r (a Yrevrererv v "Såsom våra Jäsare kanske "Hört I >radions nyhetsutsänd- ningar: har man 'de senaste dagarna i Skåne at Jän och 7 å Ängelholmstrakten,] där agronom Nilsson på månda- gen företog en resa.. Jordbru” kets vetensl är på Jakt en; ny hittills tydligen okänd form av. växtsjukdom , kallad |” "> svartrost. ”' Denna' har svårt angripit -vetet och man ber . :farar, att veteskörden i Skå- ne. till följd härav kommer att bli femtio procent mindre än beräknat. Tyvärr har det visat sig, att svartrosten bör- "jat, härja även i södra Hal- > land. Här har: angreppet på . 'vetefälten ” konimit - mycket > hastigt och skadegörelsen syr nes vara betydande; i ältar "Tyvärr r. det en ällvartig |! historia, . . säger +; lantbrukare "Valdemar: Persson, . Tjärby: Ängar, :- Laholm. :. Jag | .. har" ungefär tjugofem” "tunnland jord. som, besåtts "med vete, och H " angreppet av svartrost är svårt. > Blir: det halv veteskörd, 'så är "jag tacksam. Men 'som. det nu ser ut; finns det risk för att jag j sig med. ännu mindre sorter v vete har bli- wit mest utsatt. ; : Svartrosten angriper " strået : "Hos . senare " vetesorter -:; är ”. kärnan ännu int - nämnvärt . utbildad. om strået mer eller. mindre för” störes, -. -kan. ju axen inte växa och : mogna ' på ett tillfredsstäl- lande sätt. Ju senäre "sorten är . desto sämre ' blir alltså skörde- resultatet, där. .svartrost' börjat . härja. Själv har jag bara vårve- i te; men: "efter vad jag i "dag fått Za veta, "är även höstvetet här i "trakten angripet, av ”svartrost. + Skadegörelsen "har synbarli- "gen "skett den senaste veckan. Mitt vete är avsett för kontroll- ” utsäde, och 'för 14 dagar sen >, besiktigades fälten . av agronom ' Fremberg från Lantmännens ob A grn LEDAS LIA LLA "Då märktes ingen svartrost. För en vecka" sedän. besikfigades. de av” agronom Sven Tiberg från "Getinge. Ingen": heller 'då kunde "någon. svartrost iakttagas. i sammans har. således hänt på en . vecka. : Då det i går blåste, rök. veté- "fälten av svartrost såsom rågen' sz brukar göra. när den blommar. ;- Tidigare har jag "aldrig sett nå- got. sådant på. vetefälten.;. i ex exakta. ökadegörelsen: kan ännu inte fastställas. Först om : 14 dagar—3 veckor börjar hugg- ningen, och först vid trösknin- gen. kan "man" få faktiskt be- sked. Mycket, beror ju på om . Svartrostangrepp fortsätter - under de kommande veckorna. : Även i 'Veinge-trakten har " man ' konstatérat svartrost, en- - ligt väd- lantbrukare" Emil Magnusson, Bölarp, om” talar: på vår förfrågan, « Han anser det dock omöjligt att än .åttala' sig: om” sjukdomens" ut- >; bredning. Det. är givet, säger .. han, ;att svartrosten -sätter ner skörden. Men i -vilken grad kan man ännu inte avgöra.” Här i I Veinge ser axen fortfarande -ut som om inget 'sjukdomsangrepp| I « förekommit, omtalar han och tillägger, att.han aldrig tidigare hört eller sett, att svartrost upp? trätt i trakten; ” En helt ny form. av rt ”rost”? "Det är enligt biträdande jord- ”brukskonisuleston i: Kristian" stads län, agronom Otto. Nils” - Son, Tomelilla, en helt ny form av sjukdomen som vetenskaps männen står frågande inför, Angreppen "märktes :i mindre Gaetining för fjorton dagar -sez dan "och konsulenten anmälde saken ' till växtskyddsanstalten i Åkarp, där man först antog.att det rörde sig öm brunrost;,: ef- fersom den skålrostsporform av svartrost, - numera är så ' gott som: utrotad i dessa trakter, «55 Det "uppstår svarta gb” av svartrostsvampens... « gommarspo”, "rer framförallt på vetets strå .> och blad, men.även axen. har börjat angripas. Svårast har ös- tra Skåne härjats.' Sjukdomen "har visat sig också i Malmöhus MECOFEC -och |" : Allt- : vilken man, tidigare] Ut känner till; endast. sprides ge”, nom berberisbusken och denna|pe efter sjukdomshärden: | De ' stora svartrostangreppen före första: världskriget lycka" des man stoppa genom åtgärder mot berberisbusken. Man: upp” manade jordbrukarna : att: utro- ta berberis 20 meter från åkrar- na. Detta hjälpte tillfälligt, men då utrotningen avstannade spred sig ' svartrosten : på niytti” Nu finns "det. lagbestämmelser om att utrota berberis. och: man har hittills - ansett att då berberis” busken ; är. utrotad är 'svartrost på säd" inte något problem. "Prof: Åkerman: En: .. ytterst allvarlig sak. .: Det råder inget tvivel om att det. förbluffande: häftiga svart- rostangreppet: på vetet över he” sak,' säger vår främste vetekän- nåre svalöfschefen "professor Åke Akerman. Hur det går med vårvetet är det kanske för tidigt att säga, men för höst- vetets del: — och, således för den” vida . större skördens — kommer angreppet så sent; att skadan. blir mindre! vv :.s svärtrosten ' -har ” kunnat över- vintra med hjälp av någon an- nan, ' kanske inte "känd, värde växt? cs '”— Det har. jag 'svårt för att la' Skåne är en. ytterst allvarlig |. tro, och inte heller finns det väl något" skäl- att. anta, att det nu rör sig om ny:form av farsoten. Nej, jag är snarare. böjd för att tro,' att 'fjorårets sommarsporer av svartrosten har lyckats över: leva" den milda vintern" utan att passéra Berberisbusken; 'De gör. så i sydliga och mildare klimat, där: heller: inte utrotningen av: Berberis ' utgör något -hjälpme- del'i' kampen ' mot svartrosten. -En mycket intressant 'iaktta- gelse har vi redan kunnat göra här på Svalöv, nämligen att det förefinnes' mycket stora skillna- der i olika sorters resistens. mot svartrosten, Man har ju ' vetat det förut, men nu har: vi ståen- de vid sidan av: varandra sorter; som är helt'förstörda,' och andra + | som : inte alls angripits. ”Det-är värdefulla .' presenter : för: "en växtförädlare, och dem” skall vi nog ta vara på. Krigsråd hålles” i dag.. i dag torsdag har plané" rats ett sammanträffande mel- lan experter” på området i Svar löv, där "läget, efter ' då inkom- na rapporter skall granskas: och bedömas."::: Professor Åkerman, som £f. ö. också är ordförande i Statens växtskyddsanstalts' sty- relse,'. väntar "då . hit- anstaltens chef i Stockholm, fil. 'dr T. Lind- fors, . "assistent: Lennart Nilsson vid. filialen i Åkarp samt en rad andra kännare av det: a'lvarliga |" problemet. SOMMARMINNEN. De "Hade "redan. packat sina kappsäckar och gingo nu en si- sta: gång och liksom togo. av- sked av alla de kära, kända stäl- Iena. --De - hade "klättrat" uppför berget bakom 'stugan och blevo stående ei ”stund för att se ned på den lilla torpstugan vid'sjör viken, som varit deras hem un” der " den korta sommarledighe- ten. Nu skulle::de båda: tilbaka till: stenvärlden, till staden där i de hade sitt arbete; de fingo var ra" glada, att de lyckats få sin första semester - som gifta på samma gång:"” - . Sedan gingo de stigen hed ger, nom: ;skogen,' fyllde - ännu: en Igång sina lungor i : djupa ”ande- drag med en kåddoftande; friskt kyliga : luften 7 under ; "de höga granarna : — och när de trädde ut ur skogen låg sjön i hela" sin vidd framför dem." ,”, Sist blevo de stående nere på sin badstrand, vars vita sand än- nu bar, avtryck av. deras .krop" par. '— Det är Hedrigtt sadé "plöts- ligt Ulla, Hon sade det högt och häftigt. Och" då Åke förskräckt såg -på henne, återtög hon ännu trotsigare. -- Det "är nedrigt! — Att bara få vara här. fyra fatti- ga veckor, just så länge att man börjar: känna sig riktigt hemma, oh så vara tvungen att lämna RE "hade själv tänkt något liknande” och" ämnade instäm- ma. Men så'upptäckte han att Ullas ögon stodo fulla av. tårar, Han förstod ”att han måste trö- sta, att han var tvungen. att sär ga något som räddade deras 'si- deras > ljusa ' sömmarminne o grumlat. a —— Nej, det & är r inte slut, sade li han. "Det är: en morgon som nu även när vi inte äro här längre. Sjön 'glittrar likadant och blå- naden där borta över åsarnå lig- ger kvar. Allt förbir som nu, o- förgängligt — också för oss. Om vi förmå bevara det i våra hjär- tan ... Jade han till, när de rer dan Börjat gå tillbaka till stu- an - för : att invänta skjutsen, som, skulle” föra. dem till statio- Och en dag litet senare blevo de båda satta på prov. När Ulla råkade hon bränna. -den' med jär- när hon sydde den. Det mjukt fallande tyget med sin djupblå "Tlägget, sta timmar" här och bevarade l” skulle stryka sin blå klänning, : net, Tröstlös stirrade hon på den - brunsvedda fläcken.': Hor hade ' varit så glad åt denna klänning |. färg "förde. liksom "i" minnet. nå- got. mjukt och" vederkvickande — ja, det” ”Jiknade;'« det Jlikna- de-:- deras sommarnöje när den. blåhade” av en bris en "strålande .solskensdag:' Och ;en "sådan -var det säkert. där ute i dag. Hon mindes den första dagen där då hon häåft den. blå klänningen på sig, när "hela ”semestermånaden låg framför. dem .. Jag. 'måste försöka sta in på tyge så fläcken blir dold; tänkte" hon;: "det skall nog gå" bra, Och med nj tt xaod grep hon sig an — + Åke. hade: också. fått. n: fö middag :-. på ». kontoret. förstörd, Han hade letat efter. en pappers-; lapp” med: några adresser;- som han nödvändigt måste ha. fått 1 Han.: kom : ingen vart. med: sitt arbete innan han fått" tag i: äd- resserna, "och; han" frambesvor; alla avgrundens andar under sitt fåfänga”letande, ; Nn "När han för 'väl Hundrad gån- gen +' lyfte - på ; skrivbordsunder- gled . emellertid" lappen plötsligt fram under: det, fånga- des av vinddraget från det öpp” na fönstret och flög bort: efter golvet.” IN Det var "något i; dess mjuka, glidande flykt som gav Åke en sekundsnabb vision av segel och fågelvindar, av öppna vatten och fri' rymd. Utan häftighet gick har bort 'och tog upp pappers- Japperi .'öch” tog sedan raskt itu med att hämta: in den. förlorade arbetstiden, + 77 = När han kom: hem inl midda? gen hade -han med sig en liten bukett ' skogsvioler, 1 som han köpt på torget. bv — En hälsning” från vårt som marparadis, sade han, "> uu nvs -— Har du också varit där ute dag? frågade hon och böjde sitt ansikte; ned: över blornmor- na, — 2 Ake Iog heimlighetsfullt Du' må tro att det var vackert där. i.dag.. Minns du tallbacken borta vid bäcken där vi plocka” dewioler? » — Minns du? = : Deras ' händer "möttes ' över middagsbordet, och de logo med: fuktskimrande ögon mot varan- dra. os cc föÖror aVNEG vid de | "allra" flesta 'motorcy- " kelolyckor har farten varit för ” hög — . KÖR VETTIGT! + "ibland" frågan:'. en n jättesocken i De debatter som”; upptagit ganska stort utrymme inom sö- -| dra Sveriges kommunalfullmäk- tige, nämligen kommunsammaän” "I slagningarna, har knappast va- ”I rit märkbara i den norra lands- ändan. Uppe i Lappland t. ex. där vi har socknar som är lika stora' som landskap i södra 'och mellersta delen av landet har man faktiskt inget behov av att söka sig samman i och för sam” manslagning. E : För: att nämna ett par. "éxem- pel . som i . någon mån belyser vidderna i vår horra landsända skall jag "ta Jokkmokks 'kom- mun:'som är till: ytan den' stör- sta” inom landet med 'sina 18,143 kvkm. ”He!a' Värmland skulle kunna rymmas inom denna yta. Två "andra :- exempel 'som -inte kommer. långt. efter 'är Jukkas-|P järvi kommun, inrymmande ; Ki- runa stad, med en yta av 13,180 kvkm, och är likå stor som Skå- ne'.. och . Blekinge tillsammans. Arjeplog; ; med. en yta lika stor som, 'hela Uppland eller 12,976 kvkm, ” ligger "heller. inte i Jä -| precis. : Det" är "inte småsaker detta. Men. "det är. tvivelsutan av behovet emedan denna lands ända. är så glest befolkad.' För att: hålla oss. till Jokkmokk kan det. vara intressant att veta att det; £'. n. Jever omkring 9,000 rofnå'” om invånarantalet är lite svårt: att säga exakt just nu då det är. en. del tilfälliga anlägg" I okkmokks socken. är ur mån- :18a synvinklar, intressant. ; ; Man beser "inte" socknen på: en eller två. dagar, i Här finns områden som man inte kan komma: fram i: med "motorfordon av vanligt slag: Det finns' byar. dit det 'in- > leder'” annat än gångstigar ] och vattenleder. Det finns; fisk- rika fjällsjöar som lockar. turis- ter på somrarna. "Sjöar som lig- I ger långt: upp i fjällvärlden. dit man helst åker im dens' förtskäffningsrhedel = = Hy- get Från Luspebryggan — eller ”Luleläspen”. söm ;det i dagligt tal” heter ':— går dagliga turer med "flyg "upp "till fjällvärlden med den vid det här laget väl- kända fjällflygaren kapten Gun dersen vid” spakarna, när: han inte är ute och letar efter! vilse: gångna "turister: Häruppe” bland :I de 'Jokkmokkska fjällen. strövar lapparna omkring på sommaren med, sina. renar. På. hösten drar de sig. nedåt förvatt i det mer låga landskapet: isöka” betesmar- ker'åt sin hjord. Man ställer. sig 1 Var den första bebyggelsen i; häruppe” lapsk. — var ' det ” ”samér 'som först tog denna '' Tandsända - i besittning? Historien. ; förtäljer" att” det inte så skulle vara fallet. På ett:ti- digt stadium fanns' "det ett folk der: "benämningen 'stalofolket. Stalofolket levde även sedån sa- merna kommit - hit... Tecken ;ty- der. dock på att germaner var häruppe .i innan "samerna. :' Detta skulle vara redan för 2400 år se dän i runt: tal: Det var emeller” tid inte : länge som . desså 'stan- nade här utan gav. sig äv från dessa" Arakter. igen, Sedan .kom samerna” och med dem -den .bo- skap som hör samman med: de- ras liv och” arbete. nämligen" re- narna... Det : första skriftliga. beviset på bebyggelse . inom Jokkmokk "| härrör sig från början av 1300- talet.' Från samma tid finns' det ”]tecken . som tyder : på, att det fanns en handelsväg från: Luleå och upp". till: Tyfjord i Norge, vilken gick över Kvikkjokk in- om Jokkmokks socken, I Kvikk- jokk "har det funnits en hytta där man" smälte rmalm från" sil- vergruvorna .. i | - Sirpajokk ' och Alkavare, Jag har en gång hört en' man berätt? att här ha gått 1200 'renlaster malm från 'dessa gruvor till Kvikkjokk, Det var besvärligare på. den tiden att frakta malmen. än nu. Det talas mycket . om "att lappkvinnorhna fick lasta malmen i akjorna, mer dan styvsinta fogdar körde på. I början av 1500-talet: börjar Jokkmokk .få lite . :mer, kontakt med yttervärlden. Den första skolan tager: då' sin början, Man har ingen lärare på .den 'tiden sbeciellt för det ändamålet utan undervisningen ges av en präst vå 4 7 Trp 0905050000 ANNA NN0 SE NNNNN RN NNNN INS SIA dee CO METLER sia i ” KASK il här som levde häruppe som gick un-' hör med gamla anor | som är bosatt ända nere i i Bred- åker. utanför Boden. -: Det. var långt! för honom att ta sig upp till Jokkmokk när han skulle ”skola”, ' Den "första kyrkan byggdes år 1607. Musiken i kyr- den .medels | psalmödikon ett slags . "stränginstrument" som är ven är känt i de södra delarna av landet. 1880 beslutar man sig för ätt skaffa en orgel till kyr- kan och, för den skull börjar hundskatt. ätt ; upptagas. ,: Skat-|' ten blir tre kronor per hund in- om socknen och samtliga dessa skatteintäkter går till att. eta” la -orgelköpet.:. Jokkmokk .- blev socken: = är 1707, Fem å år tidigare hade gruv- driften upphört vilket i sin tur för med 'sig att trafiken här up” ">. blir mindre. En skrivelse från. 1708. påpekar att vägarna försämrats till den grad att det |: nästan ' finns: bara skogsstigar kvar. Man förstår att det ställde sig, ganska : besvärligt. att hålla färdvägar & öppna på den tiden då befolkningen var yttrest gles och avstånden : blev. ännu värre än nu. ; När. 'människorna behöver komma tillsamman för att köpa och." säja. varor . som de var tvungna till för att kunna leva så gör de alldeles som i övriga delar. i landet: Man samals'till . | marknad; s Den första markna- den inom socknen hölls i Vuol- lerim, . söder' om "Jokkmokk, . år 1605." Senare: flyttades markna- den ;> till ” Jokkmokk. som" blev socknens ;centralplats. , Ännu i dag håller man marknad i i Jokk- mokk två gånger om året. När” man "idag kommer till = | Jokkmolck "möter man : ett soligt och ljust samhälle,' Fint: ansade trädgårdar " som. ger. ifrån sig all den prakt som 'är. mi jlig här ovan :polcirke'n."” Ett 'välordnat samhälle; i' stort sett. På ett un- dantag "när: kanske: man "skulle tillägga: nämligen "ungdomarnas avsaknad: av', en "modern sam” lingsplats.' Ungdomarna har. de” monstrerat": på helgdagskvällar möt. samhällets” fäder och. det. "diskuterats bitterligen : or detta problem.” Ungdomarna ser dock: ut att få sin önskan upp” fylld: emedan . planerna; på ett Folkets” hus' håller" på 'att ”för- verkligas: Inom" Jokkmokks soc- ken "är; våra största elektriska energikä'lor '” belägna. Harsprånget och Ligga och kan- ske. fler” med dem -med :tiden: Människorna ' tar” det. ena -bru- sande. vattenfallet efter. "det an- dra i'sin tjänst och' romantiken den av turister. Men hela fjäll- världens. stolta majestät -mäktar inte människan förvandla — det kommer att: vara kvar. ' Och i detta ligger: även en icke 'ringa inkomstkälla > för "den: moderna tidens ; sockenfäder ” att ta vara på. Högre dark på grädde. och ost "STOCKHOLM te) : ”. Prisstegringar . beträffande kött och fläsk, mjöl, grädde och ost. genomförs i september som en" fö d av. jordbruksuppgörel- sen 'i. våras, sade statsrådet Ericsson i en översikt över det aktuella prisläget. vid 'Textilar- betarförbundets +: kongress .' på onsdagen, Kött har: delvis redan höjts och fläsk' kommer endast att bli 5 öre dyrare medan gräd- de och ost ökas med cirka 5 pro- cent av försäljningspriserna, Tendenser till sjunkande pri- ser : kan : konstateras på hudar och textilier, sade han vidare, och om, .världspriserna: består kan man 'räkna med en sänkning av baspriset på importerat. bot- tenläder i november. Avgörande för bomullspriserna bli de offi- ciella skördeuppskattningar som ig offentliggöras i USA de närmar ste. dågarna. Vår goda :försörj- ning. av yHevävnader och pris” utvecklingen - på världsmarkna” den medför goda förutsättningar för sänkta textilpriser. Gynna . LAHOLMS: TIDNINGS | sörert Lal i i ” » ROPS PE SARAS SPIRAL SIDA kan skedde antagligen första ti-). Porjus, |...” från de otämda forsarna försvin |' ner "och lockar snart inte tusen-|: "I stor. del 'av denna, ökning var AI där de största ökningarna: För |Serzaste nytt: Tägkrock i i " STOCKHOLM i dag. (TT) "100 m. söder om Frescatis. "” ner skadades, tre av dessa "till Karolinska' sjukhuset, .dock inte föreligga. : | "Det "var ett tåg: från 'öster- skär 'bestående av motorvagn och tre . personvagnar, . som bakifrån körde på ett stillastå- ende tåg från Näsby park: De två tågen hade; trängts ihop Stockholm dl Personer. Ska ales " En tågkollision inträffade.i morse kl. 6.85 'omkring hållplats, Ett 10-tal perso- så allvarligt, att de fördes Någon fara för livet tycks så att de inte kunde skiljas åt. Ett "ånglok. drog dem: vid 7- tiden i Det var många passagerare på båda tågen, men någon panik uppstod inte. Av” Nytt inter "BELGRAD i dag. Reuter). Jugoslaviskt ' territorium . och mn. fr. gav: mezz0 vid Jugoslaviens. gräns eld ”.mot Gränsvakterna. besvarade. ”elden Jugoslavien skall vidta kraft: | och tvang ungrarna att retire- åtgärder mot "Ungern med an-|ra. Det sätt på vilket angreppen ledning av. att ungerska solda-| gjordes "tyder 'på att planerna ter på onsdagen trängde in på var uppgjorda i förväg. : Stillahavs- | ; Päkten är "bara början], WASHINGTON i da, fri Reuter). ' Den .s? 1 Stilla Hovs-palten mel'an” USA, ' Australien .. och Nya' Zeeland skall" underteck"- nas i-San' Francisco den I sept Avtalet-> innebär "att varje an” grepp - mot:någon 'av paktmed- lemmarna: ; skall 'betraktas :som en direkt fara för: de övriga nar ti fred, ochi äkerh 216: spalter . på varje sida, "|. Moskva,: dels” i Rostov, Pravda har: 430 i redaktörer "och Sovjetryska” . kommunistpar« tiets' centrala tidning, Pravda, utkommer: med 4 textsidor med den har en daglig upplaga på 5. milj. "exemplar, och. är 'för till- fälet : världens tidning." Pravda tryckes dels i i Baku och i: Kujbysjev: :21 moderna rotationsmaskiner "av - ameri- kansk" tillverkning står moösk- Stilla ” - havspäkten;' är. "enligt tt tidigare -" uttalande av; ”Trumad- endast upptakten till sen'rad an- dra . säkerhetsarrangemang som 'skail vidtagas i Stilla Hav : ör Ka 35 proc.” från" första. till rn kvartalet enligt konjunkturin- stitutets ” volymindextal.. . En emellertid säsongmässig.: Jäm- fört 'med -andra kvartalet. 1950 var ökningen mindre, nämligen 14 proc. Bortsett från de sä- songmässiga - ökningarna på :| skogsområdet : var expansionen störst för exporten 'av järn och stål samt av maskiner och n strument,. Importvolymén steg: med 1 procent” jämfört med” ' första kvartalet i år och med 34 pro- cent jämfört med andra kvar- talet '. 1950." För: textilvaror sjönk. importvolymen med 10 proc; från första kvartalet men var ändå bortåt. 40 proc. högre än under andra kvartalet i fjol. Även : läder- och gummivaror visade en liknande utveckling. För : alla 'övriga' större varu- grupper ökade däremot import volymen, Särskilt stark var ök” ningen för bränslen och 'driv- medel. samt för transportmer del. von et -Prisstegringen har även "det- ta kvartal varit avsevärd. Exz- portprisernas uppgång var allt jämt särskilt kraftig. för. mas- sa — 54 proc. från första kvar talet .— och. för de övriga skogsprodukterna. . Totalt var prisstegringen på "exportsidan 20 "proe. På importsidan upp- gick den till 12 proc, Textilva- ror samt järn och stål visade bättringen av bytesförhållan- det” fortsatte alltså med. om- kring 7 proc. mellan första och vatryckeriet. = "Pravdas rödaklionsstab bestå av.430 redaktörer som i motsats till '”kapitalistiska!”. seder. anser det vara : under 'deräås ' värdighet; skin." Varje redaktör har egen sekreterare' och; eget: rum, i "På Pravdas spalter förekom" ingen "mordhistoria. Krimir alreportaget et, ' undantagandés..rappor-' er: .om ”sabotage”. och ”spi; ms "och" bokrecensioner. När sådant förekommer i Prav” das” spalter, så är det synd om | författaren. Då har - de höga makthavarna - varit missnöjda" med haris verk; Pravda har hun dratals: egna' korrespondenter i tarkorrespondenter” "för. Prav- da. Meri i Pravdas tedaktion är de. västerländska: journalisternas största -.. bekymmer, . tidsnöden och brådskan, fullständigt okän- da. Viktiga utlandshändelstr in- flyter i Pravda med två och tre och fiera dagars försening. . Ar-' betarkorrespondenternas rappor ”IHter får åbland ligga under må- nader och år. . Pravdas .. första. nummer ut- kom den 5 maj 1912 och tidnin" gen. var. redan då bolsjevikernas, centralorgan. "Den" konfiskera” des ofta' av den tsaristiska po lisen och ' hann bara med 645 nummer, under de' fem åren fö- re 1917 års revolution.: Pravda , kade hittills haft tre chefredak- törer. Den förste var Molotov som sedan "överlämnade chefre- daktörsstolen : åt :' Leonid Ka- dan år 1936 är'den nu 7l-årige David Saslavskij Pravdas chef- : Utländska ; journalister fick endast en enda gång tillfälle att besöka tidningens redaktionslo- kaler och tryckeri, det var un” der + utrikesministerkonferensen i Moskva år 1917. ” Trafikregierna 'som små : Barnen måste" redan som andra kvartalet, 2 les AN : > KÖPS IRILAS . - z så tot PLIPP SISTA DOLD BINDS ELIT GLIDIT gt in till östra stationen. ' gränsvakterna. ” 430 sekreterare | Men" mest. citerade. att - själva skriva :ut' sind artik-) ”]lar ' för hand eller på skrivma"”.. - är förbjudet; i - unionens" alla städer och, dess= . utom" ' arbetar" tusentals ”arbe- mensjev som" år 1936 avrättades ' för ' spionage. och” förräderi. Ser : redaktör. co” = : små läras de viktigaste tra= ne Mt FLEECE ELCC ECCU
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.