FE Brdagen den 7 jut 5 TA sa M Soros Bön I FANOrSre TINKTNG mn YEN NYE PN vn Gamleby föryngras N jå ett pietetsfullt sält Vv .20- 0-ARIGE" KARL LUNDKVIST: BYGGE NT . MAL .FORSVIRKESGARD ES : Gamleby, Laholms ”stadåj ”museala” . del, "där ingenting ekulle. få röras, där det skulle bli vid det gamla, håller på att förändras. Men det sker ingen ”revolutiorf” i stadens gamla pjärta, det, växer inte upp någ- ra svartbyggen eller skyskra- por på en natt, ej heller berö- res det pietetsfulla. De sling- rande gatorna med blommande ' trädgårdstäpporna . och. små som sker, är-bara att de gam- la trädgårdarna, som låg för '" fäfot och de gamla ruckel, som höll på att. trilla när som helst försvinner. Och jag skulle tro, att ingen sörjar dem men" väl med glädje "hälsar det som kom mer i stället, ': . "Vi har förut berättat om den trevliga bebyggelse, som hål- ler på att uppstå mellan Gam- lebytorg och Lagavägen, Innan har. det inte. varit mycket ”att se mera. än - uppe vid själva Gamlebygatan där . elektriker Erik, Stellnert och fölkskollära- re Gustaf Sundgren nu har: si- na fast.gHeter klara. "Och" de tål att titta på så trevliga som de äro. Men nedanför dessa har det på de sista av dessa dagar blivit riktigt ' fart på de förut , omtalade. .sex radhusen —: en "" nyhet. för vår stad, Nu börjar man, kunna skönja hur det ska gestalta sig här nere:och man . kan.nog inte säga mera än ett ord när det blir klart — hur x kolossalt trevligt, Här blir det små nätta hus med lagom sto- ra trädgårdar, Och 'så' trevliga hus .sedan.. Längst har man hunnit. med, föreståndare Kurt Arne Larssons hus, som får ett underbart. läge, en strålande utsikt och en trevlig utform- ning. .Så; mån undrar inte. på att det går. mycket: folk och tittar både på detta och de an- dra och nog så smått .avundas de, som skall få bo så trevligt. Men: vi fortsätter Gamleby- gatan upp. och träffar snart på ett gammalt-hus och. en .gam- mal. man. > Huset ligger i. hör- net. av Gamlebygatan och: St. Clemens gränd och är: säkerli- gen känt av alla sydhallännin- gar och mångtusénde turister. |' " Med sina lutande: och buktan- "de. korsvirkesväggar ' har. det länge tillhört de mest pittores-|' . ka inslagen i Gamlebys gatu-|-' : a Det «+; Det är klart 'att det känns li- bild. Men det har länge varit otjänligt - som människobostad trots att det ”bott några gamla |: Men nu: skattar: den”-gamla gården åt sitt öde. Den" 'har in- ' köpts av 'lantbrukaren Karl Lundkvist i Köpinge öch det är " han, som är den gamle mannen härovan. Ty" lantbruket rakt | de. vågat sig på. cor över ån har han överlämnat till en. son och nu ville "han ka ; någonstans att bo i "Laholrå. Men se det tillhör ju inte det lättaste : i: världen” att "Skaffa bostad i vår stad.. Men Lund- kvist visste på råd. . Han har inte för inte varit. murare och byggmästare i' unga dar och de snart” sjuttio åren tynger inte: "34, det -stör. --/ Lundkvist köpte helt enkelt > den gamla, fallfärdiga .': korsvirkesgården här nere 'i "Garilebys hjärta. : Men därmed var inte alla bo- > stadssorger borta, ty det finns i vårt Krångelsverige många labyrinter för . den;.som vill bygga ' och bo' här. "Trots att |: Lundkvist själv ville bygga om " gården, så gick det ingalunda för sig utan vidare. Det skulle byggnadstillstånd och alla möj liga - sorters : tillstånd : till: för att få röra'i det gamla.: Men Lundkvist var inte rädd av sig utan begav Big till ”lejonkulan” i Halmstad och där veknade hjärtat på vederbörande och — efter några besök fick han till stånd att bygga om väggarna. Men taket fick han inte röra, ty då' hade 'det blivit hel ny- Iyggnad och det är ändå vär- "Som den tusenkonstnär han . är och de sjuttio åren till trots var Lundkvist inte rädd för att ge sig på det gamla. huset. Det " är också förvånansvärt vad han hunnit med: på bara några . korta veckor. Längs Gamleby- si OM GAN mot 7 Öllmensgränd hade ban vid vårt besök" rivit bort väg- garna och var just i färd med att. gräva grund. för den nya | väggen, Den gamla ”grunden” | bestod endast av några stora stenzr.: och” "för övrigt vilade både golv. och väggar på bara| .- jorden. Nu' gräver: Lundkvist grun- den, gjuter den och sedan mu- rar han med tegelsten upp nya : | väggar, som skall rappas, Te- gel” har han; gott om — han | köpte Jantmannaföreningens | magasin "när det brunnit. och knackade :ren teglet, En ståt-|, lig loglänga på andra sidan La. gån. - visar” laholmarna, . var Lundkvist : gjort av den mesta tegeln' och än Kar han 9,000 tegel kvar där hemma. Så att hans ”nybygge” i Gamleby tar inte på den nya tegelsten, som för resten är svår att få. "Men det är egentligen. förvånande att. folk har kunnat bo i dessa gamla: : kåkar och bedrövelsen | : ser -: ännu ':värre ut nu. sedan man börjat röra. i'det gamla |. huset.. Och.'det.är en välbehöv- lig reparation, som säkerligen ingen annan än Lundkvist har : Allt ' arbetet : gör han själv; både » vad: grävning,» murning | och .-träarbete fordrar. . Och svärsonen — konstnären — är inte sämre "karl än han kan hjälpa mig: att måla, förklarar Lundkvist” med : ett” leende. Då blir -det' bara” med: de” sanitära och "elektriska / /anläggningarna, Som haj behöver hjälp och nog | får: man säga, att det är bra som Lundkvist att: själv göra detta.” Och "arbetstiden närmar sig nog de'12 timmarna pr-dag. Hans "”prestat.on ; är. lika. god som någonsin den nu så livligt reklåmeradé. : ”Stålfarfar” som far: omkring på -landsvägarna till ingén nytta — medan Lund, kvist däremot” är : till; samhäl- lets hytta och" trevnad på ett helt annat. sätt.. » Heder åt en li: 1 > detterna fick" sammanträffa med i 40 norska sjökadetter har ombord vå ”Särlandet” kommit till Blyth : Harbour .i Northumberland för några dagars besök. De norska -ka= - brittiska kolleger från Blyth We="". : ”Tesy Nautie' School, och det är några av dessa sistnämnda som här :- tränar. knopslagning' mm vid piren. Di 20 bakgn und 1 la fartyget syns $5 TVÅ GAMLA SYSKON. ENSA gen. mellan” lövkransade kullar, Krokåns porlande vatten: tittar fram här och där, gröden står fin” kring "välmående gårdar i Körsveka : by. Det är grannt reds "vidsträckta ' kommun, så grannt att man skulle vilja föl ja den danske konstnären Ey- vind -Lassens” exempel: och slå Krokåns" Kd nde. vägvisarna; Bolla't; "Jonsnah yg flykten : från "jorden, där de garala. bondgårdarna lagts"för fäfo och husen tagits i avi 'sömmarsemestrande Stads- bor.:;; Men. det är:inte” varken Lassen Cener de” övergivn i "Bagbabygget;” söm: är te ensamt” ibland "med en'-man som. i. månader kan vara borta på - cykelfärdér, Men den här gången är . det varken' ensarnt | : eHer tråkigt för nu går det fört, I: berättar för: ST. fru ' Maria. Hå- kanåson, hösträ till hela Sveri- ges . och” "Skånes" U”Stålfarfar”, ”Skägget” Gustaf ' ' Håkansson från Gantofta = 000 Att det” g Y: fort undan för ”Skägget” tycker fru Maria är roligt .och' hon hoppas innerligt att maken” inte förtar sig i ivern att hinna först. till Ystad, . '— Folk tror bestämt att' min man i hela sitt liv inte gjort an” nat . än' cyklat, men det är ett stort misstag,” säger fru. Maria. Det var först för ungefär tre år sedan ' som; cykeln - blev hans käraste umgänge" och utom den nu omskrivfja tören till och från Haparanda?” ar. han varit.en gång till" Dålarna, en gång" till Korpilonibolö; och även" en ång till Haparanda” . ; Vid” lapplandsturen rra 'soinmaren "blev han så:god vän "med en lappfamilj, Kråkis, att han stannade månad och vaktade renar i fjäl” självkostnadspris ' - kunna säga. Han: sover "hos .be- kanta, : naste 1, poliskunderna i landet. a : :Bibel med i packningen. "Jå ag: kanske. Guds ord. då och då. Ia > Hos dem "en hel Jen. Resorha företar Gustaf till « skulle + : mån, där "sådana : finns, . men annars på polisstationerna eller i väntsalar., På sitt sätt är nog min man numera en av'de trägr "skulle: berätta också "att Gustaf vå sina cykel- färder alltid härsin bibel med i päckningen. Om han inte hin- ner skriva så många kort hem eller ' på annat:'sätt höra av sig så hinner han 'i alla fall med ett Ända tills för några år sedan var min man " gatan réser ig en fin fasad o åkare här och: körde själv sin brkphkdr då hr dakhndadarkdhakrodrännin nde hr ppi åtta "utan: skryt välartadg barn, och den: äldsta är" nu 40”år. gch har alltid varit särdele ga och pigga: på idro jens "yngste, sonen Hans, är”. a. duktig fotbollsspelare,” Min man kommer väl nu att få hörd 1, ”Stålfarfar”-”eller” ”Skägget”. s länge : han lever. .. "Skägget här övrigt: burit; i över” : 40 Och därmed: återgår fru Ma” ria Håkansson till; skötseln" av sitt: kafé i Gantofta, som” : hon skött med' den äran i många är. När « ”Stålfarfar”, : på ' söndag' kommer: hem efter" sin" giganti- , ska - "prestation :: Skåne—Häapa" randa tur och" ”rétur, , skall. kaf- fet kokas extra starkt, lovar fru "Det ' kan 67-åringen ; ligtvis i första hand på det dåliga vädret; men .de höga 'skatterna, sommarmånaderna, här. n stora - andel i förbi i medr.den 'penningknäpp het som börjar visa sig hos be folkningen.' : Det ' är inte bara, att det har, visat sig vara nästan; omöjligt : att få byrt ut sommar stugorna, : varav. åtminstone på de flesta badorterna hälften står tömma, ...utan även badortshö tellen,. som, annars just i juli btukar ha långa . väntelistor kan” i år hotera lediga rum, - : I mjuk kurvor ”blingrär. vär” här uppe i norra delen av Knär- 1 d faktum är. döck, att? väge Här Maria," och nybakat blir” det” sär; : är; förfallna ' till betalning ' MMA” KVAR. rå FÄDER? öch in på en gänska nyanlagd mot Körsveka var allt för mi- serabel och fick för några. år sedan stryka på foten" för en, som, bä ttre' lämpar sig för de :anske kunna. säga, att vägen till - Örevabyg get leder till världens. ”ände' men, fullt så farligt är det inte; Men. ett gått: Baggabygget. "Ty -här:uppe härskar, det:stora lugnet, den" stilla friden, inbju- "dande: till vila "och. kontempla- "för. jäktade/ 'storstadsner- ver. Här är. ensligt” och. ödsligt men vänd: igt vackert och stor- han vuxit, upp, här har han levt sitt Lv och här välj. han” orAla Isina "dagar: Här är så: gudom- |! ligt :vackert,;' att: jag. vill. inte. ; utsikten: över, : vajande. "gröna trädtoppar. in över Småland ; i åminnelse ger” män honom rätt: Det är:en gammal, släktgård, ver' 200 "år, Men: nu” levi lander: och hans syster: där: en-. sammå” och: hur det.skall gå med gården när. de inte "orkar längre: '— det vill de inte tänka på. Men” vi får o$s en "angenäm pratstund: « om ”än det går "lite trögti i början. tu Vi var: en gång- tid sys- ; kon; men nu är 'det bara vi: två I kvar, berättar. Selander. I ”mi- "na unga dar var jag ute. på.ar- [bete neråt : Skåne : på : herrgår- darna där. Det var andra tider då, då fick 'man allt upp' kl: 4 öm morgonen och hösta medan ; daggen låg: Sedan fick man. vi- Selander Nilsson i Grévabygget > framför sin vackra gård 2 väg. Den gamla kyrkvägen' ner flytta närifrån, säger han;: Med |? 'som funnits i släktens ägo i öl Be Int Hur skall perserna förvalta världens största oljefält? . Ve Flygningen över öknen är till en början uteslutande lång - tråkig. Ingen av passagerarna besvärar sig med att se ut ge- ” nom fönsterna, Där nere finns "ingenting annat att se: än sand, sand och åter sand. Men ' plötsligt, liksom utkastad av ett spökes hand, dyker en stad upp! Ena egendomlig stad med gecmetriskt noggrant ut- . placerade kvarter; minareter av: järn, väldiga behållare, ex- ”akt .inrutade rörsystem, Jånga ".hallar av glas och betong. Men från dessa minareter ro par inga präster ut bönetimman för de trogna; nej, här förvand- las oljan i torn, i kittlar och gi- gantiska ” retortrar till de vät- "Iskor som sedan kommer till an- vändning inom "industrin ' och samfärdslen, till. bensin "och fötogen. + Just där två a av de'i antikens historia "mest kända floderna = Eufrat och Tigris — flyter sam- "I many liggér en av dessa denvin- dustriella '. civilisationens , sagor bostäder. :..”Abadany' .:; Här: har världens största oljeanläggningr ar, vuxit upp.:. De har. uppförts av det. Anglo-Iranska ”oljebola- get 7 och” under 'de' senaste av dessa” dagar : under” tidvis syn” nerligén ”. spända - förhållanden nationaliserats :av. dén . persiska staten. Tidigare var de'en av de ”:vitalaste: 'grundpelarna 7 i britternas inflytande, i Orienten — en :grundpelare som nu plöts- ligt : + genom” -nationaliseringspro- här: "ungefär, 1.800 "halvnakna fiskare och "200: svältande. små- brukare i en'samlitig : eländiga kyddor: "Men" i 'dag;finns. hör 150.000 : själar och" 300.000 : hän: der arbetar. träget. dag och natt. De : :producerar, olja..på "ett: in- dustriområde « som: har -en; ut- sträckning” av flera kvadratmil, runtomkring: begränsat äv; ;taggr tråd. och: -betöngmurar på. vilka e liksom; överallt: inne ; i. staden skyltar” i jätteformat i förbjuden! de. :Spåk”", som: 'Surffar : i Tuften i denna oljans egen stad. Den som : Vill ågon komma: in på. området mäste han i t liten. gnista kan” i räcka; för att spränga. alla de -hypereldfarliga Vi H : br av hioständligs här" luktar det hotfullt och i komprimerat: — och der lidelsefulle, rökaren" tänker med slingrar. sig fram gönont" olje-. spottat ut miljoner och åter mil- joner liter "olja. i : tankbåtarna, av ,vilka' varje dag 'en;hel eska- der styr in i världens: moderna” ”6 'män:— 18 miljoner. :: :". liter drivmedel pr dag ., ' De väldiga fabrikerna : är un” der, av: teknisk. fulländning.” "I en enda: . reningsanläggning framställs : dagligeii 18 - miljoner liter drivmedel." Hela denna an” läggning sköts ' av 'sex arbetare. -IDe ha inget annat; att göra än latt övervaka några, tavlor:fyllda av känsliga Vinstru- ment. Visare pendlar: slångsamt]. ram och” tilbaka, lampor: blin- itt;- grönt, är" och där - "flyttar någon : på en spak, vrider - ett Golv och väggar äro klädda med ljusgrön kakel, det blixtrar av krom "och koppar, och .ge- nom "de. väldiga” fönstern löper från golv. till tak lyser den heta solen, som här har den” oange- näma egenskapen "att i överdri- ven givmildhet pressa upp tem” paraturen till 41 grader i skug- "Svett och törst har här tagit befälet! - Ändå behöver inte ar- "| de 1.många fall farliga Ocks ör | de" senaste åren;' gertom "att det var biodlarnå som ge: Pollenöverförande: insekteraa fabrikerna ner till. hamnen: De! > 1 gav. en, . bestämmelse i giftstad- D : Ingen. rökning. i. världens "brännbaraste stad... betarna i fabrikerna misströsta, med hjälp av konstlade medel hålls temperaturen 'överallt in- omhus vid 25 grader. Överallt Iinns bad- och duschrum, vea- tiler och kylrum som gör livet här i världens bakugn uthärd- : Bekvämlighet, renlighet! Inte långt från fabriksanlägg- ningarna ligger 12.500 bostads- hus,” tekniskt : formfulländade som om de hade tillverkats på ett löpande . band, uppförda i snörräta rader, ' Alla de lika husen är omgivna av exakt likadana och likådant placerade vackra små träd. "Träden är ännu helt små, men inom några år kommer de ätt skänka hela staden en vederkvickande skug- ga.. En av de viktigaste lagarna här är: Bekvämlighet, renlig- hett- Enbart i denna” ökenistad finns det 35 - biografer, vilkas pro- gram ' byts varannan dag — och så att säga mitt ute i ökensan- den finns här fem stora: badan- läggningar, en 'segelklubb med 53 båtar, det finns hästkapplöp- ningsbanor, klubbar och dans- Iokaler). kort sagt allt det. som hör” till : ett.. bekvämt och omr växlande liv. — mätt med euro” peiska mått, " Tre: sjukhus 36" sanitötss är da ” tioner, 106 läkare och 333 sjuk- .. systrar sörjer för att hälsotill= > ståndet är gott bland engelsmän, : 'ämerikarier 'och perser. Speci” ellt är det de infödda som pglär der sig åt all den för dem an” nars obekanta komfort s som de i « här omges med, . Ett ödesdigert mord . Och i alla fall är de inte tills dan general Razmara mördades av en inhemsk oljefanatiker, ? just -som han, förhandlade om ett nytt . oljeavtal . med det Anglo-Iranska oljebolaget, gjor” .. de Iran en stor förlust och de destruktiva krafterna, tog hand ; om den . utveckling som scdan följde och vars resultat mani; ännu inte kan överblicka. ae En förnuftig man General Razmara var en man : som träget och självuppoffran> > de arbetade för sitt lands bästa ' - 16 timmars, arbete var hans dagliga kvantum. - Han hade med oljebolagen fått en ständigt: stegrad ström av dyrbar hård-. valuta att flyta in i det egna landet, : Och nu -avbröts plöts- ligt 'detta' arbete som möjlig” bjort de flesta av de sociala . framsteg som förekommit i Iran under de senaste åren. "Vad "som nu kommer. kan ingen med bestämdhet säga I norr vaktar Sovjet sin chans — och ' hitintills är det väl det enda" land "som haft någon. få- vör av det' iranska oljefahati- kernas obetänksamma ' åtgärder. . - K. Gi: TT den för” människans. försörj- ning i viktiga "odlingen av kultur- växter —' säd, rotfrukter, .grön- saker, "fruktträd, spånadsväxter, oljeväxter o.s.v. — möter ätskil-. ligar « . hinder och till dessa. hör er, växts; och ogräs, som hotar att förinta el- ler " åtminstone . starkt minska skördarna, Problemet är "långt i från nytt, men kampen mot Skå utsträckning ; använder komiska bekämpningsmedel, Ti stridliga nyttan "av ningar. som just ”har-sin ; BUR, medlens .natur, Samtldigé som de är. giftiga,för .skadeinsekterriå”7är digheten:;' har 'kommit: att up märksammas alldeles ”särsklit PR 'på sina håll. inträffat..en: "mycket stark dödlighet hos ' bin, - vilkan, — säkert i många. fall med rät-. tallooshar. tillskrivits" "bekämp- ningsmedlen, Natu är att det reagerade ” ”häremot, kompliceras. av att det kan vara till förfång även för växtodlarna om bin (och humlor)”. i större ut-. sträckning drabbas av de kemis- ka” bekämpningsmedlen . eftersom spela en: viktig roll vid. odlingen av: många; växtsla : | Aigärder. för att minska kerna. ”- "Med insikt” 'om att. man här hade 7 ett gemensamt intresse träffade. de: närmast berörda parterna, på initiativ av Statens Växtskyddsanstalt, ” vissa - över- enskommelser för att” nedbringa risken: '” Dessa "gick 'ut på att sådana ” växter - som” besöks” av bin och hurflor inte skille be- handlas . med giftiga bekämp” del under bl — åtminstone” inte annat än på natten; .' Och bekämpningsme- delsleverantörerna försåg - sina VArot,. med. en; etikett som erin- rade om detta. - . . Trots; att "dessa överenskom- melser . säkert medförde? en äv” sevärd förbättring ansåg sig bi odlarna; inte tillräckligt 'skyd- dåde utan begärde statsmakter- |. nas hjäl När det gällde arse- nikhaltiga bekä del r ÅS:F. S, 150) :innebär i korthet '. Jtpå- -året': då försäljningen av be Väcbtember 1949 sallsunniga, den : "sc k, biskyddskommittén, och denna "avgav den 18 december - 1950 ett betänkande som bl. a. ning ! Bekämpning nattetid. mottagande, och den. "kungörelse tt ärendet ' skiljer sig” också avse- , tydligt mer "begränsad omfatt- . är daterad den. 30 mars ' 1951” ter "som" står i blom .och "Tfår.. behandlas med : bekämp- ningsmedel..: som >. innehåller .. "hexaklöreyklohexån - eller ”en " eller" fléra :" arsenikföreningar, - fostorsyreestrar : eller dinitrok- resoler.;.' Om” blommande olje- växter, rovor eller kålrötter an- |&rips av:insekter som kan effekt. ” under | ar. endast ingen ' får de hb på : natten från klockan 19 till” klockan . 6, och. lantbruksstyrel-;: : sen har ' möjlighet. att medge ytterligare undantag, ' ; Vad som i hög grad försvårar 3 tivt : bekämpas hl 7) "| tillämpningen av denna kungör- s else och” äventyrar dess. effekt p» är att den kom ut vid en tid:z: Kämpningsmedlen redan" var ”E' full gång. ' Varje förpackning, söm utlämnas-till en förbrukare .. skall åtföljas av en. uppgift om. det väsentliga innehållet i kun" görelsen.-” Det raturliga är att ' en viss text (vars lydelse'har" fastställts ' ” av Jantbruksstyrel- . sen), trycks på etiketterna men - från fabrikanthåll påvisas att det inte fanns möjlighet att - trycka om ”alld "etiketter i tid och inte heller gick att trycka lappar och klistra dera på alla förpackningar av de' mest skil- da .släg och storlekar, > " Efterfråga cirkulär vid : köp av. bekämpnings- .. medel. RE AN RI FR . ” Att 'för denna säsong "inställa - leveranserna av alla de farliga 3] bet och därige- gan biodlarna. möjlighet att un- der vissa digheter få er- nom omöjliggöra en i och för sig nyttig och nödvändig skade" a b i var k djur sättning. för. sina. förluster, och betydande ' skadestånd - har på denna".: grund. - utdömts, men många andra typer av bekämp- ningsmedel som är farliga för bin "användes och eftersom de icke var förbjudna kunde inga skadestånd påräknas. För utredning av frågan till- något tilltalande alternativ, Och om ingenting gjordes riskerade man . att hela kungörelsen för- |” blev ganska okänd och obeak- " tad. Därför enades man om löst ' cirkulär som kan lämnas ut till- -: Yr .med förpackni när dessa säljs till förbrukare." Även "med "den största möjliga kallades ; Kuhgl. Maj:t den 2 (Fort. å sit. Be Mtid akrddndr dh Åhhh bh NA htdrbrnt hdd freds" "När för någon! Ud' see" '. mindre NE genom allt gynnsammare avtal?” innehöll” ett förslåg” till lagstifte. Ne öm. Kungl Maj:t utfärdade. +. värt från förslaget, har. en ber - hing än detta. Kungörelsen- som < "-Ibeflygs av-bin och humlor icke .;. svenne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.