. Dagens dikt: . : Lyckans gyllene frukt på =-10.000 kronort—> oodinasks: nen - LATIOLMS TIDNING | YYvYfvYTYTYYTYYVVRYFYTYT Nn. "Dagens namn " ULRIKA a Solen . går upp" kl. 321 och ned kl. 2111 ”"Morgöndagens" namn : - : MELKER :.. i "Solen: går.: upp kl 322 och ned kl'2110.5 0 0 Sol jag har följt dig hela dagen,” jag har druckit ditt guldgula vin och din vind har sjungit för mig. Nu vill jag gå till ditt möte, st innan det är för sent, = / oc Jag vill se din död över bergen, jag vill ge mitt hjärta åt dig,> gav du åt mig. 7 föra (EBBA: INDQVIST) Om påvarna.- I Histortelektion i i andra. Tingen. | Man talar om renässanspävarna,; Lektor R.-söker förmå gymna- sisten" Svensson 'att.-berätta om de skändligheter: som Alexan=. SS "Lektor 'B: = VIcké hog med att han + strid "med -"celibatbe- stämnrelserna hade. flera barn | "utan — nå, Svensson .., . ” Svensson: — Han hade barn- barn också. : a ;Redarna reder sig nog 7 En av-de dyraste” fester som nå- . 'gonsin. hållits på Grand. i. Stock- ” holm ägde rum den 7 juni: Den stora. redarebanketten! - > - ” Över 750 gäster drack 600 flas- "kor champagne — ingenting annat än champagne dracks. - & Varje kuvert kostade 95 kr, Notan för hela kalaset lutade Fe Och så talas det om . roderinärina gens betryck! : : : 2 Vi kallar vär jord för ”moden jord”. Kan” du tala om varför vi . gör jorden till en kvinna? : "— Därför att ingen vet hur gam- mal den egentligen är Avklippt' Vid en middagsbijudning irri- - férades ”värdinnans åldriga moder, Joav att en av de manliga gästerna "lade beslag 'på så gott som hela ; konversationen, "När han började ” berätta "om .sina upplevelser, un- der kriget bestämde hon sig för ” -att vid första Tägliga tillfälle sta- tuera ett exempel. Tillfället kom . när "berättaren blev torpeåerad. i Stilla havet, EN ; os Det är ät rent under att jag klarade "mig," sade --han.' Jag' lev= - de en hel vecka vå en liten sars vo Verkligen! - utinast den ut- ' tråkade gamla damen Var” ni I inter "rädd att trilla (av? s, > a — Varför målar du ” jämnt och glö ara N. porträtt? "— Jo, för iag Tan inte måla händer! dd Slåttervallarnas rätta utnyttjande] 21 nutida slåttervallodling” strär var, man att få bort arbetstop” Parna, Detta möjliggöres genom ett flertal slåttertider i form av kombination : .mellan' höslåtter |, och AIV-slåtter, Denna" växel". verkan är nog riktig även ur andra synpunkter. : Då Vallarnas huvudskö: srd fält: torkas, måste man under gynn” I; samrna förhållanden även vid . hässjning räkna "med en rätt be” iydande torrsubstansförlust, mel , lan: 14-18" "procent, men vid . det halländska jordbruket, ;| länningar,' som varit på besök 'i Rit" glädjande faktum : är” att förbiridelse) Binder emellan 'bli ällt a ER ett föredömligt sätt har i förenin- gen Nordens regi' :de .skandina- viska folken visat att det går alt Samsas : trots vissa.” olikheter språkligt sett. .Finns bara vilja och en viss företagsamhet är cot märkvärdigt vaq det ä år lätt att övervinna alld "svårigheter. ”La- folmsortens vänort i Danmark är staden" Stege med omnejd på 2 Mön, Tidigare har besök ut- växlats mellan städerna Laholm Värd -'. snabbhet : Laholmsortens " RLF-avdelning ' åtagit sig värd- skapet för ett 100-tal dariska lant brukare från Mön, De vilja kom- ma till våra trakter och: studera Hal- danska: vänorter, kunna intyga att de blivit synnerligen väl mot- tagna och att' de inte kunna glöm ma det. Den svenska gästfriheten är "välbekant i utlandet: och då våra vänortsgäster denna gång komma till Laholmsorten' ska: de säkert få känna att de är hjärt: ligt. välkomna. -Dessutom' vill de danska 'gästerna riycket gärna se att vi återgälda besöket, ' Er - god början är gjord och man får livligt hoppas att utbytet växer och att det blir något som kan räknas som självklart. | Vi har säkerligen mycket att lära var- andra, Intet” fostrar och lär så mycket som att.få ta ut och "se och" studera andra, trakter och | levnadsförhällanden, Därför kom- mer "så som delvis redån har |. skett 'detta utbyte att följas av liknande". mellan ' andra; yrkes- grupper, ungdomsorganisationer. och inte minst skolungdomar. Just genom att våra danska gäst ter: kunna mottagas i de olika länder innerst : inne känna oss som 'en enda 'stor familj. De ban- den kan kanske 'en Bång få be- tydligt större innebörd än vi ana. Vilja, ' vänlighet och : godhet i handling är vad en-söndrad 'värli behöver. "Vi ska vara innerligt tacksamma för att-:det bjuds oss tillgälle att visa get. SCA, IL. - ”TÄggsamling i Ränneslön cv "Här" i Rännéslöv 'har på de ge: näste åren äggsamling blivit: sllt vanligare, Så gott som varje yng ling har nu en liten samling ägg- skal. De stackars fåglarna få ej ha sina bon i fred. Vad finns att göra? Mitt syfte med denna skrivelse är ej att klandra de små äggtju- varna, utan att sammankalla dessa . til -en förening." Dennas syfte skall vara att gagna djuren i stället för att plundra, Intres- serade kunna träffas vid Huldas | Café kl..7,30 torså, 5 juli, Det är min man ville gå i spetsen, san > Ett hjärtligt fack till Laholms "stad för anslaget, som möjliggjorde vår utfära, ' Laholms Folkpensionärsförening 13 procent. I senare fallet drab- bar förlusten "inte "heller den värdefullaste, delen av. torrsub- stansen, 'som fallet är vid hö- torkning på fältet. i värdefullt material vid, vanlig fältmässig. hötorkning. har man nu gått in för slåtter på så tidigt stadium på försommaren som vid - begynnande knoppbildning ra allmänt rekommenderas. .Man har även så långt norrut .som vid Offer i Ångermanälvens dal- igång veckan före midsommar brukat skörda en betydande del klöverrikt material från yngre vall. för AIV-foderbéredning.. : Det är. icke bara i huvudskör- darna, "som rödklövern är den' viktigaste. komponenten; Minst ”llika stor betydelse har den i å- terväxten, som åtminstone från yngre | vallar. delvis bör utgöra material. för ensilagefoderbered- ning. ' - En medeltidig efterslåtter september bör enligt offerförsö-. het, ty skörd - vid denna tid- punkt ' kan. ha ogynnsam Ååter- verkan på rödklövern i komman de ; vall; tern relativt. hög stubb, 8—10 cm., så kan skadegörelsen . mil dras i hög grad. ;-Beträffande den sena "efter slåttern ; i" början av oktober kan: framhållas, att den som re” gel knappast har någon betydel- se för de övre delarna av vårt land, ty "upprepade nattfroster har: redan i betydande grad ned satt fodervärdet.” och Stege, Nu har med beröm-' hemmen betonas -att :vi nordiska |- Turkbragd i Korea > En turkisk ' patrull har levererat en bragd nyligen vid infångande bakom de kinesiska ställningarn: > av ' en grupp kulspruteskyttar. Er äv kineserna befanns vara "utrus. tad-med ett horn på vilket det en- Tigt gammal god sed då ' och di blåses: till samling i och för ans, grepp. Turkarnas befäl, en fanjuns ' kare, befallde då kinesen att blå. sa i 'hornet; varpå en mängd kine- - ser -omedelbart började kräla fram '| ur gravar och hålor. 'Turkpatrullen kunde vända hem med en fig fångst: 36 fångar på kuppen, -7 Lika mot lika" "9 Banvakt Nils: Persson vid enl ” bana i ' Skåne anlände en gäng : . till sin stuga, totalt genomvåt ; . Det hade 'regnat och ruskat hela dagen och varit ett soherrans vär ler, + > > Du kan gärna gå ut och " hämta ' en" spann ' vatten åt mej: eftersom du ändå är våt och ' vuren! sade hans kära hälft, «| Nils" Petsson teg i stilla, tog; spannen” och gick efter vatten. Inkommen :svepte han innehållet rakt över gummans huvud, sakt- modigt tilläggande, + >. . — Nu, kärring, kan du. själv | "gå efter vatten för nu är du också våt och vuren. : Under slutet" av den gångna . veckan har Hallands läns hus-' ” kållningssällskaps första - stu- : 'dieresa "utomlands ägt rum; Re- :, "san gick till Danmark, där del-: tagärna blev i tillfälle att;un- der ledning av husdjurskonsu- lenten Erik L. Larsson, Falken- berg, bese det bästa: av jord=' «= bruk och husdjur, som Själland kan uppvisa, -Avsl på . "Vad blir din son när han är . färdig på universitetet? . - En gammal man, - > Nå, kan "Audersoon vad en mumie är? ” > Ja, magistern, d tad egypti; k kung, i i Sverige icke: ökände" Valdemar At terdag; Seda dess, hade godset fer. rå gånger bytt ägare, men kom i vår tid att ö ertagas'; av danska stax ten, Samtidigt övertogs 'Fovrholms egendom; 'som fu drives gemensamt med ”Trollesminde; De båda 'gårdar- nas areal uppgår till resp; 550 och 450 tunnland prima jord. - -Att' staten blivit försöksvärd har naturligtvis sin egen lilla historia: | resan inom grannlandet gjordes : på det mycket omtalade lant- . » bruksmötet vid Bellahöj utan-” för. Köpenhamn, i : bror på det där sättet. Han kan » ju falla och slå ihjäl sig! '- RETT) Jag har en. till "Resan; utgick” med : buss från Falkenberg 'på' t gonen och ressällskapet bestod av 35 per- "|soner,” däribland "inräknade "resele- daren, ; konsulent, ' Larsson; samt Vår fiskexport Nr gick: till 17, 6 milj. chauffören rvid Apderssom fr enberg. Sedan man frampå efter- januari-maj; i: år middagen landat välbehällen I i Hel- singör fortsatte resan mot nya mål, Exporten av fisk, skaldjur. samt nämligen : till” statens - försöksträd- fisk- och skaldjurskonserver upp-? jgårdar, Trollesminde och Fovrhölm gick: under tiden 1 jan—31 maj till vid Hilleröd. Under vägen hit fick 26,049 ton till ett värde'a 'av:17:579,000 : emellertid "resenärerna tillfälle "att kronor, ; len «av den färska- sillen; fon söm]; önskan att. någon betrodd | Med tanke |: på" dessa konserveringsförluster | ; 113 ton för 465) 000 kr. bo hös rödklövern,' Detta. torde bör |, . ken mana till en viss :försiktig-] men tar man vid slåt- | ""Av färsk'sill, skarpsill och st ming exporterades 11,973 ton till ett värde" av, 5,101,000. kr,. av annan färsk sill 4,956 ton för: 4 "milj. kr, 7,655 ton beredd sill, skarpsill och strömming för 4,330,000 kr, 773. ton annan beredd. fisk för 2,012,000 kr, | ett ton skaldjur för 14,000 kr: samt 701 ton fisk- och skaldjurskonser-” ver för. 2,222,000:kr. ,/v:. Till. Västtyskland gick: örsta de- och "strömming eller :8,382 ton, söm | inbringade 3,422,000 kr, medan Öst |; tyskland fick 163 ton för 176;000 kr. Polen fick: 515 ton för 207,000 kr, Storbritannien 142' ton -för 100,000 kr, Tjeckoslovakien '. 92 ton för 37,000 'kr. Till USA > exporterades endast -ett ton, som betalades med 3,000 krav uderasa > Av: fisk- och skaldjurskonserver fick: Salvador för 2,000 kr: och Syd- | "afrikanska unionen för -1,000: kr. Tjeckoslovakien importerade kon=' setver för 287,000 kr, Uruguay 6! ton för 17;000 kr, Västtyskland 29 ton för 89,000 kr och Östtyskland u|bese en hel :del vackra platser och här man” slutligen nått det: första I målet” för dagen;”hade .man sett en hel del 'av'det 'danska landet; som för övrigt 'på grund av den "vack- fa väderleken var' vänt. och vac- ikert att beskåda, Det kanske kan". vara anledning att omedelbart om- nämna, att . Danmark. har anledning att hoppas på en mycket god skörd |/ i år, ty nederbörden har. vari fredsställande. Med stora förväntningar på attrfå . | derstäter ' för : att på den; H att bedriva en allsidig verksamhet, som "inte tär" sikte på något :ekono= > | miskt nål för ägaren, utan söm av- | ser ”att”ge' hela det danska jord- bruket. bevis för hur de olika nä- ringsgrenarna bäst betalar. sig och vilka: djurslag 'som bäst förräntar fodret. Man har "också urider årens lopp” nått en hel del intressanta re- sultat, "en del av dem dock fortfa- |" rande diskutabla,, Försöksverksam- heten; ornfattar” inte Keller de yvan= ligen” förekommande husdjuren; så- som nötkreatur, 'svin och höns utan här utsträckts även till "olika slags pälsdjur, På Trollesminde har man bl.; a. ett 50-tal låglandsdjur och på” Fovrhölm'; 45-tal kor av' olika raser, Som Pekant är ”låglands-; röd dansk- och Jerseyraserna de ledan- de, men med den röda som den” abs solut dominerande. Det påstås ock- så att den "röda. rasen betalade fod- . izet betydligt: bättre. än Jerseyrasen, .;| Denna : restes 'år 1925 av den för-, trots, att den sistnämnda lämnar den: gården. Här har man under € "ett 60-' tal år: bedrivit avelsarbete, delvis genoni "inavel, 'och märi har lyckats | = få fram tjurar som höjt såväl mjölksiffrörna som fetthalten . be- tydligt, Avelsarbetet grundlades av Crut Hansen, som" för övrigt fått | sin "minnessten rest i trädgården. | ening, :som' är ägare äv gården och som svarar för avelsarbetet, Under årens, lopp” har från denna gård sålts 'ett betydande' antal avelstjus rar över hela Danmark och en och annan har' väl även 'skeppats : över Hl vårt land, En av de nu levande | mest "framgångsrika "avelstjurarna är Höjvig 136, söm är far till'34 av] den stora besättningen av omkring | 160 djur samt är morfar till resten. Smörfettet ligger” omkring 240 kg: ; sk och fiskmjöl i ingår. Å PENTA foderstaten + + "På Kollekolle har "man god 'till- gång på beten och vidare göres vis> sa försök med tillskottsfodermedel, BL:å, användes vakuumtorkat fisk-] mjöl både till nötkreatur och ' svin, och "det händer t. o, m. att man ut-' foädrar: nötkreaturen' med hel fruz, sen fisk. Man har kunnat konstate- ra att fisken utgör ett. viktigt 'mi- neralfoder "såsom ersättning "för de importerade foderkakorna. Sorh för= sämrats på grund av utfodring med | ut nämnts har man här inte kun-=; nat konstatera att:dräktigheten för- Oljeväxtskör' den” gav överskott på 9 milj. under. 1950 STOCKHOLM, (TT): väva H Export av frö och olja från 1959 års ”oleväxtskörd har oo föriå" ade "ill produktions? .kostnaderna lämnat' en vinst av c:a I milj, kr, skriver byrå- «chef G. Hulting i en artikel om prisclearingen kv" fettvaror i i Jordbruksekonomiska " medde- landen. Exporten av 1949 års: ? skörd gav däremot ett under- ” skott av närmare 8 milj, kr. "> « + » Vinsterna respektive förlusterna på exporten hår tillförts resp. be- lastat jordbruksnämndens clearing= kassa för fettvaror. Till följd av exportvinsterna redovisas För 1950 ett överskott' för inhemska je: råvaror. ” Prisclearingen, "som" förs: siggått 'sedan 1941, har eljest: för hela tiden '1941---50 givit för irihemi ska fettvaror ett underskott" av:'89' ' milj.” kr "och för importerade fett-. ee varor ett överskott av IDZ milj. kr, |Kostnaderna för. ränta, "lagring, frakter m, m, har uppgått till .70 od milj. kr, och totalresultatet efter 10 års dlearing & är ett underskott: av T milj. kr," "De vid clearingen användå pri j serna bestämmes med utgånig från Ide av riksdagen för varje år: fasti.: ställda priserna på inhemska oljor och "ändras tid efter annån med hänsyn till ” prisutvecklingen "på importerade "oljor. Clearingen ” för 'Fettråvarorna - har: kompletterats med särskilda från ' tid till: annan . växlande: clearingsavgifter och" -bidrag "för? margarin, vilka” för åren! 1943—48 gav ett överskott av” 1950 en förlust av 19 milj. kri F. n. ' upptas en clearingavgift av drygt 5 öre per kg margarin, Alårige skolpojken Gerald Winterslow': "England har hu en tid ställt "till 'med så mycket ofog på sina dagliga skolresor "med "buss sen, ' tatt” samtliga konduktöre bälligt "har "vägrat att' längre: den ! ohängde” gossen: Bussbölayes : har därför bestämt sig för"en lika pedagogisk "som solomonisk "åtgär; gossen. Gerald ”har fått” en" it ny cykel -på vilken "han. Ftsötta hingen får färdas till och från skor Gerald slutar skolan, får: han: 19 att återlämna! cykeln, Till sin efter» " trädare? : ifråga. om själva avelsarbetet som ”ätfodringen; Man göt är även förs sök med olika fod del -ocK fram"ett resultat.” BY”å. höra en del-om statens försöksgå >att dräktigt där anlände: sällskapet slutligen till Trollesminde;" "där-en av de 'ledan- .| de; Carl-Gustav Nielsen, tog emot. Till glädje för de; ”som inte var va- ha att tyda' det danska "språket, ta- lade 'hr "Nielsen en utmärkt sven> ska, varför det var lätt för samtliga att följa ; med.” Hr. Nielsen hade ”ärvt” det svenska: språket -av sin moder, som var född i Sverige; och ' han hade :både som ung och senare i ansvarsställning bemödat sig o! Tatt förkovra 'sig i detta. Vi har så "försök, mycket .med'"svenskarna "att göra, så. det har sin" betydelse att "kunna deras språk, sade han. ” - Trollesmindes' gods kom till re-] dan 1366 och har ägts av bl. 'a. den "STOCKHOLM - an De totala utgifterna för födo= ; och njutningsämnen Gnkl, pros ” ducente s förbrukning) har mer än fördubblats sedan 1939, enligt en: artikel av förste ak- -tuarie. K.-O.' Wahlfisk' ? -sena=-. + Be numret av: Jordbräksekos ', nomiska- meddelanden, "Värdet - av' konsumtionen' har” sålunda” stigit 'från drygt 3,3 till nära » 7,6 miljardér 1950, vilket inne" - här en . ökning med omkring 126 procent. ve Ökningen beror fråmat på den. "Prisstegring, som ägt rum, Denna har' varit :starkast för tobak, kaffe, sprit; vin, fisk, kött och frukt och kedrycker; konsumtionsvo- lymen.har- emellertid ökat rätt be- ” tydtigt. "Volymökningen "räknat i konstant venningvärde sedan sista förkrigsåret, som är drygt 16 pro- 'cent, överstiger med nära 4 procent volymen räknad 4 'kalorier." Jäm- förelsen ger ett uttryck för den dardförbättring, -som har :skett, Har NI någon nyhet att " omtala, ring ”eller skriv. till =. os. LAHOLMS TIDNING vi ortens ' eget tidnings 4/ organ. AIV-fodorberedning blott. 11— En. ökning . har, nämligen ägt. ruri "av bl. a. dyrare animaliska livs- "cn på de, biligere vegelsbilj- liknande ; ; sätt igom” skedde”. dant långt före kriget, I fråga om jord-, bruksprodukter "har. .-andelén'; ani- malier, 7 omkring 30: procent och under år- | tiondet närmast efter första 'världs=' kriget nära 40 procent, stigit till; c:a: 48 procent 1950: STÖR "I > fråga "om > ”närlngstillförséln framträder. den' fortsatta. ökningen" av fettförbrukningen; vilken bli ac! belyses av "att "andelen; smör och margarin i kosten under: de sena- ste. .25 'åren' stigit från knappt 10 till. drygt 15 procent. Till" följd av stegrad konsumtion :av främst ägg och ' ost har även. tillförseln” av äggvita ökat och dessutom ändrat sammansättning. ' Andelen ' anima- lisk -äggvita ' har sålunda enbart; från' 1939 till i950 ökat från 56 till, 59 procent.' Förbrukningen av kol- hydrat: har ' sedan förkrigstiden,'; liksom även tidigare,' nedgått till; följd av minskad mjöl- och gryn= förbrukning. Mjöl och gryn svarar emellertid fortfarande för omkring |" en fjärdedel av totala 'näringstill- förseln. En uppgång sedan förkrigs- som » vid. sekelskiftet var: tes något vid utfodring Aav. der,:: men huruvida det! visas återstår. att se, köntrollgård, - nämlige hade man icke kännedom om ' da "Orsak." Försök göres även med staten; och :..man har naturligtvis vunnit vissa "resultat även på detta område.” så hönsgården - utföres likaså olika försök, Man önskar en höna smed ja värpningsförmåga av 2205 cg pr "år och med en vikt på ägg av 57 gr, alltså en ' vikt, som vi här i Sverige & om fi:skall få fortsätta vår. export; TVåra? ägg är nämligen betydligt tyngre. Danskarna” -måste' emeller= tid inrikta, sin produktion på vad kunderna, utlandet, önskar sig och därför måste de -också genom för» |: +. sök och :kontroll få fram djur, som Iöonenr just der önskade produk-. tionen. i fö :iPå Fovrholm utföres försök ven med 'svin, "Dessa försök begränsas emellertid inte enbart till de redan; "födda grisarna utan u föras även under. suggornas dräktighetstid för att därmed få fram visså:resultat på grisarna. En hel del av dessa försök hade också satt tydliga spår ; På avkomman, 'som inte gjorde" de svenska resenärerna nämnvärt gla- da. Men skall man vinna något mes sök, måste givetvis hårda ingrepp inot naturen: göras, vilket hr Niels sen inte heller ville förneka: j- Helt naturligt har man uppnått! en' del. för det danska" jordbruket betydelsefulla resultat, men för oss svenskar ligger det mest intressan- ta däri, att staten tagit hand om försöksverksamheten,' Genom: sta- tens ' övertagande - av - densamma finns det givetvis tillräckliga Tesur.- lser för att kunna bedriva den med Jframgång och >">r-linjer som' Här nar héla det; danska jordbruket. : Höj vig 136 en av Danmarks, bästa kopappor - ästa besök gjordes på Kollekol- ler egendom, där man bedrev ett fc de ' avelsarbete” med Röd tiden i" förbrukni av bl, a. skäd dräktighet på grund av närmrn- | tillsats av "olika preparat i foder-] eftersträvar och" som "måste. uppnås, |. "anlänt till tvåtusenåriga' i ..”Hela' världens lll: =. , >: stumfilmens populäraste > flicktyp, har alltjämt bevarat:en försvarlig charm. I en intervju - "för en fransk tidning har hon nu" vd viss . mån beklagat sig - i över, - att. hon aldrig fått 'vara "| "riktigt ung. : Från sitt "sjätte år fick hon stå på tiljorna och chårma : publiken ' som" barn . stjärna, som femtonåring debu- "terade hon framför filmkame- . ran > och - så var det bara att ” fortsätta ett par decennier med - en ” och: 'samma enligt världs- : publikens ';' helt ; entusiastiska ..; omdöme: alldeles förtjusande” - flicktyp: Nr "Och Mary Pickford har inte alls] fallit till" föga för ljudfilmens se- gertåg. Hon hyllar stumfilmens in- sats och sörjer i viss mån. att dess rikedom på konstnärliga möjlighe- |1 ter, "dess generositet" att ge utrym-| i me för åskådarnas fantasi hör det förflutna till. Färgfilmen? Ännu ett intrång på publikens. självarbetan- de fantasi soch fabuleringsförmåga, säger: Mary Pickford.:”Filmen har nu blivit ett. färglagt album som tillhandahåller praktiskt taget allt | och, avtrubbar snarare än stimu- | lerar publikens" fantasi” ." i tion: första ”budet från gissören Billy Wilden. rör” det var frågan] om att finna-en lämplig uttölkdrej av: £. d.. stjärnan Norma Desmorids roll i ”Sunset Boulevard”; gick till henne! ' Men jag "hade inte hjärta att acceptera denna roll, jag tyckte liksom synd om alla dess männi- skor som förr varit mina glödan- de [beundråre. ” Varför så grymt grumla "den vackra' bild av" ”hela världens 'Hlla fästmö” som -de in-| dentifierade "med "Mary Pickford, T själv författarinna också. Memöa- Så avslöjar hon en "liten 'Sensa- ” Sunset Boulevard”; Hon har ir fn vad man kallar mod, hont. Dei iod > som 'svek mig”. : | Mäåry Pickford" talar. om ati håller på' med att skriva sina 'me> "I moarer. "Den första 'bok' hon' liste på allvar var en filosofisk" sådan med" titeln ”Varför ' icke. frösta Gud?”,' inskjuter hon, Nu är kon rerna kommer att omfatta tre de." lar, Första. delen ”Mitt lv”, :har Treden hunnit bli'670 sidor; tjock — och den är inte elut ännuf:An- dra delen skall. heta ”Minavän=. ner”; och" det blir ju en hel dé, - tredje delen ” aluviligon" "My; fans”, , ”Mina ,dyrkare” ». alltså. : Och Mary Pickford "Sparat de nlra "Isammaste . brev. "som nått hetine, / Brev! från japanika” beuridrate'sdm . - I bevekande : bönföll: henne "att gifta: sig med dem — och ett brev från en svensk -dyrkare, som hotade satt -- döda henne, sedan hon tackat nej . till ett giftermålserbjudshåe H barns mor, ” det ' inte Lilian. Gish och. bennes. byster Dorothy är alltjämt 'hemmabhörarldö? i teaterns värld,; di båda: två på saeren.z G TEBORG. Orm) En ny:fas i den lyseki ka . kbistörien har inträffat. EnligE€ v+> biskop Giertz, 'som på fredageri BdZ sökte Lysekil, meddelat GP. har / k Kyrkoadjunkt' Svensson inte "vägrat ” Tatt förrätta! döp i det nyinredila döprummet på lasarettet Utan en; dast talat med mödrarna om sina synpunkter, varpå föräldrarna sits va avstått från planerna på dop på 22 råilj. kr och för åren 1949 och -- Jan,!en- väg på 15 kilometer. När. : ; frukt och grönsaker har medfört, .darisk boskap. Förvaltare Sven Fis- betydligt . stegrad tillförsel av A- ker tog emot och gav en ingåendea bekostnad, på > 4 ou födoämnenas och C- vitamin, bredogörelse för den 300. har stora säger 'denna nu med övertygelse.” Och 'i "nästa "ögonblick. 'rosar hon; I Gloria . Swanson, — hjältinnan i! lasarettet samt . bestämt sig för ' , kyrkdop utom i ett fall, där man ” hellre ville ha dop i hemmet, Dop= 5 YYYVYTYTYTYTYYYYVYYYYVYYYYYYYYYYTYYYTYYVD
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.