veververeeYTYTY | i - | i I [ I i ' ”. svenska landsbygden inte, skall . samhället dirigeras” av folk från "och för övrigt allt i festbr. YvYvYYYTYPFYTYYYTYYYTFYFEYVYFVEvvYVYVYFYFPYFYVV YTV vrvr TryvevvYTYYTTYYYYYYTFYTT Se vYvyvyr YYrYYYFTYYTYFYTYYTYYYYTYVTYYTYYFYFYYYTFFYYYFYYYYYTYYYFYVYYY TrereyvvevyvYfYfYYTYYVEYS | Döav skapar. problem; man sitter och ”Utreder" ett spörs- ät gifterna,.; Bäst £ay att. en av de närvarande upp- | att skapa trivsel i Ung- ch. trevnad för 'cent gäller "arbete I på den. egna går: "Iden, Häri ingår då också arbete'X eger” skog, vilket tär cirka 8 pro- ö - över:denne . ande, familjemedlemmar, vid 2 procent. av. egendomarn cent, av. ark riationerna” bärvidla; : storå : brukningsdelar. dykt upp i ett all ingdomen i..städerna ett män, att” "deras gärning” - själva tider; med” göra. Det stora rroblem. Hur Ar har vii själ: de pvårigheter att med rimligt. kapital ”cidna frågan, men det'är inte bara agens dato att. Tåpital, det: är tal'om i detta fall; onjärarbetet har -det :'behövs folk, vilja och kKuiinan- T de, för. att kapitalet skall. bli! så | Her delvis undanstökats.' Vi der jo ett ar v att förvalta a iven vi har hyggligt 'placerat, "att, det överhu- också att svara för dagens, gärrlin, gar och framtidens, I "Genom olika” tionerände omläggning, genom in- dustrialiserings landvinningar, skol väsendets ” djupa ' demokratisering och yfterligare en rad.av. tidsföre- .teelser, har ländet mycket "märklig. förvänd! Eg. ra ett tjugotal) år. De till städerna ungdomsskarorna ” har flyktande visserligen tagit många åv sina pro- / blem med. sig, men de har också/ lämnat några kvar: Ett av, de allra väsentligaste är problemet om hur man skall ordna det för dem, som stannat kvar, så att 9 inte sticker eå 5 de man för ' 30 å år sedan ganska" dim. | ” miga begrepp om' ' het och dess probl omständigheter, > kommunikationsväsendets « revolu- vudiger någon form: av - ränta, Ni I kommer ' alltså, hur; vi vrider och | vänder "på steken ické förbi, .att. | det måste: frivilliga” krafter till,. of- fer: och "ambition, för att det: stall] bli ett gott resultat. Därmed icke” samhället ..som 'sådant av- 1 kopplat. från sin: del av. ansvaret och arb tomen måste trivas, färas och Je- har "Problemet Cas så. att den- trivs; Ungdomen på ur händerna, för- iindet har i.denna dag likaväl som Mr, 4 första hand ätkörts av, amanuensen Erik- Höök; vilken också samman- ställt. den rapport, som. nu förelig-. Fö klargör ' att den inom jordbruket sysselsatta arbets- styrkan starkt kat hn vägarg man. med: att. ken genomgåe: r så. små, att del som regel endast. imedger full ut- J komst för en tesbefolkni . .; fgenomsnittligt.. (10, procent) — me- . | dei totala. art dan på de, störs! ögondomalna ar- betskrafte: helt. är sysselsatt med den .egna gårdeans.s Omfattningen av. det "arbe e, som oo nedlagts, utanför den egna gården, alltså i genomsnitt : io procent. av i kan även | pa jämnt 150 år sedan en av "Sve- | riges mest frejdade kvinnor, pion= jären i den svenska kvinnorörelsen, födde: År 1801 i 0 såg. .en "liten, stora” kvinnor, som "gjort sitt land och sitt .eget namn känt . och berömt i hela" världen... : "Familjen var, förmögel sedd... Den driftige farfadern shäde som fattig” bödbetjänt -. utvandrat från Västerås till Finland och ars "betat sig. upp så ått han rentav bli. vit kallad . jo paren av: Finlarids belysas. . Javs, det,. förhållandet att drygt 25 procent av den inom jord- bruket. regelbundet. sysselsatta ar. betskraften, deltagit i, sådant arbe- ite, På gårdar, med 2—5 hektar, åker uppgår. den" tidsmässiga ”arbetsin=< | satsen utanför, den egni Xx dv. övege VSrbolskrattsförhällonr: den: och syftet har värit; att sö ar EN 27 AUGUSTI TAR "blir det | - Signe Honschen = + - På sista tiden har "get Mpostått nytt intresse kring Fredrika | Bremer. Det är icke bara med . anledning-av att i år 150 år föré flutit sedan hennes födelse som man nu fäster uppmärksamhe= > ten: vid henne. I Forskningens | : sökarljus, kanske allra mest på grund. av Klara Johanssons i dersökningar, har. "Fredrika Brez mer-gestalten redan för cirka” 30 "år sedan kommit att framstå | icen Kelt ny dager, Men först 4 vår tid har man fått upp öfonen för att Fredrika. Bremer ej' bara. ur litterär eller kvi nosynpunkt ko men, också politiskt, socialt och Hemmet; skildrar vad ' kring sig a men gömmer oc - den till tendensromäner "ma skulle. Som hennes "sociala ' roman kan skulle bli av de många familjedött- rarna. var. eri oerh gen ur "hennes'egen bittra un; erfarenhet. n Glödande a hön, - of: " kså grod. som koms första klarl man befeckna Syskonliv. Hennes fråga vad det örd fråga Bprun- Bdoe t iver . en bättre : sn nskemål 5) för emellertid Fredrikas. far, iden Sin- | bundne, 'misstänksämme Carl Fred- tik Bremer. Varken han eller hans ytliga, konventionella hustru, Fred> rikas : mor' Birgitta ”Hollström,, var mänskor av format, Den lilla Fred-. rika. var blott tre år ”gämmal; då fa- . | miljen flyttade över till Sverige. Om. iskt varit en b på de föregångerska. Man har sett, |. hur visionär Fredrika var; hur riktiga hennes bedömningar, hur jour Den var en lidelsefull phidor et nnorna. I den Jade hon mer än avi Fed fram de nya tankarna för, kvinnosaken, '. » det ä ”Jag. känner att ett verk som. min fader I' mit- underfund : med. vilken delsefull. människa hon. va! vintrarna bodde man i'en char stockhot ig, om hä en; bättre utgå d . "manliga j än öres "sålunda omkring 55 MS rocent å de” mindre esdelar, Jag vet. det, jag fer och.a med | varit i, det .predikamentet, , att jag varit med; om. att söka, få, de förmåner;- som regering och riks< dag: anvisat. De: Då hade i ännu inte, stads samhälls ”. andan ” genomsyrat " landsbygdens i ungdom. Den frätte bara i kantér- "vs Na, men "dess inverkan var högst obetydlig. Det är lite: annorlunda I ställt i dag, när stadens och lans "dets tänkesätt, krav och. anspråk är på. väg att'blandas samman :till ett konglomerat av ganska förbryllan- " de:slag, Därför att jag bor på den ; genuina Jandsbygden och faktiskt gör : anspråk på att känna lands- » bygden, så Fan jag uttala mig en| smula: tvärsäkert; Jag vågar alltså "påstå, att hembygdsvården i när- varande stund måste få karaktären av en. beredskap, som inte skyr hårt arbete, som är villig” att: mönstra upp män och: kvinnor,. som reser värn, och fästen ocH därjämte be- . mannar dessa fästen. Det är myc- : ket som 'skall försvarås för att den g- gas i lägermål . De gamla sviker oss inte. Di bundna, de-kan inte. slå, sig "ut. Men urigdomen. "äger vi inte med samma självklara" rätt .som: förr. : . Ungdonien har "alltid gått” sina egna | vägar, men nu sker. det; på et tan organiserat sätt, en. "mäktig våg av ungdom lämnar. os; upp städerna och samhällena, 5 ter. kontakten med jorden och hems |), bygden och återvänder icke, förr- än nöden eller. olyckan drive de till det, ” DE AR INTE MYCKET att. förvåna sig "över, Ungdomen önskar leva "med-i-sin tidsålder. . Den nöjer sig icke” med att se:sin| egen tid beskriven i veckotidnin-' gar, skildrad i böcker och på film, Finns det moderna bekvämligheter, så ' vill " man” prova och benyttja dem, Detta är den -krasst' ekono-J miska sidan av. ett stort problem, men med den har. vii detta sam- ”rhanhang inte så mycket, att skaffa, tersom vi.i hembygdsarbetet får] ja oss 'med mer: kollektiva: he ”grepp.; nN h Om det kollöktiva begreppet, ved är d pet är en samhällelig fråga, och städerna, Man ger sina anslag och formar. villkoren kring anslagen på ls "Sådant . sätt, det å; ligger till” på det, ger inser betydelsen a av detta -kol- lektiva hegrepp, så måste enskilda, . i ideella” för heten ställer, sig .mycket vidskep- ' lig inför en del.av ;bestämmelsers" na. Det. är nämligen. så. med; det mesta avs detta, som staten får hand sin” "prägel på hela. nä ingsgrenens” åldersst, ktur, Äl as . gerioma intligt. olika är inom"askilda, gårdat :: med; 2. i att: "arbetet: på ide om, att. det. blir en: :smula lt det har så svårt att foga: sig "efter de; lokala förhållandena, och där- ör blir z det" som, oftast : bara "god vilja, mén ingen: god hjälp: Det lig- ger utanför ramen för derna upp- Sats att ingående ge'sig i kast med na inte. varit: et 'kurinat: medge ing. I andra ij dre. jordbruk” vara” takten gör att åldern inte så "snart. sätter seffektiv "Br fö > ätt. bostärsmelsorna + tål en revision ef ter de första årens konfi P detta ätt har. sålunda gene= till; att det. är bygdens” seg-i na viljor och -bygdens egna, sam= fällda ans svårt: att ”stereoty=” ” man också kunna. | bra" =. utom publikanslutningen. Och: man bör förstå den ungdora;: ps = sk Urser' och: andra nyttiga och | efter” vårt sätt: att, sp. Årevliga arv rangemang.' Vad är då 'att” göra? / Skall man låta bygdens: e egen gård, ' som kostat: bengar, arbete och mi eller. nytta?. Eller > skall. "man : för. fram de reserver, - som.:-man 'inte nådde i jawuette och kandiga ben- kläder. ”Det' är..idel Samvetsfrågor, - men. jag tror. att: vi: isvårt: arbete kommer lika. långt i i grå kavaj. Det : innebär. inte; att tt kavajen Rd vi a fläck göra det, Det måste finnas en. in stans, som har till mål att inte tysk besökte nyligen slagfäl«> let.i Normandie, där han 1944 bley . bara bevara och vårda det för ång- na eller minnen. från det. förgång- na, utan med samma" goda vilja söka bevara, skydda och vårda det sårad, När -han. tittade” sig. omkring fann hen, på en häck det guldarm-. + band, som, har tog av. sig då. han blev förbunden, Inne i häcken låg - också ihans” -maskinpistol. ”, sota Då det gäller fester me Engrosfirman: Sture Mah: . Representant: - : Annonsc' 53. Tel, 299 Laholm, - Träfl ' Fatalog på. begåran. i F estarra: noöre r tombola, Am. ”lotteric then 7 lotianstad deras NN iron, Kuistiansta ret. "Axel: Larsson, Box . as säkrast” efter: kli: :19.- te, fått en; hembygdsgård till: stånd, så så”. finner man; snart att allt är ganska. ; te” alla” gånger är nöjd med i kö da, stå; töm ; och till" föga j glädje: söka finna en utväg, som kan föra -|- . tryckte. mot, . marken amt gen på; de mindre e förhållande till 'på -de större bruk. .ningsdelarna,.- Troligt. är,. anser. ut Små, jordbruk, ' måste. söka sin utkoräst inom andra sa förhållanden torde” efter hand? kommä "att skapa speciella "1 teringsproblem : inom" d jordbrulran; . la arbete, som; den till jordbruket varättiet, :knutna; arbe! ; gendomarnai” väsentligt fördröjts' i| - att: familjemedlemmarna på: som , redan tidigt, | | "di rmed återgå till jordbruket. Des-| ; Beträffande urbelsprestationerna dt omtalar "Utredningen, att det tota=".: bed av. i vad mån:den. | sedah länge tillbaka pågående. för ; För Undersökningen har. i första . Xx” hand: "uppgifter ” insamlats "om; den; effektiva .sysselsättningen år 1949 inom! jordbruket och" hur ”arbetsin- "| satsen fördelar sig hå olika' slag av : are, familje- i : ning på ålder 'och civilstånd, Dess- tom” har” man också sökt få "en egistrering av. tillfälliga tillskott av, arbetskraft samt” av "den tid den inom Jordbruket "regelbundet sys" ” selsattå arbetskraften ägnat åt för- 'värvsarbete : inom” andra näringar. "Undersökningen har baserats på in. "tervjuer vid "cirka : 8,000 "jordbruk med över” 2 hektar åker; och bruk- - | "ningsdelarna' har. utvalts så att un- dersökningen skall ge.en .represe tativ bild av. fö i ker i större unders kningen rande arbetskraftsförhållandena i : medkänsla med: andra, av fe själv sin barndom” tt ståtliga, gods Årsta i Österhani | ge. Barnen Bremer fick en up föstran, "tygisk för vad som "ansågs; riktigt på den' tiden, Döttrarna skull. le danas 'för sällskapslivet, De ber handlades strängt; förbud och rei striktioner art man vände sig! Det gick så långt att barnen fick hung- der, Däremot ”s begrepp : utmärkt bildning, De" fick lära språk, histo- ria, musik, ritning, dans. Fredrika var en talangfull tecknerska.; ] . passionerat ”känsligt;- ömhets- stande- barn som Fredrika 7 upp, et; barn som straffades för sin. yttre klumpighet och för sitt hjärtas vår- måste impulser av kärleksbehov; avi begä; - Mcdern. barnpsykologi : inna en mångfald bevis för. si- teorier: : men också ett" exempel på hur medfödd vilja och karaktär trots, allt. kan” övervinna de faror, som: hotat alltifrn. : begynnelsen, Icke livet”. kallar Fredrika se nåre 2 När. gamla Stava Lindhultet er.” morgon "på "sensommaren förstatrabpån' rr när; hor putsat. av: glasögonen med: : förklädesfållen; . såg, hen, att. det "Vär: den allr: "häpnäste 1 "Sicken en djärv haté,. mumlad: ior; Stava för 2. själv to: gick: sakta och för- siktigt” fram mot kållandet, cd] ännu: häpnare blev gumman då lille” jösse i stället för attt: benén ;' kurade ihop; sig; och man lade handen på ”håns. Ty. då: han méd ett förtvivlat liten stackare ' Mor :Stava i Lindhultet skrot: .|tade så som hon inte gjort på ge, Ja, det var verkligen länge sedan gumman haft an- ledning att skratta och det k kän” | des riktigt befriande: Stackars : gamla mor Stava, 3 hon. kände- sig. så ensam. och s sym: att..se, den? dage; St inte” lät "vemodet på humöret: Men; 'm; Jatt det kändes 'det "där att" nas” "allena på ga ensam. i” en liten ifrån” Byn imed. bara sig uti Sv bar och så Kadé" far iyckts bort av döden en dag för! några år sedan. också. de ista i ba flocken” "den siste av sju; lämnat äg till Stockholm; + Det. var en "hog: så Vara borta 'så länge: "bara några år," och :sen' skulle. hon. -konima << en. Syskonen där i Stockholm. hade" envisats' sista tiden" att få -Ihenne dit. "Varför: behövde hon ga. bemma i: skogstorpet ” och låta sina "bästa -år gå, då: hon kunde” Fronor i veckan. Mor kunde ju få en: slant herhskickad då och då istället. Ja, det” var ja sänt att det. inte var” rätt att lämna. vv gamla n mor. ensam " "hem i Lindhultet-öch gett)” tjäna "upp till” hundra | agn rr också: Fredéis ta utlandsrésa: Familjer for N "Tyskland, ' Schweiz ” och ke, men det blev föga mun-] med. dei. despotiske fadern” som 12 hon inte göra om; iden resan”, : klarar hon, Inte. ”anade' "hon då, att hon själv jen gång med jubel i i | sins sök kunde. bok dock hålla på med ; noch 's sås "> En "afton 1828 Kom fu Bremer :hem från en bjudning hos Franzéns och > talade: om satt man uttömt sig Jil gissningar över, vem. författarin=; Bor; Sä Lee här. ansökt och fått arislag för. att vid 'varij stadstull- '].; mäktiges" sammanträde. på” skatte= | ibetalarnas kostnad bjuda alla, .stads= fullmäktige på en helflaska vih. I vinet” sanhingen” : och. vinet ökar tankens djup och förståndets” Dn tlighet, menar: borgmästaren. oc: 2 Ce dstullmäktige" skall därför das att.under' ädets lopp avnjuta vinet till” sista" drop-= ifvet” kunde vara. Den lilla boken; de: kommit ut till julen och fru Bremer... var: tvivelsutan lika hyfi- en givit. mig! att göra”, ', skriver öar ot Erev om boken, Hon kal- Jade den sin Onkel Toms stuga, . Md "den var hennes protest mot: ett an- i nat slaveri, det hon själv känt, Hon - begärde kvinnas J rätt till andligt och . materiellt. arbete : lagreformer' för frigörelse. Som ett koppel ken 'på.; förf: "som: koherden Franzén, och dennes - gäster. - personer visste vem författaren var, den. vittra värden, skalden och kyr-/ Klaray. Frans. Mikael » Två! ha, allmänna '. meningen: rex Hert] Motståndarna hade på känn att den: na. bok predikade en samhällelj; av lössläppta hundar föll kritik och " . Faderns död blev befrielse för 2 Akademin, tilldelade" heniié mindre ; | också den nyckel varmed hon öpp- | världen. därutanför. Hon får fritt se Fredrika och hennes bror, som hosj omstöpning:; långt utöver yttre kon- d på kvi Palmblads i. Uppsalä inlämnat: det. anonyma: manuskriptet, Föräldrar- | xä na:hade inte" reda på någonting och fadern; dog utan att veta: att hans begabbad ha” efter en dock gått H fullbordan. De - "Men smädad och less framtidsvyer en ätt "och frihet, kallat lever dotter. £f fattad : Fredrika. 5. Fadörs bortgång innebar att fri- hetens timme -slög för Fredrika; Hon kunde nu, utan hinder verka för” "den välgörenhet i. alla former, |: som, hon alltid drömt att få utföra och som hon skulle förbli trogen till gin död. För bärn, gamla, döva, fri- givna” brottslingar, för torgmademi I: merna, för alla ömmäade hon". och kom”: med” praktiska. reformförslag till” deras fromma... Men mest låg | kvinnans fri else henne & tat; Hon kunde öppet Skriva romaner. | - Andra häftet av teckningarna för- |. skaffade henne. beröm ja, hyllning |; och överallt talades det om en marå- sell” Bremer, som skrev. Svenska wedaljen I i guld” Senare i livet fick hon” Akademins "stora medalj, 'och + | fegnér ” ifrågåsatte' längre. Aram |; t | Fredrikas inval i Svenska. Akade- I mien.ö 2 : Fredrika. tar "rökelsen lugnt. och i att det blivit en modesak "att läsa henne. Till: en början” är för- fattarskäpet för henne främst med- let" att skaffa pengar Hill att göra gott .med.- Först så småningom blir kailets allvarliga innebörd verklig- het för henne: Författarskapet' blir | de Pp nar grinden: ut från det instängda hémmet; till: den brokiga, levande ref slöt sig för att hålla höns" la fröken. allmänheten. till tjänst. Men här- orådagen, var den ena smula: pur- ken. ;En man hade - hittat en el ost; skyldigast” in den. Ye Hertha : ' Trist ungdom | "Norska kollegan Farmand berät-. i tar om den. gamla fröken som be= En -bjälpsam granne "tyckte. att han borde ge ett gott råd. . — Visst är "det bra med' höns, sa hån, 'mén ni har fått tio tuppar och t ungdom som jag, sa den gam- sOsten var emellertid av Titet det övriga hittegodset och sätta in en i en tom ”arrest.' Och nu hop- as man att ägaren snart skall an- synnerli- Hon blev känd och eftersökt i i teliektuella kretsar .och kom var efter att "sluta vänskap med dåti- Man kan" nämna Tegnér, Geijer, ' Jenny Lind; H. nordiska" vänner, 'Ur den. fula ank ungen 'kom den' vackra svanen. s sakta fram. sig om".och göra ' sina iakttagelser, dens: yppersta . in och utländska an. personligheter. Andersen som exempel på here: SIE gen söt: flicka, . höll borgmästaren ett eldigt” tal och hyllade skönhe- ten — men både juryn och publi- :|ken fick -en kalldusch, då ”skön- hetsdrottningen” strax efter talets slut" föredrog att demaskera 4 sig — Som; man. Det var en 21-i -årig vac- ker Pojke från en by i grannska- pet, "som, välsminkad och välklädd, | förstått" narra "allt folket, Nu fick hans" visserligen avstå” från titeln a å -| henne "dessutom "en ny "djup: erf: ; Bö t blommar min s ensamheten; De > Till.en början insåg hon att hön hade mycket att lära, Målmedvetna |, studier tog vid. ” Studieledare . blev ex ung lärd, Per Böklin; Som! i ett lyckorus .anammar Fredrika - vid- gandet' av. den intellektuella hori- Tsonten., Det . kärleksfärgade vän i | skapsförhållandet till > Bökliniz.' "gav. Pil sj | renhet. '. Men: ”bäst blommar. min |: själ” i-- ensamheten”, skriver: "hon: slutligen: till Böklin. ;-Hon genomlevde"en Våldsata? häl tig utveckling. Den.ena boken” blev -till efter. 'den andra,1I den, övers blev : hon vardagslivets realistiska tecknare. I boken Familjen” H. gav hön inblick i sin "samtids svenska; hemliv på gott och ont, Böcker så- som Presidentens döttrar; Nina, de båda mästerverken Granna; a och rask-och dukhig och hennes sex-! tiofeta år ' tyngde : inte. idare Tstå ottern;' som: var std borta. gra insocknen; att "lita till: m något skulle” ta ' vid.: Alt: det där hade Ingrid, den sista hem- mMavarande” i flocken; att tysta sitt .samvete” med när hon réste och . lämnade mor. ensam i stu] gan; . böra + Men ”det kändes ändå; mätro, både: för mor Stava 'och' hennes flicka i avskedets stund." -- Den. gamla stod uppe på "dex'i nötta .förstusterien och såg sin åt, som ledde till” byn, med" sg kpptäck i. handen. Ingrid hade] fått de första blåsipporna, SN bukett" på bröstet — Mor -hade plockat dem" på - Morgonen: et och "så en liten" matsäck att hå med på resan. Och nu gick Hok den första Till etappen på deh långa vägen ” men Säkert den svåraste, Tösen måste sätta "sin käpp säck: och skyttla:;' ner". stättan- börta "vid: skogsledet. Och ' då a gång åt gamla ' ensaröma mo » Hon såg henne 'som ges tös gå" 'den lilla skogsstigen. ner? nom en' slöja stå uppe. vid stu- gan. och "röra om med. som”. skönhetsdrottning, men j fick bekräfta ätt han var ku blommade ' romantikens slutperiod |: | klga furan, >> Fart bassäde hon: på. att vinka en | Si sitt £för- | ung på - som äl sionist.. itt .område -— "Om -Ordningsmakten i i Bathurst, nvandringslägret i i Nyå Sydwales, Påträffar överförfriskade' immi- ' Exanter " På stadens gator omhän-" : dertas de visserligen, men: straf-- . en. grundlig” a CC "Vara" med - na ts äv, a möra beru= | Ju; längre bort från så, får han 'återvän> Det är en lång väg, ' han vid återko sten dertague <= sätj sad han är, staden. Och da till fots, så lång; att är. spik nykter, kläde: lufte, livstycke,” fälld” över > under det ha lupp: mot. är 4 sl sitt röda nden då och då”for ögonen för att stryka om" kröken opade :hox, ett sista: Mör Killa mera efter sin flicka, då n henner,” Och så mi Lindhultet med hon gick ifrå vär hon” ensar " Forts. ä sid. 8. jön bit. mat än "mor. YYVYT? med, schaletten nere | mmande tårarna. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.