Byn fd b "väl 2500 invånare. : sträcker sig från smålandsgrän- . 300 "inv. — det. är flykten till finmandes vid " :bygdegården - Vingslätt, . ett ” stycke nordöst om kyrkobyn. : ” Ve-oss. . Vittinge; reYYretYYYYTYYYYY VY oo Lördagen en 19 "august! 1956 YYyrY YYVYYVYEYYYFEY YE Rev Fd 3 Veinge är sähallands + till yt innehållet största : kommun — nära två hela kv.-mil — och sen i öster nästan ut till Katte- gatt, närmare bestämt till Väst- kustbanan. "I avseende på folk- mängd har det till ganska ny- ligen också varit nr 1 och räk" nar inom sina gränser gott och För 50—60 år sedan skall dock. folkmäng- den : hå utgjort c:a 1000-talet mera. Man påstår t. o. m. att socknen skall ha haft omkring 4000 inv. för några decennier till baka. Emigrationen ' till Amerir ka och senare den s. k. flykten från " landsbygden har givetvis krävt en dryg tribut. ' Sign. har under sina strövtåg träffat på många”. gamla och." igenväxta torpställen i sin födelsebygd — de festa” av törpättlingarna sökte sig nya Hem i Nya världen och : sedan de 'gamla' gått bort övergick" tegarna” åter till ; skog och vildmark. : Under de sista '25 åren har in- vånarantalet minskats" med 'c:a städer > och - tätorter som gjort detta." . Om man frågar en infödd veingebo, varifrån hans socken fått sitt namn, skall han genast veta det. Sägnen oritalar näm- ligen att den förste. bebyggaren i dessa trakter hette 'Vingh 'och hans gravhög. (Vinghshög) häg- nad. av susande furor är til- Veinge — - en sägenomspunnen och > ramåtsträvande hallandskommun teser. — Veinge" är en. sägen- omspunnen, traditionsrik bygd. direk : översatt till nutidssven- ska, skogsborna. ” Veinge kyrka är troligen "från 1100-talet, — man: vet inte sä- kert vilket, Den, är byggd av väldiga granitblock och utan” på vitrappad. :Den verkar mas- siv;. vilket den också är med gar. Innan detta tempel åt ”Vite nordiska gudarna Oden och Tor vigt tempel, som" emellertid genom ”: kristendomens genom- av kapellet eller ”Kapplet” 's . I närheten av ”Kapplet” finns (eller har i,varje fall funfits) en "offerkälla, omkring vilken folket. varje lade sina. 'offergärder i hopp om Iycka ' och tur i. sina förehavan- den. .-Denna' sed levde kvar in” på 1800-talet, ja man vill t.' 6. m. göra gällande att den förekom" mit - in - på ' detta århundradet. Därav kan man :se hur. stark och - inbiten 'en --+tradition kan vara. :Man brukade också långt in" på : 1800-talet hålla predikan midsommarafton på detta ställe: Veinge socken brukar indelas i slätt- och skogsbygd. Veinge kyrkby, ”Gamla Veinge” Gi den' "vidsträckta . skogsbygden " Utflyttningen "från Veinge | ' det fortfarande gamla gårdar, som gått i arv i hundra- : tals-år och som fortfarande är släktens ägo. En annan sägen, mera :obe- kant, omtalar att drottning Mar- " gareta en gårg under 'sina här- färder mot den tyske Albrekt kom -till "dessa trakter. Då hon frågade vad socknen -hette fick hon av invånarna veta att det bar det märkvärdiga namnet Då . skall drottningen med all den värdighet och bju- dande kraft hon var mäktig, hava sagt: ”Det skall icke mer heta Ve-oss utan Ve-ingen”: Och så Bev det. Veinge med tiden, ">; Den första verkligt historiska . uppgiften påträffar vi emeller- tid först i'en handling, daterad år 1269. Då kallas gocknen' En senare urkund av år 1421 kallar socknen Vidh- inge, 'En forskare har fram-' ". kastat påståendet att namnet härleder sig från en släkt, Vir- darnas släkt, som först slagit ner sina böpå'ar här, medan en annan fackman uttytt namnet som ”skogsbornas bygd”. Det må vara hur som helst med . dessa uppfattningar och hypor Ett ovanligt minnesmärke har Veinge kommun i kungar”. fen stenen I Mästocka; . [motsats till :det senare uppväxta cl har varit stor. Dock finns Här en i av de mest kända "— Rävshultsgården. stationssamhället) - är - ett - litet idylliskt :bysamhälle ' och cent- rum i slättbyden. : Kyrka," sko- lor, kommunalstuga och mejeri är förlagda hit. Det är en lugn, stilla" och idyllisk plats, omgär- dad med ålderns patina. — Star tionssamhället beläget på en höjd 3 km. söderut får räknas som . kommunens haridelscent- > Skogsbygden . är mångt och mycket er värld för sig själv. Vilket' inte” får missförstås — folket här uppe är. på alla sätt med sin tid och ungdomen isyn” ;nerhet är vital på al:a sätt. Men har ett annat ansikte att visa upp än slätten. De många byar- na och bebyggelserna i detta skogs- och vildmarksland. grup” perar sig omkring kapellbyn Mästocka, som under årens lopp växt ut till ett litet vackert och trevligt samhälle. . Här ' finnes litet av varjehanda, nu senast också en hypermodern skola och ' ibland ertappar man sig med den -tanken att Mästocka= bygden nog skulle kunna duga kyiver, prins. Bertil sitt, namn Här sky) in; Halland 1949, : pe stenen unde Enligt ortsnamnsforskningen be | NE tyder Veinge ' skogsbygd eller" sina över en meter tjocka vägs . ” Krist” byggdes, fanns ett stycke .-- österut ett mindre, 'åt de forn- ' brott, revs ned, vanner Anna : det i: veingemun "lyder; finnes fre midsommarafton : brukade samlas och då neder-' ; Men "detta dråpliga pästående "håller inte streck för verklighe=. 1 "givetvis att ”plejlatröska” som "egen Söcken om mån ”hade' velat... En hädisk tanke i stor- kommunbildningens tidevarv. Slättbygden - är . vanligen - bör” dig som den halländska slätten i regel- brukar vara. > Det. finns dock" magrare trakter- t.ex. ”Lyngarna”. i Göstorp, en mye” ket : torr,” stenbemängd, ' förr ljungbevuxen . (därav namnet) trakt, belägen vid övergången till skogsbygden: .. Man har på skämt sagt att under torra år var havren där så kortväxt att. . gråsparvarna fick lägga sig på knä' för! att komma åt, kornen. ten av i dag... Som en NER kan nämna: att här växer (fi i lyst) de ” sista "exemplaren "a nålginsten - — (Genista..: angelica) |! i "Sverige. Skogsbygde » sämre ” jördmåri slätten, men 'man "bruks a säga att ”skoborna”' (skogsbor- na) står sig bra och att de.re- der sig bättre än -'slättborna; En - viss ” sanning ligger nog”i .detta påstående, ty, skögsbönr « derna ” : > kvicktänkta också försiktiga; och är . förutom. idoga. och sparsamma, så att ett visst väl- stånd växt fram häruppé;' tröts ursprungligen magra. tegar. Ve- inge är bondebygd. Några. större jordagods finns - inte, 'om' nu inte vill räkna sådana” gär dar : som Öringe. Brostorp och Gustavsberg (samtliga: över. "100 tunnland) : till "denna kategori; Öringe gård (också nämnd Fred- riksdal) var i slutet av 1800: talet och in på nuvarande seklet. ett verkligt gods med en areal" på c:a:1000 tunnland. Gården var då i släkten Hammars ägo. : Skogen som i forna tider. stod hög och mäktig, var på"1700-. "nästan "helt försvunnen, : talet här som överallt i landskapet genom krig och skövling — inte minst genom det gängse svedjer :. Man brydde sig inte, Den '. inte precis något värde. : bruket. om "att plantra ny skog. hade Dessutom hade : man : god . till- ; gång till torv när det gällde 5 vedbrand. : Ljungen växte och bredde ut sig över kalmarker-. Det fängnade den tidens:-. bönder '— 'där blev kreaturs--: I bete. talet då ljurtghedar bredde 'it': sig miltals som ett hav började: na. Först på slutet av 1800 man = skogsplanteringen. Nu: finnes det icke mycket" Ijung"" hed kvar, - Linet ' eller ”höret” " odlades -'ganska allmänt "och rester av gamla = bastuer I finnes ännu. Hemslöjden var också” väl ut- vecklad liksom ahnars :i denna landsända. | Det var också gan- ska knalt för fattigt folk förr i tiden. Därom talar berättelser- na från -minnesgoda äldre per- soner om karlar som begav sig ner tijl Skåne om vintrarna för (pengtröska). Likaså fanns det uhga män som kvistade till Danmark och ter gelbruken där. De "sista 30—60 åren har här . medfört nästan revolutioneran- .de förändringar liksom på -så måbhga andra orter. De första åren på 80-talet .byggdes Väst- kustbanan som fick sin anknyt- Veinge kyrka. Kyrkans äldsta delar troligen f fr 11007 "talet :: hälle upp på en förut. enslig sandbacke. ;. Jordbruket ” moder” niserades på olika sätt. När det gäler : dess--: ekonomiska "och facklig; örelseé har veingeborna kommit, . får : man, säga, : långt. För ömkring 60 år sedan bygg- des mejeriet i kyrkbyn” — det har ; som : bekant helt nyligen 50-årsjubilerat som andelsmeje- ri. Slutligen kan framhållas att veingeböndernas jördbrukskassa är (eller. har i je fall” tills Det | "andliga" ”öch | salibrslla livet har också .utve klats ; un”. är en socken; som hade folk” skola redan” "de första åren' av 1800-talet. : Alltså” 40. år innan? utfärdades. Det . var” prosten Didrik Alsing; en kraftkarl” och dessutom ' en för sin tid" ovan" lig ” kyrkans tjänare," som gav: upphovet: till.: denna : byskola. Alsing besatt nämligen en stark hitälskan "för" den” allmänna upplysningen . och : som: han jämte sitt prästerliga kall .var smått ”"storbonde 'doneråde: han ett. par hemman,' : varigenom uen för se hö "Mästocka” kapell är; ; Veinge församlings "ändra kyrka, fåt Kapellet "byggdes på 187 0-talet ' och invigdes 18787 dag” kal as 'den Alsingska, kun- de förverkligas. Prosten Alsing dog 1814' och på hans' grav in- vid kyrkmuren har. Veinge och Tjärby (som fick 'en' tredjedel av donationen) socknar rest en minnessten . om ' hans ' storslagna verk i folkupplysningens tjänst. Det frivilliga . folkbildnings- arbetet uppträdde först på 1890- talet samtidigt med nykterhets- rörelsens genombrott. IOGT-logen Syskonringen har utan gensägelse utfört ett kul- turellt storverk: genom sitt un- der åratal bedrivna studiecirkel- arbete men: främst genom: sitt präktiga lånebibliotek som £. n. räknare "omkring - 1,000-talet band. : I detta sammanhang bör. ock- så 'ett'riamh aminas. Nämligen " fägnaden, ' samlingsplats i, bygdegården +: Mästocka och: IOGT-] -loge > socknen" är vidsträckt" här - knappast det” öffentligå” iokalbé- |. der de sista decennierna. Veinge: den”. allmänna folkskolestadgan: hans" skola i' kyrkbyn, som än il ne folkloristeh och allmogedik- taren Edvard Erlandsson. Er landsson var en begåvning och besatt ett kulturellt patos :som ” blott få. Hans egen bokhunger kom honom: att förstå åndras. Han upplät sin stuga gratis för biblioteket och blev dess biblio- tekarie också nästan gratis -— under c:a 30 år. De första åren fanns inga anslag att: tilgå, Lo- gens medlemmar fick själv sat- sa av sina fattiga slantar.;- En studiecirkel bildades och i över "30 år har denna nästan oavbru- tet” hållit "ett sammanträde .i månaden. Medlemmar blev alla som vil'e, oavsett om personen ifråga var nykterist eller. &. Cir- .kelmötena ambulerade' rnedlem- marna emellan och värden fick också stå för den lekaiilifh! Vält Allt," litteratur. som vetenskap lästes 'och diskutera- "des... Numera: har kommunen |. - fem bibliotek "och. ett. årligt | kommunalt anslag utgår till des- sa. En föreläsningsförening” har 'v också funnits, men : är sédan ; många år tyvärr får man" säga, : nedlagd. ' i > En pampig bygdegård dan bortåt "15 år tilfinnandes - på Vingslätt — men det känner | f.ö. vilken. sydhallänningssom helst till. Skogsbygden' har. sin AA "enkla men hemtrevliga Ördens-. - hus : i: Göstorp.: Men eftersom ändå hovet” varit tillfredsställande. Arbetarna ' i :.Veinge istations- samhälle ; har "under många år kalkylerat med byggandet av ett Folkets Hus: Man -har; också under "många år från ungdom-|', ligt håll : ansett; att tilgången till ' "idrottsplats icke varit -rätt tillgodosett: Möjligen sign. skul- Ie tro det, ' en förändring härtt-] innan "skett. .: Här kommer, åter kommunens ' vidsträckthet, på tal det räcker inte gärna" med bara e n idrottsplats. ' : Ett - kommuna: Projekt, Or väl "också i-sinom tid: kommer | att realiseras är byggandet; av ett nytt kommunålhus. med ';wstorkommunen': (som + också :--omfattar > "Tjärby) bildande blir denna' fråga” syn- a | nerligen aktuell, . (Det blev. ju som' bekant; inget köp av Hotel- let i. Veinge stationssamhälle). Den gam a 100-åriga : kördmu” nalstugan i , Veinge ky; är inte "längre "tidsenlig. ärtill kommer: :: att. + .”kommunalrum- met”: (som . också. är könfir” mandrum) :. bara utgör hälfter av "huset ifråga: Som synes : en liten lokal. för. en stor. och från och med nyår 1952 ännu: störe kommöin.” " Huset - var "förr fattighus? och man berättar att'det. var” trång-. bott. i och : besvärligt sätt ; de som. skulle sköta det hela: Men det ligger rätt långt” till-' baka i tiden. 2 Mycket har förändra! de ' ” fändskapstavlan och när det bäller "den. mänskliga sam” manlevnaden : i . Veingebygden.: Inte minst i denna: fagra ' som" martid är det en vacker, natur- skön och trivsam bygd. VARG-OLLE FYRA LONDON: oaser " Varg-Olle Nygren lyckades trots tappert kämpande inte pla- cera sig högre än på fjärde plats i = kvalifikationsomgången"' till speedway-VM på onsdagskvällen. Han samlade sammanlagt tio. Po äng men. segern gick till Nor- wich-åkaren Bob Leverenz, Au- stralien; som , Hade - 14 poäng. Varg-Olle hade otur med sitt sis- ta heat, som han inte kunde full- följa på grund av motorkrångel. Resultat? ob” Leverentz 14 po- äng; Jeff: Floyd .12,:Fred Curtus 3 r sedan Portgång-4 RUCEITI TT TE TETETTIVSVITEVEFTVEIVETEFSYTVYTTYTTVVTTTS LT namn 112, Olle Nygren 10, = | På gamla dagar: och körde så ; | dalen. Därifrån går nu bilväg Efter en tur upp if a] dubbelt för stor. Den; rymmer för både pensionärer "och Trarhem | racker. + 7 da fjäll på båda sidor om älven Ji:dalgången. Men tyvärr. blev -Jinte . skydd. -I'mar vid Mjösen,. men där blev -| milen-ner till Oslo, och där var -I Oslofjorden. GENOM SVERIGE Vår vän och "medarbetare, skriftställaren och f. skollära- > ren Nils Edberg är som vi vet en spänstig åldring, som för några år sedan gjorde. sig "känd för en utomordentlig cy- kelprestation, Än sitter de . gamla takterna kvar hos ho- ' honom, 'och i dagarna har han " hemkommit efter en' 2.000 km. , lång. resa genom Sverige och Norge, därav 1.400. km. på ”trampcykel. Med denna färd : har Nils Edberg — om hänsyn : tages till hans ålder, nära 79 "år — brädat både ”Stålfarfar” « och. ”Stålmorfar”, I följande ; artikel berättar han om sin cy- . kelfära, os : Jag fick för mig att ännu en gång göra en liten cykeltur norrut över Göteborg, Väners- borg, Säffle uppåt Kihräjven och. Dalälven till Idre. Så kom jag in i Härjedalen till den omtalade turistplatsen 'Funäs- över «fjället till Ljungdalen, inkörsporten til » fjällvärlden häruppe, . Denna. bilväg över Flatruet är Sveriges högsta, Längst up: pe på kalfjället är rest en sten, varpå det står: ”975 meter ö- ver havetedsrAvståndet från Halmstad hit upp är 925 km. Det " var en härlig tur. hit upp "genom vackra bygder” och ödsliga ' skogar och kontakt Elis Edberg har. brädat: både Stålfarfar och Stålmorfart NU HEMKOMMEN EFTER ATT HA CYKLAT 1.100 KM, > OCH NORGE, knalle, Jag kom ändX över Ud- devalla ner till: Kungälv, men där blev det stopp. Regnet forsade ner, men glädjande nog gick där en buss nästan ome- delbart till Göteborg. Våt och hungrig stannade jag där nås ' gon timme och fortsatte så till Kungsbacka, där jag tänkte ö- vernatta, men då färden dit varit : alt annat än behaglig På grund av 'den starka västan- viåden och radion. lovade fort- satt oväder, var .det bäst att sätta sig på tåget hem till . Halmstad. Allt som allt var sträckan Haimstad—Ljungdalen och 'å-' ter: genom ' Norge 2,000 km;'! men cykeln rullade: blott oms" kring 1,400 km. En sådan tur" är verkligen uppfriskande: och ' givande, Man kommer i så nä-» ra kontakt med naturen, som" bjuder på så mycket sevärt! och - så: träffar man på ideb: vänliga. och välvilliga männi: skor, Att en sådan färd också. är en god hälsokur, är en cr- nu” och vid > tidigare cykelfär- der, «eve 2 till. alla, som' ha tid och lust' att- 'lära " känna vårt vackra: land och det kanske ännu vack- med. vänliga människor av 0o- eningens präktiga vandrarhem, där folk av. alla samhällsklas- ser. trivs bra tillsamman, baka över Flatruet, då jag in- te ville riskera min cykel i de vådliga” - branterna varifrån det går bin Norgo till! Röros... Dn : Denna . lilla :s bergstad hade - sin: gianstid, då koppargruvor- na 'däruppe gav'ärbete 'Ocksi komster. : Malmbrytninigen; bör- jade. här redari på: 1600 ale t: känsla av beklämning-jag” tänk=> te på de stackars" männis Fr; som arbetat . här neréö” fö; Knappa levebröd. från — sin-storhetst!'d 'har: sta- den en kyrka, som .ärtthér ån staden nu. Även i Norge finns ”ået vand- : eller ungdomsherber- gen, som de här kallas; visser- ligen goda men inte fullt jäm- förliga med de svenska.. De är i alla fall betydligt bättre än 'de danska, I Röros var hemmet inrymt i £..d. tyska. militärba- Nu blev det, att styra färden söderut längs . den mäktiga Glormmen med delvis: snökläd- och landsväg och järnväg nere det nu också omslag I väder- "leken med en och annan skur. Den västliga vinden var det så farligt med, då" fjäll och: . skog utgjorde. ett gott Så tog jag mig ned fn Ha- det slut med att cykla, : Det blev störtregn, så att jag nästa dag nödgades ta tåget de 13 det ännu värre. Det sades, att ett hundratal källare behövde länspumpas, och vattnet flöt över gator och vägar, Men det klarnade . upp så småningom, och 'jag kunde fortsätta till den vackra staden Moss vid -V4 Sarpsborg träffade jag så åter den stora Glommen, som här bildar våld- samma forsar. I Halden för- summar man inte gärna ett besök. uppe; på . fästningen Fredrikssten ' och vid monu- mentet där Karl XII stupade, En stor sevärdhet är verk-- ligen. den mäktiga Svinesunds- on, som sträcker sitt spann högt : över. den djupt liggande fjorden. Så var jag hemma" i Sverige igen och körde igenom det omväxlande Bohuslän, Än gick , Vägen, nere. vid" en..fjord lika . nationalitet på turistför--: "Jag tog buss fram och till- : ar.meds 3 enay H Som minne rare broderlandet Norge, , I dagens frågor SOCIALPOLITIKEN MASTE . REFORMERAS förklarar Sy en ska Dagbladet. (h) "utan : att dock närmare ange. på vad sätt: os le skadeinverkningar som, följa där-. med, ' avhjälpas icke genom. att, som socialminister Möller antyd- de -Å 'sin promemoria fill den 80- cialdemokratiska partistyrelsen, . inkomstgränserna för sociala för: månar -förskjutas uppåt. Därige-. - nom skapas blott nya döda. zo- ner, inom vilka det icke lönar sig- att arbeta. .Det är nödvändigt. - med en omprövni ng och översyn av hela löne-, skatte- och social- politiken. Människorna skola upp muntras och stimuleras till arbe- te och företagande och icke som nu' skrämmas bort från produk- i tiva insatser, de befolkningspolitiska åtgärder.” na så, att det inte lönar sig för en husmor med tre barn att ta”, er förvärvsarbete. Det systemet bör =: även tas med vid omprövningen.:”' POLISENS ARBETE bör kun-; na rationaliseras anser 5 t oc ko holmsTidningen "och ställer frågan i vilken utsträck- | ning. kvalificerad . polispersonal. : sysselsätts med exempelvis 'skriv- maskin — och andra liknande'- göromål, som borde kunna om- besörjas av billigare arbetskraft: Det borde ligga i polisens lik- som det givetvis ligger i skatte- betalarnas intresse, att man in- te släpar på en ålderdomlig or- ganisation, som ställer sig onö- digt ' dyrbar. för det allmänna, utan att det skapas «en rationell ordning, där polspersonalen ute- slutande får ägna sig åt de upp- gifter den är till för att sköta: Det uppkomna ': konfliktläget är emellertid ohållbart. 'Det må- ste snarast avvecklas på det ena eller andra” Sättet I första hand ett nyt! ån. och:än. högt uppe över en berg>[n Örättvisorna i systemet och. de ” särskilt: uppe i fjälltrakterna farenhet, som jag ' gjort bådo: ” Jag rekommenderar färden. "Nils "Bdbörg. /. Nu I Frankrike har man utformat. " An SA JASn SKARAN AAAKSÅASNAAÄNDSASADADADSARSSNASANADSDDDRANANAANDSSANN SANN KANAASARSANARRDA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.