vt Dagens namns : DAVID. : ”Morgondågenis nå fv RAKEL, Oc v . ned kl; 21.14. >] Dagens dikt: i I riskfritt vatten stå mest förså- Aa en, | ' där göms det skarpaste blana a Fra NS skären. . + I proletären där är despoten,; , : och i despoten är-proletären, . Var sanning är kan jag icke fin- I en Programisky förtvivlan står och ropar himlen att Hela sår: j (BIRGER SJÖBERG,) : - "Filmdirektören låg uppe i fjälltrakterna och spelade in en film och blev kär i den kvinnliga stjärnan. Ryk-. tena: nådde också hans hustru. - Han kom tillbaka hem, och. första :. natten pratade han i SÖMNen So gu do la 4. — Älskling, sade han; Det var för den skull jag reste upp till ” | fiällen. Du vet att jag älskar dig. Du är-den sötaste flickan I världen..s on | Så vaknade han och såg ati frun tittade ilsket. på honom. Då vände han sig på sidan låtsades sova vidare: ; : : )- — Scen tio. In med hästarna, ”. Biskop med 61 barn För i världen var man mera' aktiv. på nativitetens område och var rikhaltigt, Kejsarin= nan Maria Theresia av Österrike fick t:ex 16 barn, av vilka 2 blev kejsare och 3 drottningar. Och den belgiske biskop Henrik £ Belgien -— det här var på 1200-talet och före” biskopsbrevens tid hade inte mindre än 61 barn, fv öv Men det finns 'andra unika re- zioch, "var såhmda: far till endast : 7 barn. men i stället var de födda ÅA var sitt land! Något armorlunda var förhållandena för en viss ma- dame Montgaste i Paris, som med tiden blev mor till 17 barn med 14 olika äkta män, Men det verk- ligt oslagbara rekordet är säkert gatt av den jugoslaviske bonden Mathaeus - Bauers hustru Under 28 år födde hon ett barn om året och alla ungdomarna var. sunda dch välskapta! NH Sn !" 5-åriga Birgitta Elskar allt vad "djur heter och när familjen bär- > omdagen flyttade ut. på landet ” gjorde hon en första inspektions- "" rond £ lagård och övriga uthis för att se vad sommarnöjet skul- dröjde inte länge förrän hon kom , rusande och flämtade till sin - — Ma ska se vilken stor i gris dom har bhär.... mycket ; Mörre än Pappa, 0 vv vi . Tala är guld! ">: " Föredrag med ' film slår nästan bättre än bio nu för tiden. Det såg man i vintras på Konserthuset i Btockholm. Nu kommer iv DN med belysande siffror; Föreläsare ec ”ån-250 miljoner på USA -kontinen- ” de populäraste, talarna . fan 0 föreläsningar. å 1500 dols lar per. kväll! : : sl ve I Salt Lake City rusade poli- sen till platsen för en trafikolye= ka, där man fann glasbitar, skris - var och bultar samt en pappers: lapp med. texten: ,”Allting upp ” klarat, till belåtenhet”; 5... I-or hade aldrig förrkört tale. egendomligt nog af Sole går "upp kl. 3,15 och I tvånget frihet, i frihet tväng." Jag vet att lidande hjärtan brinv RARE kord. En 'polack; Stephen Pozd-" 'Ie ha att bjuda på £ djurväg. Det. ”. Tyvärr” nåd jag förlora: « i ; 8 förloras. lilla "vackra Boken om Be :| Fanny,.-som jag köptei em v SÖ ig abenrag nere tf 8 ylland för ett bar år sedun. vår första el Raa Seälin; det ockupationen: + om- henne, iorsom soker 1 Sönderjylland äg-' | > MeNNÉ' så "stor uppmät ar fot sedan näs! ndra år tll A -— men" när jag såg en hej trave av boken ligga på disken. blev Jag " nyfiken, . Medan jag stått. Inne i bokhandeln hade inte MindrE än tre exemplar. cälts; - s Sat NM "Vär några av stadéiis unga Solen går upp kl: 3,15 och ned fickor, som köpt den= öch tyd- kl 211460 : bese yste de ett bringande in- FM . Se | "för Jungfra Fånny. och hennes i sanning. märkliga Ivs- öde." Hernes kungliga 'korhst och hennes Övernäturliga. gåva i att kunna förutsäga - kommande, händelser: i världen gjörde Nen- nes Hlla gestalt känd och narhn- kunnig "Inom vida kretsar båda i : själva Danmark, och i"det åter: förenade: landet; ' Söriderjylland; . Såvitt jag Minns. var. den skri- -Ven av landshövdingskan fru Ma- rie Thomsen i. Aabenraa, som ef- ter Jungfru Fannys död julafton "Tlåtenskap. Den anträffades un- | der huvudkudden i hennes' gamla ammas säng, då denna ett par år senare dog i'Aabenraa;' gåmmal, glömd öch ensam. Genom att jag lånåde 'ut boken till högar och vänster, kom den till slut På vil- lovägar, och därför kan jag inte absolut garantera - riktighsten av alla historiska detaljer: i: denna min: berättelse; grunddrågen i hennes sällsynta” historia om hennes eget liv minns jag dock tydligt, . et Jag har aldrig intresserat mig för amsagor och vidskepelse och övertro; Men' att det finns män- niskor' här: i världen, som det är förunnat - att blicka in i fram- tideni— en' förmåga som tycks mig utgöra ett tecken på att -na- turen självmant kompenserar Ie- kaämliga bristfälligheter på an- nat sätt — förefaller mig själv- klart. Mest' av allt är det dock henneä. gripånde, ja, man frestas Säga;'' otroliga levnadssaga, som jintresserar. Hon var den sista kvinnliga '"ätteläggen — och i sanning en tragisk sådan —:av den gamla, danska, oldenburgska' kungadynastien konung Frederik VO var den sista "manliga av dehna' ätt, Jungfru 3 nämligen: syster till- denne den sista av de oldenburgska konung: arna; Hon var helt av "kupglig börd,” men "född utom äktensk pets se ee Nn Ten ' Någon gång i början av 1800: talet ' fick-skogvaktare Enger i Stubbark utahför Aabenraa Lä ec mot ett besök, som gjorde honom rent "av förskräckt — ett för- hämt hérrskap, som i en fäckt kaross med fyrspann 'och förrid- dare kon körande söderifrån, an- tagligen från något ställe i Meck Ienburg eller Slesvig, troddes det. En kammårherre,' som ledsaga- de de : höga gästerna, stannade kvar: på skogvaktarbostället,: se- dan karossen åter kört sin väg med : det förnäma herrskapet: Prinséssan : Charlotte "Amalie och arvprins Christian av Danmark, Skogvaktaren- blev tillsagd att skicka' bud på prästen i Stubba- ek, Mads Tönnesen och med kam marherren och skogvaktare Eng- er som faddrar döptes nu den lilla” två månader gamla flickan, som var född på slottet eller nå- gon annanstaans i Mecklenburg eller Schwerin men nu lämnats bär på det enkla skogvaktarbo- stället, och fick namnet Fanny Enger, 00 Fe |. Prinsessan kom att bli en av- bild av sin moder den alyckliga prinsessan Charlotte Amalie, som sedermera dog ensam nere i Rom Hon ärvde hennes lilla behagful- la gestalt, hennes granna, svarta hår, hennes strålande ögon och hennes bländande -hy. Däremot syntes. inga drag efter fadern, arvprinsen, som sedan blev ko- nung Christian VIII av Danmark Tyvärr " hade "lilla, prinsessan Fanny eh ryggblada - en defekt som. gjorde sig alltmer kännbar med åren: och efterhand gjorde henne till invalid, Tidigt förvåna- då hon sin omgivning med att på ett högat förunderligt 'kätt tala om ' sin släkt; som: hon ju inte kände, och hon. syntes" själv ha en absolut viss känsla om att hon var av furstlig, ja rent av kung- lig börd å7 5 0 Fr Säk "På gruhd ' av” hennég sjukdori blev det redan tidigt nödvändigt aätt' hon kom under regelbunden tillsyn åv läkare, och dtå;detta hade sina svårigheter att.ordna -Jute på skögvaktarebostället, hbe- Blöt honnés- fosterfär ätt rådgöra rmdä' kammarherren, som var ho- | EN ANNONS :vVÄRDE: ' beror. 1 hög grad på att dead tidning : man ahvän- der sig äv'är spridd just. i den bygd, vars befolk- ning man vill träffa. För sydhallärniagarna. är' : det. rätta -unnonsorganet. | — epresentant.. Skogvaktare jota roprees sålunda til krinmar herren obh undrade om det inte vore bättre för prinsessan att få komma in till staden, där läkare kgkäng nära bill hands; ", ran . > Hegultåtér blev att Fannys gm ma, 'Anhe- Martha” = ed” fr tdanörande där 4 trakten — en vacker dag” packade barnöta kiädek 'och Hven. lade” tied LIA men dyrbara smycken, som för. "ämnat hehne. : älvarna NOGA mellan Jul och "nyår, kom. samma förnäma | [ÄRR TEE der-. Tr. ändra Året efter ; ab tan hundra år til |: = | Anhe Märtha kallade mig ”Ers 1883 fått hand om hennes kvar. | i Fanny var |: Talet gick. YTYrvvYv en gång förut net till Stubbaeks skogvaktarbo- ställe och hämtade henne, I Aa- benrga'körde- karossen ii på Dis gegade;' där den” höll ”itankt litet: lågt | Ock”bnansettigt häs, faämmärherren "öch 'skogvaktaren östallerade här lilla ' Fanny och hennes: sköterska; "Anne Martha. Några dägar! elterät'köm och KH kärrk thed några. va a” prinses- san hade nu fått slå sig ned i det hus "i Aabenraa;. som skulle bli hennes "+ hem :- för återstoden av hennes. livstid. .."..... .- snlenl -En däg sade Fanny. till Anne Martha: : . te ” Jag, vet nog vari mina möbler är så" fina. Min" mamma är "Prinsessa och min Pappa, är Prins, Och jag är pririsessat . . >= Det vet lilla Fanny ingen- ting öm, svåräde Anné Martha och häpnatle än én gång över att barnet häde så skarp klarhet: om sin egen ställning, :- ess ">> Jag! skulle. gärna vilja: att kungligå' höghet”, o a ..— Nää, det kan jag försä att'det vill jag då rakt inte! — Anne ' Martha skä -— Skall jag? ..:4 NN > Ja; det har jag rätt. tin; SV Och jag tänker inte finna mig i att bli tilltalad på annat sätt. :,: - Barnet. talade som en vuxen en ' människa. ' Men hon" vär: ju också i andra avseenden ”föra sin tid", och aminan hadé' kart många tillfällen, att förvåna sig över barnets fantasier om politis- ka händelser, som skulle inträffa många år senare, . . "— Vet Anne - Martha, sade: Fanny, "jag tycker att vi borle flytta till Odense så att vi är i säkerhet när. slesvig-holsteinarna ;der främriande flickan, Får jag titta ij din hand, sade Fanny.: -- Ne — Min Hand?” undrade tösen, !: Fännylsåg i den andras hand, :stod "eri. stund tyst 'och såg där- efter: mycket ledsen ut... -' ' — "Hurfär det fatt? : frågade : Varför ser du så ledsen ut? -— Oh, det är-så tråkigt att du Shart. skall dö; ' Du. borde Hälla dig borta från kvarnen så att den inte tar dig::: cc NA .Flickingen drog åt sig hRahden, '] och ' skrämd sprang hon hem: otn berättade att hon skulle dö snart. En : månad därefter ' blev den Säckar "från Kvarnen: vid grogs- handlare: -Justs: gård, dag dög hor. pF Från ideå Hen i komma in:'på Digegade: Man vå- bade. sig inte i närhetefi äv Hu- nideh undvek bdr- | set; där Fanhy Enger Bodde:”Al- la fasade "för hennes sjukligt . I britinande blick; sor såg så myc- ket mer än andras. co. ”” Prins Christian och prinsessan Charlotte. .-Amalie" gifte sig och fingo sonen. Frederik, sedermera ett par år blev äktenskapet upp- löst, ”- PORTER Re Ute Den nya 'arvprinsen,' som 'helt ung blev kronprins; fick sin upp- fostran dels i Odense, dels i Kö- penhamn, Han . fick brev från Prinsessan Fanny, som kallade Honom sin bror, och Frederik VII gjorde allt för att få systern tiil hovet i Köpenhamn och ' erkänd som prinsessa av Danmark, Men alla : hans " ansträngningar voro förgäves. > - > 2 ae . De slesvigska krigen och deras utgång hade -hon: förutsagt men skrev sedan ett brev till sin brö- der och varnade honom för att tro att krigen med Tyskland .vo- ro slut i och med striderna 1848 —49—50. Nya krig skulle kom- ma, och i dem skulle Danmark "förlora" ”Sönderjylländ, . sor” I stackar$ flickan överkörd av' bn |" vagn, som kom med tunga mjöl |1 'Aabenfsa omsorgsfullt: ätt |) kung "Frederik ' VII, 'men: efter |' många, många år skulle lyda un- der Tyskland, Men så skulle det komma ett. å "krig, söm skulle Så Omfatta 'hela världen, och efter detta skulle Danmark få. tilbaka Sönderjyllånd ”— och "kungen äv Dånmark ' skulle kortima ridarde]: .bver gränsen på en-vit häst: och fa sitt. förlorade men: återvunda | land i besittning. .; : >> - ' Ett historiskt faktum ' Den tyske styresmannen; stats- rådet von Köller, hade sedan län- ge Haft sin: uppmärksamhet. rik. tad på. Fanny: Engers' sinnes: rubbäde!”. och-”Kysteriska”-riatio-: nella . verksarhhet: gehxbeslöt sät- ta stopp" för -henres spådomar. Men med hänsyn till hennes furst liga härkomst änsäg han sig 254 säkad: ätt. Persoiliget gi t'huset vid Digegader! 1:23. i vär jungfru: år Zz, knackade på: det” furstliga huset; 7 77 I kungliga preussiskä regi Tingens. namn " önskar jag 'tata med jungfru Fanny Enger. . ; Ånné': > Martha. neg" djupt .och. i rummet, där Fanny sätt — oci hon "blev också sittande i sin stol utan" att be von. Köller ta plats. "=: Statsrådet; von Köller, bur gade" han. sig ceremohielt, Det är måhända jungfru Fanny” Enzg- er; jag härden äran: tala med”? Höghet prinsessan Fanny, svara- 'de- Fanny; Vad är det; herr stats: rådet önskar? > .' TS dan sö Jag. önskar, Jjungfu'-Fanny,; att ni upphör med er. tyskftemi- Ba agitation genom: edra: profö- tior rörande ett återställande av. 'Sönderjylland '. till : Danmark Denna tanke är. barnslig och "ett uttryck för den sönderjydska' be- ”folkningens : enfaldigaste: dröm- mar. ' Sönderjytland. kommer: ald- rig atf återförenas med Danmark —- det är absolut uteslutet, .:Jag lagar. på det livligaste, Jung- kommer ' och tar Söriderjylland — Men vad är det du siger, barn!" Kommer" och tar Sönder- jylland...?:> ss . — Jå visst... Blir det slesvig- hölsteinarna så blir det Preussar- nå. Och preussarna är inté att leka med. 'De går utan vidare långt, långt upp i Jylland; + . — Gud förbjude! utbrast An- ne Martha skakad, Då blir vi- ju "tyska Ft NEN ; —-? Sönderjydarna 'blit aldrig tyskar! invände :barnet " bestämt, Det är de alldeles för envisa sch istadiga till. De kommer att: håi- till til och red om :de 'skufte komma under tyskarna, : ör :' Anne Martha såg stort på bå net, = oenor ve —— Vad får du alla dina' konsti-, ga idéer ifrån, barn lilla ? +": >— Från min drömbok.;; : — Vad är det' nu för något? : ' — Det är en bok, där jag skri- ver upp allting jag drömmer — både när jag är: vaken och när jag sover..; Man kan ju dröm- ma. lika bra när man är vaken, Anne ' Martha wc. ioes olf un. i Varför vill du att vi skall flytta" just : till: Odense ?: (Fr i — Det vet jag inte, ”Anné Mar: tha. Jag har bara för mig det, i" Många år senare måste Anne Martha, dra sig till minnes vad barnet sagt Hämligen när Fannys' far, pring Christian;' bo- satte .sig.« PA Odense slott 'öch vistades i” denna städ tills han kröntes till kung av' Danmark. '. Anne' Martha var duktig: 1 ol sköta - tvätt,' och det'lärde hon också Fanny, som fick stor nyt-' ta av det senarö 1 livet, För att förtjäna" uppehållet till sig 'och sin amma; som på ganlla dagar ofta var sjuk, blev: Fanny:själv tvättfru och gick omkring i sta- 'den och skötte stortvätten åt st dens - borgare, . + . =: ock ' Medan Fanny ännu" vär Ung, skötte. Anne Martha all: tvättten i det lilla hushållet. Då hände det ' stundom : att blåsten slet, ett plagg från strecket och slungade så att grännbr sedan hittade ett det över planket till Brahngåärden nattlinne eller tröja! med en-kro- ha på... Och då tänkte der" :-.. 2. Vem är det egentligen som bor där löne i Fannys hus? Vem är hon egentligen, Fanny Ehger? Och varför kommer det ibland än förnäm herre på besök Hos Anné Martha. och flickungen? >. + > "vn Ryktet hade myc ket-att berätta 1 staden, Men. in- gen lyckades' tränga igenom. den slöja : av hemlighetsfullhet, '&om omgav barnet. ' Varför - gick: hon Inte I skola som andra barn ?: Det. dervisad&” Fanny i läsning och Bkrivning, Med någön klar före- ställning öm de ' två 1 'det lilla u- set vid Digesgade hade man inte; ”” Aldrig såg'man Fanny :ensam ute.'på städen. Alltid var hon åt följd 'av den ktorvuxna och märk värdigt kläddd ÅAnné Martha, - ; En: dag föll det 'Fanhy in att gå : ut ensamt staden; och hön fick också tillfälle, att: utan att amniän”. visste om det smita ut 'pA Aabenräas gator, Hon var då tolv: års PA" Praestgade' mötte hon' en. jämnårig flicka, 'som just kom:'' från” skolan och som hon la fast vid Danmark i måhga år : ') > . lotterier, fester, insamlingär och » hing,”Studie-. och blioteksverk=" ” törsfråj sädes ätt Aline Martha själv un- | ägronörä' Lars Andersson, påpekar, : Bristande” ekonomiska rösnrs .'. ser utgör över lag) det allvar- : ligaste hindret för en ytterliga- |! : ; sx nelséstadiet och ungdomarna 'seder- merå får möjlighet 'att ägna sig åt bög odlingar av nämnvärd ekoz ' "Betydelse "för deltagarras i, Ett betydelsefullt . Privati ek ling av Jordbni sförbunds i heter det i förbundets nu av= givna berättelse för 1950, Från” ' staten har erhållits: anslag med 175,000 kr jätte 50,000 kr till .försöksverksamhet ' med ” ung-" -d eté : inom sk ij i . varjämte. bidrag : utgått från I hushållningssällskap, landsting, " kommuner samt Lantbruksför=' > bundet, RLF, KF. m. fl. korpo- "rationer, I - övrigt har ekono- mién : måst : förbättras ” genom"; ” re ver . dyk Totalt: har, årsutgitterna > belöpt sig till 575,000 kr... Sammanlagt 30,000 ungdomar fattäs . av . förbundets verk om= Jinslag i klubbvefk "JT föringen av företagets ekohörni. Av” -| fullföljde", 1,03 J Halland. gr :] förbundet, i vissa fall ha möjlighet; -Jatt. lämna ett värdefullt bidrag till "Hösanidet "av. ford : hertimåvärai dé barns: avlöning lands” administratioa | Wisade" stätsrådet. von ,Köllér. in. : i =; Jag är Henrésg: Kunglig |: -. anskäffantde oö | 4 shell SÅAB: viiv en skolversion äv SAABS bälkändir Säfir, bom uns nn av Sk 50 skall ersätta det flygplan av tyh Sk.å5, dö "Jar MINER AE än de häldarsn,, -verans av 75' skolflygplan $ två & roa? invänds för den gr R holländska de Schelde-koncetnen dän SAAB lesererar motorer och B' sl 6 skalk bygga Ilygkropparna, , instrument, Det gäller en le=. +. Flygväpnets nya skolflygplan ”Säfte?) : 2 5 rdjupade : själskunskapen här” lärt den moderna människan jatt- analysera fruktan. Vi skiljer ellari tvåfigbmässig ofruktbär ock rslev och svärd: räder: då Tyska Ho i: börjån, av. 1920-tulet; ock "mycket ömkliga tedde si kriftern tbski' Språ i en i. 8 "negativ fruktan' öch 'sporrandé och positiv sådan.” Detta sista slaget lär ett högst värdefullt själsligt ele-- ment, ; ofta” "ursprunget till:en hy. personlig. upprustning av mod och färdigheter," Der negativa fruktån "åter är. en skadlig, omogen själslig "faktor, som 'måste avlägsnas. eller "lindras" genom att de orsaker; dek förhållanden :, sorå ligger . bakom först skärskådas och sedan steg för "steg ändras, - Nutidsmänniskan har 'således i 'ökad”inbikt ett vär möt "själva fruktan; Naturligtvis ä det en konstruktion, när experimentell psykologi talar om tusentals "slag åv. fruktan, men 'fruktak är att nu tidstnänniskån kar få sitt bete 'och ”Kahdlingsmönster . sk fruktan, . Om i hon inte är'på sin ivakt, Ett sådant beskuggande beror i sinte.. bå ' konstitutionell överkäns- i lighet. utan. på.: det starkt ökade trycket av nya, olösta eller halv= roblem' ' på det mänskligä ti "Tösta ::”Insiktens rätta väg är att gå från klarhet. till klarket, "Den värld, på "vilket Freuds vulkaniska själstolk- ing kastade” ett grällt, skarpt och ken, fick. av Freud gjälv- en inö sighatur: den värld som 'vantrivs i kulturen... Men vantriv- seln sedd som: personligt-kulturellt h är bok- Har Ara 1,094 halländska 7 probl är i färd att övervinnas. "Maskihen . här : blivit”"tämjd- stäftade egria företag förra ”våreri, ing. uppgörånde äv fullståkdiga bokslut, ett; mycket gott "resultat. Det finns + inom detta' distrikt vidare 'en klubb med én areal 'pF odling "om ”L273 kvm. Ungdomsläger utgör ett Muppa skattat inslag i arbetet; - Särskilt i. «har .; lägerverksamheten blivit omfattande; ==. =ive br Klubbverksamheien synes, '$äge den 'stord fri let” uppväxtåren, ch djurut Drygt hälften har deltagit i klubb- verksätifieten under dennäs 25:e år, "vilken ägnats växtodling, djurupp- ”födning' m, .m,. I genomsnitt har ' varje deltagare i växtodlingen od- ilat köks" och lantbruksvä "ett 150-tal kvm, . Intresset för - buridets + tävlingsverksamhet "är stört, bl. 'a. när det gäller odlingar, : djutuppfödninig, mäskinella tävlin-+|si gar samt tråktorplöj och -kör- samheten kar nu stabiliserats' och befitiner sig i utveckling. Instruk. gat är alltjämt ett besvär- ligt " kapitel och 'det framstår allt- "mera klart, att tryggare anställ. ningsförhållanden . "iu "i Uppsale,. Västmanlands, Väsz terböttens, Hallands och Skaraborgs distrikt, RS as !'- Hallandsdistriktet tigger Den väl till 0 ve I Hallandsdistriktet: deltar i JUF-. verksamheten 902: personer, vartill kommer s. k,. Unga odlare, som är medlemmar 4 självständigt.-arbe- tande juniorävdelningar. 1 klubb- "”yerksamheten' har 'serigöte Äret del- tagit 1,033 pojkar och flickor med en . medelålder av.13 1/3; år. Förs ”bundetå förste domsk I att 'klubbverksamheten i Halland ”nä pågått i 25 år. De tvivlare, som vid "verksamhetens början 'spådde ett' snart slut på denna säregna form; av ungdomsverksamhet, har å lå 40,000 kr. frå " måste "skapas. het förekom ) T Något totalstopp för den svenska Mmfattning. "Att detta ej. är omöja. gt. anses” framgå av uppgifterha .. öd frå syna : tjänäre, gå så med fruktan. Natids "skär "Kar lärt sig rent ku: och viljemässigt att bemästra frukt FF Fe; nutidsmänniskans personliga situa-. ton. - Med den kollektivt "bestämd: tblkning: : färgade av: sig bå teol gien; ekumeniken och änd; töelser i' Mellänguröpa;. > fåttniirge: pade emellertid en" kraftig motvikt mot; « I Bångsfilosofien:” följd äv år Kär ning, bryta det dogmatiska drage "Spenglers''syn och framki ning och motsättning ti! O bla överdrift > sagt. ena d rien, - Alla problem: har stund.” Det "gå . männa = fraset” pumpa upp kennes. ' tari, därför . att Hon lärt känha de säod. "I stället behövs e I Den ang pe h' historlesyher skar den'.spenglerska. Yärdsunder-. "Under: en? lång Hert-berömde' eng- ÅS) Idigheteri öck safi i I spän I Vår. sitiiation.' ock: denna realism av fruktan ställer! det sig annorlund ”Den-«haf. under de”sistå: månaderna "vuxit sig oerhört. stark hos iskörna i gemén, ” inte” ävreager en” köllektiva. frukta 1 h srt ygände. och succesivt gått ik «å "blodet, > Före från : igar i Halland och uppgiften öm: en” försäljningssumrma för: gödsvik första. världskriget fanns natioriell 'självprestige, :; kolonialkonkurrens ett mellansvenskt distrikt;" företagsämttia unga djur uppfödare har avtalai ej äv maximipris | GÄVLE, (PT) massaexpoiten - till :. USA ' under , tredje kvartalet i år torde inte bli resultatet ' av amerikanska - beslut . öm” maximipriser, framhåller di- '| : rektör E. W. Eriksson. i Körsnäss | . bolaget för Arbetarblådet, "Jag:skul-= le däremot förmoda, 'att de enskilda sina för USA under tredje kvarta- . let reserverade kvantitetér till kan=' ske hälften. Några dispositioner bes; träffände de kvantiteter) som re= setverats. för fjärde kvartalet, tordé däremot inte vidtas tills vid M Det. är rimligt. att anta, säger hr. Eriksson, att fixerandet av maximi=' | ; priset på importerad cellulosa' i | = Förenta 'Ataterna inte kommer att |i hära c inte, fått rätt. : Isen står nu "starkare lin någonsin förut och den "har blivit en faktor att räkna med bland landsbygdens folk. Klubbod- totalstopp, då det lig- ger i industrins intresse;'ått behålla en viss kontakt: med. denna storå avnäma knad, som 1 tar lingsvérksamleten 'synés I Halland fått idéal utformning, Det förefal- let nämligen vära en'viktig utveck- ling när de kollektiva. odlingtrria och odlingarna. av köksväxter för gav sig 1 samspråk med, >; AA blank R 2 er tr | port för sin dollaranskaffninig, "för I | kåt äv åpokalyplikens, historie : magpitrande"spoit. Så var det exportörerna. kommer att reduvera |. : granna instruktioner om: hur ". "ringen och slutligen 1 den, ' . naturligtvis. byta! Då joch kappr . skapadé snäräre én teori'om frukt. tern och dé” plånetära äl da lögikt” "uppkommer, blomstrar, vissnar beh | : storieför! | Hoppfullt an specialbyggda torn, lär våra fan- » tastiskt populärt i Moskva, En re; en man som kom in i en alfär för "att tillhandla . sig en' falls" skärm, Han fick 'mycket 'nog- den skulle användas: först drop. den värderande kamraten I den Så sa itannen: ll "i" Ja nu förstår jag hog det mesta.:; Om fallskärmen' trots . allt inte” skulle veckla ut sig? ' Om. det skulle" vara" något "fel -| -Ipå ".— Ja, sa expediten, då får nl” får ni en ånnän fallskärm... bra men allt detta Verkningar'av.världsmissionér.med : .dör efter ett tids-' och naturbestämt någon mån Ce ) schema.” Logiken i' hans huvudtes niskans kollektiva : fruktan, Hon serinrade 'onv Karl" Marx” syr på hi- "känner att hon visserligen-här sin jälyvstyrelse,:. Vad FN | .. Underutveckläde; lh. "förbbyggandée” av c försörd 4 NERON ERT IE överbefolkningskrisen in världen - på hela vår planet, Alla des-. : « nyå, resurser, i"sin mån följd. ösa vingårdar jordeh runt, om inte : "de tills vidare skyddades av" måkt- Tbsurser, Alldeles" följdriktigt har: tänkesät- "också FN "Bpetiglers: skapa . militära . elléi var. den, att. kulturerna. politiskå maktmedel gått 1 författning. öm att Dessa värld: perspektiv. Jin: . ästerländska män. . lgppets "oundvikliga - Kata-- egeri angelägnå front ati. "bevaka strof... Spänglérs'jättebibel dorhine= ren att dennå bara är en del i ett ">. i mycket stort" sammanhang. 'Fast- '' > hetens värn om västerländska livs- I värden är en avbalanserande) itga- ” -huida irriterande” fäktor.: Första steget att bemästra även di kol : - .lektivt . bestärhda” fruktan är att alistiskt se den i ögorlen, : Inte -. I minst ungdomen, som. särskilt plå- "gas en - själsligt Hållbår detia aubblä: ; . svärd går vägeft; mot "Hanitiden: s äv, det gåtfulla nuet, kar finna ipiration . av med” murslev. och "> | HÄLSINGBORG: Den: statslöse tjeck, som blev fast i Stockholm ef- ter att ha förfalskat insättningarna - en . sparbanksbok, dömdes på torsdagen till tio månaders straff ärbete, '— Jag gjorde det för att kunna köpn en motorcykel. och åka ”nied min fästmö till min far i Erig- - : "land, -var det enda han -häde isäga till: sit; försvars att 20 Procent av exporten av Pappers= cellulosa. Dessutoin är ju Svörigå, till stor del beroeride av deriha ex- sot Pigan vilket" också industrin. känner sitt |" hemmena behov får utgöra begyn= hycsk tananr 0 ed ansvar, Prenumerera på Laholms Tidning a | dt Tesän vs om olika, kulturers'sämtidighet'och +: > > framförallt samverkar fick en og=:. . dentlig stöt genom uppkösten äv en västlig och en östlig kultur igenling: mindre: än: mursleveris :- vv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.