MILS RR porr eo fv fre OO BOO [Sr kl 211 : t Morgonda gens namn a tt i LEO "cr kl 21,13 > ae a Dagens dikt: Se på den mark du beträd, | : > med kärlekens "blick! oa till gåva du fick! = a — Iz Älska dess törnen och haglar "och storm och pinande: :vind, ljuva smärta och bittra sek, ty älskarens blick är blind! » ög MOBERG); - > Första Körkortet - oc cv franskt. ” Världens första körkort utfårda= des för den e mekanikern Léon Bollées den 26 augusti 1875 och var underskrivet av ingen min-" Frankrike, - berättar: i Bensinbladet." Den bil, för vilken ' detta ”tillståndsbevis beviljades, var” ett ångmaskindrivef fordon orå:'15' kkr och med en toppfart av 30 km" i timmen. "Vårt ' lands första körkort utfärs' " dades för fabrikör. Alfred Halin i Örebro, vilken den 26 imaj' 1902 fick - tillstånd att ”använda en mindre " de en s k. qvadricykel av de Dions- fabrikat och 1501 års modell. Det utmärkande för denna: automobil Solen, går upp. kl 30 oc och ned Solen går 'upp kl 3, 16 och ned | Älska det blommande hem - i | s n IDE N ” Witaminekönomt. praktise- rades rödan för flera tusen "år sedån i Mittens rike, — ” Ett aktuellt apropå inför all- männa hälsokostpropagandan :Åå våra dagar, DD - ”Kinesernas otroliga förmåga > att: under .,de knappaste förhållanden : utföra de tyngsta arbeten har länge ' varit ett känt och omvittnat féno-: men, och genom ' Koreakriget har. den. västerländska världens häpnad, i ännu högre, grad väckts över, di +» som de ki sol : Fästen AR a högre . nö ingsvärde, än någon. san= nan växt. RR 'Lantbrulkaren i Kina" tiskt. taget inget kött. Äggviteäm- nen anses ju av. många forskare som, det viktigaste näringsmedlet i vår: föda (enligt :en undersökning som. genomfördes. Sverige på 30- talet. var ,ögevitebehovet för. en år- betare . vårt land med tunkt kröppsarbete 189 gram, med.:me- deltungt : arbete 134 "och förs;icke : kroppsarbetande ” män & 128 gran). 11 7 daterna kunnat utföra trots att de: bevisligen levat på ytterst knappa livsmedelsransoner. ; Detta ger en god föreställning om i vilken grad det egenartade folket i Fjärran Ös- tern förstått alt anpassa sina ma> teriella behov efter de. naturliga Men ki förbrukar. i het inte mer än 35—40. gr. äggvite- ämnen pr dag. Småbrukaren: lik- som storbonden visste, att han fick högre avkastning pr kektar genom att odla: exempelvis jordnötter och sedan pressa oljä ur derfi, än ge- nom att föda en ko på. samma styc- IFällmässig« oälina cd så kallad Automohkilvagn”. Han ha=' . betingelserna och på så sätt mer'ke mark och göra smör elller, gräd= eller mindre omedvetet nått fram: : de: av mjölken, ; till samma mål som västerlandets; ' Den. kinesi dictens s skry människor. med sin förkonstlade I dv> :volym betraktades ; länge med vetenskap ”upptäckt” först under, mi het 3-av > väs detta århundrade. Vad vi i dessa garna;»som :ansåg :: att - deras : diet dagar. orda så vitt och brett om: var: mera koncentrerad och :därför rörande /vitaminernas betydelse, ; mera - lämplig för - kroppen, Men det visste de gamla kineserna re- numera: vet vi, att. den "kinesiska dan . för. flera tusen år sedan och dieten innebär « befrielse från en . kunde då också göra bruk av sitt! mängd rubbningar i "matsmältnin- vetande, -« ' i gen, som. svårt. .anfäktar. köttätar- | > Genomsnittskinesens dagliga för, na i. occidenten, "typ var att alla manövreri; ningar var placerade på eHer på stänger, som slolinära örbindelse med denna, Bilen för- i: muséet i varas nu: på Tekniska Stockholm. KY TRE > En stilla undran soc Var du på Karlssons 50-års= skiva? "> —Ja — Du såg inte möjligen om jag var där? - "Den förälskade" unge! h mannen sade: se "Älskade, lät oss segla bort från denna världen på en månstråle — bort mot de eviga stjärnorna, där lyckan och kärleken bor. Och när vi nått dessa saliga ängder, ska vi aldrig mer skiljas åt utan ständigt vara tillsammans och ...« . : "Då avbröt den sköna: " — Ja, men det kan inte bli i dag, för jag har beställt tid hos hårfri- sörskan klockan fem! : "Ränta på ränta om — Det var länge sedan vi såg varandra. — Ja, med ränta på ränta blir. det 87 och 60. - Våren ” De satt på en bänk, den unga Romantik : Tors der -överstiger — =: Det ligger nära till Fands att in: . onligt senaste -- uppgifter. och med för. påvisade fakta rörande kine= > hänsyn. till: nuvarande världsindex-' sernas diet fråga "sig: är kinesens . tal .— ränte en krona i svenskt ämnesomsättning" - effektivare .." > mynt. Tidigare p: des. värdet. västerlänni ? 4 För.. några vv av dagskonsumtionen , blott . till. sedan : gjordes. ett. experiment med: än - kunta proöliter sc stiger brutto= | der. 5:ha uppgick.till 450 kr.i me=. 4. av jordgubbar | =" småjordbruken - Det finns många vackra ex- empel, på att specialodlingar. med framgång kan; bedrivas i '' ;- mellersta Sverige; och: Norrland, ha! iviuinom den” fält- : iordgubbsodlingen: I i ett seminarieföredrag. vid Lant- H i institution har agr. stud. Frank ' Petrihi belyst frågan ur drifts-: ” "ekonomisk synvinkel med €2-" - empel ur praktiken, Dessa visa : "tydligt, vad man kan nå geno "duglighet och -samverkan inom ; : föreningsrörelsens:” ram. » Ett stort omtåde med fältmässig jordgubbsodling «har. uppl ; kring; Bergsjö, i norra Hälsingland, Vv ett sannat : it Finnerödjatrakten'; is Västergötland | och; ett tredje; soma" är mindre, på Möja i Stockholms skärgård... En4: översikt. "över: vad” jordgybbsodlingen ; betyder: för : Bergsjöbygden skall här lämnas. År :,1936.. organiserades + Berpsiö ' Jordgubbsodlareförening, som i fjöl räknade . 950 medlemmar. med cen : leverans, som under vissa år om- fattat nästan en milj. liter, Före=. ningen: når 'genom försäljare der : taljister if hela Mellansverige åtskilliga [Rbriken. Föreningen r delägare' i .en mindre" fabrik; - som där. jordgubbar . först trensa$ och därefter "lagras genom” att svåvel< syrelösning hälls över dem! ch Enär bokföringsdata inte : står till buds,: är det inte möjligt att.- presentera uppgifter . om. lönsam= heten." Petrini har emellertid 'ut-'; fört vissa" kalkyler, sori här skola återges, ' Det bättre genomsnittet har ungefär 0,25 ha jordgubbar och ” en, total åkerareal på: 5 ha., Skör= Hen. torde. kunna :uppskattäs till.” 2,500 -liter;: varav en, tredjedel; -se--,. unda. vara; Eftef ,1949.:års å-pr kr för prima och:60 öre för' ses intäkten från: jordgubbarna till. c:a 2,200 .kr.. Räknar 'man med, att:.den;': andra -; produkt tionsgrenen utgöres ; avi. mjölkboskapsskötsel «och; att. män - håller fyra kor, belöpa sig mjölkintäkterna ” till” c:a: 3,000 Ir. Jordgubbsodlingens"' andel" skulle ” sålunda uppgå till. e:a 40 proc. Som jämförelse må nämnas, att brutto=. intäkten. av växtprodukter på bok= föringsköontrollerade' jordbruk UTN > några få ören: Detta är ingen mytf.”ett antal.k vid " och det utgör heller inte något'be- Teatchers College i New York, som | " vis för armod utan är i stället höjd-: gav' vid handen att dessa' kinesiska punkten” av ekonomisk utveckling.; kvinnors ämnesomsättning i själva " Ett" mer än fyratusenårigt närings- verket var vida lägre än 'man vän= fysiologiskt experiment, som kine-, tat sig. Det gällde då fall, ;där per- serna - har all anledning att.-vara. sonen ifråga befann "sig 1. stillhet stolta över; framhöll: nyligen i ett och inte: utförde annat arbete "än fal - professor : William -H. Adolph, andningen : öch" liknande. funktio- £. d. professor: i kemi vid univer=- ner. Betydde då: käncdl att de. i pro- jord. sodling betydligt kosts naderna. på "motsvarande genom= « shittsjordbruk:" Hackning tio gån= ger. under " sommareh, : halmning; plockning, insatser i föreningen och - inköp” a kartonger mm kräva: betydahde utlägg. - Slutligen tills: kommer nyplantering efter 2—3 års' skördande, Den "avgörande faktorn . är. och förblir +.dock' tillgången på . sitetet i Peking. - vet delt: äm-= En nation om mer 00. miljö-- nesomsättning var effektivare än " ner rmänniskor har. under påver- västerlänningens? Karske. Det är : kan av olika miljöfaktorer utex- i varje fall' mycket, som tyder' på, ” peri t sina ji del: med. att .så är förhållandet. Man kom- det nuvarande status quo som re- mer då -lättt fram: till ett allmänt sultat, Tack vare: sin visa diet är, ahtagande, att' ett. folks. diet: och 1 kineserna . uthålligare och mot=; ämnesomsättning merendels-är:be- t ståndskraftigare än de flesta kött-: roende. på nedärvda faktorer. Men . ätande -européer - och amerikaner, kineser, som bosatt. sig i. utlandet Levnadsstandarden har för, övrigt och västerlänningar, som slagit sig i stort sett bestått oförändrat i åt- ner i Kina,' har kunnat göra de den ” minstone tusen, år. cciak 1sen, -att - vissa fy Folket — de bredare Jagren -— reaktioner” hög dem .undergår för= ilva odlar. Och prak-, ändringar. "Detta tyder på; att mil- ” FL laget: st varje fläck : av jön är en faktor, av' avgörande bes " jorden som är odlingsbar; Och var- tydelse. Denna ensamt återigen an- je familjs -mål är att sköta sin ses inte kunna. göras ansvarig för I så exemplariskt och inten- de positiva resultat, som kan. Uupp= vå tt den kan ge alla familje-- nås: vid en konsekvent. genomförd fv a - « för" de . vegetarisk livsföring; Dessa erfa- flickan och den -unga Länge” Han verkade mycket overk- tam, satt bara och skruvade på sig och teg för resten. Ka slut tog han mod ' till sig 'och utbrast: Säg ie fröken," vet nå vad kärlek är? > > - ; Hon suckade: + om men'ni tycks inte veta det..> '' Han visste"det . - Blev inte din chef överraskad, bär du slutade den första. .. — Nä, han visste det före mej, Jäusskyggt i i dagen j Sa TA förargade ”ftalienska- fall skärmsjägare ”rökte ut” en samling : lätt klädda och underbart vackra” "”värdinnor” på en av Roms flöttaste bordeller på torsdagen: De lät" rd rökbomb explodera 4 | utällets stor! hall och försvann hastigt. ö . ren som har ovanligt litet att gi ra 1 Rom, staden åom är byggd a v marmor och sten," var snabbt spå platsen och drog ut den rökförgits tade föreståndarinnan, De mer ie, fotade ”värdinnorna” hade då re dan” Tf dpt Å6 ut PÅ Eat! ö0-tal mana skin igéer, e -tal m så gle försvann tyst längs mörka sidogränder. «=: vt va - POLISEN +. ” - OR är stulen - I Year det Nej.» > - = Pelysning, = det pu 28 Jo hävt kattöga? Läraren! — -- åa got storverk, som. e rna uträttade elev: Föga tramgångarik - Ja, dom lärda sig Jata em nOP« - mm Ja, för all del, nog vet jag det Brandkå»" rngidocka. på don? ju BEga "nké rr rom” m renheter och rön om den kinesiska rn kö månaderna. siter fram dieten: torde -ha'. sitt: särskilda -in= . till nästa SERA a d Jen av. Kinas 'tresse 1 dagens debatt om vår häl- t de -gokost här hemma, =" ".v : obe 1 zz vegdarianer. Lie "Det: är emellertid' i och! för sig vu hligaste t under + dransvärt, att en nation un- gr de södra delarna av lan- der; långa perioder kunnat” livnära je - ” mest ris, Men i övrigt sig på vett minimum" av föda, som : i det odat ekonomiska grund-= fallet + / gammalt »varit i. Kina. - gäller. sver hela Jandet.; Den; bety-:; ' Därvid "är; dock 'att märka att dess sig roll som Jegymer (enkanner- näringsvär rd : av; sällsynt: hög ft.. Så "länge : man. håller. vr. familjejordbruket :.. torde: fråga: -gå ratt: lösa, Behovet av :tillfällig arbetskaft under höge. Ett, av..de. mest intressanta ex- . |: är i gång fyra månader under året, :- : "| befolkningen är alltid mån om mi FIEN andra; kastas. upp. till. honom, [som Hag givit sig fångna åre de segerrika. F änder. ffensiv i Kored brutit samman har kinesiska N-styrkorna. Här ses en skara kinesiska . soi 'gits, föras bort till fånglägret. seg, stort antal m :tillfångat « Å gaveln på. Kalle Karlssons fiskarbod på” "Storholmen. Döt' var där: fullkomligt "ofredad, ty-fi is] familjen. ansåg honom faktiskt son; någon slags'skyddspatron som. abso- lut inte fick förtretas. Skärgårds- 5- släktet som den —' och det 'ävén med rätta — anser visa, var'ström- 'mingen'" g till, 'och "den stora, kraftiga” kavstruten var 'verkligen 'en talände-syrhbol för fiskaren, Till och med de eljest så ostyriga ungar- na hade lärt sig att aldrig ha' något |; "hyss för sig mot honom, hur myc ket de än i övrigt kände sig.som ”obéstridda herrar över 'ön :och ; de kringliggande, skären, rus hade” -nämligen” ned åren blivit, "inte trög, men bekväm, och .hén "visste av: långvarig erfärenhet att vid. den här -tiden-kunde' Källe Karlssons : skötbåt när som helst väntas hem med morgoneris fångst, och -hade då strömmingen gått till;'| |; skulle-- den. jena. fisken -efter.den någon slags hyllningsgärd. Det var 'ett. behagligt sätt att få sin" föda, ansåg hari. på » Mycken, och rörande föda hade gjort Larus till: en koloss, Längden uppgick till hela' sjuttiotre',centi- meter, varav: på stjärten kom tjugu, Vingarna voro en halv meter länga lt och --'vingbredden i inte mindre "än hundrasjuttio > ;'centimeter. Huvud, hals, nacke, hela. undersidan, bakre delen "av ryggen. samt stjärteh voro bländande . vita. Frätire delen av 'ryggen och vingarna skiffersvarta, på i säsongen är' emellertid sy påtagligt och. kan ofta täckas: en? Å a Iris var ' ef ögonringen” cin- dast med tillhjälp 'av t. ex. skolflickor, + JF:.34- + ; Kostnadsstrukturen och köstna- dernas storlek på ”jordgubbsföres"" tagen” har än så länge inte varit förem 5 för detaljanalyser: men: man». torde. dock kunna ' utgå ; ifrån att. åtminstone” i Bergsjö ha” de högar intäkterna drygt! Sverstigit kostna=" sprit. Ly dag kom Ar till honom och bad att ER rasta, Då de :ätit en smörgås och tagit ett glas frågade de om värd n ville ha: Ja tack, åvatadé denne, Han” fick dricksglaset fullt, svepte 1 sig innehållet i ett enda drag, och frå=. gade var turisterna köpt så bra brännvin, i: : — Hos systembolaget. var gult, 'un- dernäbbet ; innanför - spetsen: rf ->Där' kom .skötan! Den var halv- lastad. Då skulle här bli kalast:':' "Det" blev det också" Den ena strömmingen efter den andra, kom siriglande upp genom luften; Larus tög:den på tvären, knyckte ill så 'huvudet': kom än” i näbben. och i nästa sekund var.den redan nere i den rymliga magen, Han svalde ald- ch en fisk. med stjärten! först.: « +; -:Nu : voro. skötarna skakade och folket gick! in för att äta frukost. Larus singlade ned. och-knöck ärinu ett::halvt dussin strömmingar,' Han var: girig och. glupsk <— den värste av sitt släkte — och åt gärna ända |, tills: han: kände'. sig: fullkomligt proppmätt. 'De vidsträckta flygtu- rerna -höllo honom dock trots detta i yppersta kondition och gjorde ho- nom ,' förunderligt -:smidig för. sin storlek: och tyngd, see Han "hh "ett: ögonbli Männen . sprang in ik efter prislistan och räckte fram den ' en sojabönan) ' spelat och spelar valör först : fo Rn mr förvarats. c per ». fysiologiska egenskaper vilka me- "sent 0 : i tillfällighet, som - -todiskt -utvécklats genom oräkne- jorda att. den kinesiska, bondens - liga; igeneptoner «Solsken för tusentals år sedan ut-r i välde sojabönan och införde denna, ”pland bina viktigaste Kd h ns /han Växte redan då, att den hä Bertil Hanzon Ag AED bår det . därav 7 tker. med tillhjälp av 1. Tarmé”, ÖS till med ; orden: ”. = Pricka för, pricka för! Det var, 96 procent. Export, 1'en tidning DPeuksylvanta äs?" tes under familjenotiserna: ”Mr och". mr. Campbell tillkännager. av. de«= " ras son Dick återupptagit sin sys-. selsättning soni; soldat 1 Amerikas | där” 4 til äl del” blir utan effekt, 5 slik + denna JEnsileringen ”tskabel, "(Forts fr. före kas ye dbru: |! nderas. En” del for - A goninend "ensilerat med. enbatt]. +" " Vallfodrots skördetid. 5 finmalen forim, men som Bröpe om rer Ett. : allvarligt "och. /samtidigt Bor mängd, Ort ”är'denina mycket ' allmänt fel är att grön- a firi Kör dyr. Ännu min: | fodret”; skördas för sent.: tillsa' grova, växttrådrika fodret. pas” sar £j för ensilering, enär det är svårpackat och jäser otillfreds- ställande: Stundom' har man en” dast '. gått . över- -från :fälttorkat Till insyfat, hi trots. att häriger hö "en åvse dock betfori . Anlägges emeller” direkt efter slåt? använder ; tillsäts? ' Stor "mängd varför dräne" äre, lämpligt är ; My cket ofta: ud ”grönfodret, term, Ibland, medel,” iblan dej bressaft. avgår dn sog äro, nöd" en större "sådan. använts. ; är inläggning av: vått foder' tili en om den ibland Iyer tf -Det I" lir rade silor m ften följer fodörkotiserveringen I ”plivit föl , Med pressafle' t för "3 25-30 nog, vändlga. : eller, mindre del "av den; TE, I stället öl pro ” VA BORTER RE " häromdag rv Paris Vi här nu' vå "olika" typer |: avmänniskor. Dels öptimisterna som läser engelska språket, och dels ' . pessimisterna.; som lär: ms växttråd” i: torrsubstansen; i-]" bland dock. ända ' upp till 35-401 proe., bör halten hållas nere vid 20—25 proc,, då endast i detta' fall. - förklassigt "foder erhålles. Det. är. sålunda £. n. en: livlig verksamhet : på '' ensilerirnigens område, "75 fö on ” cs Omurkiets : ambassadör. i ' Paris I; fé Nn -näppade till sig ännu en fisk samt kästede sig därpå upp i luften, svä- våde ett: ögonblick över öns berg och :slog därefter till i en martall. Simhuden ' mellan tårna beredde honom ingen" svårighet att. få fot- fäste, - 2 5 Larus hade funnit sig maka, Maja, och ehuru havstruten på det stora hela är ”osällskaplig tycker han i Fa fyra måspar samt ett par tärnor, I moln åv vita "vingar. samlats: pant inki; ..» | tämligen. "försvarslös, ' fsidäng'vita' bottenfärg tecknades av ”Ffamiljen hade nu'tagit Storholmeh "Jill huvudkvarter men det var La- .|b&t Kalle iKarlssons” fiskebod'; och pad "diet: blev för övrigt min=, sann "aldrig enforrnigt;: De fångade. alla smärre ' djur, som :de kunde :- överfalla, + sorkar, "unga 'och sjuka” " fåglar och så vidare samt åto även" ot . «I döda "däggdjur: De, voro vidare. - m att b vara alldeles :ensam, Därför ej valde paret som häckningsplats"ett Fökär - ute'i havsbandet;'som'reden I var bebott av en, ännan trutfamilj, svärta ch andra sjöfåglar er NN ehuru. ej kroppsligt eller: "andligt, '' trögyrski mbttagli ir: intryck! Han älskade" att på sin& starka vingar höja: sig luften, flyga sävligt men på". "intet" Det reföll dem: alldeles lagom,:..: E Här redde de i all hast ett enkelt, rundat bo' som 'nödtorftigt kläddes med lav, i vilket Maja lade tre ägg, hära : åtta . centimeter långa och "drygt fem tjocka;' De. hade ' - grovkorniga ”' glanslösa .: skal, . grågrön”. botten fläckiga av brunt och askgrått samt: oliv till svart sti brunt, = » Snart nog kläcktes ungarna och dessa - ' vårdades och +, bevakades Fngsligt av båda föräldrarna, : ; Jakten gick över vatten, ö skär: nok Larus fick sikte på ett ström- Larus visste att' ej ens der! står. ur kursen, hans' väldiga vingar voro. ch styrde rälkt:ät. till havs.) min ungarna vågade sig ej up mingstim,' som gick alldeles: i'vat- ännu "var 'de för -svåga för att. bé-" tenytan "och började genast fiska; mästra, vad :som nu tycktes kom-> Det var lätt arbete. Han störtade; grep sitt rov över ryggen, steg, lade Ute i "havsbandet svävade paret; det tillrätta i näbben, svalde, svär |nJutandej av striden mot:väder och, vade i position. och. dök på rytt vind; I timtal höllo de-ut, ända tills” Iblånd slog han faktiskt ned genom ade -mojnd, vattenytan. ? : Inom några minuter hade ett helt)! körkar 3 på de höga sjöarna: >... När de blevo - trötta, 'stucko de omkring” honom: och . helt enkelt huvudet under vingen” djöpa : och .hesa ach till-ett upphetsat kjad riérande tonfall. i : Uppe på: öns utkilksplats stodo I fiskarne och; iakttogo i-tuben nög grant ;det fladdrande :molnet," nog grant lokaliserande stimme bleve det nog storfiske!:.;' srt I Lårus återvände till boet, ängslig för att ungarna möjligen . kommit till skada. Själv hade han knappast några fler fiender än havsörner och) labben, men med. avkomman ”var det en annan sak; Den var ännu ve i Näd blir Jag skyldig för att 60 Eronor?' oms ej; 70 kronor, : jgd Han kom just i behaglig tid. + En, pilgrimsfalk” hade gjört ett härjartåg ut från fastläridet och Maja hade låtit lura sig att lyfta, Hon kände: tydligen inte till, ati falken -endast tog sitt röv i luften. | Maja' var stör och 'statk men pil- Brimsfalken' var 'så vändligt mycket snabbare. Hon var faktiskt illa ut< satt, Larus ' kastade. sig oförskräckt in i striden, och :måttade med'sin starka" näbb ett häftigt hugg mot rövären,' men denne vek: smidigt undan. Han fick Maja att gå ned på skäret och gjorde själv därpå ett nytt anfall. Falken«vek undan, och innan denne .: ännu . inselt Larus åvsikt hade även, han slagit ned på i. kobben, där han åtridslystet avvak- tade vad som komma 'skulle; "Pilgrimsfalken var emellertid in- "te längre intresserad utan fortsatte ut mot den flaxande skaran därute, varifrån: han. snart återvände med en mås, i klorna samt åter styrde in mot. land, säkerligen till vän- tande maka och ungar. i i åtan om Rån re HR RR | Polisens: spaningsledning böre jär bli alltmer. övertygande om; | att: liktyndet. : vid. Kyrkviken . utanför: Arvika är kroppen efe: ter den professionelle toto-: och - pokerspelaren :-Birger” Larsson. > från: Fagerås: : Obduktion- kan "endast ge säkert svar härpå. ' Man tror sig dock ned bestäm het kunina”konstaterå att'den futna kröppen "varit « hårt 'snörd kring! midja och axlar finan den kom 'vattnet,Märkena eftér denna snör ;ning stärker misstankarna ont a ett brott röjts' efter: lång tid att det är kroppen efter -Birget Larsson som påträffats, sot än ouppklarat försvinnande: har näm= ligen inte arvikapolisen.:-. a stora ' delar av Värmland som po« ker= - och >totalisatorspelare;: och ”livnärde” sig uteslutande .på-até - "Avkommån hade lämnat t boc och uppträdde 'i ungdräkt, det vill: säga att > huvudets, hälsens' och ' tinder- | Pela Söndagen den 8 juli 1945 var. Larsson på Årjäng-travet och, sista gången: han observerades war: han gick av, tåget.i Arvika på kväld . len sarnma dag: sö: Stora penningsummor: bar Lars» son: alltid på sig och :def:söndag han försvann hade hän en lyckad dag 'på totalisatorn 1: Årjäng. Upp-. gifterna om: hans kontäntinhehav längsgående strimmor :av gult och brunt runder "det: att -vingperinorna och stjärtfjädrarna ) voro svarta, de senare . med vita teckningar, Hela vus "ensam 'som behöll sin' position åtnjöt.» .de från denne kominande 2.000 till 15.000 kn Larsson; var, 35 . siloch; i: Nordsjön förliste vi "och båten gick under med man "och tllt, d. v. s. jag var den ende överlevande och jag var tvungén "att leva en hel vecka på en Hiten sardinburks -.. Se om Du milde så spännande — offergåvorna; + 4 Han hade för övrigt upptäckt. att en. liten grund insjö vimlade av 'Blå- musslor. och förskaffade sig här st ämt avbrott '1 fiskdi d formligen älskade att klafsa om-]/ da vattnet, fånga a kring 1 därpå höja sie högt I av att kläderna förstörts. Skon och Juften och låta musslan falla så, att! en livrem blir de viktigaste före. : år . då. han försvann,: Landsfogde Holmström . Jeder från och med som: , t inriktas på rättsmedicinsk | undersökning och identifiering."Att . liket länge legat 1 vattnet framgår var ni inte rädd att trilla av? dess skal kr ossades n mot någon sten? Å nålen, vid Hdentifieringsarbetet, .- Jun, ” ST st käste dylik förmådde driva” honom; via » [dess herre. Plötsligt kästade han sig. - doktorn” botat min Iomhördhet? «>! Birger. Arthur. Larsson från! Fas oo gerås, nära Karlstad, var känd över - ' resa "omkring ?till travbanor och, >- genori ' dit. rövå, ungar :av ejder;; "' Larus var allvarlig -ioch lögn, Md på kvällen samma dag varierar från XY ' sätt tungt, snarare lätt och uthål- SE ligt, sväva långa sträckor, :stiga mat, ' . höjden och åter låta sig sjunka, .' 7.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.