K. Pom MH Få S JA Måndagen den 13 - augusti 1950 Or tnarn nt erne tea vreyrfYvretvreTTYYYTYTTYTYYYTTY YvTtYTYTYTT eV YTreveitvevevevvv YvvYrvYYVY TY YVETTE VYYV Inga större stormskador | 1.södra Halland. DEN” "MESTA RAPSEN' HADE HUGGITS, NÄR DEN - KA BLÄSTEN BÖRJADE, : STAR -:Den starka blåsten” de senaste dagarna synes dessbättre inte ha vållat några större skador i våra trakter, I fjor "vid debna” tiden hemsöktes södra Sverige av en storm, som vållade avsevärda skador på rapsen, :som blev mer eller mindre uttröskad. Då det nu började blåsa var emellertid En — Hå epå "Säbyholm bar vi. "huggit all vår raps, säger gods- ägare W.: Kähler . Jag ' skulle tro, att den mestta rap- man, jag. i Bör," "dig utr sen i trakten' redan är skördad. Men på den, som finns kvar, har : nog blåsten åstadkommit en del skada, särskilt om 'den varit väl mogen och tunn. - — De flesta här i orten har redan fått in' rapsen, säger ock- så agronom .K jell:Bach- Axelvold, Själv hade lördags några tunnland raps,” ' som . ej: huggits. . Men 'stormskadorna på dem var zelar tivt små.” «I fjor fick vi alla en "obehag | den mesta rapsen redan. huggen, enligt vad det upplyses, "Nå Laholms Tidnings förfrågan hos jordbrukare: i våra lig överraskning, då en storm gick illa åt rapsen. Efter denna varning har många odlare i-år, tidigare huggit rapsen "med självbindare. .Den har lagts på skår någon vecka för att'där- efter ' med : hjälp av; axlyftare eller pick up tröskas med skör- detröska. , Särskilt i: Skåne har denna metod använts mycket i år. En nackdel med den är. dock, att kärnornas utveckling avbry- tes något för tidigt, vilket ju in- verkar på skörderesultatet, Här |" i Halland har" man nog även 'i år använt mest "direkttrösk- ning. ” : - 35 1 Knäred för bi "odlare på studieresa HALLANDS LÄNS BIODLAREFÖRBUND HAR HAFT EN > LÄRORIK UTFLYKT. Då för: oss vordhallänningar torra och delvis kalla sommaren att en resa:genom länet " blir synnerligen intressant ur en "synpunkt, nämligen "den" att" få se 'hur växtligheten ter sig på andra, vi. få väl säga sydligare trakter. "Glädjande nog märks det. mycket snart :vid en resa på de' halländska landsvägarna, att grödan ' är .'frodigare ju längre : Var- söderöver ' man kommer, ” bergstraktens grönska ser fro- Halmstad tycks skördarna. vara, fullmatade; och' längs där i sö- . Detta var ttäg ser deltagarna i: den: resa biöd- lareföreningarna i i norra Halland i söndags arrangerat för delta- gande i" den biodlaredag Hal- "> lands läns biodlareförbund"ord-: nat med anledning av sitt fyrtio årsjubileum, "Knäred "var: sam- lingspunkten för hela länets bi- odlare den dagen, och Knäred, som en gång i tiden skall ha va- . rit länets magraste bygd," tedde sig ej nu sådan. Bygden är våc” ker, skogen hägnar kring, träd- gårdarna välskötta, och åkrarna bar. en gröda som inte' stod "de bästa efter... Vallarna, .kungsbackatråkten sista tiden! vårit torra och nära nog utviss” nade, voro" i. Knäred skördade : för andra gången, och vöro de inte det, stod. de nu i full blot. Men så 'sägs det också att. det där . kommit regn nästan - varje . dag kring midsommartiden, "Väl i Knäred mötte oss han” : " delsföreståndare Axel Johansson och visade oss sina kupor och bin inhysta i en påviljong byggd två våningar av. betong och med trädgård på taket. Det ha de säkert varit ett drygt arbete för hr Johahsson, då han påstår sig ha gjort alltsammans själv på fritiden. .Sen' blev” det: sam” ling i: bygdegården, 'öch här mötte oss sådär omkring 250 bi- odlarekamrater från andra delar "av Halland. Vi nordhallänning- -ar, som haft längsta resan; kom "förstås sist. Här blev det gemen sam. lunch och högtidligheter.. . : . Hallands läns biodlareförbund - bildades den-14 april 1911. Bi- odlareföreningar hade : kommit -till" stånd några år tidigare på olika . platser, men först 1911 togs initiativet till bildande av en länsorganisation. - Vid ” Iunchen' hälsades "äcttar : garna välkomna av'länsförbun- - dets: ordförande, byggmästare KE Bartholdsson, Veddige, som i sitt högtidstal minde om pionjärernas arbete, . Ordföran- den i Knäreds' biodlareförening talade om sin hembygd och läns förbundets sekreterare Sven 5er gerpalm, > Oskarström, bjöd på solosång. Efter "högtidlighetens avslut- hing'i bygdegården blev det. ge- mensam resa för samtliga deltar gare uppåt genom "Halland, mot nörr, och då var det en lång rad kring ' Falkenberg. och :' som "i var Tofta invid Varberg, men. dessförinnan . Blördes 7 mera än ett uppehåll. i Först gick färden över Hal lands ' mörkaste - skogsbygd. .Det var den 's. ki vandringsbisköt" seln på ljungtrakterna i i Mästoc- ka som' skulle studeras. Trakten flödar av, ljungbackar' och mos- sar ". kringgärdade : av. skog, så den lär ge ett härligt bibete' un” der ljungens blomning i 'augus”. ti. " Storbiodlarna söderöver; d; v. s, skåningarna, 'hade i dagar”. na kommit dragande” med. sina många bikupor. : Oftas' hundia- talet eller. mera : på en hand, stöd de" uppställda i trakter i åkte genom. Det kan vara im- poderande ålt se så” många på en rad, men tyvärr höll inte al- la" måttet för standard på hal- ländsk: biodling. . +Skogsbygdens' "slingrandé irr vägar förde' oss norrut, en bra bit "in ; över : smålandsgränsen, Simlångsdalen" mot Halmstad, där ett kortare uppehåll "gjordes och sedan stannades det till vid Steninge, en mil eller något me- ra mot: Falkenberg. Där var det havet direkt, så hade tiden till- | låtit kanske det blivit ett. dopp] i västerhavets vågor. Nu blev det endast smörgås och 'dricka. "På ' Hunnestads - kyrkogård, sydöst om Varberg, ligger. läns” tförbundets förste ordförande, lantbr August Johänsson; Ham” ra,' Hilme, begraven. Under. 14 år var han förbundets' ordföran- med en krans, som med några holdsson.:' Därifrån gick. färden till Tofta bygdegård, där firman är länets enda specialfabrik för tillverkning av. biodlingsredskap och prägling av vaxkakor, säges vara ett med den halländska bi- odlingen. ' Efteråt - demonstrera- des den strax intill belägna fa- briken för 'deltagarna. Vid kaf- febordet i bygdegården högtids- talade bl. a. ordf. i Kungsbacka- traktens'. biodlareförening;" : hr Ivar Samuelsson, ' Kungsbacka, och hr Erik W. Börjesson, Han- hals. Den senare .frambar rese deltagarnas tack till den givan- de" biodlaredagens organisatörer - Ja, så var den :”dagen” förli- den, . en samlingsdag, en mani- festation - för sammanhållningen inom föreningslivet i det här området. Ett - lähgd-streck ge- nom '. vårt Halland som gav månget bevis på trägen id och möda men. också skördar och resultat. Arbetsamhet och fram- åtanda . hade , vi sett, idyllerna tai vårt Halland det soliga vida EWB — Man kan säja om stalta « vad man. vill... — Det beror väl ändå pa var man befinner sej. "Den vise blyges a över att ha förfelat "målet; om' han "blott är- "| framhålla, hur det kommunisti- de. Nu blev Hans minne hedrat |" Oscar Gustafsson & Co bjöd till |” bords. Firman Gustafsson, som: hade vi också skymtat, allt det-1! A Markaryds-bygden : - Laholms Tidnings Iokalredaktion, Markaryd, Villagatan, Redaktör Sven B. Jönsson. Tel, 150, "Veinge: Folkskolestyrer en i” Veinge hemställer att domkapitlet måtte FINANSMINISTER SKÖLD I MARKARYD: Viska lägga en ting hand. på konjunkturvinsterna ” Cirka 400 personer Pocstkte på . lördagskvällen folkparken Skärsjödal, trots "att vädrets makter ej var särskilt gynnsam- ma. "Jönköpings barnteater, som var på återresa från en turné 'i Danmark ;'gästade parken på kvällen. Barnteatern' svarade för en . strålande > underhållning. Men så förfogade den också" ö- ver en förtjusande liten. ensem- ble, "söta: sångerskor,. skickliga dansöser och viga akrobattöser. "På söndagskvällen .- besöktes nöjesplatsen '” av "finansminister Per Edvin Sköld, vilken höll, ett politiskt föredrag inför 'c:a-300 personer, Han började med att ska -'överfallet ;' i - Korea gjort klart "för oss al'a, att kommu- nismen ; inte' skyr några medel dådet gäller att vinna fram- gång, Kriget ledde till en upp- rustning i. de västerländska sta- terna av förut oanade mått. Det låg i sakens natur att såväl kri- get som” rustningarna skulle sor” saka > en : oerhörd: spänning världen samt 'stora prisstegrin- gar. "I vårt länd hade vi ett gott försvar, , men det gällde att bota de brister som' fanns: Våra för- svarsutgifter" " ökade :' med": 50 proc. " och dessa pengar 'kan'vi följaktligen inte använda för an- dra "ändamål, t. ex. för” sociala förbättringar. FANN . "Den > internationella prissteg- ringen, . I som, blivit en följd av Kriget, rustningarna - och den allmänna”: spänningen, har satt sin prägel” på vårt ekonomiska liv.” Tal, "gav en återblick" på prisstegringsrörelsen Han. kom så över till avtalsrörel- |- serna hösten: :1950 och" Kerörde avvecklingen -- av. subyentioner- na. Regeringen ställdes” vid” det tillfället : inför en skiljeväg; Skulle. man fortsätta: med sub: : yentionspolitiken'' eller "skulle man. slå in på en'ahhnan. väg? Man fann att det var intet-an- nat att göra än att gå in för eri nyordning, låta det bli'nya”avtal på arbetsmarknaden,” : Regering" en ; var. på det klarå med att prisstegringar : "skulle: bli, den,' men, man -hade Ängen” är nan väg att gå. I dag. kan" "man säga att läget stabiliserats: "Det kommer att bli ytterligare” pris- stegringar på : vissa varor andra kommer att gå ner. Finansministern sökte si terligare' - förklara orsakei tagarna'; prisstegringarna. Dels var det den ' internationella. marknaden, som vållat de högre: priserna, dels också att samarbetet mel- lan LO och TCO inte varit så bra som önskvärt. : En det förbund hade fått' si- na” : löneökningar. genomförda medan priserna ännu var relä- tivt låga, och de som fick vän ta,: fick sedan större kompen- sation 'för' dyrtiden. Detta” hä- de inverkat på. prisläget. Tal frågade; vad 'regeringen skulle ha gjort som -varit bättre än det som gjorts. hindrat jordbrukarna och lön- att få "kompensation för prisstegringarna?. Han kri- - $ Skulle ' man ogilla de besvär Albert Noaksson skjutsar från Bästhults skolom- råde till Mästocka skola. Klagan- den hade yrkat, att. bestiutet måt- te upphävas och att folkskolesty- relsen skulle anordna: skolskjuts med buss på rundgående linje, F yrelsen beh d redan i juni en skrivelse i ären- det från klagandena men fann € skäl att ändra sina beslut. Enligt gjord utredning skulle den före- slagna skolskjutsen med buss draga en merkostnad av kr, 5:50 pr däg eller 1.177 kr, pr år. Dess- utom skulle. bussen nödgas att trafikera en vägsträcka, som på omkring 5 km. är mindre lämp- lig för busstrafik. Av de i be- svärsskrivelsen' "omnämnda bar- nen har ett i klass 4 omkr. 3 km, till. skolskjuts, '2 något över 2 km, samt 3 omkr, 700 m,' Inget av barnen 'har sålunda en väg- längd " överstigande: den i skol- överstyreldkns anvisningar fast- ställda minsta vägsträcka.” ". Statens folkskoleinspektör Har vid ansökan" om statsbidrag till ifrågavarande skolskjutsar fått velse den 12 juni-i år till folk- skolestyrelsen,.. Han har. medgi- vit, att för redovisningsåret.1951 —1952 statsbidrag får utgå : för. i Räfshult m, fl. anfört rörande | sträckningen av beslutade sköl. | ' kännedom om klagandens; skri-. tiserade "den opposition, . som förr sagt, att man skulle slopa män ' skulle ha dem kvar. "Tal, ansåg - dock -inte att allt var bra som” det” var, Botemedlet skaffade: sig möjligheter att i höst. "genomföra . en 'samorånad avtalsrörelse, Tal" försvarade " régeringens politik" gentemot” spararna och frågan: , Vem är "det. som tagit Forn pengar, frågade "han. industriföretag, som Ju med stora. vinster, , gods- ägarna "som "fått, mycket” höga priser för" sina produkter, Det var de "som. fått de, värden subventionerna” "och sedan: att |" var kanske nu att LO och TCO |: sysselsatte sig även med, ränte- |; skolestyrelsens beslut.” "av. Hasslöt: kommer : tisdag ; En. lerna." skolskjutsar i enlighet 1 med folk- P å BIO" ; 'Biogtaferna i "Knäred: ioch resp.” onsdag med "det" kända folklustspelet + med: John" Elfström" (känd -som ” -Åsa-Nisse) :, Sigge Först; Emy: Hagmahy' Rut Holm," John Botvid i huvudrol- Trälsingborgstidning | skrev efter Premiären! : John Elfström. bör ha en;s : såmt penningspararna förlorat. Men, sade ' hr . Sköld, vi SPN "lägga en tung' hand på de; s$a vinster, gestaltning av den gnidige"” små”. bonden ? "Bengt och Sigge Först hade "fått en roll som passade ski'd blomma' för; sin ygperliga | 1946-47. . händer utomlands.' ty det:'är de ”stora' vinsterna som. är farliga. Vi måste mot- arbeta öretagarnas ;" tänker föreslå ' en investérings- skatt: på” dessa. Vi skall” börja förhandla: "härom; på "torsdag, sade" hr Sköld." För varje inve- stering : tagarna. att betala en” extra skatt eller' också får 'de vänta nytt. Bäst: om de väntar:- Det är det jag vill; Jag väll inte ha denna” skatt. ss : ; Slutligen förklarade. tal. tt till nästa 'år blir det i ingen skat: tesänkning.' "Budgeten : måste överbalanseras, politik" vilar" på” en fast grund. | Den kommer att' bli stramare, ansåg han, och tillade han," vi kan inte råda -bot för vad s som minnesord nedlades av hr Bart- |: LYSNING - 2 — i Veinge kyrka för lager- arb.” Stig: Bertil" Gyllensjö, Halmstad, och Gunni Vivi In- geborg: Johansson; Veinge; i Tjärby kyrka för etek- trikern. Arne” "Larsen, : Kärra- gård, o. Anna Maj-Britt Wenn ström, Tjärby;' Lon -— i Våxtorps kyrka för jörd- bruksarb, .Nore Helmer" Karls- son och Inga Viola Johansson, båda från: Jonstorp, Våxtorp. LAHOLMS SPARBANK; Ränta 3 procent BRÖLLOP : H » — Ett högtidligt kyrkbeöllop ägde i lördags rum i Låholm, då farm. kand. Gustaf Albert Haglund, Kristianstad, ' sam- manvigdes ' med farm, kand, Solveig Ejwertz, dotter till red. Axel" Ejwertz, Laholm, -och, Ebbared,' 'Haglund;' ” Kristianstad, - > och sem,-stud. ' Dag. Ejwertz, "La- holm jämte brudnäbbarna Carl Axel Hörstedt, : Göteborg, : och Siv. Haglund, Kristianstad, ' in- tågade brudparet i kyrkan un- der tonerna : till marschen ur En" 'midsommarnattsdröm . av Mendelssohn. Därefter spelade violinist Vimar Jönsson, Halm- stad ': Till. rosorna av Petters: son-Berger, Så sjöngs ps. 306, varefter" 'vigselakten förrätta- des av : kyrkoherde : Melcher Håkansson, Laholm,: Efter vig: seln sjöngs ps. 234: 1-4, var- jämte . musikdirektör P, Påls- son på orgel utförde romansen ur pastoralsviten av Lars-Erik Larsson... Brudparet tågade ut ur ”kyrkan under tonerna till Ulvåsamarschen. Vid den föl- jande ' middagen, som anord- nats av brudens föräldrar, ta- lade 'vigselförrättaren, kyrko- herde Håkansson, brudens fa- der. red, Ejwertz, . brudgum- mens fader styckjunkare Gus- taf: Haglund, apotekare -John I .Forsbom, Huskvarna, brud- gummens ' broder länsnotarie Folke Haglund samt brudens broder Dag :Ejwertz. Ett stort lust: att |? | göra ny: "anläggningar "och jag |! skall” vi tvinga, före- : med "att utbygga” "eller bygga - Regeringens a | sken: det: hördes; ; Jönsson, NT honom som den perfekta” hä IUDenna” muntra "ock äktenskapsduell"kör 71 Åstrand hö går "att den; fulltaliga publiker” hade mycket” oligt: >" , Se annons i dagis i «| Kornhult: Predikan hos H, Pers- i son tisdag kl. 3: em, avi Antoh påt des si son, Lilian -" Karlsson, bostad. des i BEGRAVNING: |: tighetsägarna . Svensson, Nyäng. ' red och lantbr. Körsveka. bl gärd I hedrade Karl? Erik : Svensson, 7" och Runa ” Linnéa. Eriksson, Flintrap.''. Vigseln förrättades av "kyrkoherde Arvid Hallind; '— på lördagen sammänvig- - Laholm stationskarlen Josef "Gustav: Ingemar Eriks- Lessebo, och : Birgit Elsa Mellb; , La | holm. »Vigselförrättareé Å kyrköadj. Gustaf Bergman-och vigseln ägde: rum i d I stad; 7 Laholm vigdes på Iör- || dagen byggnadsarb, Ernst Le- vin. Pålsson och' Elsa "Valborg Leontine Svensson, Lilla ' Tjär- by. Kyrkoadjunkt Gustaf Berg man" förrä tade vigseln. i,sin — I Åre kyrka” sammanvig- » lördags konstnären Ey] vind Lassen, Knäred," och små- skollärarinnan +" - Kristina - Löv | sund, Laholm.: Vigseln förrätta” des av brudens "broder. , lördagen frukthandl. Båstäd, ar bor I. fredags jordfästes i i Knär reds kyrka stoftet efter, änkefru Ingrid ' Tilda: Persson, Egerna- hult. Prestaverna fördes. av fas- John ,' Persson, Eldsberga : och. 'lantbr., Verner : Kyrkoherde Sven Eriksson : förrättade" jord- fästningen : som > följdes av att kantor Landén sjöng Hur ljuvt det är att komma av Damström. Till tonerna” av Aases död av] Grieg utbars därefter kistan till graven. Där. talade småskollär- |. . -.. arinnan Elfrida Johansson, Knäl,. John Elmgren, Bollalt. De anhörigas tagk: fram bars av Janibr. Karl Svensson, ' rik och. vacker + av | tarnas. ses Matens Senaste nytt: Bestigning av Matterhorn döden för två "TURIN i dag, AT från Reu- ter), Två våga "österrikare omkom på söndagen vid ett försök att bestiga det'4.478 m. höga Mat- terhorn. De störtade ner 800 meter och Nöt en ögonblicklig qöd. ” ”Improduktiv” ;konferéns om : vapenvila idag "TOKIO i dag: kd från Reu- ter).; Det 23:e sarimanträdet un- är stilleståndsförhandlingarna .-Kaesong började planenligt på måndagen men avbröts ef- ter 80 minuter. Ett nytt sam- manträde äger. rum 'på tisda- gen. En talesman för. FN-dele- -| dagens sammanträde hade var rit ”improduktivt”, gationen förklarade, :ått” mån- | JVäldtäkt mot 6-årig flicka i Oskarshamn « OSKARSHAMN i dag, (TT), des på lördagen mot en 6-årig flicka från Oskarshåmni En yngre man, som mötte sexårin« gen och en kamrat tilt denna i | skogen utanför staden, lycka- des genom att locka med ett bra smultronställe få med sig den lilla. Då flickan storgråt- ande kom. hem, larmade föräld- rarna omedelbart polisen. Flie- kan fördes” till läkare, som hoppas, att- hon ej skall få några framtida men. Man har ännu ej "lyckats gripa gär- ningsmannen, men . flickorna har dock lämnat upplysningar, måndagen, "vo ve clas olyckadeg " på Vördagén under andjakt vid Lersjön i Sanne :] socken, Ett skott hade gått av ur, hans gevär "och träffat ho- norh i' låret, varvid han avled av . den svåra blodförlusten, .| Icke förrän på söndagen hitta. i |'des' Svensson, Han var då död. Den förolyckade hade stött sig mot geväret. :under det han häll. 44 Cieta är iödaaedte uj Pi förande? på + »Kristianstadsmässan, |”, vari, han. bl. a framköll dvänz ring 3 jördbruksdriften.”. Lant- arbetärnas : inkomst -ligger f. n | avsevärt”: under: industriarbe" Många .. småbrukare nå nä . och jämt upp till lanta etarnas |: standard. Även" 4 "under de' sista 15 åren minskats avsevärt, ''är dock «skillnaden cirka :20 procent. Talaren: ansåg]; fortsatt rationalisering -varä:'den enda" vägen; som för "till "målet; »| Sedan ' 1920 har produktionen pr] arbetstimma stigit "med cirka 65 procent.” 1940-talet var 'stegrin- gen "i produktivitet rent. av större. Det: går. dock inte hara att öka produktionsvolymen ge- nom att uppehålla en hög stan- dard . för :jordbrukarna,' ty då kommer exporten av jordbruks- produkter sannolikt att bli för- lustbringande. ' :- Jordbrukarnas antal. måste minskas. -Vi måste jordbruksbefolkning.. och vidta åtgärder ' för att minska olägen- på landsbygden. ble :-'Talaren ansåg vidare "en "för bättring av; kommunikationerna vara en -av de mest angelägna” I ste åtgärderna. z Hinneryd : Prästerskapet. .: - Domkapitlet i- Växjö” har, be- viljat pastorsadjunkten Bengt ”Amdersson, . Hinneryd, .'tjänstle- dighet för 'enskilda angelägen" heter” under tiden 1130 augur sti. Barusköterskoexamen har vid Vita "Bandets, barn- hem i i Hälsingborg avlagts av bl. a. fröken Ann-Britt Pålsson, Risbök Hinneryd.: 2 . Hishult Hishults -SLKF-avd. | har . enligt annons "möte på g kväll hos fru Ester Jo- FRYSETTIETSTVTTTYTN MAA ERA RRD ARR ARARRAIAAAA ADA årtndrgbradndr av bussar och bilar, Slutmålet I tigt strävat hän mot detsamma, | hans maka. Biträdda av mar-lantal telegram anlände, den bortgångna. ts i . "a ” ej ! . : v ” 4 : Art ANA AAANDAD AMMA PFFrERSFEFITITETFIEITETITVITITl FFUTEEVIUVETEEFITETTETYITIV hansson, Ramgjön, A räkna med ' en. alltjämt minskad |” heterna "med "en gles befolkning . : Värestorp, a Nl a : mitt tacktal i häpenheten, : mästäre matt. tekniska experter" nu har räknat ut;. att mån kan, konstruera en: tänkande: maskin, som: kan "spe" ”Tlasdet: perfekta : schacket, Det : skulle. ta tid att bygga den; och demw skulle bli dyrbary ” |.men "det. ligger nu inom” de her .klagliga möj!igheternäs gränser att : skapa nationer. ' Schackroboten kulle fylla upp :världens högsta byggnad Empire iStaten Building, den skule för-' bruka all den elektriska" energi, .som kän utvinnas ur Niagarafal- len, och dess kylsystem behöver, allt det vatten, som brusar i iN "agaral sons ; iCSåtm cket. besvär - — och 3 pen går — lär man väl inte kosta på sig : för. några schackpartiers skull; En annan' sak vore det om - man vi le. bygga en maskin som . kunde prestera det perfekta för nuftet. i fråga jom. världspoliti- ken. Men detta lär väl amerika- nerna ' anse redan förut. Södra Höks krets av SLU ; här. haft tävling i traktorkör- : ning med tvåaxlad vagn. '- Resultat: "1 "Knut Olsson, Skottorps avd. + 82. poäng. 2 Kjell ' Nilsson, ” Skottorps avd, 80,75 'p. 3. Karl Eriksson, Väx: torps avd.; 80,50..+ > Ysby. "= "PICASSO GÖR” FILM OM VALLAURIS z Pablo" Picasso, " ”krukmakaren från Vallauris”, skall leda inspel- för en ärfilm om konstnärens. nuvarande hem- ort, urgamla byn Vallauris, Fil< men . behandlar klostrets och fol- kets ; historia från romaretiden ända" "till den dag år 1946, då” Pablo Picasso bosatte sig i Val- ; låuris, Texten talas i filmen av' av Picasso, Däremot är. ”sängen om krukmakaren”, ' vilket blir" filmens schlager, icke av Picasso: utan av André Verdet, ; — Blev au överraskad, när: dom ,kallade dig. ot? .— Om! Jag. kunde knappt hittg . oo Ett våldtäktsförsök förövas ' som gör att man hoppas kunna . få" fast mannen redan under Vädevalla one Svensson för - skulle ta sig ut. för en berg-'' i Från Now. York meddelas att : den oövervinnelige ' ” | mekaniske” schackmästaren,' som kan klara; och lösa” alla kombiz sitta inne med". . Bedömare var Erik” Svensson, | "och" Kjell Fritsson,” " Yves Montand och är författad -:' -hedersledas='« / YrevvtYYFYTYYYT . Rs EN NA ar 1 a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.