VET ITYYIYYVPYFIYYYYETFIFTYTEFYTTYETYTYYTYTTYEFYVETT rå ” - an - : a YYYPEevY YvevYTYTYYT Vv : Min första toddy. Farfar och "farmor gjorde bröllop för den av sönerna som nu hade gift sig - och. skulle ' övertaga den gamla . släktgården.. I trädgården hade : man. gjort en lövhydda och på pålar i marken, hade man tim- "rat bord och bänkar. Här skulle - de" manliga: bröllopsgästerna dricka toddy':i den vackra; lju- sa högsommarkvällen. Från den några hundra meter från går- - . den framrinnande Lagan hördes det dova bruset högtidligt och mäktigt. Bland dem ' som : voro "bänkade kring toddybordet ha- de även jag fått äran vara medlg fastän : blott. cirka 314" år gam- mal. Om nu någon av gästerna hade låtit mig smaka på dryc- ken eller det var blott spritån- | r ”gorna” som gjorde det, alltnog, "jag ramlade baklänges från den ryggstödslösa brädan ' och ham” nade i en nässelbuske där jag blev svårt nässelbränd på hän” der och i ansikte. Ja, så slutade min första toddy och det är ock" on så det första minne jag har." . "Två eller tre år senare var « det julka'as i mitt hem. Jag såg hur gästerna” ”rökte stora cigar- -' rer,.Jag smög mig bort till ci- garrlådan och tände äver jag en cigarr samt "drog några kraftiga ” bloss. Men" vad nu då? : Hela '. rummet började gå runt precis som en: karusell "och jag ragla- de”. en drucken.: Jag försök” ">>. te lägga mig på en soffa men N hela soffan tycktes välta utåt ” golvet. Det värsta" var. att man bara - 'skrattade åt mig. Själv > kände jag det som om min sista stund. var kommen. När jag nå- got år senare kom i skolan och » fick lära mig den' lilla minnes” versen: ”Tänk hur dumt det än- . då är, båd att supa och att rö- ka, jag vill aldrig. det försöka. '-Hellre ' jag min kassa spar och min hälsa haver kvar;” så tänk- te jag på hur sanna dessa or- den är... NN « cv Fölutet av förra” scklet hade jag skaffat mig min första 'cy- .. kel, och de första försöken gick ganska vingligt. "Därtill mötte jag' på en . smal väg en häst- skjuts. Hästarna som :den tiden . voro ovana vid sådana åk; sat- te: av i sken. .Körsvennen” föll . huvudstupa i vägdiket och själv " hamnade jag i ett stenrös”. Se- dan jag undersökt att:varken armar eller ben voro brutna, ledde jag hem. cykeln och kän- de ingen fust att cykla mer den dagen, ; Min ' första dgr innanför af- färsdisken hade också sina "små olycksöden i följe. Det var säm- ma winter som jag gick och lä- « ste” för Prästen. . Jag hade en | lång. blyertspenna vid örat och satte: näsan 'i .— inte z bara "därför att jag var född i Knäred — utan mest därför att |/ jag kunde fråga läskamraterna vad det skulle vara så skulle jag saken klara. Så var det en som skulle ha ett halvt stop” for mn togén — ja "det, var. ju en smal «7 sakatt expediera — ocH jag vil- « le visa att jag kunde korka till askan . med : samma - fermitet, som första biträdet. Sedan jag satt korken i flaskan vände jag upp och ned på den, och för att få korken längre in log jag den så mot disken — men ”jag an” | vände större våld. än nöden krävde” — med påföljd att flas- kan gick sönder och all fotogé- nen rann i den för tillfället ut- dragna snuslådan. Detta snus kunde : inte säljas, men vi an» ' vände det till att gratisfylla do- serna, åt sådana kunder som ba- ra kom in för att få snus i do- san gratis, Egendomligt nog så är missö- dena i livet de bästa läromästar- När , jag första gång som Pojke hoppade av en i gång va- rande ' spårvagn i Göteborg så föll jag naturligtvis, därför att : Jag hoppade i motsatt riktning , Som spårvagnen gick. Men jag » . beredde de övriga passagerarna ett extra nöje, där jag rullade som ett nystan på den ståtliga Vasagatan, Ja, det. var på den "tiden när spårvagnarna drogos av hästar och priset från Drott- 2 ningtorget till Karl Johans kyr-. ka var 10 öre, Min första sjöresa på Katte- + gat råkade bli under på syd- väststorm, och som jag råkat få , ett profetnamn tänkte jag »å "> profeten Jonas öde och såg tro- ligen mycket.' pessimistisk ut, , >> Detta kom en godhjärtad be- ” (sättningsman att. giva akt på, t Fö , 2 p. RS FR och bön rådde mig att sätta mar magen emot något hårt föremål där på : Hallandsångaren och verkan därav i all sin: enkelhet var, förvånansvärd, ';; Sjösjukan var: borta. Senare här” jag hört att det skall vara bra att stå på man är sjösjuk, men det 'har jag. icke försökt så jag kan. icke yttr rå mig. därom. : " Min :första dag som foster- landsförsvarare. .Vi voro på väg till Kar'sborg åkande i boskaps-, vagnar.:: Vid..en station där tå- get gjorde ett längre uppehåll age: Genast började nå- björken, av pojkarna att brär ka. såsom får och kunde imité- bräkningen . mycket = bra. Men ' — ingen. glädje. varar ber ständigt. En löjtnant dök upp, talade och sa: Det vill jag säga er, att när ni är under mitt kommando ' så om ni som här får se några anförvanter så får ni icke ge er i samtal med dem. Orden voro väl. valda ty inga bräkanden förekom vidare från pojkarnas sida. st Den största respekt som mina medmänniskor någonsin haft för mig tycktes vara då jag som 12-årig - hade fått mitt första ”Hjatyg” och skulle följa med på ängarna . vid Krokån och lära mig slå' gräs, Ingen vågade vara i min närhet utan jag fick- gå för - mig. själv. Efter en stund hade jag lyckats slå inte av ba- ra gräs utan också slå av lien. Denna bravad' gjorde att jag blev degraderad från slåtterkarl till räfserska för en tid framåt. När” jag första gången satte foten i stigbygeln tyckte jag att hela världen tillhörde mig och mitt mod steg lika högt som spiran på vår sockenkyrka; detta så länge den gula hästen gick sakta. och vackert, men när min framför ridande lek- kamrat. började rida i skarpt trav och min häst följde efter så. slog jag båda armarna om hästens hals och på detta sätt kom ” jag ' fram till gården,: där hästen var hemma och dess ä- gare. befriade mig från min o- lyckliga belägenhet. Dock, med tiden gick det bättre, och jag kom underfund med att det var roligare rida i galopp än i trav. "Den första snön för vintern hade :kommit och jag skulle provåka min nya kälke ned för en brant backe, Kälken gick e- mellertid längre och fortare än jag beräknat och det bar av med huvudet före rakt emot en sten- mur där nere i dalen, Trots att det var mitt på dagen och mur len himmel minnes jag huru jag tyckte jag såg stjärnor överallt. «. Den första gång man fick ka- tekesen — el'er som den all- mänt. kallades frågébogen, — i sin hand så undrade man om det” någonsin skulle kunna gå att lära den utantill. Nils Lud- vig har träffande skrivit härom sålunda: fe ”På kjärkegåled va en spag när « prästen fresta minged. Där skolle svaren. ränna lätt å a'la språgen råga rätt — sin va de ju en annen sag hår de va fatt mä - singed. Ja, frågobogen va en skräck bå för de små å store, Va mäster tragga å han sled! Va minged tröd å käppen bed! Så äntelin. kom "bogen väck — tänk bara, hår de tore”, De svårigheter jag här nämnt är en. ringa del av den stora mängden som man haft att brot- tas med o. egendomligt nog' har människan problem att lösa ' så. länge hon lever; när det ena är över kommer ett annat. ' Ord" 'språket är: 'Man skall lära så länge man lever och ha stryk så länge man lär, « vv Me-döden Iurar. . Det här är de . vanligaste olycksorsaker na:. för hög fart, ovarsamhe vid väg- och järnvägskors” | - hingar, "högerkörning i kur- vor " med dålig sikt, omkör- ning i trängda lägen och 'bri- stande respekt för signaler och varningsskyltar. Mörker, regn, ' dimma, våta asfaltvä- gar och lös sand;har ofta vi- sat Big vara bidragande or ”lycksorsaker. huvud. och gå på händerna när |, ick . en fårflock betande i en |; Jag hade en söndagseftermid- dag hamnat i staden Aridujar 'i södra Spanien: Den ligger vid floden Guadalquivir ? några mil öster "om, Cordova. Staden 'är kanske mest. känd för sin:til- verkning av ”alcarrazas”, det är väldiga: lerkrukor, som använ- das för bevarande 'och även av- kylning av vatten i torra trak- ter mest i Österlandet. De är o- glaserade "och lösbrända, varför vatten " tär - genom. och avdun= star.: Därvid avkyles innehållet i någon mån, .v Det var soligt och varmt Kär, och kvällen bjöd på ett rörligt och. intressant fo!kliv. Vart man gick, ' följdes" man av en flock tiggande ' ungar med böner" om pesetas. En liten gynnare kom pekande med en svensk enkro- na, som han väl fått av en giv- mild ' turist, ; och ville ha den växlad till pesetas, och han blev själaglad, då han fick åtta pese- tas för den. En pesetas ä är värd ungefär 13 öre. = 7 oc Man hade varnat mig för vär- men i Spanien, men. här nere syntes al'a vara väl ombonade, även om det blott var trasor: För övrigt: anses det nästan o- anständigt här, om en karl upp” träder i skjortärmarna, och en kvinna får inte tillträde till en kyrka, ' om hon kommer med bart huvud. Andra land -— an- dra " seder. > I Chicago har jag sett patrullerande. poliser ikläd- da endast: skjorta och byxor. Den '- sydländska '” livligheten var både synbar och hörbar, och det märktes 'sannerligen inte några "politiska motsättningar, Där kom en åsnekärra med nå- "utanför! en kytka stod, en + klun”. så alla vanliga: tivolinöjen, ga. konfirmander, unga flickor i 6 å 7 års ;åldern,; klädda N vitt som brudar. ; Här,: konfirmerar man barnen, i den åldern,” Så "Hade staden, naturligtvis sin speciella nöjesplats, och där. .var det 'munterhet och "ett rör: ligt liv. Det var spanska danser av - unga : senoritor i färgglada dräkter: till musik och sång och kastanjetternas' knäppande : och UPg ett torg hade män ordnat en tjurfäktning, ”eorrida de tor ros”, då staden ej som alla stor- städer hade någon arena : Men denha ” tjurfäktning var "oblodig ock väl. närmast en övning för de uppträdande toreadorerna, om 'de nu förtjänade "denna näma "titel, I Hur, länge det: rörliga. ”folkli- vet fortsatte på. natten, Vet. jag inte, men då jag skullé upp tir digt: "nästa morgon, gällde. det att komma i säng, och — lygk ligt nog: — var, där inte plats” hotel'et,' som var i stil med alla andra hotell, utan jag blev hän- visad till ett pensionat; som bar namn” "efter. helige" Franciskus och, var inrymt i ett månghund- raårigt moriskt. hus," och . det blev 'en" ovanlig upplevelse för mig. Det var” som ' moriska hus i allmänhet byggt kring en ”pa- tio”, : ens öppen" liten trädgård med: rikaste” grönska” kring”'en vattenkonst, I huset var det gott om korridorer och trappor och små, små rum;y allt i. väl beva- rad morisk stil. Jag fick ett litet "rum med -:en bred tvåmanssäng —i : Spanien har. man : tydligen gra unga flickor i färgsprakan- de dräkter, svarthåriga och med bjärtröda läppar och rosiga kin- der : sjungande och skrattande. Ett bröllopsfölje med musik "i teten drog genom en gata,-'och | min -' ytterst. ringa kunskap '/ inga enmar rr: —' och jag hade även nöjet att inbjudas till värdfolkets privata bostad... .De visade '. stort "intresse för 'den långväga främlingen, och trots 1 Då Östra Karups "kyrka in- vigdes av prosten Berg efter omändrinEsarbetena 1869, när kyrkan "förändrades till kors- kyrka, sjöng + en skolkör en sång, som. författats för tillfäl- let... Denna dikt,'som skrivits av en församlingsbo har ofta omtalats men man har, icke kunnat finna något exemplar av det lilla häftet, där sången trycktes. Nu har undertecknad emellertid lyckats - finna det och det bär titeln ”Vid Invig- ningen af Östra Karups Kyrka den 28 November 1869”. Det är tryckt hos C. E. Germandt 1 . Halmstad 1869. . Eftersom många frågat efter den, nämn- artikel om Östra Karups kyrka som Jag tidigare skrivit, åter- pes den här. : Så ”Hiägna Gud! 4 nåd Hen, Kyrka, som nu invigd är åt Dig; men att här Dig värdigt dyrka -KÖR VETTIGT," ” SN mrs bans PEREEYSPIA SL LASS SSKLMLLASD AA SL LS SS LS LSSSSSLLSASLLS SLL SKAANDLS Er vd da dikten, som omtalades i en; - Östra Karups: kyrka. | invigningen af - "Ostra Karups kyrka« ; med Din Ande sjelt 088 vigt vi Nådeordets helga lära - 1At hör tolkas ren och klar, att den. ymnig frukt må'bära uti tro hos' en och hvar: : Bönens suck ur "fromma hie tan stige här till himlen OPP, ' att i glädjen som i "smärtan. : hos Dig finna frid och hopp. Sångens ljud: "sig tacksamt höje till Ditt lof, Barmhertige!! men 1 ödmjukhet sig böje" stoftet för sin Skapare, : tt Herrans ' bord i Herrans i boning dukas för den troende, : der förlåtelse, försoning 1 sitt. blod Han 'oss vill get; 5 Gif ock Gud, att unga, gamla lemmar 1 Ditt nådsförbund trogne här sig må församla till den” helga 'andalktsstund och, när en gång. vi få nvila utanför, 1 grafvens vård, . > våra själar, frälste, ila i till Din himmels toempelgårdi” : NV. ”Bror Jansso'' ? representant för värdera:'av. de' :| agr.- Bachman, Axelvold; "deltar = i ställningen i heter: :; | komma ' dit ner: för. en: måttlig & odning. om rationalise . underhållet.” av: enskild; "gar, har. nu; framlagt. "tänkande, vilket i -; vudsakliga. + punkte; : 'refererats' i 'Laholm$"Tid g- ' iBetänkandet ', s mtmynid i de enskilda vägarna: Den: nya <'organisationen: skulle sålunda ; enligt utskottets förslag få till : uppgift att tillhandahålla ”ma- skiner och. material, Kommu: serna: : skulle; få bidraga: till det ” enskilda ” - vägunderhållet 'skattekrona; "Utredningens hbetänkan följande lydelse: > Kommittén, ' bestående: deltagande -- kommunerna; hållit. ett sammanträde, utskottet, : som utgjorts: avsun- dertecknade' fem ledamöter; hållit tre" sammanträder ett. av .de senare 'ha 'f. man .. Ekström, : Eldsberga, git:-i.ö föranden "- har + dessuto; N kontakt :' med : övervä gmästare, Alström, Falmstad, fö ning, ang." ”måskiner lämpliga: för: ifrågavarande vägar, HESSE SEEN 500 km. ensk. vägar inom” 4 kommunerna "Ordföranden har från ”samtli-' ga kommuner ; infördrat7i vissa resp; korhmuner: ” Alla' kommu ner utom Ysby ha fyllt de sända frågeformuläret. Åv dessa | uppgifter framgår att längden å "vägar; vartill, statsbidrag. utgår är. omkr;.335 km; och statsbidra- get har, varit 55000 kr: Av väs gar.” som ” ingå i sarnfällighet; men "ej erhålla" statsbidrag; fin- nas 90 km..:Inräknas Ysb stor” de väg'ängden preliminå; nt na . uppskattas. till 500.kr statsbidraget till 60.0005 kr: V Enl.” uppgifterna ' finnas inom området följande” maskiner, ägda av samfälligheter eller. kommu” ner: 8 st. sladdar, 7 snöplogar, 2. stenkrossar | Dessutom finnas "2. privatägda |' moderna gruskrossverk.. > Kommunernas "nuv. bidrag”. RES | " Kommunernas bidr g- hållningen" är! högst olika” vilket. framgår av' nedanstående : sam” manställning. Tjärby . KM Flon 200 kr Veinge”. (engångsans) 20000 ” Hasslöv 0 Våxtorp : Vv å Skummeslöv Ränneslöv” «. = 2 Knäred Xx Hishult... Vlar Laholms landsk, Ö. Karup ” Utskottet. anser att tillgången på grustag med gott: material spanska språket hade ligt och: intressant sämtal,.: Om min resa genom Spanien, e - stora” kontrasternas': land; kunde vara mycket att berätta, "| då-jag fick tillfälle” alt besöka de flesta” "storstäderna : och: kom längs igenom... landet; på olika vägar, Från . Andujar ”"köm : "jag över ' Cordova och" Sevilla ner till Gibraltar; varifrån” jag: kun- de 'se. Afrikas, mörka kustlinje; '] och sedan "uppåt längs Medelhas vet. till Frankrike. och hemåt: Med nuvarande I resemöjlig"| "det ingen svårighet iatt penning,.:och man ångrar san- nerligen inte besöket. Spanien' är, också ett av de få länd,' där man ' kan. leva: relativt billigt. Som -. exempel kan jag nämna, att jag betalade 130 pesetas eller 17 kronor för ett par prima skor t och två pesetas.d. v. s. 28. öre för en rakning, andra billiga in- köp att förtiga. : Den politiska spänningen : där.” nere - märker man ingenting av, och folket är vänligt och tjänstvilligt. , : med en” viss uttaxering per |k hal. uppgifter: 'ang, . förhål' andena7i| gå med slastficka, i cd tär företagsamheten att anskaffa då? efterfrågan. stor "del”av” året soma möjligt så ått upplag finnas till- gängliga' "på olika: platser. Last- ning: från" upplag bör ske maski- nellt : med elevator : eller gräv- skopa > monterad på traktor, eller därmed 1 plaher för tillgodo- | seende "av vägmäterial. Er sådan [Planering skulle förbilliga fram- av 2 krossgrus,. .då | sättas större. de'en av året, och ms onödiga” flyttningar kuhde und- vikas: - Hr Bachman trodde," att det. krossverk han representerar "Ide, skulle”. "känna framställa grus ningen Srin ide 20 gb, "som denna betingar sig i administra- tiönskostnader; F.n: främställes ”öch" agr. "Bachman, + Dessutom har ,.väg- . Eldsberga; ang. framställning av. krossgrus För. kantskärning av. väghyvel: "a finnes i: VEIökg. väg istrikt har utskottets.ej:: kunnat. undersöka möj "igheterna "ang." förhyrning "av: vägförvaltningens' maskiner, Förutom, + kantskärning. erford- ras” även avjärnning av vägbar nan allteftersom .dennå blir” hå lig och ojämn: Detta arbete bör "I med fördel kunna utföras. med mindre : 'och billigare” maskiner; : , | sladdar,” söm. finnas tillgängliga | i allt större antal. "| ga. sladdar” uthyras i regel :för "Jen, kostnad >” av. omkr. 1:50 pr Nu ' befintli- | De. enskilda. vägarna läng- xre' än de som den, statliga ; vägförvaltningen har hand om, . ena : . Förutsättningarna. för bildande av en: sammanslutning . för väg- hållningen ha dryftats, Två olika förmer för en: sådan kunna tän- kas, 'dels 'en' förening som endast tillhandahåller vägmaterial och måskiner”öcK, "dels;en form som därutöver - även. sköter och an- svarar . för” vägunderhållet, Ut- skottet ' hyser tvivel huruvida en stor "del av vägarna inom' östra delen" av området, utan. betydan- de: grundförbättringar, . med för- del kunna skötas med en modern väghyvel. Ganska god sysselsätt- ning: för en- väghyvel torde duck finnäs inom området... "En: förening som helt överta- ger. . underhållet ; anser "utskottet. alltför dyrbar.” Väglängden & de enskilda: . vägarna , är ' betydligt större än de sllmänna inom 'det- ta område, och :dessutom ej sam- Jade i ett sammanhängande sy- stem som de senare. Då anskaff- ning” av” maskiner för framställ- ning. av krossgrus redan . skett genom privat! initiativ, anser ut- skottet att anskaffning av väg- hyvel bör också kunna sko på detta sätt. Kommunerna böra genom garanterad viss årlig sys- selsättning uppmuntra den priva- Nils nal N t bidrag till ensk; v vägar md ös utan pes skatte- kr. nr de nde::, För att "tillgodose beho-1.. vet, av krossgrt under: hösta : "1 Bång” årligen för' överläggning i väghållningsfrågor,- bege É t r gång: å [utgöra minst '5 öre per: skatte: ti första .hand: användas. för 'ut=- | Folke. Larsson, ” ta kvossvérk + som” RA veckor. legat i Laholm,” varvid . | har ban gjört: exlibris' åt apote-. : bvägstyrelso” med en 1eda- mot från varje kommun, - - Arbetsutskottet” förelsår - till” sist att. frågan om : de "enskilda - vägarnas underhåll. löses på, jande sätt: « 1) Ett centralt organ "för hi radet tillsättes. Detta hör bestå . : av. en 'representant' från . varje” I få kommun enligt. den. gamla kom- . f munindelningen. : Valet . förrättas ed av respektive kommunalfullmäk= - H tige: och avser 4 år. -Protokolls- sl utdrag 'rörandet valet av repre- sentant 'tillställes -'Södra Hallands: ' kommunala : " samarbetsorganisa-' tion,. som.,;kallar till första sam- manträdet. . Vid detta företages val av. ordförande för 4 År. Dess sa ombud :sammanträda minst 'en”. därvid" sär- + Dessutom, bör” varje or ombud en genom; annons .sam- . väghållarna sinom "sin — ' ör "liknande överlägga CC | ningar ' rörande . rationaliserandet : : av: väghållningen, .;... ) "Kommunernas « bidrag ; till : den ”" enskilda”: iväghållningen bör, krona.; Dessa medel . böra. förvals tas av.kommunalnämnderna och förande”av , väghyvling, och kant-: skärning," "samt för bestridande 2 av kostnaden för i punkt ett an=: > givna: organisation." Sistnämnda! kostnad fördelas på kommunerna efter deras. skattekronor, . - = :Arbetsutskottet "ledamöter är, heter: det. till sist i. betänkandet, väl: medvetna' öm att här- föro i dade åtgärder €j omedelbart ig . ser: problemen med den. enskilda t väghållningen,” ”men'de anser denn här -'”skisserade .. Organisationen,;:; ” vara ett första steg i riktning, 4 mot ett vidare samarbete för er-. hållande: av 'goda. vägar til) from! .” "ma för. alla samhällsinnebyggare. = Utlåtandet : är undertecknat: av Nils ” Persson, .. Gunnar ..; Hessle, Erik Pettersson och Yngve" Jönsson. - H oo FL gem rn Agne nn € fder — den .kungr . 3 se ske Vapenrmålaren, Jo spreta |: Johannes Britze här i ett par. . han här målat några dukar och ., vidare gjort ett. par kopparsitck. ,. Målningarna visar tre "motiv oda från Laholm” och 'vidare ett från =. io" Mellbystrand och ett” från: .Bå”” oo i frinärkstecknäre, som Johannes | . Britze har gjort sig ett namn i Thorvaldsen. | i : « Utställningen visar även Jon. hannes' Britzes" talang som kop". parstickare, - och här i Laholni | ' kare Egron Hanson, och köp man Elis Bejve. F. ö. kan nämns ,' nas, att han gjort exlibris åt. en. : rad berömda personer. och insti- tutloner, bl. a. drott' ing Ingrid; och Riddarhuset. : "I - : Johannes , ' Britze ' "uttrycker. sin glädje över att hå fått arbe” ta i fred här i Laholm. Han har. . ' haft sitt staffli, uppställt i Gam !eby och därvid inte” besvära av närgångna människor. Tyr. värr är det inte'alltid" som' en konstnär får' arbeta ostörd, sär | ger' han och har enbart beröm. att ge åt gamlebyhornas för: > synthet.”. rr negern os en itn oe Rebas Finis "det någon” - i "Er" bekantskapskrets; | i som ej är. prenumerant | + i) SÖ På ON St en en i LAHOLME TIDNING, gör "då oss — och honol | '. den "tjänsten att re- : = Kommendera Li för." Ma honom, FRA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.