"har nu infört censur på soldater-' "Solen går. upp kl. 405 och ned - Xl. 2030. | - Morgondagens nn 2 + PER : Solen går upp. kl. 4,07. och ned [ : Kl. 202800 ER Dagens dikt; : "Här, där jorden. låg bunden, "stum under stormens röst, ” + går .ur den levande grunden bröd och hälsa och tröst. Ae (KERSTIN HEDY | TATOERINGEN "MASTE KLAS BADDRÄKT ' Som vlänsanä till; .förargelse- väckande :; beteende: BPetecknande ” härom-dagen en amerikansk mili- - tärläkare, som ' hade mönstrande flottans gossar att undersöka, en - frivillig som på sir kropp' hade tatuerat. .. en alldeles. - obeslöjad skönhet; Han befallde den frivil- att låta damen ta på sig nå- ot: för . anständighetens skull, och "nästa dag återvände flottis-- . ten med samma” skönhet: iklädd bikinidräkt. Han godkändes den här gången... USA:s säväl. flyg- som flotta "nas "tatueringar. — tydligen har mer eller. mindre anslående upp-' gifter i den utländska pressen om . de. "amerjkanska soldaternas tatueringsnöjen varit" enledning till censuråtgärden. . STORA. KÄRLEKEN MÖLER ' 22 ';: FRANSYSKOR : - Franska ” ”gallupinstitutet : har frågat de franska damerna: Tror "Ni att man möter den Stora Kär- leken bara en gång i livet eller " kan man möta den flera gånger? östernresa nu hunnit till Formo med generalissimus Chiang Kai- ken 'senare han. på. bil "Bud PÅ FORMOSA. Guvernör Dewey. har: på: sin? Fjärran ; sa, där han bl, a. sammanträffat shek och dennes maka, med vil- + den ses i samspråk. vs, fe se Fer kviznor- måste bli" blodglavre: om kriget kommer i igen . Blodförs jningen är en mye- ket komplicerad fråga. Redan i fred måste en omfattande re- krytering av . blodgivare ske |Rikstävling + mellan I lamaförlagen' Sw: : SLU tar i vinter åter upp en ny tävlingsform” på”. sitt omfattande program. Då anordnas FHämligen förbundets , första.” ri tävling ' mellan" amatörteaterlag, för övrigt troligen den första täv- lingen av detta slag och format som I: d med: "speciell inriktning på ;| ts iSverige ie ' +— Startskottet för detta stora krig; och. . probl kompliceras av den omståndig- heten. att man vid urvalet av . - blodgivare är hänvisad till så- : - dana personer, som kan väntas få stanna kvar i hemorten un- . der krigshandlingar. Area Åtgärderna. för .” rekrytering av blodgivare i beredskapssyfte måste därför ' intensifieras och bedrivas efter "delvis särpräglade linjer. De sakkunniga,som utrett frågan anser det nödvändigt att framhålla varje STRÄNG: "KATRINEHOLM. orm) En modererad lönerörelse ko mmande höst är 1 högsta. grad ett så det” svenska: jordbrukets i i föredrag i Forssjö och Högsjö lönerna, -för att anföra ett. grovt H eller 40 öre per timme och i det jav 'prisstegringar, kan det tyckas " väljer, "- Men ' genom "lantarbe jordbrukskalkylen grundade ko «det "senare alternativet : att jord gar skall tillförsäkras cirka 200 - z förra alternativet. Detta är lätta stegringar . på " livsmedel . ytterligt irritabla, För det andra är prislä- get redan ru så högt att ytterliga- re ”prisstegringar framför - allt på mejeriprodukter: ställer det svenska jordbruket inför uppenbara avsätt- ningssvårigheter. Vi är £ ny till.98 procent självförsörjande med livs- medel från det svenska jordbruket vid > nuvarande priser. . och höga konsumtion bland vårt lands:be- foikning. Marginalen till överpro-. duktionens -besvärligheter 'är såle- förbrukas vid yt prishöj- För det första är ytterligare "pris v deg inte stor” och .den marginalen | .sade :jordbr Sträng på söndagen: Därest ' lantarbetare- exempel, höjes med: alternativt 20 - senare ' fallet äts an till” hälften rätt likgiltigt vilken. s väg. man: tarlönernas nyckelställning i depå mpensationsberäkningarna betyder bruket vig” ytterligare" pri milj. mer : EU inkomster. te sagt. ä r överpro” duktionen av livsmedel en myt, sä- ger man, Man glömmer: vid ett så- dant tal det för oss väsentliga” Till vilka priser kan vi sälja? Vad har le behövande råd att betala? Det | är problemställningen. Och här- är dagsläget tyvärr sådant. att vi för våra, mjölkprodukter, inte får kö- pare som betalar ett pris som fullt täcker" '. framställningskostnaden. Därför blir problemet i en värld av Brist och dålig försörjning” trots allt ett överskottsproblem. Vi har i dag organisationer d av rationaliseri: r ningar. , . Överproduktionen är "redan ett faktum -. på -. mejeriproduktionens område. Efter de senarste prishöj- programmet, och vi får målmedve- tet sträva för. dess genomförande, komplettering och. "sammanslagning av :” ofullständi brukni di Dåligt k : jordars utlägg- d ningarna på smör har k nen. sökt sig över" till margarinet. Myndigheternas och jordbrukare- ran Endast 28 procent av fransyskor-1|: "na tror att den ”Stora Kärleken” finns bara en enda gång. 56 pro- cent. hoppas att få kunna möta . den flera gånger och det farns 11 "> procent inom . denna" grupp . som - medgav att de varje gång de är ' förälskade upplever just den ”Sto ra Kärleken”. Endast 5 procent av damerna — de tillfrågade var alla över 18 år — förklarade att de ännu så ' länge: inte kan ge svar på frågan, då. de just nu "först håller på med att samla er- farenheter med den Stora Kärle- ken 'och. dess mindre eyskon,.. vilken trafik. Hur har ni kommit över- på den, här sidan igatan? : - — Jaga är född rär, SLU-ORDF. "Kompensation åt låglönegrupper ; måste gå först . Den ekonomiska kris vårt. land. befinnér sig i tror jag: inte kan lösas varken av hö-” gerns' och folkpartiets krav på. högre ränta eller rege- . tingens :'skatte-: och prisför-' . > höjningslinjet"E dagens' läge >. borde man. tillgripa ett nytt N Pris- och lönestopp, 4 Jag” tror det; vore riktigt, att man gjorde upp en generalkalkyl för hela avtalsområdet men att "man därvid krävde, att de' grup- per skulle, göra halt, gom ligga före låglönégrupperna, Dessa blev ju förda bakom ljuset vid de -ge- naste förhandlingarna och måste nu kompenseras, Herr Larsson svarade också den del av. höger- pressen, som på sista tiden sagt; att SLU är ”borgerlighetens aöd- grävare”. Vi har nämligen 1 SLU tagit' mycket klart avstånd från socialismen, För oss går: indivi- den före staten. Men att vi mån- ga gånger ensamma får. kämpa : för de' små, inkomsttagarna som är talrika” på, landsbygden, faller naturligtvis inte högermännen på +. läpparna, Det parti, som mest be. rett marken' för socialismen är högern, ; som i det längsta sökt hälla sig kvar . på konservatis- . mens överllassbarrikad, . . Landsbygden rmåste få ett all- . sidigt näringsliv, Då skapas gläd- Je och trivsel och ges: möjlighet All .socfal : och. kulturell utveck- ljng, På så sätt skapas balans inte. bara 1 näringslivet utan även mellan bebyggelsetyporna, stad -— landsbygd, Detta är ett av:vå- ra dagars största Iinrik2spolitiska problem, I korta drag en ekono- miskt politisk handlingslinje som. vill autta, den Jenaktldes existens 9 a ning till beten och skogsmark. ger |; 088 bättre "anpassning av vår jord- datio- br : till behovet ' och .ner till Produktionsomläggning bör- jar visserligen ge resultat, Mjölk- vgmingen. är nu lägre än för ett sedan, Vår export av smör var under första halvåret '1951 större än under första halvåret 1950, men våra lager är trots detta 30 procent . större än i fjol och i det närmas- te uppe i meximal storlek, Förkla- ringen är helt enkelt den att kon- sumenterna med nuvarande smör- pris föredrar det billigare margari> net. Denna tendens blir allt mer de, framför allt sett ur jordbrukets synpunkt, ge ett klart försteg för en. typ. av. avtalsrörelse som inte i kompensationssyfte kräver ytterli-, gare prishöjningar på den ömtåliga mejerifronten. "Detta skolexempel "på att man inte genom -: den enkla :prissteg- ringslinjen kan tänka sig komma fram till en bestående ekonomisk likställighet mellan jordbruk och. annan. ' verksamhet "aktualiserar mad allt större kraft programmet; : jordbrukets. rationalisering. I dag kan man: våga 'påståendet att; den jordbrukare som "har ett i; storlek så fullständigt jordbruk att: han där har full sysselsättning med ' rationella och moderna bruknings- metoder icke är eftersatt eler” van= lottad. i jämförelse med i d rmärkbar för varje ytterligare pris-|. höjning och vetskapen härom hor-' likviderar det” gamla blodslitet "på "brukningsen'eter som endast ger j; och” en bbast innehavaren ' fattigdom ” "värkbruten 'kropp. - Att. jiedborgares plikt att i sin mån bi- dra, till landets försvar i. ett be- trängt läge; - När: det gäller åldern på blodgivare kan han hålla en så pass bred marginal som. 17—65 år. Vidare ; måste man väsentligt. öka -|Idet kvinnliga inslaget i blodgivar- stammen och i övrigt sträva efter att. enrollera sådana kategorier”av |? blodgivare, som vwid.krig alltjämt . | hållas samlade i hemorten,: Propa- gandan måste.' inriktas 'på kollek- tiv, såsom Röda korset, lottaorgani- går omkring den. 1 november," berättar SLU:s för- bundspregramledare,' | :red;'. Hans Davidsson, Malmö, ” Då. påbörjas. nämligen tävlingarna inom ,distrik« ten, som regel med krets=- eller Zzontävlingar ” som förspel. till 'di- striktsfinalen. Sedan' distriktsmäs- fare korats, vilket” skall 'ha' skett |, på senast: i. mitten” av” april” 1952,, tår fikstävlingen vid och finaler, i: "den |. ävgöres,- vid; nästa, års förbunds- stämma, då alltså SLU: S bästa amar. törlag, koras.” ! Distrikten -. ordnar var: för sig tävlingarna” inom. resp. distrikt och avgör: givetvis också om man över- huvudtaget skall "vara med i” täv- ling in; Med hänsyn till: det intresse son. 'redän, "visats, vågar: vi, dock att alla. distrikt blir med. : 'med står tävlingen. öppen för alla förbundets "amatörlag. Av- delningarna får förresten gärna an- äla'flera än ett lag, om. de: vill or" att: denna: lovande tävling sationer, fack föreningar m; fl.” >; i , Slutligen, (måste rel iyterknger e i ökad” omf riktas på: smärre samhällen och andra . orter på landsbygden, som militärt sett är mindre utsatta: än stora städer, Då de stora blodgivar- I centralerna' under, krig ofta kom- . jmer:att vara belägna på sådana or- ter, - är ; det nödvändigt "att kring dessa 'söka få fram så många givare som möjligt. vå 4 Ersättningsfrågan kommer i ett annat läge, när det gäller FRA idrotts- k att få mycket stor anslut- ning; Målet är: minst;'ett amatörlag | il varje avdelning och varje avdels ning "med: i tävlingen... >... & " Tävlingsreglerna har: gjorts m: ket: ”milda”: för att. ge. avdelnin- gar med små och 'stora resurser li> ka "störa. möjligheter'” att” delta: Amatörlaget: deltar; alltså med val- fri' teaterpjäs: om lägst 20 minuters och högst en timmes "speltid, anta- let. '"méedverkärde , är valfritt, och samtliga, medverkande måste. vara medlemmar i avdelningen — det är egentligen allt; Närmare upplysnin- gar on tävlingen. Jämna? av di- ring av blodgivare i b te. Man bör kunna utgå från, säger de sakkunniga, att.det skall vara möjligt att bygga upp. en. :bered- Under krigstillstånd | "eller > vid krigsfara Kör :dessa således. kunna få tappas på. blod. utan att "de ers. håller. pekuniär ersättning härför. Med tanke på det stora behovet av blod redan. under, normala, fredliga förhållanden - anses det emellertid länte vara. rationellt. att hålla den sålunda uppbyggda blodgivarstam- 'men i reserv enbart för krig, utan 'den bör kunna ' tillgripas i viss! ut- sträckning äver för att” tillgodose [behovet i fredstid. Därvid anses det [ofrånkomligt att lämna dessa blod- givare samma "betalning : blod som övriga givare erhåller. N -Blodgivarrekryteringen. skall: så- lunda bedrivas med; tanke... på transfusi ten: : i såväl möjligt realisera detta program, är såväl ett samhällsekonomiskt som speciellt jordbrukareintresse. fred som krig. Någon strikt. skill- nad. + häremellan. anses inte. böra "upprätthållas. | i Ti ansporterna av. vilda djur 7 av vilda "djur, utsläpp "Bort med : av. olja från fartyg inom: 50 sjömil från land, rådjursjakt med stö '. vare, vårjakt på sjöfågel, ritualslakt utan effektiv : bedövning, för= . i bur och. luftbössor! > säljning av våra. vilda : Fram för djurskyddsundervishing i '.> vården av hästar i skogsarbete, I sörernas kapacitet! så ungefär kan man ”sammanfat- ta "de planer: och önskemål, 'som sekreteraren i Sveriges djurskydds- förening, 'major' Bertil. Funck, 'ger uttryck åt i ett uttalande i Med- ;' borgaren, Ett av, de mest framträ- |: ' dande önskemålen, ett; modernt |+ djursjukhus i Stockholm; —" något . liknandé det som redan finns'i Kö- pb måste” av kända: skäl ällas - på én oviss framtid; . - penhamn: För ett :dj vänligt: folk -som- det och Problemet är de många ofullstän- diga jordbruken, . vars . brist. på areal, jord och skogsmark inte ger underlag för rationell, voch. jämn sysselsättning, Det torde. nu'stå klart -att dessa inte - kan " hjälpas fram + genom, "ytterligare Prishöj. ningar, ' Man, brukar vid dessa. diskussi ner' föra. fram synpunkter, om..att' titvsel i fräfnsta rumm övertygad om att om' dessa "krav beaktag finns de, allra 'största' förs utsättningar 'att hålla vår? de Kraftig mot infektioner, SLU vill befrämja det. int "ella samarbetet "för att försöka kan” vi' misslyckas många gånger men” då. måste vi försöka på nytt: i: För SLU:s del 'kan jag löva, att vi : skall aldrig spara 'osg i bemödan= . det ' om att, komma närmare det mä som heter trygghet åt männi- skån, befrielse” ån nöd och fruki tan, 0 rbokrati levande och > motstånds-: skapa en bestående" fred, Måhända; jär KOM Joksuker” ka finns det" emellertid. myc- ket annat att ta itu med på om- rådet. Exempelvis. transporterna av vilda djur: Djurskyddslå stad-' skolorna, bättre. kontroll över. . humanisering av 'renslakten, be- tryggande brandskydd i stall och Tadugårdar, djursjukhus med' ut- bildade veterinärer, kontroll av hi undaffärer och des s ki hundäres-; ? VN a . KE med ty åtföljande röker för ”ola= ga jakt”. på: småfågel: och olyckor bland både barn: och vuxna. i AR NH SS RN a Lappaxna: tycker om," ”sakety- ;killer?” + nu Till. de: större? arbetsuppgifterna mil från ”Jänd,' vilket. är” en internationell '- ankelägenhet i kringflytande” "oljan från fartyg vål- lar” varje år. oräkneliga sjöfåglars död, med olja och kan inte flyga. - — För gar förbud mot att forsla" omkring vilda djur i ' menagerier, : men så snart djuret påstås vara dresserat "får det föras omkring , under: de " mest. pinliga förhållanden, Plågan "blir dock" inte mindre därför: att djuret, lärt sig gå på bakbenen el- . ler hoppa genom tunnband, Pag Viktigt med djurskydd på, : skolschemat: RN Ett stort önslemål, -som vi hop- rverkligat inom en snar i är att undervisningen sd djurskydd. måtte beredar; plats" på skolplanen" :samt att detta ämne även ; upptas i .skolradioprogram- met, Många. lärare har visat stort intresse för. detta. prolekt,” Vidare "söker vii samråd med Sv. jägar- förbundet .och andra 'sammanslut- ningar få genomförd en ändring av nförordningen för att få! bort att åstadh en! av rehslakten bar . föreningen agiterat för ' användande av, & 'k. . safety- killer, en slaktpistol, som inte kan missa och som, lapparna visat. stor förståelse för. 3 or än Skäktningen. .våller timslånga” lidanden | ” Slutligen erinras. om att. ritual- slakten blivit aktuell igeh. När det för. några år sedan" bestämdes att djuren ; skulle: .bedövas även, vid skäktning trodde man att djurplå-. geriet ' vid : denna slaktmetod: av- skaffats, En undersökning nyligen har emellertid visat att den: gas- mask som . användes. ej fungerar, varför djuren; fortfarande får un- dergå timslånga lidanden utan he- dövning, +. Det är, säger major Funck, . så mycket 'sorgligare -som ju skäktning är förbjuden i t, ex. Norge och vi alltså, måste släppa HIl djur även, för exnort av. skäk- 'och fiädort” Ör sömt, pisto= ” minderåriga L kört till doita Jarid. -J om. tillverkarna. 0. s:v.' och hör: även förbud, möt oljeutsläpp , of rtyg på mindre avstånd. än |, De.', får fjädrarna indränkta | -:- erg och är avställd vid DA" lan trik ådet; : i: tidskriften Programråd: samt i SLU-Bladet, 1 Amatörteatern” är ju 'en ut- märkt form "av "ungdomsverksam- het,” fortsätter" hr Davidson, och ingen. SLU-avdelning är så liten och svag att man inte kan få till stånd ett, amatörlag, om! man verk- ligen vill; Vi hoppas och tror att den. här tävlingen, som säkerligen blir ”ett uppmärksammat ' inslag i den kommande'vinterns” verksam= het; skall medföra. en. kraftig såväl kvantitativ! som-'; kvalitativ upp- ryckning. äv: amatörteatern "inom, SLU.” Vi har idel goda. erfarenhe- ter den. riksomfattande: prö- gramtävlingen. 1948/1949. Ben: här i j UR kommer kanske 'att på sitt sätt gö- ra lika stor effelct; Det'har ju visat " "mycket lämpligt 'att tillämpa tävlingsformen. även "i" den. mera kulturellt betonade, delen av. SLU: S 0 tund (MHF) kan i dagarna se till- å ett .21-årigt arbete. för sj baka. p "I höjd ”rafikkulfar. 'och "ökad nyk- Iterhet'i trafiken och har till, kvarts- [9 Förhållandena i i i Sverige i 1”. I : Med m/s. Gripskolm, på å resa mot United States och sitt andra hemland, befinner sig nu ser. snyggt och prydligt. ut :-både i städer: och på landsbygd. Och jag ' | måste erkänna att jag blev' varm sedan några dagar mr och mrs '|om; hjärtat då jag under en äv! vås: Amandus P. Andersson, - Efter . Ira första. dagar i Okome fick'vard, . ” 55 'års bortövaro: ha de under "|! med vid avslutningen. i i folkskolan, ” ett par månaders tid gästat sitt och då fick se- alla de välklädda, gamla " hemland, ' besökt siha |sk Det var juralldeles som > barndomsbygder och. fått kän- . - nå sig välkomnade av släkt och : " vänner. De ha också passat på. "att resa Sverige runt för att" samla: intryck och minnen här- Jfrån, kära minnen, som de nu: 2 na 'göra jämförelser med: min egen skoltid; 'och jag måste säga; att jag : är glad att ni ha fått det N I flera avseenden, har pi t.' . kommit. längre. & än vi, Er 'skolbarns= | ing-t, ex, I- Amerika: få ju också: "barnen nat i skolorna, men . föräldrarna få själva: betala; för si=. ' äl. "sig berikade” avi T i Amerika, Jag måste ju I tankår« Nn karepojke i' Anderstorp i Småland. Redan "i konfirmationsåldern. bör- jade: han ''se- sig om efter: inkomster: att "hjälpa :upp'det gemensamma hömmets ekonomiska resurser med. Västsmålänningarnäs'". företagsarn.- pmycket: har” omtalats, hade 'redan av dessa erhöll unge Andersson ar- hetsanday som, under" senare år så|- runder "1890-talet börjat 'spira” och | : ge löften, och i Anderstorp ge- upp I hov till mindre industrier:'Inom en]: tia 'barni' De. obemedlade. ha också möjligheter att få äta där; men det är 'då ' sotiala' hjälpföreningar” som ' träder emellan; och det, blir ju inte så "bra. som ' , Kostnaderna” bes. Stridas lika för all " Ja, säger: mr. Andersson, jag har i -många ' gånger förvånat : mig över att svenskarna under senare år ej' « | förd, öra arnas Helnykterhetsförs v bet: fer is ed” inkomsten ne hat fyllt. den emigrationskvot;.som, ". lingén: drömma, om ameriksabiljett har 1 för svenska, och de stora. möj Heheternas land; » ni ha det, så förstår jag det bättre H :Amerikabi ett "Kostäde” soc RÅ har det så. bra. Pumera,” sån vi bana 32 dollar” ; äro annars rs mycket uppskattade: bås 'Ameri abiljetten"; kostade" då 32" de som arbetare och som; förmän £ dollar eller bortemot 100. kr. Som Anierika. Så, är ej förhållandet med 20-åring. tog han, farväl av. sin små- folk från”alla nationef;; "italienarna. , ländska. hembygd: och. gav sig ut,t. ex, släppes: ej. in, då det: visat på det stora. äventyret.: Resan gick :sig; att de ha svårt för att klara över-..England, , och Nordsjön 'gav- sig: Amerikanen, Tespekterar: också hårdaste påfrestningen. Båtarna gav. Sverige. för att landet under hårda föga komfort,. och: det hela' påmin-- tider ' "ändå försöker: klara sig själv ' de mest om transport av boskap; utan att beom hjälp; och. självt Från, Hull. till Liverpool, blev: det" hjälper” så långt det förmär: 1 NI. järnvägsresa, och så tog den. 6 da- måste ju, med era sociala: vid. I det störa landet var: Hart- ha'också vi.därute” Under: huvas Connecticut, vår landsmans' rande. förhållanden Propageras: det. de” skall sätta" in": did mål, och i denna, de många sven- i Amerika för att ärbetärna i skarnas stad, har mak And stora föret: son alltjämt, sina. bopålar. / arbetade mr Andersson i en cykels ökat produktionen för landets, bäs=". verkstadsföretag, där han under 28 få 6 7 på « sina pengar. i .räntoj år hade anställning; de senaste åren "'"£” : 2 söm" förman. I Hartford fann' han; | Koreakriget. ärks' väl: också sin maka; född i Okome i . ”Intervj uaren. kan. ej. hålla. I Halland och. ”anländ/ till. Amerika "med , frågan ra käka e hösten 1899 - : i I Mr Andersson är nu 75 slutade år: 1946: sin: anställning. : tagit hand” om' dem, Men” alk" Hans hustru är 68 fyllda: Ingen av beklämmande dödsanrnönserna. itids' makarna har” sedan utresan" åter-"Ningarna" över dem sor fallit: ock; sett (Sverige. och "säkerligen emot< vYorgen i de familjer, som fått släpa I ;'pa till sina unga. söner, der" märks, ' ”allå. Måtte det snart bli fred: de i vårt gamla hemland under 'de” som. ae sedan vi reste; det visste ee forskning Bostäderna ha ju dord "Den tid. som vistelsen. I Svex - också här blivit bekväma och allt:? rige” "varat, har varit både rolig och - 'Tå sekeljubiléet gett ut en” | skrift som inte : enbart ' innehåller förbundshistorik utan också en all- uppslagsverk. och ”Jextkon'. av. engelsk. män översikt över mo ut- veckling samt en hel del andra för motorfolket: nyttiga uppgifter: som inte” är så lätta. att; finna samlade på annat håll.” a "Namn; data, märken” heter ett kapitel : som . handlar "om "bortåt hundratalet mera kända bilmärken deras" historia, + emblern," uppgifter i ett annat kapitel ”Visste Ni att.;:” har uppgifter av historiskt eller kurio- sabetonat innehåll: samlats''— det . jär faktiskt en rätt rolig och över- raskande . läsning. .”Litet > lexikon” utgör "översättning av: amerikanska och engelska motortermer: som inte är så lätta att få tag på i. vanliga I' Amerika kör :vi. bara bil -varthän, vi skall, : säger: mrs Andersson. VI kände ju inte heller till :att:å - språkiga. kataloger och «tidskrifter. Ett. kapitel '””Alkohol "och trafik” handlar om den moderna forsknifi. å - området : och. ett. anna! Fad äger lagen” om den hittills-. så ;vi fick bli utan till att bö varanle- lagstiftningen. för trafiken med, skrattar .hön. Vi reste Göta: i Sverige. Till sist bör också näms: kanal till; Stockholm, en underbart. nås sen: slående": bildkavalkad ”Då resa. Men. mest oförglömmelig>var och nu” som ger hela: den tekniska midnattssolen uppe, i Kirusia, Med -. utvecklingen på motorismens om= flyg? kom vi” äl Gott an sd; dj råde; i ett nötskal ..;. råd med -M; att. utgives på. Fader Sm OK i'kyrkan i Visby; Sina flesta dagar +; Aas, 87 den tid sverigevistelsen. värat ha, värd pitt pris. RA dö" tillbringat. "hos' mrs Andersst När Iman "talar om Svinskå | ', skådespelare i Hollywood tän- ”kér man ju. i första hand "på sådavia namn som Greta Gar- bo, Ingrid Bergman, Signe Ias-" 'so, "Viveca Lindfors, Märta To=" "rén, och Alf, Kjellin, men det Här på senaste tiden också kom- "mit fram ett' nytt” garde film" "stjärnor av. svenskt ursprung, "skriver den kände filmskriben='- ten" Hollywood-svensken Leo> "nord Clairmont i senaste num=" ret av : American Swedish” Monthly, som utges av svenska . handelskammaren ir USA;. : En'av de” "mest lovande är ; Nancy Olson, som medverkade i den Os- cär-belönade filmen Sunset Bou- levard. Hon är dotter till en svensk- amerikansk . läkare i Los. Angeles. Ett. annat uppmärksammat namn är Gene Nelson, vars fader heter : Ov: svensk stam i ; Hollywoo i - filmen via Sonja Henies' isrevy. sitter-i sitt vackra. hem, därute. "syster och svåger. i Ulfsbo I'ORom samt-'hos mrAnderssons' släktingar. 5 de: känt. igen..i sina: resp. hembyga-. ” der, men mycket har förändrats till . det bättre. Minnet av allt kommer att. dryftas då: de i lugn' och. ro - Han har spelat med i sådana. .stor=" Kanske då' att minnet av filmer som The. West Point Story" kust, som i gråblått. .sommarkvälls= : och Painting the elouds, with sun». .dis tonade bort: vid synranden, shine. + s stämmer dem till stilla förundran H "Peter: - Hansen är en ”Hredje inför hur kär. hembygden är" för . svénskättling, vars namn börjat sy- "människan långt. in. ålderdomen ; nas alltmer på filmduken, och, det dar. ” allra senaste tillskottet är den 23- 7 årige John Ericson,, som gjorde en - uppmärksammad insats i'den i Ita- ; lien inspelade filmen Teresa.” Den hittills mest kända av den andra; . Blan d de” mi märkliga d djur, Som ex= I Holly | tyget. ”Galathea” för. wood är väl t. ex. annars Richard med sig hem är en väldig snigel, Widmarlc, född i Sunrisé i Minnée- som. har fångats på ett djup. av. sota, som kom: till Hollywood. via 3,000 meter. Snigeln är 30 om, lån : ' och 15—20 cm, bred, och kan sim=. ' Bland, andra "svensk klingar; SOM ma. Det är första gången som 200" gjört-sig: ett narhn i filmstaden kan logerna 'på "fortyget har” sett ' en. nämnas Dennis Morgan, vars verk-- simman de + snigel. . ligå namn, är Stånley: Mörner, Jeff='" rey: Lynn: (Ragnar Lund), vars förs ;. its äldrar är från Linköping, samt sjö" > Om "man använder code 0 kaptenssonen Leif Erikson, som står det: Fienden angriper på hög= a stygplansfabrik, Nelson, a kom till. gjort flera goda prestationer i ka- ra flm "on, End förstärkning - ins ” raktärsroller, > " I nan det är för sent! ..-. ie! åa gar långa 'sjöresan: över Atlanten ner, få rätt dryga Skatter, men det, kunde markera sittplats' på tåg ny i. Anderstorp. i Småland; Mycket:ha vissa” fall bättre” än it "USA - emigranter. Noy sedan. jag; sett” hur | fabrik men kom senare till maskin-. ta. ' Så. sker också, och arbetarna. . Lå I "våra: kyrkor beder vi för. dem i : Ankot Jr i AMAAA GYNNA LAHOLMS TIDNINGS ANNONSö ÖRER! I A ASA MAAAMANAASAARANAAANIAASANE ob eZ AMRA NA AAA ANA AAA AANARDARA AMA AARNA 'Första' besparingar. i' företågen, där' de hå. > > ' åren ," (med, sina, språksvårigheter) anställning, för att .därigenoni få äv " f AÄMSAAKASANSA NAAASAASAA RIAA AA SAN NSISÄIDADAADAAAD IN, SASAADASAAAAADSASADAADAAAANAADAAADAA.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.