mm YYV Tv a STEPEYYEYTTYSTYTTETITIYYYFTYSYVEFYYTT TT TI FI FIF Y TY verv Y 1 YT Måndagen Zen 30 Juli-195f FANOTMS TIDNING — SÄ och gödsling från ätten I UED Hela denna utveckling har Flyget i jordbrukets tjänst har väl de: : stort sett'försiggått under de ge... NN j N flesta "betraktat naste tio åren. Visserligen gjorde :' SOM en sak som endast är tänkbar På de vidsträckta ameri- I "av E,'H. NORD. ; on allmänhet aldrig hört talas: om det kommer i år inte min- | =. "dre än. 30.000 "tunnland svensk åker att be y "44 svm Nå OCH da NANGAR LL ne be VS Pudras från Iuf- 14 SVENSKAR 0 12 DAN -— a ” : - ten, Flyget spelar lör varje dag en allt större roll för jord=' it | te 00 CH 12 SKAR PASSAGERARE, DE: or i koka :. missmör, råkade | hon somna till ett tag i värmen. Men hon rusade snart yrvaken” upp” genom : att det small i Väggarna, - så att hela stesset Kerstin” plågades 'av tand- värk.. Hon var lekunu (vallpi- ga) i Silverbergs. fäbodar :och hade ej tålt den med detta ar- bete ” förenåde: vakan,- Redan c . : |: några våghalsiga . amerikanare -kanska ellér ryska "I verkl : 4 — . wid tre. fyratiden på morgonen | (kokhuset) 'skakade' under det |0i försök att bekämpa. skadein- >. flyget en betydånde roll för jordbruket även. va wo fock -» |]. skulle fäbodflickorna vara up-|en: gäll 'kvinnoröst ropade: sekter. från Se n' på områden luften” redan - 1918 :; men vid .den tiden var "metoden | -— med en lätt överdrift — näg- > tan lika farlig för flygaren som för insekterna och försöken fick ' ”Britta, Britta, misugryta sjud, opp ' (missmörgrytan kokar ör ver)! Britta blev så ifrån Sig, pe föratt korna några timmar på morgonen skulle. få beta ur tan att. besväras alltför myc- ioolvet.. Då öppnades dör- fen och där stod Bästa och skrek: ””Har du tagit kon, så skall du väl ha stävan med ; och kastade ' en silverstäva, som träffade Brittas ena ben, En svår trafikolycka råkade en av-det franska "bolaget Aire Frances flygbussar. ut” för på vägen ut till Bourge, där Natt- parisaren skulle starta strax | efter kli 1. på natten till mån- dagen. ' Av bussens 26 passage- [rare var 14 'svenskår ock res- ten danskar; Ives on oc > ningen," ystning,. kärning och S > kokandet av missmör. blev det 2 sent. på , kvällen, ibland räckte : göromålen ända till 'midnatt. acc = Och Kerstin var ej van med NN .; detta, det var första sommaren hon vistades'i fäboden,- '.. . +. Blir det ej viller snart, då vet jag inte vad jag ska ta mej fick : mer": eller mindre svåra = skadör' och måste söka läkdr- vård, Två damer som skulle till i Stockholm 'ha lagts in på sjuk- hus i Paris.” Planet: landade med :de övriga. skadade passa: gerarnä på "Kastrup tidigt på '. måndagsmorgonen, .där ambu-' : Ilanser och läkare stod beredda; « |-0 ketav”åtet”, flugor och brom |så hon körde ena. armöR Tema ingen efterfölja, förrän 1 början > bruket inom alla tekniskt utvecklade länder. I USA håller. > |. « EEHESTA SKADADES. > > Sn TJ: — sar. Och innan man gjört ifrån | den kokande vasslan PV 1940-talet, ine ee man sedan ms . "I, USS rd dre rat a gr RR AR AN Ad EG 2 : . 35. 2 i SR mkull på | öcg ooo Hole n sedan många år årliga konferens f oa LÅ Ser DAN N i SI sig dagens göromål efter vall-|lade sedap i rädslan, omfu D "i ; "> bruket, Redan 1949 års konferens hävdad. 0 att ät 2) BODA HANN i dag, (EB) 7 Flertalet av ps gerarna. : : . under kanilyget startade behövas '3.210 flygplan enbart i USA för kampen mot,jord- get. : 7,00, brukets och skogens skadedjur och skadeväxter. , I denna > Siffrå var då inte inräknat de flygplan som behövdes för: snabbtransporter av ömtåligare " jordbruksprodukter från. : Produktionsorterna till. kons umtionsplatserna, = Nu blossade emellertid intres- |Set för flygplanet i jordbrukets '. tjänst upp på nytt i då mest skil- | ' a Foder, I USA medverkade sä- :: I ert den under kriget - RE ja hon sedan, halta ; SCiEet accentue- .' st OS TT och därav fick. é Å : rade bristen på jordbruksarbeta- stor: betydelse för jordbruket — hela livet. : : rm on nyttja i övade intresset att ut- |därtill är våra sammanhängande . nu fick hon taga näsvis- yllja flyget, samma orsak samt Jordbrukark: ö; ' Och - nödvändigheten att öka den in- il r. alllför splittrad, od med torde intresset för besprut- hing” från. luften: försvunnit: för långa tider här i landet, NT Å | he en av en, som knappast bör- n grödan - alltför splittrad, - Trots] Hel i - - NS , . till; snyftade:Kerstin. Det:rik mA llvet. Hon blev arg i häf hemska 1 Jordbruksproduktionen | detta . Vinns' det redan: 1: langd äg med rerunda förnäller . det Å Jat livet. annoerade - säkerligen i. Storbri- | minst ett företag, AB Jordpeuke- a nte om Ä tigt rister och hugger i tanden. : "så jag blir tokigt :vi sö or | '-'+—"Inte blir någon tokig för år torde”omfatta inte mind 30.000 "tunnland - "åker. Detta arbete är. en tigheten men lugnade sig snart Och : tandvärk hade hon själv försökt, så hon tyckte synd om tannien och Sverige, .där de för- sta försöken med bepudringar av rapsfält mot skadeinsekter gjor- flyg, "som ' enbart sysslar med flygbepudring av i främsta rum- met :åkerjord. Innan. vi. komrnit svensk åker, | it. form av flyg- SAR i 23. fa i ” : i ning» som ställ I : | litet. tandvärk, sade Kerstins Kerstin i hennes smärta, > des 1944 i Skåne, . : |Så långt hade.-emellertid ätskil-| krav. på Piloten. Aven om rn "NY + > kamrat, . den : snart , 60-åriga Ja, jag vet ingen annan | sätt 100.000-.1. "Aas .:på olika liga misslyckade. försök gjorts, räknar med att man i detta fall "gammelkullan Britta; Fast nog |; —, Je, Jag vet Ingen annan'|sätt 100.000-tals hektar åkerjord | berättar serna GMO Ort, imåflygplan. a t o C.G använder sig av. småflygpla sten. i Maskinteknik :i Jord och typen Piper - Club så Västa det Skog: Som redan. antytts gjordes | strida mot varje flygåres utbild- i de. första bepudringsförsöken från ning "och vana : råd än att du får gå till Ber-|1 USA från luften och många farmare i USA räknar fiygplanet Som en' del av sin maskinella ut- är det en plåga att ha den. Men "nog är. det skräp till tänder get, till Lars-En, Han kan nog hjälpa dej. Jag ska sköta dina ts :- h I Å re att fl G - nod so N . ade "ej ine om för Tand sysslor, medan du är dit en vän de stora säderproduceranae ln sök blev r emelleFed I hole mia dyc- | [elefon- + och kraftledningar "och | vi Dä Mandiingsdelegation till Teheran, Ä - jämrade :sej ing : strikten utan som typiskt för 14. lt misslyc- [med hjulen: endast ett 'par- deci. | Reuter), "> I Det persiska svaret på det brit- - Men då kunde hela munmöb- - såväl 'som alla andra att jag . värk'förrän man blev med barn . fött barn i mun... sv ov. HA Har du värlt' med på det- td, du Britta; 'kundeé Kerstin avhålla > sig "från att spydigt framkasta. es . l '— Jag vålar mej ej svara på näsvisheter, Nog vet du väl du €j har några barn.:Men det be- ror på mej själv. Jag har nog ej , saknat -- erbjudanden från kärlar må-du tro. co oe Kerstin. Och sådant." - da. Det behöver ju ej ta längre tid än 'ett par timmar, sad Han kan ju både trolla och det ena - med det. andra, svarade jag är rädd för — Ont skall med ont fördri- vas, svarade Britta. Och Lars- En är ej farlig. Jag har själv varit dit, fast benet kunde han ju förstås ej dona (bota). Bäs- ta är starkare än han, Men lil tet tandyärk klarar han säkert. | Så gå dit dur >”. . U— Ja; om jag bara vågade. get kan man citera en uppgift av den horska Jordbruksprofessorn River-dalen, då han i mitten: av oktober var färdig med upptag” ningen :skickade sina maskiner och sitt fygplan till Florida, där han - under. vintern odlade tidig potatis för avsalu i de nordliga staterna. , På: våren, skedde - så samma "förflyttning tillbaka till Red Riverdalen, Flygplanets främsta uppgift. inom'- Ppotatisod- lingen är. luftbesprutning av po- tatismögel, men: även andra an- vändningsområden förekommer, UV sådd och gödsling : från luften, ; - "T ringarna "av sydsvenska skogar kade beroende på oförmågan att placera pudret på. rätt fält och meter om bepudringen skulle lyc- | - detta varit. -riktigt | kas," Hade" skulle flygbepudring ha varit ö- möjligt på slättbygderna — de enda områden där den av ekono- miska skäl är möjlig. Redan vid denna: tidpunkt .: hade "man nog klart för sig'att man skullé kun- na "nå ' effektivare - resultat. med hjälp" av helikopter, "men "denna var så dyr i drift att hehandling- en "aldrig: kunde bli. ekonomiskt lönande, Att: denna; uppfattning var riktig har helikoptern :sedan bevisat vid de omfattande bepud- meter ovanför den växande grö-” dan, ” Han' måste också lära sig kanter. I persiska kretsar vänfar man att Storbritannien på måndagen villigt. att sända en ny oljeför- tiska motförslaget. överlämna- / : ho jor växtskyddsexperterha 1 - detta |att i äng ”skiuta rö . des på söndagskvällen till es 4 ;leringen gå i valsen och man|Britta, Ac e. sti | 1.0rdbö, som”i en reserapport ta- land hävdade att vindstyrkan ic. pudret I oh fm "oc ut? IN” | skall meddela Persien att det är rikanska ambassadören Stor op: :" blev slät och fin som ett ny-] . — Inte törs väl jag gå dit! 'jlar om hur en Potatisodlare i Red | ke fick överskrida 2—3 sekund- fo feta Tr 8K08S: a : Pr timism rådde i Teheran, : pudring från luften (ne lönar Big, sosse 60 Det ' är - emellertid tydligt att denna användning av flygplanet accepterats” av de svenska jord- brukarna,: vilket. i sin lur. med- fört att metoden kunnat bli eko- nomiskt ”. bärkraftig. . Företaget disponerar åtta Piper. Club till vilka "man" har .heltidsanställda, specialtrimmade piloter och dess- utom samarbetar. man med -de privata flygklubbarna, Detta kan också behövas, då man i år kon. trakterat bepudring . av 30.000 Kommer Erik med, ax, så ".”det ju T'år kom inte: Erik ..- bara' som det” ' "med kaka eller. H ”r 2 Na fee : ; se kommer Olof. med "kaka, hete; med -ax,. och därför ' var: det 'väl skulle, : att Olof. — gårdagen — inte kom mogen råg... Bortåt en vecka : brukar . det : > Kerstin kunde 'ej annat 'än "> - Je, trots smärtan, Det var för > "den unga kullar” ofattbart att tunnland till ett pris av endast kr 6:50 per tunnland exEkl, preparat, Men han kan väl i alla fall in- sv iv] mot skadeinsekter, ad te äta upp mig. Och skall tand : De a de i 2 dröja, innan rågen i våra trakter kan väntas bli så mogen, I USA, Storbritarinien och Au- vcatt den.kan' huggas, upp'yset , , vi stralien där man har ofantliga «: För stor avdrift ” någon man skulle ha slagit sig ut för Britta? som 'var så tjock . även hon haft sin ungdom och ” ”nattro. Ty gamla tiders lek- : Unur - fingo göra skäl för” sig. värken fortsätta, då blir jag snart tokig, Så jag går väl då, det må gå hur det vill, det kan och. otymplig .på--alla- vis. och nen var, .såg Britta, som hon nu var och tänkte ej på -att fägring, - Hela .-fyrtio sområr - hade Britta varit lekunu, vallat i" ur och skur” och fått"fögå Såväl" Råndan, skogsfrun'som ning och gick den smala skogs- stigen fram . till bygden, där hon också träffade och: fick. sitt ärende uträttat. Och hon skyndade sig glaa till- baka till fäboden för att pröva medlet, som den kloke rått .hen ne att använda. Britta höll på att stöka och ställa för natten Lars-En områden -- vilka med lämplig be- handling kunde bli räntabla har man gjort lyckade försök med sådd och gödsling från luften..”I skoglösa jordtäckta bergssidorna tillförts : kalk + och konstgödsel med : 2-motoriga Bristolplan, Ge- nom luftsådd av gräsfrö på sam- ma områden räknar man med ett | mycket : snabbt :förvandla dessa magra .områden till givande får- beten, Samma är förhållandet. i Australien, som kanske är: den världsdel — bortsett från Ame- rika" — som. effektivast ”utnytt- |” > jet » entreprenören . tvingades - betala :;- besprutning. - Helikoptern har emellertid med- verkat i ett annat försök att:ut- land 1949. Där lyckades man vis- serligen förträffligt med besprut- ningen av själva fältet mén av- driften anställde så stora skador på "kringliggande områden ' att mera i skadestånd än han. fick:i dvs. ungefär samma Pris-som vid markbepudring, .Vid markbepud- ring uppstår emellertid betydande: skador på den ”växånde grödan, skador som" för ”rapsrälten upp- Så har den.jordbundna moder- näringen - tagit det miast jord- bundna "transportmedlet -i' sin tjänst - och' man får nog räkna med att flyget under de närmaste åren. kommer att göra en stän- ersättning av. j ordbrukarna, Där- digt stegrad insats i jordbruks- arbetet... Poet a Gr :< kontaktat, ol > Ysby” torde .det. flers ädes | som kom var som 's finnas sådana jordar; att ' säd en mn gon "mogen råg” på Olof dagén i går fanns emellert; - frids's on, Brödåkra, Ysby. Våren "var ju' sen,och följaktli- gen .shar' växtligheten "blivit zen smula försenad. Den-senaste'ti- dens torka har drivit"på säde; snabbt, och på" bara några' da- ett par. lantbrukare; som AR däran is | då -éj bli värre än det är. j i nyttja flyget i det svenska jord- |Sk r CR - Jordi Udröter någon da da a därtill halt. På ungdomens vis J TT & Ar stora men magra område JAKE brukets tjänst, nämligen vid be- | skattas: till 15—20 "kionor;per | där mognar re'ativt tidig — Det dröjer någon vecka, iri- såg hon bara vad som för ögo-| Och Kerstin gjorde sig i ord sprutning mot ogräs i:Östergöt-|tunnland,. : - BN nan vi kan ta fram självbindar- na för 'att' skära råg, "omtalar "]lantbrukare "We rn er: Es. björnssoön, Trulstorp. Och får vi vänta: ett par veckor, ty. för. sådana maskiner. måste. ju ex Skördeutbytet.- Ja, det : är svårt "att fastställa så här'i för: skall. vi -använda' skördetröskor; - säden. vara. väl. mogen, :--,. "ve. rr TY flygplanet "I . jordbrukets tjänst, . css vv I Sverige, kommer säkerligen flygplanet -aldrig att :&” denna väg.” Får vi medelgod rågskörd får. vi. vara glada, .-Jag tror e- mellertid att det kommer att bli något. därunder. ont » Här fick vi 13 millimeter regn, Men det var. ej nog.: Dock får vi gar har den ljusnat: "björn och varg strövade om- kring i-skogarna, och det gäll- - de att vara på vakt mot dem. Björnen kunde helt oförmodat, Britta, = Blev du av med vär- - lockad av röken, göra ett besök | ken? TT Mt " på sovhölen under middagsvi = och hennes blick mötte nyfiket Kerstins. ' . Dan -— Nå, hur gick det? frågade : Regnet,-I som koi kvä'l,:i var . mer än"välkommet, fortsätter hr Gottfridsson; : Här | ÄR. JAG "VAR LITEN, b av övernaturliga makter, som | äro så mäktiga, .: Dan ". lan, och då fick man passa på. Britta hade' dock klarat såväl fig som kreaturen för skogar- nas konung fast det ibland sett hotande ut. En dag hade he- la tre björnar kommit fram till - henne "och hon var en stund av förskräckelse. " Men hon måste dock taga mod till sig, det var mycket som . Stod på spel. Sin lilla yxa hade i ' näversäcken, hon fick fort upp den och gick med den Å'högstå hugg mot björnarna under det hon gallskrek: - karlar, kommen hit och skjuten björnar! . « ' ""Anför ett sådant mo " » Bvunnit blev Britta så hågstark « Big, fina : denna framför en - och ' också hem, till fäboden, «. där hon blev bunden lamslagen == Karlar, ”Iomade” dade, Li d och hor : björnarna iväg och Britta och kreaturen voro räd — Nej, men jag fick veta hur det skulle gå till att bota den. Det har slagits ont, sade gubben. Och han frågade om värken ej börjat, då jag gått över någon myr, bro eller an- nars ute på marken. Men det visste jag ingenting om, i an- nat fall hade jag ju kunnat spotta tre gånger. Då had det onda flytt ' sin kos med det- samma. Men det skulle nog gå bra ändå. Vi skola pröva. om det är luftens, markens eller underjordens ande, som föror- sakat . tandvärken,' upplyste Kerstin, «sc 00 ' — Hur i all världens dar ska det gå til? frågade Britta hä- pen, ':' ce Pe nl "Jodå, det ska nog gå bra . även då på sovholn, sysselsatt ' utan att hämnas, Samme! kväll, Åå Britta var I färd med att Men sedan björnarna för- dfick ett nervöst sammanbrott, | t" "Bom det numera heter) att hon "Bjönk ihop, darrande i alla 1e- der, es gl > Sämre gick det för henne, då. hon träffade Bästa (skoga- frun eller" Råndan). "Hon "satt med strumpstickning, medan korna togo sin middagslur, då Bästa kom, vacker och grann och med a hop trollkor med Å och präktiga kor, go; Britta ej sett maken till. Hon hajade till inför detta besök "men skyndade sig även nu att taga fram yxan och kastade ko, är- av blev kvar, medan Bästa och hennes: "hjord ”med' ens voro försvunna.. Britta tog. ny hand om kon: som villigt följde ' de övriga I gätlaget: hela dagen n H 1 ett båg, Men Bästa lät ej bestjäla sig : ' med. där, I" e stenar, — Ja, men Lars-En rådde ' mej att taga en i luften, i ett stenrös alltså, en. på marken och en i jorden. försöka att göra glödhetta, Dessa få vi sedan? Inte vet du väl därför vem som föror- sakat tandvärken? . : "Jodå, när de äro glödhe- ta, skall vi kasta dem i vatten, så det fräser om dem, - > .— Ja men sedan. ej mera för dett co. .— Jo, är det luftens ande, som gjort det här, då blir den utdriven, då v! lägga stenen, som "vi skola taga 1'ett:röse, i vattnet, Den lär skall giva sig iväg då under: ett starkt. tjut. Och är det märkens så blir den ne utdriven och så vidare, Du vet väl — Hu. så ruskigt, genmälde Britta, Då" törs inte jag vard Det är farliga saker, sånt -— 'Asch, vad skulle det vara 4 för farligt! Vi försöker allt! ' -— Den här saken får du nog klara själv: Jag har fått nog da makterij = co. . ” KE . Al Kerstin var dock inte:rädd. Hon tog en knytnävsstor sten från ett närbeläget röse i fä- bodtrakten, en på marken .och en i jorden, som hon' grävde upp. Dessa tre stenar lade Ker stin i elden och lade "på ytter- lighre med ved, för att de fort skulle bli heta. Britta kunde ej heller styra sin nyfikenhet, u- tan hon kom till och betrakta- de intresserad Kersting föreha- vanden, : Snart nog voro också stenarna så heta, att det fräste av dem, då Kerstin spottade på. dem, Hon tog nu friskt käll- vatten i en stor slev och "lade den i vattnet. Det. fräste, 'bubb lade och ångade men ej mera: Så gjorde hon likadant med ste nen, som 'hon tägit på marken och resultatet blev enahanda. — Då måste. det vara den här, sade Kerstin och tog med bävan-. sista stenen, som hon tagit i jorden, och lade den i vattnet. Därvid hördes ett skri så - fasansfullt "ätt såväl Ker- stin som Britta. satte var sin rova halft ifrån sig av förskräc kelse men reste. sig till slut, halvt skamsna. Och se, nu var tandvärken borta, och Kerstin utropade glad: = esset ' — Ja, som du sade Britta, ont'. skall med "ont fördrivas, Och" nog var det hemskt och jag gör ej gärna om det, men Lars-En kommer jag att tro ef- ter detta, Fast nog kommer jag att spotta' litet kringare :(of- tare) efter detta, då jag kän- ner något otrevligt smyga sig på mig. Inte vill jag göra om detta om jag slipper. «> nu '— Nej, genmälde Britta, det är ej så lätt att taga tjuren vid hornen, ' men mar : är. tvungen ibland för att freda sej mot. on- , .kade morfar berätta 'för mig om händelser, som han hade hört berättas i sin ungdom. -”Av alla' de historier, som han har berät-"' tat för mig, skall jag nu återge ett par. : NA en här händelsen tilldrog sig, då snapphanarna härjade i södra Sverige, Långt inne i skogen låg | ett ödsligt torp, Där bodde torpa- ren "Karl Petter med sin hustru Karnå... Sent, en afton kom ett följe snapphanar dit. De begärde, att torparen. skulle sätta fram mat och dryck åt dem, men han vägrade att tillmötesgå deras be- gäran, Då tog de fast honom och band honom och borrade hål i en planka 1 väggen, där de stack in hans "långa .skägg och satte en öltapp I hålet,” ts ölesien oc Under tiden '. dukade Karna fram mat jämte öl och brännvin. Snapphanarna lät sig väl smaka, Efter' maten lade de. sig till vila på golvet och somnada, DÅ smög Karna ut och tog en av snapp- hanarnas hästar och red den två mil långa vägen till. Wallens slott. Där berättade hon, vad, som hade tilldragit; sig. ' Gäårdsfogden ' var genast redo att med sitt folk be- ge sig:lväg till torpet för att in- fånga "snapphanarna., Dessa låg fortfarande och sov, när" knekt- arna kom fram. När snapphanar- nå förstod, att'de var upptäckta, råsade "de" upp och fattade sina bössor för att försvara sig, men den rådiga Karna hade hällt vat- ten "på tändkrutet, så bössorna var obrukbara, "' Nu var. det. en lätt sak för knektarna att till- fångataga snapphanarna, soc I. början av. 1700-talet fanns det gott om: vargar i skogarna på Hallandsås. | Ibland ' mäste männen ut och jaga efter.-de far- liga bestarna. Då använde man I årsskriften från Munka Ljungby " Folkhögskola beråt- "tar. Ann-Marie Karlsson någ- ra sägner från sin hemtrakt i Våxtorp och då de kan ha vi dare: intresse här. " återger vi dem i Ysby fick vi 13 mm. men' mer hade ' behövts, > Potatisen hade kom, för det gjorde stor nytta. ; > iv os redan börjat ge sig, och regnet nät, " som spändes trodde, att vargarn: ma fram. i En " vinter dödade vargarna många kreatur för bönderna. På den: tiden släpptes boskapen ut även, på" vintern, Männen anord- nade :. skallgång ' efter vargarna, men trots att man kunde se tyd- liga spår av deras framfart un. ax ut, där -man a skulle kom- tryckes I Östtyskland rädsla för västspioner : Om vi: minns". ätt, slopade svenska myndigheter under kri- get kartan i telefonkatalogen, e- medan spioner med hjälp av te- lefonkartan kunde :få värdefulla. upplysningar om Malmös, Stock holms; och Göteborgs ' belägen- het. Sovjetmyndigheterna : i:tyr ska. östzonen. är ännu omsorgs” fullare.. De har slopat héla tele- Inga..telefoakataloger. ; Ett skott — tre sälar. Tre sö av: fyrvaktare. Karl Matsson på Eggegrund. ; Under sin lyckade jaktutflykt: till FHällarna vid Löf grunds :. rubbar - läde der de senaste dygnen, fann man inte ett spår av dem nu, Natur-' ligtvis "undrade ' männen mycket över, -var' vargarna kunde. ha gömt" sig, Genom. en "händelsé fick de emellertid förklaringen, . En" av männen, 'som .var med om jakten, blev. törstig. De kom just "då ' förbi: en stuga, där' det bodde en' gammal: gumma, som hette Nilla, Folket, som bodde däromkring, trodde, att hon stod i förbindelse "med andemakter. Till henne gick mannen in för att fonkataolgen, o i Berlin... 3 Man erfar i' Berlin, att utfärdats mot tryckning av" en. ny upplaga av sovjetzonens ter lefonkatalog, emedan ”den inne håller adresser :och. andra upp” gifter, som kan ge 'västmakter” nas spioner värdefull hjälp.” Så heter det i en hemlig men 'inte tillräckligt - hemlig order från inrikesministeriet till postförvaltningen. "I .st. £, te- lefonkatalog har postverket, som sovjettyska .- mtalar SDS korr. b örbud få lite vatten, "När han kom in i|i Tyskland ;: omhänderhar: tele- stugan, stannade .han lamslagen av häpnad; Vad såg han? ' Jo, utan att direkt säga det till "dem, omkring eldstaden låg fem stora | Plötsligt fick han en idé,” Det. vargar, ' Nilla 'såg hans häpnad | fanns en stor sten i närheten av och sade: ”Det var så fult väder | männen; Han gick fram..till den ute, så j tog in mina små hun- | och sade så högt, att männen dar, för att de skulle kunna vär- | hörde det: :"För någon människa ma sig, s Men ' detta omtalar. du | vågar jag inte säga det, men för inte för någon människa, för då/l dig kan jag tala om, att vargar- kommer du aldrig att kunna ga något merP? 5 Me sä-I na "finns inne 1 Nillas stuga". 1! | När männen hörde detta, gick de :"Mannen gick och funderade på, fram till stugan och tände eld på hur. han skulle kunna meddela | den, så att både Nilla och varg» långa spjut och ett slags varg- om oo i kamraterna, var vargarna fanns, |arna innebrändes, ” i | U : a | Buropamöte sammäånlagt "sex 'sälar och 'en-" bart. i." skottpengar inbringade jakten 90 kr. Matsson sköt med ett 25 år gammalt husqvarnage- vär och med hagel + co oc: gister na. Ser st "I östra Berlin använder man fortfarande telefonkatalogen för 1948, som ingen har större gläd- je av.'I västra Berlin utkommer varje iår en ny upplaga av tele- fonkatalogen; 'i- vilken ”sovjet- spionerna uppenbarligen hittar ver telefonabonrenter-' som ide annars inte kan få fatt i, VA döma av ett uttalande av en" ryss vid namn: Alexej 'Ve- trov, som är ombudsman för de ryska "flyktingarna i Västtysk- land, kan de ryska" soldaternas intryck av livet i den utmärgla- de tyska östzonen vara farligare än västmaktsspioner. en Hr :Vetrov förklarade på et S i studenthuset ' i Berlin, att ”tusen agitatorer inte kan 'gottgöra vad en sovjetsol- dat berättar, när han är hemma på 'pertiission.” Vad han' upple- ver i Tyskland är nämligen en- ligt :rysk "uppfattning så under-. bart och otroligt, att anblicken av eh elektrisk glödlampa i ko" stallet "hos en tysk bonde utlö: ser-en ”psykologisk . kedjereak- tion” bland ryska bönder : Sa : . : kor vara” tacksamma för. det som ' "naturligtvis — " lar i ett enda skott har skjutits - han ned 3. fontrafiken, lagt upp ett korfre- ytterst." viktiga. upplysningar, - rr on ten ne fe 14 d |. er eve A PR rv äre RN a TERRI SSI III AN FIFFI TI 010700 001000 0 1 100000 0 FIT IV0 TTG a Pr pp. 5 å + H 4 «i 5 pl Pr > pl . N > Pr 4 3 jj ÅA hrinhh khhhhÅA hhkhhbhib bh
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.