SV Sä fre oe 4 SOS FEL LA LEA IA SA AAA SLET [LIDA vevvrve v MAA v Nu M : par v Å AL PL EPX OT A LEAN EM OA AE AAA TEL LERA PIE OLEL LE TEL EOET ÖR EPKS TANT SLI CLEXT. iir v v mn Nar er kV CLI ASS PeNEKR "tedde sej' då rakt inte som "frun «> Men fru Maria på Sti . 1 synnerhet. Tack väre' henne har i , tecknar sig mot skogens 'tagglin » har orörd vildmark inpå knutarna. Fru Mana Anders= ' son, Fru ”Maria på Stigen”. Stora .bil= den; ,Garila. frun i kretsen av sina | "släktingar och an- ställda under mid= " sommardansen, år, . 1900, TEA "ÅA TT en kvinna steg fram av ”skåpelsens. herrar” behärs- kade Sverige och bevisade att det fanns intelligens och handlirigskraft ! hos det & k. svagare könet hörde Ante till vanligheten för hundra 'år ” sedan, När någonting i den vägen hände, ja, ' då märktes det” och ”tilltaget” diskuterades och kriti- serades — inte "minst av kvinnor= na själva. . KA : - Fru Maria Andersson på "Stiger var en av dessa ”djärva”, som bas. ur 2 nade väg för en ny.tids kvinnor. | dustri. av betydelse” inte bara för liten kvard, Först i början av 1800- talet fiek Stigen ytterligare två in- dustribetonde”. anläggningar, ens. k, vadmalsstamp samt ett litet färgeri för "beredning och färgning av de tyger,"sotn tillverkades i bond- hemmen runt om, ” Stampen”, till- | hörde Magnus Andersson och hans fru Maria, och tack vare den sist- nämndas. okuvliga energi förvand- lades stampen vid Lillån till en in- denna bygd - För hundra 'år sedan var hennes” namn dagligdags på allas läppar i dalgången, vid. Kroppefjälls . slutt- ningar i Dalsland. ”Frun på ”Herr=, gårn”. som hon också kallades, var verkligen ett sjusärdeles fruntim: mer, det erkände till. och med 'kar= larna medan kvinnorna, avundadés' skärmade sig. Nej, fru Maria be timmer borde 4. tade: i vad folk: vad hon villg Män Nu, hundra .år-.senare; har man också én annan mening. om hen= -: nes : livsverk, -Här i'det idylliska" men livskraftiga- samhället Stigen d>g cirka 900 människor: sin, säkrå uttomst här i denna' förut fattiga och ganska isolerade "bygd; bode > Vår bil rullar” fram "genom. nej-"z der som osökt för tanken till Norr- land. Man har svårt ått föreställa I är äg till ett livs aktigt industrisamhälle. Och "mån blir än mer förvånad när man väl är framme, Så här brukar sannor=” ligen inte industrier se ut. strin?. Jo, en fabriksskorsten > — men utan att störa idyllen, Och " bygenaderna där nere i dalgången smälter ihop -med omgivningen, Fär mitt "i "vildmarken? ligger faktiskt ex>storindustri. > H . = Varför lägger man inte stä- ferna på landet, där det är så bra luft? heter det I en gammal skämt- historia. Man 'kan gärna föreställa sig att. derna suck kom från sett rökigt och trist industrisamhällg, I Stgen har denna önskedröm s« verkligåts, Här ligger en hel litaå stad — mitt i storskogen. "De sn- "ställda vid Saxyllefabriken i Stigen Här 'i dålgången mellan Kroppe= 2lederna bostäder har w vid Saxyllefabriken end här i Stigen; . karna och på gödesan (bilden i rt frå Dagmar Karlsson var en.kraftkvinna, vyer'än vad: som var vanligt hos den "tidens- kvinnor, : Hon "sparade inte på krafterna, Hon satte i gång kurser i-herhvävning. och fick gan- 'ska shårt kvinnorna med på no- terna, 'Bondhustrurna och 'deras göttrar slöt upp kring henne; och ryktet. om ' denna: märkliga slöjd- 'sköla ” drog intresserade till sig | långt ifrån, ' SS Nu :hade kon fått :vind i seglen "och . utarbetade: ett regelrätt för- lagssy . för ibuti a Stigens '-hemslöjdsalster, ' samtidigt som hon i de' vävnad: dist < "ov vackert. som Stigen? + = den dalsländska kraftkvinnan som skapade ' : ”Industrisamhället i vildmarken genom hetinies händer, De fö tygerna bereddes och färgades här i Stigen och såldes sedan till olika delar av-Jandet., Fru "Matig Jade frarh "sin nya idé för sin herré och mån dcH till slut lät. sig Patron Andersson” övertyga och det bes | slöts att en textilfabrik skulle upp- föras i Stigen. > : - . Svårigheterha var många T-bör” jan. men.: Maria: på Stigen hade krafter för sju. "Dessutom 'hadé nu ivå av hennes söner, Hjalmar öch Valdemar, växt : till: vertagit : & landet som ligger lika ledningen och; den vidare -utveck- lingen. De-för 'den tiden :sensatio- nella” kardnings-;. spinn-' och" väv- maskineriia 'gjorde- sitt: intåg och de- behövde" Yinte stå tysta långa stunder. I ': stället" för: att lämna söcknen ” och ! fly:till:de: lockande städerna stannade de, som växte! upp, kvar. här i: bygden ch gav Stigens 'nya ”hjärta” nytt liv; -- Rörelsen växte med. en -fart som inte ens den optimistiska. Maria på Stigen" vågat” hoppas. När-”Gamla Frun på 'Herrtgårn”: dog .— 84. år gammal — hade: hon haft tillfreds- ställelsen ”se »sin " skapelse 'utveck- Tad till" en "framåtgående.- industri; Vid sekelskiftet ' bildades. Stigens betet runt om i bygderna; Allt gick poförts : ftigen. En hypermodern trerumslägenhet i två plan kostar för anställda fi kr i veckan i hyra, med värme och elektriskt kök, — Visst trivs man å bilden t. v. Och barnen har gott om evängrum i skogsbac- Ro j anställda, som inte bor i själva Stigen, r Jia bussesor till och från arbetet. + tt F) Undre blten: De A.-B, företagets kapacitet ökades sne vå "MARIA på STIGEN” TR TA : Eldsvådor och krisperioder stoppa- "I med , sina . stora. resurser och "sin .: | Stigen ligger: : Namnskylten fel: apso "STOCKHOLM (TT) ';" "Isa skylteri: Volkswagen har skyl- | bilar, som” polisen. kommit på har | en död kalv: LAR ach arbetarnas antal blev "allt fler. de 'under körtare perioder utveck- lingen; inen Maria” Anderssons en? tusiasm hade ärvts av hennes ef- terträdåre, > vs y : , När Saxyllefabrikerna : tog : vid rika erfarenhet! kunde hennes ön- skedröm " förverkligas ”på allvar, I ”riu jen industri,: som hår avgörande betydelse" för byg- den och 'sorn' samlat. medarbetare som här funnit hemkänsla, ' trivsel beh trygghet. I: xt : upå Volkswagen. oSvåtall att. vänta :'.42,000 folkvagnsägare löper "risk att bli åtalade: för' felaktig place- ring av namnskylten i bilen, upp- ger ST. Skylten skall enligt före- skrifterna '. sitta "på Jämplig,' lätt tillgänglig . plats - och "polisen kan inte godkänna: en placering t.. ex. nere vid fötterna, då artificiell be- lysning” måste: användas "även : på dagen: för 'att man skall kunna'lä- ten. placerad. under" huven och de SN striutställningen, veckor sedan öppnat sina portar för utmärkt sig genom mycket lyckade intresse I Italien Tri len, den stora konstindu- som - för. några en internationell publik, har i år utländska. sektioner, bland i vilka de nordiska, enligt allmärr utsago, t voro de bästa «1 ses. ve I den 'svenska' sektionen finner man”; ett 'Orreforsrum, luftigt och originellt "och som skapat för att visa glaset i den mest fördelaktiga | inramningen; Det är ett törn vars glasväggar äro klädda med tunt]. tyg. Glaset står då hyllor runt hela tornet'öch ger besökaren intrycket att han Bbefinner' sig i ett öster-| ländskt. sagoslott med skimrande, ädla. föremål. Och. gnistrande i sin - 0 dessa helt nya Ravenna- Einaudt - (till vänster). får en noggrann beskriv- Italiens : president ” ning. : av... den - Ravennapjäs, som blivit antecknade., Ägarna har för- modligen': ååtal att vänta,” : Orrefors-experten Florent Robert ss otro Visar "honom vs ol " Byttarnä, tre man och: 'en kvin "nå; kom'i daggryningen farande ut ur Ladrino Canyon, Sporrarna lyste till, -och- vita : dammoln for "upp: under:; hästarnas» novar, då -de hann upp Kansas Terry: Kvin- nan var. Tony Lee, eri :av männen var : hennes förvaltare, Chuck Mayne, och de två andra var hen: . nes cowboys, Slats.; och", Jimmy Gwinn, 3 la NM Det: finns” tusentlas 1 New Mexico, men vt valde just «den rätta: att rida igenom, tänkte ..den, krufthårige 'Mayne .triumfö . rande. "Här tfinner man boskaps-' tiuvar till och med vid sidan om Kansas" Terry, :' boskapstjuven, kunde gott ha fått tag I sin hästa betsel. och ..svängt sig upp I; sa deln. Han hade hatt en :chan3 att komma undan, men han tog den ” Han blev stående stilla, där han stod, bredbent intill den döda kal- ven.: Han. torkade sin kniv' och stack iden'i slidan, Läng och gäng- lig stod. han. med ryggen ät sätk skapet, som. kom galöpperande. Ryttarna ”. omringade” ' honom, och: deras hästar: stannade så tvärt, att dé nästan siegrade sig.' " Kansas Tervs Stetson-hatt skug- gade- ett' pär "ögon, söm hade eu hånfullt uttryck. Han: log syrligt; men hans röst var hövlig, då han hälsader os fon as töern »— > Gomorron, ” miss "Tony! Morrn, Slat och'Jimmyt 73 .:; Han. bugade "sig lätt för kvin- nån. , Kansas Tery - var en ”man I. med fint sätt och tyckte om : ast spela rollen av gentleman, "5. Chuck Mayhes. buskiga . ögon- .bryn drög ihop sig över näsroten, och hans ansikte visade "storm, - Den ' här gången wg vi dig på bar gärning, Kansas, sade han. ” — Tänk, att det har jag inte märkt: ännu, sade "Kansas: Terry långsamt. Pr TON . Chuck .Mayne kände sig illa be rörd. 'Det var. något 4: Kansas FPerys. ögon, något 1 ' hans över. drivna hövlighet, som: liksom. tå- ".ädé öm, att-de visst inte Hade noriom fast: för et : Maynet snöglade på sind följe slagaré. Slat hade tagit hand om rjuvens Häst och hans lastponhy, | soma stod ett iitfet stycke: åa. Jimmy Hö på med att slå öglor .på sin lasso. Han beredde sig ul att på vanligt sätt binda'boskaps- tjuven, om det skulle behövas.: -Tony Lee. tog sig över ögonen, orecis' som om det fanns en dim- må framför dem. Hon var slang och vacker kvinna med ' små sil: verarmbang , om = nandlederna, äennes ansikte såg nalvt nyfiket, aalvt Ängsligt ut. RR — Det är ju en kalv från. miss fonys flock, sade åayne. . «> - Nej..:svarade Terry hövligt, 1et är en nerrelös kalv. Den har ger Märke (sl fell lasa Mayne hoppade" ur sadeln. Den nögra sidan av. kalven: var värd + uppåt. Men. det såg inte ot som arm dess- småkruiliga här någon ”3tn hadé blivit markt med ed såmpeljärn. Han vändé Kälven var på andre sta — och plöte [| Av Billy BEXER - "En röd fyrkant, blodig stor som en måans' hand lyste emot honom" från kalvens sida. Ja; nog var. det riktigt att kalven inte var märkt. ' Märket "hade heh ? enkelt” blivit bortskuret.' pos RS - Chuck Mayne reste: sig” upp. Han stod med en' hand på höften, till, det yttre lugn och behärskad” "Sverige väcker". - & och på ”världens skönaste plats”; , omdagen flera länders musikkårer peter hylla den 2,00 ” schweizis ocsjukvår LÖNDON, : . > 218 milj, gratisrecept för gra=. - -tisläkemedel. har 42 milj. so= " cialförsäkrade engelsmän — nio” tiondelar av den brittiska öns. . invånare —" låtit "skriva ut under” fjolåret, framgår av en” färsk rapport om den Pjictiska " sjukförsäkringsreforme ver: Se "JUBILEUMSMUSIK av många slag kor Sr soheorde; tägade hi upp jo p-åriga skönk eten v kem FT a Et er fjudit'genöm stör att med pukor öck tru id Seine. Här marscherar € skaffande, ” nästan: helt 'och hållet nationalise= rad, Av 21000 läkaré' är 19.009 statliga tjänstemän, . och de närapå 5.000 statliga sjukkusén ; har en Halv, miljon sängar a juda,' där= - Jav -17,000 ' nya. sådana, Mot denna siffra verkar de 13.000 sängar som - finns i de få återstående enskilda FR TEE 1. '". Härtill. - ” Antalet recepi resp, ' socialförsäkringsnjutare tor= de bli ännu större i år, Den stat- liga «brittiska - hälsovården har i dagarna kunnat" fira:: treårsjubi- leum; och inte ens på konservativt håll, . där man länge retat” sig på gratis : glasögon. och ,tandproteser, yrkar man nu längre på reformens glasiav Sven "Palmqvist, vilka till” sammans med ytterst tunna; svagt tonade glas av Landberg; och Öhr- ströms - tjocka Arielglas' ge: en” rik bild av: 'Orrefors'” nyaste tillverk= ning samman med Halds Graal och tunna och färgade pjäser av Inge- borg Lundin, 0 ante ce Italienska och ' utländska: kritiei, | finsmakare och' den besökande all- men inom sig sj av ilska. —='Jo, du är allt en fin pojke, du, sade han iå t, Di tror. änheten äro eniga. om att detta torh är en av. höjdpunkterna på Triennal "ej ett'elfent k > blyg kommer så de ' statliga mödra-, barn=.och vårdhemmen av, alla de slag. Läkaren är bortsett från en mycket lindrig kontroll från kå- rens sida fullständigt ensamrådan- de och får själv avgöra. hur många läkemedel och annan vård han vill heller någon roll för. hans arvode, och det spelar ingen roll, om' lä- karen gör husbesök eller behand=" lar i sin praktik: Den engelske lä- behandlingar utan enligt ett något invecklat system per patient, näm-= ligen:18 shilling -— omkr. 13 sv. kr — per patient öch år. Han får var- ja år ta emot upp till 4.000 på. | tienter och hans bruttoinkornst kan” | Brittiska att du' är smart, eller hur? Leta rätt på den ttskurna biten, Slat! "Tony, satte sporrarna'i sin häst ocK'började rida runt i terrängen. Han" var” bättre som :spärhund än” rågon indian. Om ' Kansas Terry. hade -kastat hudbiten ifrån : sig, skulle. Slat. ha funnit den med. det; samma.” Nu” fanå. han .den'emel.; lertid inte... =; 3 FRFREERE + Jag' tror han, har den på; sig, sade han: om. an stund."== "4 : Jimmy, som fortfarande höll 'på med sin. lasso,: såg på den. länge” boskapstjuven;; Han skakade på" huvudet. =, å ti Pl gallfor tis ' => Nej, det tror jag inte att han har, Men det':vår er gång en tjuv; 'sorå skar ut bomärket på ett djur ock sådan gömde undan hudbi. tet t”en' av de hälör; söm prärie Hundårna brukar vistas! 117 2 Ja, sade" Slat, jag Har hört om: en, son "gömde" biten t halsen på en kalv. ff : : " I— Se: efte » Kailsag. Tery' såg d.. på, händer = och ;ågt var. inte. ytan | att han: tyckte, att. äet var något h fel på .dem.' Han. tog .sig om hak sen; precis som orå den. röda hals -, duken, geénerade honom., : : Kalven ; har - nog Inte varit. motvilligt.. Hudbiten. har: inte -bli-. vit bortkastad, och den finns in. 1é gömd någonstans. - Hade , du gömt den på dig, skulle! säkert bloäfläckar ha. avslöjat dig.' Men jag ska nog zomma ät dig vid nä got.senare tillfälle. 7 =! M Kansas Terry” log: TT +; Alltid till:er.tjänst, svd rade han med en:'bugning.. Adjö, miss Tony! Adjö med &r allesamman! + — Ja, hog har du et förbannar fint -sätt, sade Masne' och tittade bistert imder lugg. Men du är 1 alla fall bara en satans' simpel boskapstjuv.. ” : " Kansas Terry stod en stund 'och såg 'efter' den, bortridande grup pen. Sedan gick han bort til sin häst, som betade. 1 gräset eu styc ke ffråm Cr nt fl "1 samma ögonblick fick han se Mayné komma ridande tillbaka. —Väd. tusan nu dåi.l : '— Mayne kom sprängarde 't vådlig fart, och han höll hotfullt fram en revolver: .; . + Kansas Terry ryggade tillbaka. — Av med hatten! skrek May: ne. Du lyfte inte på den för miss Tony. -- vt FT : Kansas Terry gav siget förlo rat. Kanske skulle harr sluta att vara så överdrivet hövlig efter detta. Häviigheten hade fakuskt t, morrade Mayne till. sist. utan tvärtom ett glasfönster, som står öppet mot den stora världen! - Att-- det. varit. möjligt att .sam- tidigt: sända en lika exklusiv kol- lektion till. århundradets. kanske största ”glasutställning på" Louvre- muséét ” i Paris samt. en' särskild Kollektion till Svenska” Slöjdför= 'eningens utställning i Oslo, vittnar om stor vitalitet hos det:småländ- 'ska glasbruket, = sr fö skattar kår og snittsinkomst. per år till ett belopp motsvarande: mellan”. 15.009 na emellertid också. betala” instru=s och flertalet är därför inte 'särskilt nöjda med förhållandena. Nu stri-" | per "års och." "samtidigt" arvodet. STOCKHOLM - ; "Genom socialvårdens utbygg nad "har fattigvården" under : loppet av de senaste decennier- :. na "alltmer förlorat. sin domic rierande ställning ., inom: det” samhälleliga ': > '- hjälpsystemet, : - Under hela 1920-talet och fram '. ; till. 1933. karakteriserades fat - tigvårdens. : utveckling av ' n.. nästan oavbruten ökning ay I antalet understödstagare, Den." nä ökning torde emellertid till: övervägande delen vara resul- N tatet av en fortgående : huma- : nisering av vår fattigvård! ök. > ningen kulminerade under den ' svåra”. ekonomiska krisen” i. början : av "1930-talet, nämner . förste aktvarien Gustaf" Holm stédt i en översikt. i' Svenska " socialförbundets tidskrift över fattigvårdens '. omdaning under . de senaste årtiondena; ., : ' Understödskostnaderna-"' förtgat. te även "efter 1933 att” stiga trena Hel 1948, då verkningarna av flera re- | former Började göra sig Märkbara. Hela antalet personer m stöd . av” fattigvården. uppgtur. ar 1948 till, 302,000, d. v. s, 44 dE av - hela befolkningen, mellan fattigvårdens re fattning för t. ex. tretti och ny .är relativt liten, den utveckling?som ägt bag ON äv dess, måste emellertid bedö, äs med beaktande av: den inte mas daning, som -fattigvårde a verksamhet undergått un och" som inneburit en humanisering och 's &v verksamheten, Procent Skillnaden lativa om- ce tiden ortgående tandardhöjning Fattigvården på avskrivning. Hjälpformerna | nats att'I början av 1940-talet, om. p stå ett minskat antal” understödstaga, : re, men de gick kraftigt ned år! j hjälpformer. ns hjälp. ; Nar koppade "ban: njärta UU, blivit hang olycka Uk Sit ANN hjälpklientel I stor utsträgkning ut- gjorts av åldringar, nä och Pensionärer, Det har beräk- kring en "femtedel ende män och 3 kvt år ö, vinn litet, dyk" Deras ällt' men 5 40-tal4 minst en :fjärdede - derstödsfall: Ocks; Pps= F icke kände" under Svaga kro; . antal Hav. Samtliga un- .. nedgått eftop: å "deras antal Kat gens tillkomst, vo. KPEnSionerin- Yimera. Anstalt ” ellep vd på sjukvå år 4 Ser annan hisjö-, z År 1989 ir Hjälp uppgick. dan. 1948 Har antar i inom, '; dessa, ne Understödsfall tala. värde .Värdet äv de, be- fattigvårdsstyrelssina . emunderstö 3 8 talt > och oc Värd på opp, | utgivit... i ; UNkvärdsans uhder va 29, Uppgleke fill v u eNna. summ, - NN a va RA3l: art , 14 procent mer är a ar Er enler Som 2 Understödsg; Procent” Värde år a än: Understödend : den 13 Jui- 1951 Den brittiskå hälsovården är nu a förorda, Antalet recept: spelar inte.” - karen ' får betalt inte" för antalet —' teoretiskt bli omkr, 50.000 sv. kr. läkarsällskapet ”. upp= : dt / Å och 30.000 sv. .-kr. Därav. måste läkaras.. ment--. och : andra, driftkostnader, : der: Kåren för. att.2.000 patienter '” bli maxi arbetsoförmög-.. av allå ensani-" uppskattas till.. A4,600,' Se. "> 0 år sedan cd 3,250, To plormer ' minskat >. 2 Hhilj. kris fv. Mill, kr eller 18' | 1 humåniseras TT > Sedan 'gammalt har fattigvärdens” et /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.