderna sänkt kvalitet på de produkter mejeriet" lämnar ifrån sig, allra helst : öm mjölken under sådana förhållanden : innehåller många sådana bakterier, som icke dödas vid pastöriserihg, . "Det skulle kunna anföras mån Ba andra exempel, som visar, att diskäaingen på gården är A och I 1då det gäller. mjölkens baktetio- "logiska kvalitét, men det anför a får väcka. ir AV p ofessör K.: E. Thomé, "St atens Möejeriförsök, i form avl. SN Vad "är då att göra? i Hingsmetoder är utarbetade, :'sär- skilt .utexperimenterade diskme- del finns ätt köpa, och det gäller |” att skaffa: fram vårmvatten: och lära ladugårdspersonalen att ut- nyttjå möjligheterna; Vi skall: här. tillägga. några | d färska exempel. På de olika me |- todernas. effektivitet. En effektiv |: : är: Undersökningen” visar, att -en- båt diskning, .om än 1 varmvat- ter och ined bra diskmedel, ej är | tillräckligt "för 'ätt erhålla en ur bakteriologisk synpunkt fen 'ut- |]; rustning," Efter" diskningen måste kärlen. + desinfekteras ; antingen "med klor eller ånga, Av dessa ir 1 kloren både enklast och billigast, och: fortsättes ”klorlösningen med våttenglas, minskas .:risken för korrosion avsevärt, . Ångdesinfek-: tion fordrår én särskild utrust- ing med ångskåp; men ger säk- räre och bättre rsultat, : 2:07 Det är” alltså ganska klart, hur ] man skall göra, Det återstår att |.: | lära de människor, som har hand |. SD om öch ansvaret för mjölken att verkligen göra så. Här behövs ett nytt initiativ, Detta bör tagas från mejeriföreningarnas och me- jeriförbundens ' sida. 'Dessa' bör driva en intensiv propaganda hos leverantörerna för bättre mjölk- kvalitet. Propagandan bör trycka på att den eller de av leverantö- rernå, "som, slarvar med. disknin- gen, sänker méjeriets medelkva- litét öch därmed .mjölkpriset även för medleverantörerna. Det, bör |, därför : stråffas med hårda av- drag. : Dessutom bör mejeriför- |" eningen eNer förbundet ställa om att ieverantörerna få en viss ser- vice från mejeriets gida med råd- givrlng,. leverans av diskmedel och .. desinfektionsmedel 6, ss. v. Ett. gott sådant initiativ Kar tå gits av Nordvästra Skånes me- jeriförbund, och det är blott att önska, att det måtte lyckas att få efterföljare. är , död. är > du ett lika. riktigt |”: efter Elins:.död | ne dén fattiga "sörmverskat, Det i velät vara litet. snällare mot. ett |' "J under” varma "dagar skrämmas Jupp | SÖ 9e.T Fr, åldes. överrask ide till" .2;178,806 röster medan den En "medtävlare ibn ratuleras Körner öv glida tyrrolare, med! eningen Andreas: Hofer.; på: Körldatns stotiön hände. "det en dåg då det.var "många kr gande som skulle av och på tåga att trängseln blev så stor alt de; uppstod ” dördning; varvid poliss.. konstapel "P, Wigrep ine följande i broades lätt genom utt de ä överspun- | nos med firia, silverg äfsandöé trås dar. FE i I detta derds första” lärvstadium bestod; födan - av pollenkorn från tallblommor "och späda, fina barr, . Iinästa blev” dieten äldré' barr: Och nä visade sig Lymel och hans kamrater som fruktansvärda slösa- re. Än här, ä än där nöjde de sig med att bita igenom ett barr vid basen så: tt det:föll, till marken, Nänne- ven ; förstör" således många gån- ger. mer än han äter. Och: dock är gi mala, "taggiga, svarta ströck, och "helt gråvita bakvingår? vy. rd Ta ' då ännu en andra och nog- grannare titt på dem, iy de äro. de fruktade: barrskogsnunnorna! Va snälla & oå änn is att di som e på kan a - d'di som'eå kan gå på, annars ; kommer di varken & eller på, vackert rosenröda bakkroppen slu-, tat hos hanarna med en tofs un- der: det att horiörnå därstädes då eråot har ett framsträckbart ägg. > En "änhan skillnad nella könen är ätt hariehs anten- upp i | slutet av juli eller början äv. augusti? Undet dagen sitta de van: toppen av detta med 4 ens rädda och ligtvis örörliga på tallstarärsarna ” Sej öst län lige od Vr släppte sig hastigt ned medelst trå- och lätt igenkänliga på sina . taklikt"hoplagda svingår, vilka till- dar, Nu tog emellertid vinden dem och ' förde". den; bort inte till:én tall utan till en björk, Nå, det kunde gå an. De, skulle till och: med ha ”Ikunnat klara sig.på blad av lingon och" blåbär, Däremot. ”aldrig' på al, kastanj eler: -på ett fruktträd; Tja, derå tar. lövskog: unnar hand" om i stället, : sOch' så är det ju ät, att. ett löv= "I träd kan kommäå att repa sig;me sammans -med fraämkroppen. bildar en; in vitaktig. triangel, som tydligt Fa. oroliga eller) läta sig. "åtminstone ning "under. ett'enda år om ett-)] hundratr; ttiofyra millioner 'kubiks me irke från enbart nunineska- »| dad skog?" d yrå, kring et kan én sådan; |t< De; anska slorskråddaulna. h På rbred front serat "yli u re TT y dv a nya intressarita yllekvalitéet ängd:7 "kommit : fram, «bl: a, tunna, elegant! torra”"fyger med > avgjord linne. &' gröngråsvart botten hade han kar. ”— man : måste faktiskt 'sidan,; fyra "längsgående ra nypa i dem både en och två gånger ; å Årärtots: på det nionde" innan.;: man riktigt Talitar: att det onde! 'segnientet fanns em"li- jpverkligen är . ylle. . Fördelen med I slutet av. juni--hade Lymel" ef> ter. fem .hudömsningar « blivit "en fullväxt' herre 'av,. hela fem- "centi: 4 en varje annån kväll vak-] N till liv. och de båda. könen, roligt. om varandra, tills « en; kå ett-träd, där dé” sedan kunnat ta. i tifnråar: under parning. rd N detta. somimaryll är att.det inte shå hette dén nunna, som skul d framstjälpbar sådan och i fp kryrnklat sig &" och inta mor. till .Lymel,-ödeläggaren, [ZYB8ens "mittlinje "löpte lärigsgåen= känns klibbigt me som side de streck; Vidare "var han gexton- Det har en utdmordentligt vacker "+ fotad samt hade stora penslar och strultu et har! stadga och gott: E all, vän vt - ylle från Rödier, n t bv. den: linnelikiande sorten, ; edan I på "ät fet a ppt har. Balmain ' sytt klänningen "på djur. sot" ville åtå ho- ilden.. Den hat en utmärkt -enkeél;- synnier- tidlös modell; den: pryds av hålsöms Sidan. mar: och -garneras med vitt. det. kärpet har flickans gtuckit in. stra, handske som en lustig . ss oh var nu fullbefruktad, klar rv äggläg > Hon: uppsökte . därför eh vad stam, på vilken hon under barkfli- ser "och laiar med "sitt läggrör. på . värje ställe förde ia trettio till sjut-] V tid av de glänsande, något tillplatz tade, i "början rödaktiga, sedermera pärlemorglänsande vitgrå” äggen, ;; "VY. I allt placerade koä inte mindre I än mellan sju och åttahundra. fa; TN ORDS små--nunnelarv erna — och bland dem Lymel — kommo vr äg- gen" orikring den i' maj följande; år De : söm : tillhörde -sämma: ku höllo ' därefter ' ' obrottsligt samman” sor: en.-stor' farnilj. Först Suttö någon dag still på ”de tomma ägg- sn skalen, men" när Lymel: därpå be- ein er mera än. under -hela- sitt för regående liv, varefter han var re= bronsglän: de rödbruna” har gå runt på en rad:resi burangel flock; smed. skilda. priser och - publik: och ppan, beklädd. med. små flockar beställt .ett glas vatten, . alltså vå tom gör en sådan beställning, blir Och, här lämna; sving Lymel, ins behandlad, och hur man beräkna; JE nan han blir fj och hinnér stäl< priset på ett glas vatten. - ös 1å Hill med mera sade. ;j Han blev glatt. överraskad inte da, följde honom hela kolonin i hä-- larna; En "sådan "koloni kallas er på ett enda ställe mötte” han .&tirs-' - I rande blickar eller 'viskningar och : ingen "kom 'med någon nota, Det = >: kunde betalas efter behag. « 2 På >en vinstuga i den. centräla «staden erbjöd sig kyparen slås” med en magnecyl.. + > Det skulle vara" intréssant” att få > och .veta hur en sådan krogrond skulle - avlöpa” i Rverige, . Har" nunhelarven ytferst få fien -Idef:-bland de” högre djuren här i stället' Maturen. på” ett annåt. sätt: satt en 'gråns för: dess härjningar, I Eljest. ve den skog i i vilken d git sig ned. : .Epidemiér - härj lärvflugor göra, sitt bästa f ki : > Hur gr det I är El pojk 2 pv nolektioner? - : Rätt bra, Gran nå hälsar: + ag o - FE under rbetstiden! a — Ja, håret har ju vuxit” under ätas Tidning” för "stadens och bygdens talan. .: Prenumerera på sate annonsera i: "LAHOLMS TIDNING. SJ nuv — Det har väl växt under fritiden beksåt — Ja, men jag tänker inte helle klippa, av alltsammans. . varefter dessa j angripa” latverna, tränga ikop sig på trädens översta så små ”toppsjuka”, från larvsynp En sådan skog ä är et ”älertid de ; finitivt räddad. mo ” då nat; atvis sedd . ätt YO vYVT SYTT VYTTTYY TY rISve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.