8! zANorNS iDNInG Terry VERY TTyr . . Dagens namn” : STELLA. : : Solen går , upp kl. 430 och |. ned kl. 19.56:. CRS s kr vw Morgondagens namn” "7 BRYNOLF, ' Solen går - upp kl. 4,39 och ned kl: 19. 53. Dagens dikt: : När den sista våren svalnar - ien evig vintervila . och de: unga" solängsblomstren .” i en skuggdjup natt begravs : ” "vill jag stå vid dikesrenen och se livets skyar driva " med den sista sorgsna sången ut mot havs Loc. -— är vill jag drömma mig en "sommar k grön och vill jag minnas ljusets morgon. sådan den en gång mig gavs; I i (RUNE Mi LINDGREN) Alltid störst | a : Fämiljen satt andäktigt och lyss- nade till: torierna "när. Jussi Bjö "ling sjöng i radio härom kvällen. In rusar den nioårige sonen, som -.emelleräd omedelbart blir ned- .hyssjad, . varefter man åter- under 'djupaste tystnad Jyssnar till toners inas välljud, | Gång på gång försöker sonen si , göra sig hörd, men han blir: bara :ombedd att vara tyst. "Till slut kan. | han dock "inte "våra tyst" Tängre. U & Försiktigt 'klivér hän "på tå in ä "vardagsrämmet;. lägger ”armen "om ' > faderns "hals och viskar: RER Poppa är det Stålfarfar som - "> Ett annat skådespel som depri-- mejar mannen och kommer ho- -nom att frukta och följaktligen > hata kvinnor; är det som utspelar Ål sig när eh kvinna granskar en > annan kvinna från huvud till" fot för att se vad;bon har på sig. Att ' iaktta den kalla,. grymma: blick: | som kommer i i en kvinnas öga när "kon gör dettå, att iaktta hur hen: Ä = nes ansitrisuttryck hastigt förråas - för att slutligen blottas på. "varje ' 'dräg” av "mänsklighet, ” "kommer mannen att Frysar ct sin ed Stålar för Stålis ;. Örebro; hade häromkvällen 'be- 4 sök av Stålfarfar Håkansson, som agerade Prisutdelare. vid en pojk-.: ;cykeltävling: ”Stålis” "hann också imed: att köra ett par varv på Ey- "' iravallen till publikens stora för- itjusning. Affärsanlagen är det hel- ler inget fel på hos den populäre " - skåningen, som .passade på att gö- -Ssade farmaren:. sc ra massor med ”kosing” i samband med autografskrivandet. En krona, " styck tog Stålfarfar: för sin. auto-' 'graf” på ett vykort, och åtgången : Var, helt: enkelt strålande; ert "Dyra byxor Det berättas ' att en farmare I i : Odendaalsrust i ' Sydafrika ' var. skyldig sin skräddare för ett par. ” byxor, som han fått under krigs- åren, Fast. skräddareri "bodde 50 rån farmen underlät han in- te "att då och då personligen upp-"” -. väkta” med" räkningen. Men far= "maren hade inga I pengar. » Slutligen > — Du kan få ett stycke jord i i. stället, Jag har en bit i utkanten" på egendomen, som jag inte har någon nylfa av; - -'Skräddaren var inte något vi- ” dare förtjust men tog i alla fall emot markbiten som betalning. — Ja — fortsättningen har ni : kanske gissat? För en tid sedan fick skräddaren 30000 pund för - den" onyttiga ” ”Fordbiten av ett -Eravbol ; Några hamnarbetare: "håller på: ott lossa en $keppslåst med. spann= målssäckar.: För. varje säck. ritas ett streck med krita på Jandgån- I gen. En liten” Mind kommer och, lyftet” benet, ” varvid kritstrecken. i löper Fisksaté försvinna, 2 , En av arbetarna får, syn, på till; taget, tar. - hunden i ”nackskinnet och slänger honom åt sidan i det | - han: utbrister i » — Vet du inte hut, din bond hund, "ska du radera i i våran hu=" Pula j » han aldrig kunde neka sig att ge-' Bodin Nn en: föra för - fruktodlingen KE Av fil. kand J. Miihlew, Växtskyddstilialen, Alkarp. Blodlusen är en av äppleträ- dens svåraste "skadegörare, och en fara för landets fruktodling. Skadeinsekten ; har ' fått. stor spridning i västra Skåne, och det är angeläget att a'la frukt” odlare ha kännedom 'om parasi- ten, så att nya fynd snabbt kun” na inrapporteras till 'Statens , Blodlusen lever liksom "de fle- sta andra bladlöss i kolonier. Den är , emeilertid lätt att iakttaga och lätt att känna igen på grund av sin vita, bomullsliknande vax- | beklädnad. : Under sommaren är vaxavsöndringen : mycket riklig, och. då framträder blodluskolo- nierna starkt. Eppleträdens gre- Fisket skulle vinna pål en anknytning till RLE| -— Det ligger mycket nära a till | : hands att göra jämförelser mel- +" lan jordbruk och fiske; båda : ” näringarna domineras — ju "till sin struktur av småföretagare, som är arbetare och företaga- -" re på samma gång och dessut- om har jordbrukare och fiska- ” ; Fe den gemensamma uppgiften att förse vårt folkhusbåll med -: livsmedel,” framhåller fiskaren Yöxtskyddsanstalt i Åkarp: :>t Forts A nästa -sida 'öch ” Iandstr Arvid | ie den Av: ESKIL EDEN: RÖG TÄNKTE EFTER; HAN måste vara bortåt fyrtio år gammal nu. Jaha, det. måste han! Det: var en icke oansenlig ålder för en så liten varelse som han. Men paddor blevo gamla Om de nu inte råkade ut för en orm — eller en människa, Det var egent- misskände - genast pressa fråm det äggband av : en blyertspennas tjocklek och in- nehållande tusentals. ägg, vilket slutligen” "skulle: nå en" längd av; mellan tre och fem '"métet, Det bor- ' de bli omkring” det ' senare, så stor och': stark som: Klumpa var, Och allt' eftersom makan pressade fram ligen de enda fiender'de hade. De bandet, befruktade Trög det. övriga : djuren skydde. dem .på grund av det frätande slem som betäckte hela deras kropp, och människorna — — ” Människorna, ja! De dör stora; dumma: kolosserna hade fått för sig,” att, en padda var" giftig, Ett sådant” "nonsens! . Det var förstås. slemmets skull, men dess frätande egenskaper ' voro inte starka nog att skada människan, även om det' till och med: skulle komma i be- röring med någon hennes” slem- hinna; Och så trodde de, att de fick vårtor om de råkade röra vid hen- ne.. Lika tokigt! Själv hade hon ju vårtor över hela kroppen, men inte' flyttade. de sig över” till männi- | skan, inte! Och varför förföljde de'| : henne? Hon gjorde ju inte en mask; förnär, alver ” Trög fick så roligt han kunde! i "sin 'sävliga tillvaro. Gjorde inte en! "fnask förnär! Jo, det var just vad: han gjorde det! De utgjorde 'kan-' ske hans förnämsta kost — de och lig insekter och så möjligen: en 'och annan liten groda. Egentligen gjor-| de han endast ' nytta genom att. "utrota ” skadedjur. Det fanns inte. ett människan gagneligt djur eller en växt som han ”förgrep "sig på, utom någon eristaka 'gång bin, som "nast: sluka 5 med: gadd och allt, "Men de voro ju inte: i rörelse 'sent "på kvällerna,' så” var det minsann > få riktigt kalasa' på ibland, somli- d NE | 'pade bort till :sin. håla, "där: han inte många av den sorten han kom över. Getingar däremot: kunde han] gå-av dem. bodde ju i jorden. Och fick 'man tag i 'en av. defas' hålor vardet bara ' att sätta sig bredvid den och ta dem allt. efter som nde komma flygandet. >, "Just. nu satt Trög under. en stor skuggande enbuske. Då och då kom "larv" krälande, ”en ' skalbagge: krypände! "eller" en fluga surrande. Vips: slungades'Trögs tunga "ut, "grep dem och kastade in dem i det stora, : vidöppna gapet, : "Det var minsann inte "ont efter mat så här års, när allt vaknade vpp ur vintersömnån, Det var re-' 'dah i april och hela” naturen sjöd av liv. Själv hade han legat vintern över 'på bottnen av en kallkälla. och, ja, han hade kanske: kvicknat till" litet senare än" vanligt, : men man var ju gammal och kände: till alltsamman förut — Trög hade fak-' tiskt inte : en gnutta nyfikenhet kvar i'sin något långsamma hjärna. -.t> Han: vände på huvudet. Där Jåg en stor inask, Trög endast stirrade. på den — han brydde sig aldrig om, ett djur 'som inte var i rörelse, Men ”ånnars kunde hän vara blixtshabb. Fem,” tio minuter" låg masken där som livlös, men 'så. började" dén kräla; > "Ögonblickligen var har! Trögs byte. . Trög. fortfor att sitta stilla och låta maten komma till sig. Han säg | närmast ut som en brungrå, slem- ] mig klump -— påminde nästan om en stenmurkla -— men intresset för allt som rörde sig omkring ho- nom var ständigt på högspänn, All= ting annat bekom honom 'därcmot inte ett jota, "> En fjäril "kom. svävande och slog! 'sig ned alldeles "intill honom. "Trög " sneglade på den men rördåé den inte, Fjärilar avskydde han, Stof- "tet på vingarna. blev till ötäck' deg 'i halsen på en. Men där kom en "humlal!: Tungan. kastades" ut, grep 'bytet och förpassade det ini ga- 3. fill slut var 'Frög mätt och hop- genast föll i dåsiga kontemplatio- Trög hade - endast. varit: vaken a dagar men kände redan. be- hovet av. en maka, Redan. följande natt fann han henne, en stor grå- brun. -honpadda, . sju . centimeter bred och tolv . centimeter lång, 'alitså 'större än han själv. Han. fick slåss om henne med en hel. del ri- våler — det var mest ilskna spar- L'kar — men så 'snart han segrat började bröllopsakten, Han klam- "rade fig fast vid hennes rygg och lpåda' läto sig sjunka" till. bottnen Då och då stego de upp till ytan för att vila, men icke för en se- kund släppte, Trög sitt grepp om makan. Det skulle han behålla he- la tiden äggakten varade — vilket ' kunde dröja tio till tolv dagar; Det . war för övrigt även en annan förs del "med: de där exkursionerna till ytan, äggbandet drogs ut och trass- lades in” bland 'vattenväxterna,' så" | förankrades bland. dem, De -| att säga f blevo:-dock! aldrig länge uppe utan' läto sig snart sjunka' ned igen...: > Slutligen” var då akten' över och Lt båda lä de källan — , skulle de aldrig få något bekym- mer för, .....: . Redan samma kväll blev Klum : ipa tagen av enYsnok, vilket icke ; ungkarlsvanor och. . hela hans in- ställning : var nu — mat och "mat ” och åter mat. Sv - så Sd i g ” kallkällan och "kunde 'inte' undgå att se, hur det hela utvecklade sig. Redan "efter ett par dagar började äggen öka i volym. Efter fem: voro de "ovala. - Efter fjorton i 1, Fårö, i ett uttal från ett jä - "de studjum av de båda närin- garna anlägger han också en .. del mycket: intressanta syn- ; . punkter på den näring han re- - - Presenterar 'och framkastar” bly 2 a tanken på en' viss 'organisa- .r torisk "kontakt. mellan fiskets fackliga ”topborganisation' "SFR och jordbrukets ELF. "". MT -— Vi har inom "fiskerinäringen kommit" så långt beträffande vår föckliga: örganisation, att praktiskt taget- alla som kan komma ifråga vär anslutna, omtalar hr Andersson | och konstaterar, att fisket sålunda | i detta avseende faktiskt nått ett ' stycke längre än jordbruket, Fis- kets sistone starkt ' förändrats, ja, så starkt att: man på sina håll talar om: början till en katastrof,' Orsa-' | ken ”är 'att fö sy de för denna” tidning. Med' ut- lönsamhet har emellertid på | fö "söm widstående intervju "ani lägger” några intressarita syn- punkter ' på. fiskenäri sake" Dål ig balans i kraven. mellan = samhälle-lärare . UPPSALA, (TT) "Fur . den” störa: Järarbristen skall klåras av, var en av de” "> viktigaste. frågorna , vid det lärarmötet, som oven på måndagen ii Uppsala. Denna fråga berördes i inledningsan- förandet + av + ordföranden i Läroverkslärarnas: riksförbund, läroverksadjunkt Erik ' Nordell, Skolans: - dilemma. är. att balans inte råder mellan samhällets krav på den och de"resurser samhället ställer till. dess förfogande, sade läroverksadjunkt. ' Nordell :+-bl. 'a. Samhället har: ställt krav på ökad befolkning, men man har inte lä- .Jrare att sätta i de nya klasserna. .|Man-kräver bättré utbildade lärare men -har samtidigt inte råd att bibehålla den nuvarande .Jlärarut- bildningens standard. Ett torde alla vara överens om, -näraligen" att så- väl” skolpliktens: förlängning 'som samhällets behov av "differentierad arbetskraft fordrar: att skolans in> nehåll: och medel... varieras med tanke på elevernas, intressen. och tuella problem, är en av de me= ra: kände profilerna inom sitt ke. Han tillhör fiskeorganisa-. ohernäs ' 'pionjärgarde, har på Gotland: passerat: alla grader in- | om" organisationen och är sedan 1944 ordförande i Gotlands Fis: ) Ostkustfi; Central - stigit i snabb takt utan att pro- duktpriserna följt 'efter.. Samtidigt ' har . mellanhandsmarginalen ökat, väsentligen på fiskarenas. bekost- nad, ' Då jordbruket "lyckats hålla "| sin, -ställning . någorlunda, är det anledning för fiskarena att ta sig en. ordentlig funderare över orsa- ken till att tvenne' närbesläktade häringårs | | ekonomi. utvecklats så olika, -. > I Vid årets stämma med Sveriges Fiskares Riksförbund, 'som hölls i Karlskrona vid månadsskiftet, upp- "stod livlig: debatt härom och man. AN kan 'nog påstå, att stämmodelta garna "allmänt hade den uppfatt | ningen, att fiskarena måste gå sam- | ma .väg " som jordbrukarna ' med framgång beträtt, fortsätter hr An-= -dersson, nämligen dels bygga. upp Ach 3. nisation, .; Han : medverkade år 1948 vid tillkomsten av Sveriges | Fiskares Riksorganisation och ä är suppL i dess: förbundsstyrelse, I övrigt "har: hans kunnande ta=- gits i anspråk av landsting, hus" redningar på fiskets område,: Vi- dare är han den förste yrkes- fiskare, som fått det hedersam- ma uppdraget att framträda som. föredragshållare ' på Lantbruks- veckan samt att han sedan stäm- man i. våras tillhör: EF: S | pärtir styrelse.: « Den stora frågan är emellertid om: det räcker att 'rusta upp våra organisationer och få till stånd re- gelrätta -prisavtal på grundval: av 1; karförbund samt - ledamot:;av: |: hållningssällskap och statliga uti || för ingar, I långt högre grad än. nu måste den praktiska - och yrkesbetonade Undervisningen ges plats "vid sidan av den teoretiska, såväl inom..den obligatoriska sko- lan sora inom dess påbyggnader, >" Samhället 'ställer fullt. berät-- figade krav på" lärarna, Men” lärarna” har 1 sin tur”rätt att. ställa" krav" på / amhället. Man gen har gått därhän att bördor-. na vuxit-och vederk mins= Släktkär Den franske kapplöpningskungen och mångmiljonären Marcel Bous-' sac fyllde ny' fick av sina inställsamma släktin= gar ett album med porträtt av dem alla, Dagen därpå gick han till Portvakten i huset, gav honom al. bumet och sa: Studera detta noga, och 'om ni sedan: lBter-en 'enda ur den här samlingen. komma - in 1 huset, "blir ni ävskedåd.:-: mi Alla vägar- prövas: i varmvalfenfrågan STOCKROLM. (TT) a oc ” : Varmsattenskoriymlilpn SKUS, manträdde på Måndagon?” vå bränslekommissionen" och börs " jade diskutera 'wägarna alt. på bästa möjliga sätt "lösa. varmt vattenproblemen.' undersihösten - ech vintern, Varmvattenstope pet trädde i kraft: den: 10 hunl' . och skulle gälla tils ' vidaré BK meddelade .30 man, att det var " tänkbart, att varmvatten skulle få tillhandahållas under en vecka, + wo: sm sb ud Vid månadens sammanträde res dogjorde BK:s wordf.? "ombudsman Severin för bränsleläget. Före mös tets början upplyste han, att det är meningen: att göra en. fullständig 8 oav tv men, Man skall pröva de vägar som kan finnes för att det skall bli möja ligt att få varmvatten i vinter, Det är. ju BK, som beslutar idenna fråga. Men då det är en sak av stort allmänt intresse, har vi tillrvarm=' kallat . tanter: för. fastighetsägare, hyress gäster, husmodersorganisationer, byggmästare m. 1 vi vill:i kom- » kat. Vi har passerat den gräns ' som " ur ” effektivitetssynpunkt , inte borde ha fått överskridas. Och fara föreligger för att ett. ' förtroendefullt. samarbete. mel- Jan lärarna och samhället inte. kan upprätthållas. "= ; ”Läroverkslärarnas ” arbetstidsutredning föreligger nu i tryck, 'Dén tvingades fram i rent självförsvarssyfte.. I etapper hade läroverkslärarnas arbetsbörda höjts mot kårens protester. Ändå kunde så. sent. som 1948 k frågorna äre. dem,: Innan- "vi fate tar vårt beslut, Kommittén blir in« : te klar med. sin uppgift:på månde. H gen; slutade , hr "Severin, : Sötvesaong. (fr) skriva om lärarbristen att mer på- tagliga vinster skulle. ernås med en en . mari -för- 1 säljningsorganisation '. och dels: å- stadkomma en tfotalkalkyl. som bas larverna skalet och de centimeter- långa ” småglinen summo. runt :i flock. Ja, så summo de den vanliga grodutvecklingen, 'och i slutet av juni .. lämnade | de vattnet, ehuru svansen till en. del ännu fanns kvår, De skulle komma att tillväxa lång- : samt — en padda inte fört= Iplantningsduglig: förr fter” fém - år, men den”saken bekymrade sig 'Trög inte-heller "om; = Däremot ' kunde" det "nog hända, att han av: misstag åt upp en; och ; annan av. dem om han råkade , komma på, dem när han var: hung- : rig. 2 au "Ja, sedan lev behag- 7 lig, Eter. tillvaro hela” som- maren igenom, ". emellertid för; att icke de; ter. 'som föregående år'ta flykt; till kallkällan' "utan. söka' ut: åt. sig: en torr)! bekväma jordhåla: på... låhgt avstånd : från . övervintringsmetoderna redan, ut, men kunde "aldrig" komma” det klara med; vilkendera som vår ätt föredraga. Han skulle i al: pröva” det" där .med jordhåla i:år igen. sa TOR Han' fanin:även en dylik och fram sep kEe är till denna, ,+" : Gemensa te föstads de” upp en vall framför ingången; och satte sig "därpå! att sova vintern över. ' | Ty sådan är paddérs sed, I är t N - N ; > " DET 'ADLA MODERSMALET "Om det är någon som tror att den ädla kanslisvenskan befinner sig i utdöende, så skall vi be att få citera. ett avsnitt ur ett avlö- ningsreglemente: «= ”Den som samtidigt "erhåller antingen ordinarie och högre. ex- tra ordinarie. eller -extra tjänst eller. extra ordinarie och. högre extra tjänst eller tjänst och vika- riatslöneförordnande -&'. högre tjänst, äger i 'den högre tjänsten (vikariatförordnandet) --placeras och - uppflyttas. med utgångspunkt från" den' placering: och rätt. till uppflyttning: som. tillkommer ho- nom :i;den lägre tjänsten, :> .-Vidare skall: den, som antingen under innehav av extra ordinarie tjänst .. erhåller lägre ordinarie tjänst eller under innehav. av ex- tra tjänst erhåller lägre 'ordina- rie" eller extra. ordinarie tjänst |. eller - under: innehav av vikariat- förordnande erhåller lägre 'ordi- narie, extra ordinarie eler extra tjänst, äga att i den högre tjän- "| strument ;vinna därpå. vatten, Han hade praktiserat båda ; för - prisöv med statsmakterna, >” = I riksförbundets regi pågår ock- så en utredning om omläggning: av försäljningssystemet för: sill :i syfte att få ett bättre grepp över märk- -| naden än vad nu är fallet på grund av de olika system, som användes på ost> och västkusten.: Utrednin- gen har hamnat hos Västkustfiske- renas ' ekonomiutskott, som” skall | försöka knäcka "den svåra nöten i sammanhanget, hämligen. auktions- hetskalkyl;; ett :ofrånk faktum är att fiskarena som yrkes- grupp betraktad är: mycket liten. HH. ökning. av. tjä ja skyldigheten för lärarna. Det har icke: klarlagis, att :”den totala ar- innan "det sjösattes från varvet: 1 Sölvesborg, En katolsk präst, par ter Gy från Lund, välsignade .får- tyget, bestänkte det med'vigvatten; och läste en skön. på latin, Därefter Vi räknar inte fullt. 15,000 medl : | skap i SFR och' detta är Jiktydigt med nära" nog total ck denna numerär ingår också ett ic- ke sobetydligt antal bi re? ss ns Hur vi än har det "ordnat kommer vi att väga lätt i dagens organisa= tiohs-Sverige, där möjligheten” att få sin rätt beror på den styrka re- spektive. organisationer förmår" ut- veckla. Enligt min åsikt skulle vår Hilla grupp behöva” en slags facklig contra auktori förfac [7 rändet: > : Vi på ostkusten har. redan gått | in för. det sistnämnda. systemet; som | möjliggör en relativt fast prisnivå och som "” tillämpat runt: samt- liga kuster skulle kunna' bli ett in- i för” aktiv ” prispolitiki Auktiorissystemet "däremot ger' inte fiskarena något inflytande på pris- | nivån, men endast beträffande pro- ducentprisnivån, ">> varför .. endast fiskhandlarna kan ha. något att "På grund äv att” 'västz I och syd- kustfisket ligger utanför vårt 'auk« tori och fiskh di. försäkring” hos ett större för- bund, Främst i, åtanke kommer” då RLF, där ett par andra företagares grupper; : sökt - organisatiorsskydd såsom trädgårds- och fruktodlare, framhåller hr Andersson, som kon- staterar, att det också finns 'mån- ga” direkta" berö terstix. äringsfiskas iu för statstjänstemän” oo örbötstidsutredning är" ett svar, - till statskontoret... Den har klarlagt :att:, den” totala arbetsbör- dan för" läroverkens lärarpersonal kyldigl för andra män,.' Är statskontoret. berett, att dra slutsatserna - av. vårt. SVAr väg Den. svenska läroverkslärarkåren- har: f. n: en känsla av, att i vissa avseenden arbeta under hot, Såväl | dirigering till viss tjänst som kom- lärarkåren , : komma -. att” uppfaftas som en utmaning. "Det kan inte döljas” läroverks- +”BL ar har RLF experter på ata tenregleringarnas ' område. för sina medlemmars”: räkning. »: Vi fiskare beröres. också intimt av: dessa reg- leringar . och skulle ha Behov 'av experter, som bevakar våra intres- sen... Säkerligen 'skulle markägare och fiskare kunna 'samsas ;om en bevakningstjän: inom vårt område har möjlighet på andra åden har- vi: stort be= "ätt köpa billig fisk"i nyssnämnda | områden försvåras våra möjlighe- | ter att :hålla' prisnivån uppe 'sam= | tidigt som. fiskhandlarna' kan till i oktober slöt han sig ihop med : godogöra "sig allt några gelikar och. drog: sig | tillbaka T eg distribu= Er tonsersättning. fn av På karlskronakongressen kun- de fman' hos. vissa talare spåra av- -J'undsjuka'mot jordbruket, som lyc- I käts -lösa: sina prisproblem ' bättre än vad. fisket förmått, berättar hr Andersson. ' Men" många betonade: 5 "starkt; att jordbrukarna ” sannerli-. gen inte fått något till skänks, de har gjort en aktningsvärd insats och inte dragit sig för att tillgripa] hård föreningsdiciplin, bl.a, leve= ranstvång för att ge sina organisa= tioner behövlig styrka, Vi fiskare måste gå precis samma väg: Vi mås- hov. av experter, men våra resurs ser är för små, 1; varje fall. orkar vi inte "med att åstadkomma: något fiskets utredningsinstitut, men jag föreställer. mig, att vi skulle kunna få stor glädje av. en fiskesektion inom ramen av Jordbrukets”utred- ningsinstitut;”. 23 vev > Detta är: endast några exempel; det väsentliga vore dock -att våra medlemmar tillsammans med RLF';s 200,000. skulle kunna: göra sig hör- da på ett helt annat sätt är vad | nu är fallet. RLF:s namn — Riks förbundet Landsbygdens Folk — är ju också så vittsyftande' att det väl täcker verksamhet även på fiskets ormråde. Och så till sist, såväl fis- kare som jordbrukare är ju lands-l4, bygdsfolk och har sålunda gemen- fe ha kontroll över all förstahand: ”Jordbrukskalkyl” för fisket) I SFR:s regi pågår arbete :med att upprätta en fiskets ”jordbruks- SS områden utöver rena "yrk samma i på en 2.3 väntan på en .löneregle- iterad markant: överstiger tjänstgörings- munal. tjänstetillsättning ' skulle, äv] - mot för ,. lärar kommit att ens "närma sig tjänst- Släven och fartyget fick' av mad - 4 andra me Getten namnet ”Rharb”, Det är beställt" av: Societete" Anonyme :de Gerance et d'Armement, Paris,: och . madame Getten är maka till, geneé= ralsekreteraren 1 det franska reder En något grånad herre 'vid: nämn: Harold " Lloyd, identisk. med. dei ryktbare filmskådespelären, har är=- länt fill. Cannes, men: det är myc».. ket-få" personer: som lagt märke till harts - 'person.”/ Något' ståhej kring denna" fd: prominens ” ”kan”det alls: inte'”:vara tal: om, så än 'en' gång” tycks "det besanna sig att film- och ärnors. b . ring blivit i har drivit: en löftespolitik, som verkligen har rubbat lärarnas för- troende. Det senaste löftet. är.-att lönefrågan skall föreläggas vårriks- dagen 1952. Skäll.-det infrias? Vi kommer inte att -acceptera en för- klaringatt frågan av förhandlings- tekniska eller aridra mer'eller min- dre formellan skäl ytterligare mi; ste skjutas. på d : terna ra:står sig en-tid. Harold Lloyd Har lycka,;med sin come.-back i crary=., filmon ”Mad. Wednesday”; Oh' en sån onsdag, och det är möjligt att de mera rminnesgoda- bland cannespi= bliken småningom skall komma ihåg / | den. inyanlände:. LCUSA-gästen: 4 Ett rykte som. påstår. att filmkomikern : har. kommit till Cannes för: olänerin har framkallat en allvar- | lig. arbetslöshet i-.det -kommunist- styrda Östtyskland. Antalet arbets- lösa ' uppgår nu till 450,000 och myndigheterna fäknar . med om-. kring 600,000 arbetslösa inom: de närmaste sex -veckorna,. Då Öst- tyskland endast har en befolkning på 17,9 miljoner och:bara något över 7 miljoner sysselsatta är yr e- 1 vart. fall skulle det. vara: intres> sant med en debatt i ämnet och det är närmast för att animéra till debatt som jag nu kastat fram des- tydligt sämre än i Västtyskland, där det finns 21,8 miljoner sysselsatta mot - 1,3 miljoner arbetssökande, vilket motsvarar en sa säger hr And kalkyll och av: den 'väntar vi 055 mycket. Den k att und = ta ” med ikterna när det väller priser på olika pro- 'duktslag, Huruvida en dylik pris- överenskommelse på basis av kal- ;'kylen 'skall :bli inkörsporten till ett prisregleringssystem, ' liknande: det som »existerar på fördbrukets om-: -råde är för tidigt att uttala. sig om. En del fiskare fruktar. en: sådan! utveekling men jag och många med- mig anser det: vara ganska ofrån-- : komligt; en 'subventionering av vis= den 3 lutni i: »« Loke. "BUENOS ATRKS; Ett hundratal |"? ;personer har anhållits i Argentina ör sabotageförsök '- mot landet: järnvägar. Större delen av de arre- sterade är. järnvägstjänstemän. De skyldiga har åtalats för brott mot säkerheten. . 1. ORLEANS: Mr, Yvonne Che- villier; som på ' d på 45 procent av antalet invånare mot bara 'knappat 40 'pro- cent idet kommuniststyrda paradir Vvs ed - Håvarubristen ärabbar östtysk- Tänds tunga industrier och textil- industri, Driftnedläggelser har ”un- mit inom, varvsindustrin 'vid Ös- tersjön, verkstäder har stängts hos stålverken i . Brandenburg och mellersta Tyskland, vidare har en sin man, den ny d statssek- rad spi och reteraren . Pierre Chevallior, skall gå fö kan bli -; "nan hon ställes inför rätta. ökning in-| måst. stänga . på grund av otillräcklig” tillförsel av TÅVArOR, va cl ot sysselsätt- 1]. der: de senaste. veckorna förekom- t- let sin” n 60-årsdag ; : . Inv " Prinsessan Elizabeth ' ' snabbomkläderska Sedan kung Georg VI har in- sjuknat "och påbördat prinsessan Elizabeth" én stor 'del "av "bina re- 2 ionsplikter. har pri - föktiskt en femtiofimmars : arbets- vecka att digna 'under,. Systern. Margaret är full av beundran. för ' Elizabeths prestationsdugligtiet och energi och: påstår, att hon sett hen= ne byta 'strumpor, klänning och hatt: på endast 2-3: minuter: Men hon har tydligen satt sig som råål att överträffa Londons :brandmän, säger Margaret; - Han var svensk och hade gått. t ner fill Nyhavn men han tyckte inte det var så ruskigt som han hade hört talas om att det skulle '' vara, fast det var två ganska stor= vuxna karlar som:drog in honom i. en port men de frågade" bara om ; han. hade en jugofemöring och då sa svensken. jodå och gav dem tjugofemöringen,. och :så frå-, gade svensken den ene vad han - - skulle. ha deny till och då .svarade ' mannen att de skulle singla slant och då frågade svensken jask,-om vad då? och då berättade de be- . redvilligt att det var om:hans kor stym « och plånbok.” INR VVTVITVN YTTER sch jämna år'och |" katolskt dop mést ba=-.. Tu; emellertid,” nyligen gjort stor” . som får klä sig på sju sekunder, Vv sten" (vikariatföror -pla- ceras : och -uppflyttas med ut- gångspunkt . från. den. placering och rätt -till uppflyttning som | i | ; vudbokt" "? samma kallkälla i vilken ”Trög | tillkommer - honom, i den lägre s et z "övervintrat," Här började ” honah | tjänsten, bo å I Lr a - v ka s 3 FEET " : . > Md NS - - . < 2 et en H ; ; . a . - er NYSENNITT dr Unbkaee hala krtodeda kr krba kk elda sd rr r gla rea NYSITESEI TITT FRENTUVIVSTTITIVESTSDEET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.