ket Torsdagen” den :19: juli 1951 > LETCOLMS TIDNING Gl : " Dagens namn ne "SARA. Soleri går upp kl. I 343 och ned kl. 20.53. Morgondagens namn Å MARGARETA; : . Solen: går upp. kl. BÅL och . ned SE 20. SL. Var c 'och en har sitt öde land > att genomvandra, - ne "sin. ökensol att uthärda, sand som . bränner fötterna." Tankén sviker tänkarén och barmhärtigheten den gode, -.I den troendes blod nära hans hjärta .. : kastar ondskan ut sitt nät. (YT. (KARL VENNBERG) : Modern åkomma ' Söndagsnisse-Strix berättar: Fru Karlsson, 'som funnit att tuppen i derstigen, . har. köpt: en ny tupp. När hon släpper in nyförvärvet i. Fönsgården, ryker den genast på den gamla, tuppen. med näbb" och klor öch frå Karlsson' skriker för- - färadi ot - Jestanes, de. ä en Forkofill Hisnande - . New: Yorks Kisstrummors sam-: manlagda' längd skulle täcka en sträcka på 1,700 km, eller ungefär . avståndet Stockholm—Paris; skri- ver en resenär i Sv. M. . . Många skyskrapor kan ståta med et imponerande .antal' hissar, Rez ' kordet has av Rockefeller Centers stora ' komplex med 230 hissar och > Empire State" "Building kar 70; me-" dan FN' s nyd skyskrapa nöjer. sig med, ett blygsamt 30-tah New York-borna '. har ;. också | oerhörda | är på sina" hissar, Enligt iken tar det i itt en- dast BEA sekund innan en hiss kommer, och 20:sek, får anses som en : ungefärlig. . maximigräns, - 'Tar det 30 sekunder höjer New York- bon undrande på ögonbrynen och ringer omedelbart och v klagar på hiss-servicen. Ne -' MacArthurs slips 'be- --gärlig handelsvara General MacArthurs' avsked och hans” återkomst till Amerika har . haft'en del besynnerliga återverk= . ningar i affärslivet, varierande från ” uppkomsten av en mängd nya ar- |. tiklar som fått strykande åtgång > till en” betydande ökning i dollarns värde i' komniunistländerna - > Marknadens nya varor är gene= raleris slipsar, keramikvaser av ge- - neraleny" knappar med Beneralens- bild o. 8. Vv, '- t s DÄGENS BADBILD kommer från die I Azurkusten, där ' blonda R inifliekan Lise Michoud gör vad oOw kan för att dra turister Hill nl sova Stället, . , pi "EN SOM TRÖTTNAT - et har varit. några ické helt idealiska - baddagar - på " bad- "orten. En dag fick m an på den vanliga :annons- och attisches ringstelefonstolpen ge . föl > tillkännagivande: = : se följande | TILL SALU” 20 st. grogglag säljes billigt 0), I sjuk bas'av ohälsa, värre om far blir elle arbetsoförmögen, men” värst är det om mor blir sjuk”, , Så skriver dr Bertil Fal- coner i sin bok ”Husmors ' häl- sa”, som nyligen utkomniit på +Ica- "förlaget. Vad författaren "sär ger är nog så sant som. det är' sagt. Det: finns väl egentligen ingenting - som så kan sönder” trasa ett hem som om "husmo” dern blir sjuk. Trivseln försvin- her," välbefinnandet för familje” [medlemmarna minskar, ekono” min raseras. Därför vill det ock så ganska mycket till” on" en husmor ' verkligen skall förmås att gå i säng, om hon: sedan är aldrig så sjuk. " Man må, om man så villy'kalla den ambitio- nen. att till varje pris hålla” sig uppe ' missriktad, men den är mycket : vanlig bland husmöd- rarna. Och allt sker ju för fa- miljens bästa, ja, i många : fall finns helt enkelt ingen annan råd. 'Småbarnen' måste' skötas, "hemmet måste hållas: ihop. ,. Landets .' halvannan "mi jon husmödrar är utsatta för större hälso-'. och- olycksfallsrisker. än -I'de" flesta. Förra året igångsat- tes som bekant genom Försäk- ringsbolagens , Upplysningsför- fjänsts försorg en riksomfaftan- de ' kampanj mot olycksfåll ”- hemmen. Enligt undersökningar från 'vårt eget land men öckså från" andra håll skulle bortemot hälften : av alla olycksfall in" träffa . inom: hemmen; ' Det "är ganska skrämmande siffror. Halkning och fallskador svarar för huvudparten av dessa olyc- kor, därnäst kommer”skär-' och stickskador; men ' det finns" ock- så "mycket, mycket annat som barr: öch vuxna kan råka ut för i ”hemmets lugna vrå” Men försäkringskampanjen -mot olycksfallen berörde ju bar -ra ett' begränsat område. Dr Fal .coner ser i sin bok husmödrar- nas hälsoproblem ur ett vidare perspektiv. - > > | of Författaren -säger> på något ställe, att det kan hända en och. annan tycker att det är fel att bryta ut en mycket liten del av tillämpad rdedicin ur dess esto- ra sammanhang, vilket" man ju gör, då man tar upp husm rarnas .speciella problem till de- hatt. Men, blir svaret, när bl.a. blivande "och nyblivna mödrar, | späda barn, industriarbetare" och | beväringar "har -stått' i bränn- punkten då det gäller förebyg- gande hälsovård 'skadar det in" te att också resonera”om hi soproblemen för ' den väldiga grupp som ' husmödrarna' utgör. Det är inte bara ur effektivitets synpunkt 'det finns anledning att intressera sig. för dessa' frå- gor. Vi människor” vill: framför- allt bli lyckliga, och för detta måste vi bevara vår andliga och kroppsliga hälsa: Men ” hur 'skall man då lösa .husmödrarnas” hälsoproblem på ett tillfredsställande sätt? - Det finns" väl ingen -kungsväg. Men avsevärda: förbättringar i hus” mödrarnas hälsotillstånd. skulle kunna, åstadkommas genom fö- slag. Först och. främst bör hem- arbetet kunna underlättas ger nom att maskiner och appara- köken-än vad de nu har. ' Men mödrarna själva' ger akt på sina hälsoproblem och hjälper till att förebygga ohälsa och olycksfall genom egna åtgärder. (Ja, det- ta "är" för övrigt inte bara en husmödrarnas angelägenhet, Ge- nom större hjälpsamhet i hem"- met från man och -barn' skulle slitaget på husmor kunna min” la husmödrarnas arbetsuppgifter | skas): KN - Dr Falconer har” sökt uppder i några olika - nämligen tungt arbete, preci- okvalificerat arbete... Det tungar arbetet . har man” på de flesta håll lyft bort från mä iiskan' och överfört till 'maskiner; Bara på » två : reservat lever stenål-]: dersvanorna : kvar, säger förfat- taren: I småbåtar där man ror, Foch.. i hemmen, 'där man knär skurar eller" knäbonar golv, slä- pår tvätt upp "och ned, handby” ker och Känger och : handstry" ker tvätt på samma sätt som E- gyptens husmödrar gjorde' för fyratusen år sedan, Sådant arbe" te, särskilt om det är kombine- rat med vattenhämtning, starka | ola är det om! barneix drab- ; | husmodershälsa, och det är. rebyggande " åtgärder - av olika |. ter. får: allmännare Ptbredningi . jännu enklare är kanske. att hus-'. huvudgrupper, | sionsarbete, intellektuellt arbe": te och den långa raden: av mera |. de är et utmärkt hjälpme- del att hålla sjukhus och vård- hém fullbelagda. 1- första hand blir ' rörelseapparaten 'lidande Dess värsta fiende, den reuma” tiska ' sjukdomsgruppen, breder ut sig. just i en atmosfär av viss primitivitet.. Men man behöver inte gå så långt som till de blomstrande" sjukdomatna.”: Små krämporna är nog så allvarliga Vår- och' höststädningarna med korsdrag och våta händer” kan ge förkylning och huvudvärk arbete i knäställning kan ge ån” flammåtionér i. knätrakten,. flytt ning av möbler och tunga före: mål kan” ge Bestående men, ! sådana här 'fall' skall ihte botas, här 'skall? förebyggas. : Och” den förebyggande : verksamheten skall börja från- grunden, yrå” pas in" vid stads- och bygghads- planeringen” och då! arkitekter och byggherrar utformar kvin” nans-husmoderns. arbetsplats. 'Men många åkommor kan. för rebyggas genom enklare åtgär- der.. Redan arbetsställningarna i hemarbetet " kan --betyda avser värt. Både urmakare och/hjärn” kirurger föredrar den. sittande arbetsställningen, hus "men ” Hus” mödrarna står oftast vid pota- tisskalning, vispning' och andra göromål; trots att. de.kan göra arbetet lika” bra i sittande, 'ställ- ning.: Det är ett obestridligt fak- tum att.många rörelser i hem” | 2onödigt;tröttande, | örvatt vi inte kan göra dem rätt,'dels därför att vi sak- nar riktiga arbetsredskap: " Här kan forskningen och' upplysnin- gen sätta in och uppnå beståen” :de förbättringar. >. . z Men :. det "finns "också andra metoder genom vilka man; kan förbättra husmödrarnas hälsa, t. ex, - regelbunden. hälsokontroll. Denna fråga har varit föremål för: offentlig uppmärksamhet 'ti- I: .digare,. men den är'så viktig att | den förtjänar att uhderstrykas gång . på. gång. "Man kan fråga sig, : vad en rutinmässig läkar- undersökning" under. namn. av hälso- eller friskkontroll. kan ge för den grupp det här är fråga omm. ' Det första som tas hänsyn till: vid en "dylik undersökning är allmäritillståndet, 'd. v; s:.det allmänna intryck läkaren får av patientens "kroppsbyggnad; ringstillstånd och allmänna: litet. Härvid tränger "alltid frå” gan” :om förhållandet .. . mellan | längd ; och » vikt i förgrunden. Fetman är en börda, som i.dub- bel måtto" är tung atti bära; på. Vid: en hälsokontroll på hus-| mödrar ' undérsökes' även 'håll-' nings” och rörelseorganen,” hjär- ta och blodkärl och vidare. får läkaren söka reda på eventuel- la "symptom från: nersystemet. Laboratorieprov, såsom > blod- och" urinprov m; m.;, får kom-] plettera" undersökningen. råder inget tvivel om att en all- män. hälsokontroll, av. det. hi slaget skulle. kunna: betyda. o fantligt . mycket för: för trad inte uteslutet att' den småning- om skall.. bli lika vanlig som skärmbildsundersökningarna är i dag. : Ja, här har återgivits några | synpunkter som dr Falconer har komrnit med i sin bok om, hus- mödrarnas hälsoproblem, ' "Men "det finns många" flere. ; Kloka, | riktiga synpunkter.' Fö attaren har ' skrivit boken välgörande chosefritt - och ; utan tyngande medicinska facktermer. : På ett enkelt, ' klart " och ':vardagligt språk här” han "förmått 'att be- skriva: husmödrarnas hälsoprob- I lem och ge. förslåg till deras lö- sände. ,'Vi 'vill hoppas att boken får många läsare både bland | husrhödrarna och bland — hus- fäderna. i | GRASANKLING, TELEFON- KOKAR ÄGG i vin! fröken ringa om exakt 4"minuter, jag skall nämligen ko- ka. ägg men har ingen klocka! var ett av dé mera kuriösa upp- | drag en telefonist nyligen fick av en, . abonnent, tydligen. gräsänk- ling: Uppdraget ligger väl lite utanför telefonvaktens egentliga arbete, men lär dock ha utförts till belåtenhet. Att :tolegrafver- kets telefonvakt är hårt engage- rad ' förstår man; när man hör att: två telefonvaktsfröknar har inte . mindre än 100. abonnenter dagligen att passa. På -telefon- vakten. har. nan; dessutom uppåt morgon: på bestämda ' klockslag 2,000 abonnenter att väcka varje .och många ”affärer på lur” cirka 80 procént av ubonnenter- ra intresse trots'k tydligt d " sa. Här är det celebra . påver fojograferat. i. v Venedig. erade mot dest S Iförsök har ägt rum' på skilda plat- Vägsalt kan ej i menligt; påverka Isockerbetsplanta. : STOCKHOLM Nos + Det har rått en utbreda upp- . "fatthing bland jordbrukarna i - Ue' sockerbetsodlande distrikten att vägsalt, främst klorkaleiuni; ' skulle åstadkomma stora ska- dor på, de delar av da odlade fälten, som gränsar närmast intill de allmänna ' vägarna. Man fick för sig att vägsaltet av bilar och andra fordon kas- tadis åt sidorna för att hamna som ett fint damm på de väx« . stek, som finns i vägens ome« : delbara grannskap, + Dessa teorier kan emellertid nu avskrivas sor ohållbara: Ingående ser i. Östergötland, och resultatet T ien från Statens växtskyddsanstalt. 2 Först som- sist. kan konstateras, inte i' något fall: givit: utslag, inte av 300 kg per hektar -kunde- man ljaktir någon som helst menlig in- |' verkan. på sockerbetsplantorna, Dessa växte efter denna något o- TI milda behandling lika bra som fö- N Ei [österns er HAR ATBRIGEN blivit ra- balder kring” ålderdomshem- men. Ivar Lo. har inte. kommit in på ålderdomshemmiet | fort han: ville, :' Det är ingen som förnekar "Ivar Lös intresse för de gamla. Men han har. ju. redan gjort reportage och fått betalt för det genom” sina ar- tiklar och böcker. ' Vi vet nog att det. inte är. rike tigt att åldringar ska bo på ålder- domshem, men vad vi mest måste beklaga är att barn inte tar hand om sina föräldrar. på ett så vänligt och kärleksfullt. sätt att dessa slip- per ålderdomshemmeri. . : Vi ska ha klart. för oss att de tagen om Je samla, har det. sagts mer än nog om ålderdi |] vägsalt. Ingen skillnad kunde hel- finare stadium. — De skador, som re ' och lika bra som de plantor, . vilka inte behandlats med ler iakitas på plantor, som: utsatts för behandlingen på tidigt eller se- jordbrukarna tyckt sig förmärka på sockerbetor: intill vägbanorna' och som! ansetts vara: en följd av väg- brister och. allt. för litet om bris- ä | terna hos de" bärn, som kunnat taj: torde kunna hän- föras till borbrist,'' kand om sina gamla" och kupnat” ge der ett hem på. ålderns dar,. men inte gjort det, +", = Det. har sagts allt för litet om den vresiga: hänsynslösa: ton sorh Om folk levde litet. bättre efter det fjärde budet, skulle många "gamlas olycksöde inte bli så bittert.- Men finns' det ingen" hjälp; blir man så klen, att man inte kan sköta: sig och de anhöriga inte or- kar så är dock hemmen för de gam- Ja en » d sak, Det gäller ba- gamla" inte är födda i publicitet | tidevarv. De, förstår att kommunal= . tjänstemännen. och. doktorn" kom- mer och inspekterar. men de är säl- lan. . förtjusta : i" främlingar, som kommer och stör dem i deras'va= nor, fotograferar deras spottkop= par, nattkärl och skröplighet,” - På sjukhusen" är det "bestämda besöksdagar och timmar. Detta är inte därför att sjukhusens 3 d ra att välja den personal, som ska arbeta' där, på ett rätt sätt, Nu får personalen en sådan utbildning, att;' man : måste säga; attrmånga gamla blir bättre bemötta och bätt- re? vårdade på: ålderdomskemmen än om de varit hos sina egna. barn, .. Vi ska inte gå så långt i'sken- helighet att: vi inte erkänner "det, är så skumma, att de inte kan" vi- sas, utan' därför att de besökande stör arbetet, lugnet "ock ”treviiaden i sjukhuset om de får drälla' om- kring hur som helst... ; 10 son ige På ålderdomshemmen får de an- höriga komma när de vill men man kan inte förtänka en föreståndarin= na, om ''hon' slår vakt om" sina åld- rihgars fred och ugn när hon kan; Nittioåringen Pettersson,” som sit- ter På spannen,' tycker inte om ätt bli intervjuad och fotograferad där. Mor .: Jönsson, som har kräfta i bröstet och blir” omlagd av sköter- 'skan; vill helst vara i fred medan 'det. sker: Olausson,: sohi. har haft hjärnblödning, gör allting i' sängen och kletar omkring sig, .Hans. an-|P höriga är säkert tacksamma, om det inte blir ett foto av” honom. P H på ålderd liksom på sjukhus är fåtalig: Ar- | betet måste fortgå planmässigt, vis- sa rum. genomstädas varje däg, ett visst "antal av de gamla är i:ba- det var veckodag för att allt skall hinnas med under veckan. Det byts lakan undan för. undan. ällt efter- som arbetet går. De gamla. måste tillåtas att - en- Hobby. .K.vinnörna stickar eller spinner, ' gubbarna skär 'träskedar eller' gör. kvastar och vispar, stöjd- rum. finns sällan, Ett ålderdomshem inte en par | radvåning, där, allt står färdigt och finblåst . för . journalister. Ett hem för gamla är ett ställe, där de gam- la måste ' tillåtas att få. leva och att själva få avgöra vilka de vill ta emot i sina rum, 3 ooå Det - är : inte. en ladugård med klavbundna djur, som fotograferas av hugade spekulanter utan gam- la människor, som fortfarande är människor och som såras minst li- ka mycket av envis närgångehhet, som vem. som helst av oss andra. » Mina egna föräldrar bodde i ett klet. hus på gården, de skötte sig själva och var fullt klara i huvu- det till sin sista stund men jag var strängeligen ' förbjuden ' att . släppa in några av de journalister, som korn" på besök "till: deni. Det enda undantaget var den snätlle redak= tör. Sjöman i Värnamo, som inte på något sätt missbrukade ett be- sök.” ; Jag anser: att de gamla - absolut ska ha rätt att stänga sin dörr själ- va för en besökande de inte önskar ta emot. Det bör höra till de mänsk- liga rättigheterna även för de gam- la. : = . '. Det är viktigt att vi får upp ögo- 'nen' för alla missförhållanden, men "jag tycker att när det gällt zepor- Till. Stockholms stifts ”prästmöte i augusti' har domprosten Olle Ny- stedt utgivit en avhandling med ovanskrivna titel. Avhandlingen, — oni man nu skall kalla den så, bä re "rätt och slätt boken -— är ovanlig ur. flera hänseenden, I olikhet, med hithörande litteratur är denha. boks innehåll ” tillgängligt "för ' menige man, Förf. betonar ock inlednings- att han; icke: ens. gjort; något k' att vara skaplig, Men md oe kars yngling ta sej till när de söta gen utan åtniinsione i första.hand under år med intensivare sommar- | torka. «Den accentueras av. torka; under torrår blir hjärtröta. betyd- igt vanligare än under år med iklig'::nederbörd; - När hjärtröta ippträder oftare intill vägbanorna än, längre 'in på fältet, torde för- klaringen härtill böra sökas bl :a. i den intensivare dräning, som sker 'Torkan, den torka, som framkallar hjärtrötesymptom, uppträder :tidi- gare' på ' den ' väldränerade jorden intill '. vägbanan än längre in på fältet, där avvattningen är mera normal.” a, Ungdomens st Mari. skall "aldrig avlyssna eller tjuvlyssna” -när. : ett par -väninnor är inte, fint, Men: va' ska en:stac- flickebarnen'',. sitter. ; på , samma, parkbänk," där han själv "parkerat; ; | Ämnet för deras'diskössion' varen artikel," som" de''nyss-iläst "i: tid- ningen, och . som behandlade den aktuella. homosexutredningen,. även- Kejneaffären kallad, En, av, flic- korna frågade om: kamraten ville låna artikeln, 'men fick 'omedélbart till svar: ”Den där smörjan” vill man inte höra talas om, 'kan: dom inte "skriva om. nånting annat. än vedervärdigheter.” : Flickan" med tidningen blev: då med ens ganska |" samma "gång kan man förvisso säga; att den vetenskapliga sidan blivit tillgodosedu i i det att det.vik- tigaste av det som de senare 'åren utgivits på området kommit med i en”, sådan '. lättillgänglig form att man måste beundra mästaren bak- om "' verket.:-Men ' alldeles: särskilt måste icke bara Stockholms stifts prästerskap vara tacksam för den- na: bok, nej -hela vårt lands: präs- terskap "bör vara" det. Sällan har anmälaren läst en bok" om predi- kan som på ett så genialiskt- sätt tillrättalägger de problem, som den står inför, som har den svåra upp- giften att förkunna ordet till själars : | frälsning; Att domprosten Nystedt var en kunnig man, det:torde nog de flesta veta, Men: att han: hade denna : s gudagåva att undervisa i: homiletik, därom. var nog en hel del. präster ovetande, Vad. Kan: har att säga om predikoberedelsen och därmed sammanhängande spörsmål i kapitlet om ”Texttroheten: villko- ret' för en -'rätt predikan”: än -så värdefullt liksom hela. avhandlin=. geny,' att den omedelbart borde få ingå i kursen för praktisk teolögi, Man läser faktiskt boken som man läser en spännande äventyrshisto- ria bt nt d / ” Bengt Jonzon: ”JAG:AR' INTE RELIGIÖS men”..; Denna skrift utgör trenne radio, föredrag. som hölls: förliden vinter. ifrån, att man måste -vara: mycket tacksam, att dessa blivit tillgäng-" liga i tryck. Det är samma klara Och -det må först som sist ;sägas " d innig och framhöll nyttan. äv att' man fick veta så mycket som möjligt om Komosex, så” man inte skulle trilla" dit, innan man' kanske | : visste ordet av. Nu kom” det" en svarsreplik, som signaturen för sin privata del tror är ganska belysan=) omnämnda ' frågor: ”Men”kära du, ut för en buse! Det behöver | man väl inte läsa sej till.” z En sund på heter. det, att vägsaltbehandlingen i. ens när detta spreds .i. en mängd | . Borbristen ppträder nte Årli- a avhandlar. sina hemligheter, Sånt de. för en sund ungdoms reaktion il... en vettig tös" eller: pojke. känner];; väl på sej, om han eller hon råkar Knatterknuttar: valde från -kampanjaffiseh — De skrämmande äre enda som biter, var den motivering som de flesta ”skinnknuttar” ” länmade, när de' bland fyra olika . förslag till kampanj- affisch mot ' "motoreykelolyc- korna valde den grinande död>+ skallen : med en framrusanda motorcykelns hjul som ögonhå= lor, NTYF' har "nämligen låtit affischen föregås av en marks nadsundersökning bland mo= torcyklisterna . för att utröna inställningen inom den kate- gori som kampanjen vänder sig till." Resultatet blev också alt den ...”fräna linjen”. överlägset : tog hem de flesta rösterna, vil= ket vi nog litet var kommer ' "att lägga märke till om vi fär=' das efter vägarna i sommar. "MC-döden lurar — KÖR VET- TIGT” är: således i dubbel bemärs” kelse "motorcyklisternas egen af- fisch. Det: är intressant detta: att den kategori vänder sig till själva har fått ange tonen, Vi. vänder oss till NTF:s sekreterare, Flarald Pettersson, och affischen kom till; . — Ja, det var helt enkelt = så, atv: vi'själva var tveksamma om vilken linje vi skulle 'välja: för att få en kampanjaffisceh som verkligen träf-; far rätt, Det gäller ju här. främst för oss att nå en. kategori , yngre. motorcykelförare,'. som: kan ;vara ganska svårarbetad med propagan- fyra: stycken affischskisser, åkte ut motorcyklister vi träffade på, Så visade vi affischförslagen och den: tillfrågade ansåg bäst, 'näst bäst os, v. På så sätt fick vi en poängbedörining : av varje 'affischförslag' som vi,se= dan bearbetade. dels tötalt och 4 med avseende på åldersgrupp. ”Brallis” - som, dragplåster; den: andra "var "utformad praktiskt ta- get. som ren textaffisch medan de tes främst, Den yngsta åldersgrup= pen "visade ' för ' övrigt ett alldeles starkt intresse" för dessa slag... s me ”Sensationellt” fynd i i England - USTÖCKHOLM. mt "New York-tilegram vet a en grav från” 600-tal ' gjorts på engelsk mark viss känsla av' äckel när dom kon- är det bra med varnande ord, men nitet att upplysä i dessa frågor, som detta sätt — dom: får bestämt ent fronteras med de ruskiga detaljer- | na i ett snedvridet sexualliv. Visst ]l- sign, har den bestämda känslån att |. sh ts av British Mu="" : seumi Enligt telegrammeét skul= Je detta fynd vara ett överras= kande bevis för att det rådde intim kontakt mellan "svenskar Sihundrad. före röra 'sex-livets' alla i är i viss mån missriktat. Då Kejne- rapporterna fyllde spalterna i går, som li var så: att de läste mer-än rubrikerna? Många var det säkert” ej... .= . Utan tvekan är det hälsosamt att man "rensar "upp.i bhomosex-träsk- marken. ' Men, när man på allvar föreslår" att landstingens upplys- ningsnämnd -— eller vad den nu heter — skall ställa medel till för- fogande för ' undervisning bland ungdom om homosex-faror tror jag man är ute i ogjort väder. Svensk ungdom är inte helt i avsaknad av intuition, Spara pengarnal va . . EM undras' det bur många ungdomar, je - 2 .: Engelska ” fornminnesfö "och, historiker ; ;båller. | ligt att/den' kung, till vars ra . ett skepp nedsattes i den ifrå- - gavarande "graven": på Sutton =. Hoos marker. i Suffolk.:skulle ha varit anglisk men av svensk stam och att han att döma av fyndet av, svenska föremål skul= le ha haft livliga förbindelser med Skandinavien, — Den här saken är inte ny, för=. klarar : professor" Birger Ner- mar under ett samtal- med PRE, Saken har varit känd här i Sve- - rige ganska länge' och ' även ber handlats i facklitteraturen. En del än anser, att "dande : och kunskapsgivande bök, som vi i denna tid behöver, då den toner som --förf. ift: Hur blir man en kristen, Här ges på blott några få 'sidor en stor rikedom av iakttagelser och 'erfa- rfenheter”från det inre livets om- råde, Hans sätt att tala om (fros= andliga kuns är i avtagande och då i okunnighétens spår följer oklarhet över många av de vikti- gäste evighetsfrågorna. I Båda de: här: böck graven uppförts till ära för en- öst- angelsk konung, som levde på 650- talet. Själv hävdar jag att han var ren skandinav, säkerligen svensk, och jag har framlagt mina teorier : i flera skrifter, bl, a. i Fornvän- > nen 1948, Nu säger engelsmännen kan för en ringa penning fås i varje handel. De har. it. på vägen. och tr:a är så vägl att man inta kan annat än förundra sig, Detta är i sanning en vägle-l Diakonistyrelsens förlag. FP Ergardt, att den Ilska ätt, som konun: gen skulle ha tillhört, skulle ha varit av svenskt ursprung, men. jag hävdar fortfarande, att han var ren skandinav. Det märkliga med. fyn- Laholms Tidning är r alltid främst med lokala nyheter som propagandan : ber: honom närmare berätta” hur : dä. Vi tog då helt enkelt med oss ' med statspolisen och' hejdade alla ; | fick. välja vilket. han : Av:skisserna innehöll den ena en ”. båda övriga hade en: realistisk. ut-. | formning. Och det var. den: rea«= listiska linjen som : överlägset” sat= . ' länge: känt här och anglosaxer: reda ett ' pår "> Hänvändelse tills. vv (et temperaturväxlingar och kors- nå är. förebagares > vol suots > : i : ” M Å 4 ; bön t . . , V ; ce ' ? É Ar ; ; [ so v : ös . a a SES. a pal ANU ALAA KABA ALAA AA RR PLA FA AA EAP NA FKA SERA AA . - - , parerer FE WEE és ch ANSANFIA RANA RA ARNSI PARA ARP AR RAR MARKS AAA AALSARARARAAR AA RAM FANA NARARNA PAPA OA RIKS RÅ ANENRN AA KP LER PSP RARP APA PAP FARS PARAR ER FR PPP PPP ART TNT NTA saa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.