4 ned kl 2110. " sade patern, +'> : RC Li -Törsdagen' den 5 juli 1951 ar Dagens nämn : 1. > MELKER Solen 'går upp kl 3.22 och -' Morgondagens namn .” Solen "går. upp ned kl.21.09... Dagens dikt: Så mogna, värld, för jults tunge . ' kl. 3.24 och solee est! Bemäng med sötma då vårt bitt- fölg.s 0 Fa blod! > c> "—' Att än en gång som människa ve "> och gäst or får sänka sig I överdådets flod. : ” (JOHANNES EDFELDT.) | ser Sbrakl nog og> Det var i ei av biktstolarna' I Notre Damé — omtalas det, i Den" unge "mannen lutade sig fram och viskade genom det. lilla gallret: ' FR : — Fader, jag' skall ' gifta 'mig I morgon, mex. först vill jag bikta a — En vacker tanke, - min son, ia > Den unge: mannen: 'biktade en "lång och icke särdeles vacker lista på sina synder. Han blev därför "mycket förvånad när: patern slut- ligen sade: "a un tig UPPx min ' son,' och gå i frid, ”< . : «> Ja "men' fader .;.. stammade den unge mannen .,, men, boten? Patern sade: 16. stan | "= 'Sade du icke- att” du” skulle gifta dig £ morgon, min -son? Va "Karlsson är så snål at gifte" sig i hönshuset, => ; se Hönshuset? «=. ee Flen i Ja,” för : att hönsen skulle .. kuntia ta. vara på risgrynen,' ' :- t han" fis Innan : jag går och lägger mej och somnar, så' brukar jag "alltid tänka. på alla 'dumma sa- 7 kér jag sagt under dagen, 7 i? Hur kan du klara dej med > så”: lite ssömn? .. sa. :den .. andra väninnan, : «i Direktören för. statsfängelset i ' Virginia. brukar. uppmuntra . sina +". Interner: att lära"sig. ett. yrke i "fängelset, +... > Deno "> « En fånge 'som 'åkt fast för in=' > brott anhöll att: få lära. sig nyc- ge mrs Anna Loriet i Cå- etöwn, "Sydafrika," uppges ' vara s uttm. alla rekord starkas- Hu & .:mormér?— hon:: är dessutom Sydafrikas enda kvinnliga timrmers huggare; För trettlofetn : år ”sedaii började hon er. helt -annan- kar=« ry hon skrev: maskin på ett kon- or; men gifte sig ett år senare, då hon bara var, 16 år gammal. Nu- nera är -hon bas för sextio tim- merhiggare, och själv går hon före med i gott. exemmnel när. det. gäller bkogsavverkning, . ot tar Titta i sjön > Världens mest genomskinl iga sjö igger I Japan, närmare: bestämt å ön Hondo. Vid lugnt väder kan män titta, 41 meter djuvt ner i . denna sjö. an No : Köestler ><, nyckelroman', en har. skrivit". NO stiftning' bör n AA I: blick- NS punkten: . Vad skall man göra med atla dessa” sedlighetsförbrytare 'som tätt och ofta dras fråm i ljuset från sina mörka gömmställen, 3r en högst allvarlig fråga, framhål- ler Jönköpings-Posten: tt Det 'omvittnas,. att skräcken för "”fula' gubbar" nu gått så farbror, som vänligt tilltalar ett barn, blir avsnoppad. Man kan ju inte veta.., Föräldrar få sanner ligen: inte förtänkas sin omsorg om" barnens. bästa — och ändå kan man i åtskilliga fall tala om brigtande tillsyn. Det har i sam- manhanget mycket. ordats om skärpt vakthållning. vid parker och): lekplatser, målsmännen ha fått många välvisa Tåd om sina plikter o.g.v. Det vore dock en skam för vårt :svenska samhälle, om det skulle behöva gå så långt att barn icke skulle kunna få rö- ra Big fritt ute utan polisskydd, och om en - allmän skygghet för Vad som i dessa stycken säges och vidtages kräver bestämt en komplettering på en annan punkt — en profylaktisk, förebyggande verksdmhet, som tar sikte på att så. långt möjligt är öva kontroll över sexualförbrytare, Varsamhe. ten :emot sådana i egenskap av ”sjuka människor” får inte dri- vas därhän, att vederbörande bli föremål för en större omtanke än deras offer barnen och :kvinnor- na, Ofta blir 'sexualförbrytaren straffriförklarad - och: förpassad till sinnessjukhus” men efter nå- gon tid, om han inte visar några ini rda "> sjukdoms- symptom, Bs. k, frigångare och får tillfälle röra sig tämligen obehind rat, Med övervakningen är det il- la ställt, om den ens förekommt > Här . föreligger ett skyddspro- blem av den mest trängande art. Det säges, att saken är uppmärk- sammad : av 1947 års psykopat- vårdskommitté, ' som arbetar på sin utredning, Da : nidingsdådet strukit "vikten av åtgärder; förebyggande "En "överdriven känsloreaktion | kan framkalla' verkningar i icke önskvärd riktning, menar Stock- holms-Tidningen på tal om ”fula . | gubbar”. och barn. ' Hysterisk fruktan skadar mer än den gag- nar, ' Skrämsel.: är . det sämsta tänkbara: medlet att stävja tra. fikeng = 0 Tan ta "Går man däremot längre är så, övergår .man till skrä ktik, långt, att en helt vanlig barnkär alla vuxna. skulle gripa barnen, |. "Man får hoppas "att det sénaste | tillräckligt under- | - s s > + « [0 . oa 2 DANOIS TIDNING RN ES 1 ? I . [ SÄSONG FÖk SANDKAKOR. Det är hög tid att baka sandkakor, tyc- ker den här lille gossen, som till sommans med andra små och stora barn njuter av sommaren på sand- stränderna. Den här bilden togs vid + > Flatenbadet i;Stockholm. unge. soptunnor SSvämmar. över. LONDON (TT — Reuter), + vc. Buckingham Palace, parlamentet, regeringsbyggnaderna vid White hall och Scotland Yard får inte. si- na soptunnor tömda på grund av att 125 renhållningsarbetare i Lon- don har gått i strejk som protest mot oberättigade klagomål från en « I Sunderland har över 400. ren- hållningsarbetare nedlagt. arbetat som protest mot en ny typ av 'skjut- fr. i sta- bara rr. G Lush (Forte. från föreg. nummer). 2",590 tunnland från havet irex utinför Hofbek visade kon- 2at. Kristensen . Audebo piumpstation, en 2gning som i stort sett liknar rolländska torrläggningsföreta- 2Ns pumpstationer, men som var ossant att se så här på nära håll. i , vars k: i är 3900 sekundliter, håller ett områ- vallningen' påbörjades för cirka 50 år sedan och blev färdig för 15. Den torrlagda siöbotten ligger cirka :5 meter under Limmefjordens vat- tenyta, .Genom denna .torrläggning har man, vunnit ett mycket bördigt område. 2 va ng Ett par-småbruk eller husmans« Efter samtal' med brukarna kunde man koristatera, att de hade samma -| problem att brottas med som små- brukarna i vårt land, dock med den skillnaden, att de danska småbru- karna måste föra en ständig kamp derligt, men är dock dagens san- ning. Därför har också småbrukarz na bildat sin'egen organisation. un- der namnet Husmanföreningar; vil- ka har egnå konsulenter. Dessa k i lämnar uppl; gar i såväl föreningsangelägenheter som i sociala och fackliga frågor. Hus- : mansföreningarna har-ett medlems- Jantal av. 116,000, medan lantbruks- Jen " sympatistrejkar. . men deras strejk har också föranletts av fruk- an för att myndigheterna skall e sätta deras gamla hederliga kvas- ar med elektriska apparater. 4 Hinder kan tolkas på flera sätt. För några kan de vara tecken på att man skall uppge hoppet, me- dan andra förstår. att de har nå- got att ge, enn. Paul. Valéry, : Fandsfogde: vill . <RÅ-ingripande: mot laboratoriet: "STOCKHOLM (TT). . sor > Landsfogde Holmström i Karlstad klagar i skrivelse till riksåklagaren över dröjsmålet med svar och anä- , som består av de stör- , re jordägarna, har 240,000: Numera råder mellan dessa föreningar gott samarbete i vissa frågor, men när det gäller jordfördelningen är man fiende. Småbrukarna har nämligen den '.uppfattningen,. att storbruket helst , önskar 'uppsluka de mindre gårdarna, vilket kanske inte skulle vara åå lyckligt, ty av vad man kan förstå av danskarnas resonemang, utgör jordbruket : en betydelsefull arbetsregleringsapparat. . En hel del av småbrukarnä arren- derar tillskottsjord av godsen eller staten och : då betalas arrendet i form av ränta på jordvärdet. Jord- värdet är i allmänhet på den goda jorden .1,000 kr pr tunnland och på detta belopp betalas för närvaran- de- 6,5 proc. Skulle emellertid den allmänna . räntan : gå ned. sänkes även räntan på jordvärdet. Den får nämligen pendla mellan 2 och 6,5 procent." RARE rn Under färden genom det vackra 1 lyser « från rättsk ska lakorato- riet, Dessa dröjsmål försvårar i hög grad . för polisen att klara- utreds ningar och nå goda resultat, 'säger utmålar man: drastiskt : de: fula gubbarnas"” farlighet och förbju- der barnen att ens ge sig i sam- språk med främmande vuxna, då kan - skadan bli större än vius. ten. Med full rätt frågar sig mån ga föräldrar i dessa dagar, vart I det skall ta vägen, om. alla barn I formligen uppfostras till misstro. Ett otvunget och ' förtroendefullt. förhållande :till:' de : ”stora'” är dock själva grundvalen , för::bar- nets liv och säkert ett villkor för en lyckosam . psykisk : utveckling, För att inte tala om vilket spök- likt samhälle som efterhand mås- te uppstå, om" barnen för käns- lan av att leva i'en djungel. "»' "- Det” finns” emellertid ingen an: Tedning ”; att huttla med sedlig- bKetsförbrytare, De / bör ”först& 1 att! samhället ' inte "kän tolerera övergrepp "mot försvärslösa barn och ungdomar, '- En skärpt lag- ; Ness | . Den nya byggstilen "har också Dr Melker Johnssons kritik i Vi finner tidningen befogad om än överdriven ' i. vissa hänseenden. Befolkningen i städer och tätor- ter har sedan -1930 ökat med 5U proc. - under > utvandringen fråå jordbruket till industrin! Den :mo notona' bebyggelsen ' är: så utar- mad”. på provinsiella "drag, att dessa inflyttade känner sig herm- "Om den sterila 'ödslighetén un- der dagen i dessa stadsdelar utan arbets-. och gemensamhetslokaler har många ,som bor.där vittnat På senare. tid, . Det är. populärt att "skylla ' funktionalismen: för hela den fattigkrans av glanslösa och tråkiga nybyggarstäder'som 'på. de. senaste decennierna bun- uppmärksammats av Dag. Nyh. | dsfogden, .:Eftersom .. dröjsmålet inte är en tillfällighet utan hör till ordningen ' har jag . måst påkalla riksåklagarens ingripande, Utökade lokaler för Tän: "arkitekten: 5: Fr atv Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyr- ker ' hos ' regeringen bifall till en Va obha Se dsk passade på att även visa svenskarna sevärda plat- ser; Bland dessa utgjorde Esterhöjd vid Höve en av de vackraste. Uppe på höjden ligger ett vackert min- nesmärke i form av en. stor sten, vilken dragits hit av 400 män, och från denna sten har man den mest underbara : utsikt 'över stora delar åv Själland och Kattegatt: Ett be- sök här en vacker sommardag är ett minne för livet... (iso + Sedan "resenärerna vederbörligen framfört sitt tack till dagens cice- från by Asstyrelsen om anslag med 40,000 kr för inredning av. ,ytterligare: lokaler :i Halmstads slott för länsarkitektkontoret: Av- sikten ; är att på vinden. till östra flygeln, inreda två nya tjänsterum, eft -mindre - handarkiv samt ett modell: och. förrådsrum. ” Arbets- marknadsstyrelsen : framhåller "att det finns utrymme för arbetena ins ron,:k 1 gick re- san ' till .. Kerehave lantbruksskole samt därefter åter till Roskilde, var- ifrån: resorna under. de tre dagar- nas vistelse i Danmark utgick, : a Storgods -— motordrift i Under lördagen ”giordes'bl.' a; be- sök på Saltofte gods, vars areal är 237 tunnland åker och 42 tunnland om ': byggnadstillståndskvoten för arbeten av detta. slag. ”- DF skog. Här bedrives' också 'ett 'om- fattande avelsärbete både med nöt- ållning > utlandsstudier i Husmansför= de av. 13,000 tunnland torrlagt. In- bruk utgjorde nästa mål för resan. ' mot storjordbruket, Detta låter un- : 'Konsulent>Eri kreatur och svin. Besättningen be- står av 130 mjölkkor och '120' kvi- gor: ir nAs Svenskarna ' hälsådes ”. välkomna till ; gården. av ägarens. fru, Kaya Boserup, som . uttalade sin glädje över. besöket samt framförde , ett tack till Sverige. för den hjälp Dan- mark erhöll under kriget. På grund av sjukdom var hennes make för= hindrad 'att närvara, 'Efter häls- ningsanförahdet > gjordes en rund- vandring i de olika stallarna under ledning av 2 av gårdens tjänstemän. Gården är helt mekaniserad.. Fem sällskapets £ örsta a - esa blev vällyckad CE: Larsson framför "tt Salt Båfstöldernas "antal" ökar oroväckande - . STOCKHOLM S oo " Båtstöldernas antal ökar oro väckande, och något: hun ett e, tack till frå Kaya Boserup, ' ningom kommer väl även danskt jordbruk att ta maskinen till hjälp, Vidare lade man märke till den om- | fatt. a, 1, 3. yen; ' verksamhet, 'som bedrevs genom försök och broschyrer inom växt-= odlingen . "och ., djuruppfödningen närerna till Hälsingborg. Samtliga vari "belåtna - med resan och tack= samma för att de: under sakkunnig Danmark och dess jordbruk, Dessa traktorer - utför ”arbetsuppgifterna, medan de fyra hästarna, som. finns på gården, ändas till ridhä känslor. tolkade ' också lantbr. Gottfrid Andersson: i Fjärås på" ett utmärkt sätt, när han till: led k lent Erik L, Lars-" Vid sidan av jordbruksdriften pro- duceras : även" mycket . frukt.': 20 tunnland utgör. ”Frugtsplantaget” och för förvaring av frukten har man tillgång till ett i alla ävseen- den modernt lagerhus. Kyrkan och lantbruksmöt t' CR Cl, > sevädheter > , - Innan Saltofte' gods besöktesi på lördagen passade resenärerna på att bese Roskilde ” vackra ' domkirke, som på 1170-talet. påbörjades. av biskop Apsalon och som blev fär- dig senare under. medeltiden; Kyr- kan blev tidigt' de danska' kungar= nas gravtempel och är så fortfa= rande.: Inte mindre än-41 kungliga och "furstliga" ”graVvar "har "synliga minnesmärken och där finns 18 sar. kafoger i marmor och alabast. Bland de," som” har. sitt vilorum här, är Valdemar Atterdag,' känd även av hallärmingarna, ,.2öv. 0 " Der intressanta rundresan I Dan= | ' mark ' avslutades med ett besök på lantbruksmötet vid Bellahöj. Detta årligen . återkommande möte sam- lar stora skaror besökare inte blott | från: den danska landsbygden utan även från städerna samt från Sveri- ge. Alla till jordbruket hörande hus- = djusraser ;utställdes och vidare fö fekom en omfattande maskinutställ- ning. Men — det verkade faktiskt som! om-maskinerna' mest varit till för: utställningen ” och minst för] lantbruket.. Danmarks jordbruk Kar nämligda inte hunnit mekaniseras i samma ' omfattning som t; ex.” det svenska, vilket kanske delvis beror på att. arbetstillgången är rikligare i Danmark än hos oss. Men maski- ner saknas: dock inte och så små- ER VE Rat on: om utrikesministerns framtid? På lötdagskvällen anlände rese» JO Pp ligt skydd tycks änau inte finnas gentemot dessa stölder. Det enda båtägertn kan göra för att minska följs ' derna av stöldhaussen är att - Plocka bort alla åtråvärda ting N ur ruffen — och så teckna en , « försäkring på båten. sv Av. de mellan 60000 och 70,000 ”flytetyg”." av. -olika slag, som ;vå numera har i landet anses inemot =. 17,000 vara försäkrade, . Vid ut« gången av 1950 hade vi ungefär 8,000 båtar försäkrads. för :sam- manlagt 30 milj. kr berättar I För- säkringstidningen frih, Fr. Leubu- sen," chef för Nordisk Yachtassu= rans. Nyteckningen är god. : i - Det är emellertid inte bara stölda hotet som båtägarna har att tänka På, Även om man är aldrig så skicklig navigatör kan man råka ut för olyckor, t ex, en grundstöt= ning.. En häftig stormby kan sköra elt segel, en hastig vindkantring komma ankaret att dragga så att båten skadas eller t. o. m, förliser, Kollistonsrisker finns ju också, och vid bryggorna kan ett och annat hända, . bop vt ae Sedan:. är det. de mera självför= vållade: skadorna :— och de är talrika. '- Bensinbränderna ' exem- pelvis får väl räknas dit, och om ' man .bortser från. stölderna doml=' ERA HEN > nera "bränder bland motorbåtsska= a. De: uppstår . ofta genom rent slarv. - Man spiller vid påfyll= - ningen och låter bensin och: låter ' bensin ' eller : olja ligga kvar och luftens. syre. bildar det anabbt en . lättantändlig gas, äch sedan behöva 4 ledning. fått tillfälle se en del av SKValpa i kölsvinet, I förening med , -- ara en gnista från motorn eller. to slarv med" rökverk för att: båten , : skall 'stå 1 ljusan låga, :Kunde man Jara ' torbåtsfolket att hålla - gor), överräckte en liten mi ån va från resenärerna såsom ' ett tack: för ett väl utfört ciceronskap, > -, Fullmo. har förorda . Låntmäteristyrelsen nat e, o, kontorsbiträdet i Skövde! distrikt, . Ingrid Margareta' Hillevi: Andersson att från den 1 juli varai €, 0, kanslibiträde i lönegrad Ce 11 vid, län. SE SE : : Fem vägnämndsområden '"., blir det i Hallands län enligt re= benämnas Lågadalens, Nissädalens, Ätradalens, Visk . ; lantmäterikontoret i Hallands geringens nu meddelade beslut om cirka 7,000 kr, 1938 omkring” 15,000 ny indelning av riket i dylika om-" och i fjol ungefär 30,000 kr. .- . råden från 1 jan. 1952, . Se 'skalli;. Allt som, allt. : Båtögarna gör + | litet' rent I kölsvinet skulla säkert båtbränderna . minska. . ansenligt Och : kunde man: dessutom få de ' | vingliga spritköken: helt bannlysta ur båtar > framför allt ségelbå- tar — skulle eldsvådorna ev, bli en . sällsynthet, — För segelbåtarnas del är mastbrott en vanlig skada, i ' Vad båtpriserna angår har desså ökat | kraftigt, En 22 kvm skär- gårdskryssare . kostade exempelvis 1916 cirka 4,000 kr, 1938 omkring 10,000 och 1950 minst 20,000 kr. För .en 30:a fick man betala 7,000 minst 25,000 förra året. + En fnter= natiohell 6:a slutligen kostade 1924 04 in 1 försöka klokt ' i att tänka sig 4 tv fö "är : —1Yy och förblir det bästa skyddet." «grupper, Av "nu föreli gande » redogörelse — publicerad i So- 7? ciala meddelanden — över an« ' 5 talet . under fjolåret, på alko= " holistanstalt. intagna ' framgår: mellertid att yrkena åndust« "och hantverk är .vad /man' . kunde kalla starkt represente- "rade; för deras vidkommande "registreras antagnas antal till” 523. Handel och samfärdsel bi- « drar med 290, medan ' för all- . män tjänst och fria yrken anges - Sammanlagt 1454 personer . in- togs år, 1950 på alkoholistanstalter mot ' 1.396 året närmast före; Av dessa var 1.027 tvängsintagna (960 år 1949) och 427, frivilligt ingångna (436 år: 1949, Av -samtliga intagna var knappt en fjärdedel under 35 år, ungefär hälften mellan. 35 och 50 och drygt en fjärdedel äldre än 50 år.;Den ”farliga” ålderi för al- = mellan 40 och 50 år. Der största ökningen från 1949 ippvisar ål- dersgruppen mellan 40 och 50 år. Den största "ökningen från' 1949 uppvisar åldersgruppen 20—35 år; antalet intagna ökade här från 146 De förstagångsintagna uppgick i fjol :till 734 mot 791 närmast: före- gående år. Intagna för andra gän- gen var i fjol -338 mot 316 år 1949, intagna för tredje gången 180 mot 155, Antalet av dem, som vårdats på alkoholistenstalt tre eller flera Anta HANENS i | koholister > brukar ' anges till tiden] t na som br akar ”åka' ut och in” "Det finns åtskilliga människor, . som j hamnar på alloholistanstalt vilka tidigare undergått straff isen eller annan form, Men fjolårstta- tistiken .:omtalar./Tikväl.: att "def ojämförligt största' antalet-fall gällt sådana som inte undergått vare slå frit £ eller + två k Siffran utgör här 1.007' mot 950 för , ” år 1949, — Av statistiken framgår slutligen att de; som. frivilligt. sökt '- sig till: alkoholistanstalt, minrkat 4 - antal ganska kraftigt vid jämförei= ge med 1949, De farliga alkohotls= , terha har ökat, medan de: dåliga" försörjarna och återfallsfyllerister- na: är' ungefär ' lika ' många. . De hjälplösa — de kallas så i statist[- ken — och de som ' begått brott mot vtskrivningsvillkoren, har lika=. ", ledes ökat något & fjol' ö relse med 1949, . Ålderspsykös Zz ärftlig sjukdom; "STOCKHOLM (TT).' En rad undersökningar ' o1 : ålderspsykos har gjorts av prafes« sor T. Sjögren, varvid ':det bekräte '” tats att sjukdomen är klaft ärltlig . och beror på dominanta arvslakto= rer, I vanliga fall brukar ålders psykosen sätta in först i 70-åraål« dern, men i många fall inträder psykiska... symptom ' som tal-, och - . minnesrubbningar redan i Mk årsåldern. I de 150- familjer, . som kr 1918, cirka 12,000 kr år 1938 doh > ” - ae se undersökts, - har sjukdomen je mott | its kring t ex Stockholm. för gånger utgjorde förra äret 122 mot tratt till stor del i familjer, nom |! ” pArthur :Koestlers nya bok "Les | de brist på intressanta gaturum "| ”Prosentsiffran av dem, som. tidi- | Yilka medlemmar tidigare träffa é Hommes ont soif".: Människor är som skulle ge vardagslivet: dess | - Procentsiffran av d Ikoholistan- |2V den. = soc at less 0 3å d BE, "som "nu ' utkommit på kryddar. Man 2lö är gärna 1 Halt, särar något, vilket tro. Något botemedel som 'skulle kui Parisförlaget ' CalmansLévy, "är en |. "omm H si sju ket tro- på sr åtfulla ' nyckeltornan, där: både Sartré: och | Vilkeri' fruktansvärd grad stat" n. ligen är en följd av- den mycket|"2 - påverka den hittilta gåt ulla - den kopplade - not i haft: ansvaret: när ' det svåra platsbristen - på anstalterna.|för 5 i ärn . , Frebdérie Joliot-Curie tycks uvno- | gällt att! få fram de bostäder föll Denna brist har bl.a. lett till att)som tydligen ger upphov till åkom= ; träda i lätt förklädnad och där eti | ropade efter så att man tjänade : . | plats inte kunnat beredas alla fri-|man har inte gått att finna, upp : el Som -”kominformagenter” : ka« | mesta rhöjliga på affärerna för!) & illiga, som” velat ingå på sådan|ger professor Sjögren för SvD rakteriserade -personager: -. också |att: sedan 'kunnha' subventionera r ha a vi IL I första hand har man] Undersökningarna. kem"or att-ut- förefaller vara 'tagnå på kornet |lägenheterna-FHur -många 'koni- f tocessioner. Under festligheterna kom plötsligt en zigener ska, som deltog i dem, from fi a anstalt. ra vh ts för mera|vidgas att om'rtta även miljöfak- . från 'författätens" bekantskapskrets: | munalmän .har lyssnat på arki.l-— tern föratt med stöd av linjerna i hans händer uttala sig — antagligen i dun!la ord —< | måst ade ulko det Or såda- "ti ecvas inverkan, : Annärs' hat Koestler "def "bär |tekternas och:framsynta stads. |..." + gmlida. Låt oss hoppas att hon spått mr Morrison ett långt och Tyckligt liv i en fredlig värld. avancerade alkobolister, ofta såda- gången ifört: sig skepnaden-av en |-planerares synpukter? Hur mån? out hans framiida. ! —— - ” — —- T. arkeclog som , alldeles. nära nästa |ga' byggmästare har över huvud|— —— Poe or SPN ” er da Ra sekelskifte försöker 'sig på en åter- anlitat . arkitekter av'kvalite:? | get medges. Men snålt n eko! och | - : - . pr . . N X or ie Se . so. blick FÅ, främst det franska sam” | ponktionalisiens teorier om: det | ka villkor: har format husen och |sociala synpunkter: - | I : Tidnin a- orte ns tidning ganska från vidi Är Tomanen en |nyttigas skönhet var ett farligt | sovstäderna, först riksdagens lå-| De kalla -nyttosynpunkterna |. ad ms : ng oe er Srikes intellektuella och Iitteratörs«. | YAPen både i ör larna. ne- och : subventionspolitik, . Så | har tagit överhand, ns nas | EN : kretsarna i St, Germain-des-Prés, 'der och de sociala apostlarnas, : : s PtRn An st ne 2 Sö : , . NN mA s : : re . ; ” z a N . MN T " H - - A : - : pot sl rk dhk hed satte aktre IFO EET IE PETER ha år ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.