. Se > hamn.? YrftYrYtYtFE er YYTYETEYT YTV YYrvevver TevervYTTFTFYFFTYTTYYFYTT YYY v vv svDvT . Dagens" riamn ” Solen ' går upp kl. 508- och ned kl. 19. 16. . "> Morgondagens. namn a se ARVID : Solen : går upp”. kl. 5.10 och ned kl. 19.14. Dagens dikt: Ty det strömmande är det stora, det levande i allt, . Att vinna är att förlora, att stelna, att. göra. halt, - | i (BO BERGMAN) - i 1 Dalom:; Sommaren 1937, reste jag ige- | nom Falun och gick in i en liten pappershandel för. alt köpa vy- i kort,. berätiar en god vän. BL a. fanns där också ett mycket vac- kert fotografi av: en påskulla i aätionaldräkt, sv | — Vilket vackert kort utbrast i: | jag. | En” äldre kvinna, Dtand kun-, derna kom nu fram: till mig. I. Ja, är det:inte?, Och :så är |; det en äkta kulla också. Och inte en'|som den där Polkagris-. Briita,. isom reser omkring ' och | skryter med att ”hön är från Då" larna! och då är how bara” från " "Hill. tårar blev häromdagen i Han kom söder ifrån och vid tullvisitationen ålades han. erlägga tull för-:ett 20-tal' burkar neskaffe, Han föredrog i stället satta gå UPP på. färjans promenaddätk, dar han öppnade burk för burk och strödde det gula pulvret ut över hamnens vatten. & Det finpulvriser ade "kaffet för om. .; hönom och han fick tillsägelse "att. "sluta upp med förstörelsen. 5—6'. burkar” hann han med att'spoliera, N resten fick han erlägga tull för, och” . dessutorh blir det åtal för förargel. seväckande beteende, nedsmutsa "Enligt: mobnmmödsndk" Jag får varje, man ha fyra. "hustrur; men ” en ung kvinna Å Kairo, gjorde; tvärtom och tog. fyra män. cc ' Mounima gifte sig i tur och ord-. ning med en tvättare, en arbetare, en försäljare och en mekaniker "och lyckades komma i väg från "+ den ene till den andre genom alt fabricera' historier: om att hon måste besöka sin mor eller- en sjuk tant. : a Bubblan brast då hennes man > n:rp 3 inbiöds på middag hos man ; n:r 4. Den förstnämnde blev myc- ket överraskad, då. han gick. till ” sin väns hus och upptäckte sin hustri- som värlinna.” .” . Mounima står nu. venklagad för polygami. Det var. strax s efter : första världskriget och 'ett s, k, som- : marmöte ägde” rum i Värmland, Striden rasar och "gubbarna sprinz ger så svetten rinner, Översten vill se Jäget och från sin skyd= dade plats lyftes han upp på häs- ten, som struttar upp till utgångs- där en junk mö- jJinte minst ”Welnbrand”, Tv. : vändning av alkemisternas rekvisi> I net till Jonjak — ”er ännu bättre | dryck sorå ej berördes av Moham- kom Veddige. Man: hyser förhopp- Väldig kampanj » för vin 0o.c sprit - : | Västtyskland | STOCKHOLM ” «+ På nykterhetsvänligt håll ska-- £ |. kär man nog bekymrat på hu- vudet inför den intensiva vin- soch spritpropaganda, som sedan ” månader bedrivits i Västtysk- land, Ölkonsumtionen liksom . : vinförbrukningen och 'spritkon- sumtionen har gått enormt till- baka vid jämförelse med för- högsta oroat producenterna. Och - 2å inleddes då en kampanj av väldiga mått. + : > Västtysklands tusen och e en pu- ”blikationer ägnar just nu stort utrymme åt artiklar, uppsatser och avhandlingar om vinodling, malt- dry och av konjak och likörer, berättar tid- 7 ..krigstiden, något som. på det Eowallan, det brittiska "EN SAMLING SÄRDELES GLADA GOSSAR i knän och storbrättiga hattar viftade så här välkomnande när Lord kortbyror, bara Rh het. anländ. till det in- . ternationella scoutlägret, som ö; öppnats i Gilwell Park, Chingford, + "Esser. 650 scouter från 40 länder deltar i det glada lägerlivet. i I Det är tämligen lätt att åka land ch rike omkring och kritisera an- dras arbete så som Ivar Lo Johans- son har gjort i sina senaste artiklar. Men det skulle vara intressant att se honom själv sköta en fattigvåris- styrelse på landet i några år. Då skulle han komma verkligheten in på livet på annat sätt än han nu gör. — > Resebrev från Per "I över fem månader har jag nu färdats runt den amerikanska kon- träffat otaliga människor, | skriften ”Reklam-nyh Så- väl dagstidni sdni gar och facktidskrifter har förenat sig om den brett lagda öl-, vin= och spritpropagandan.” Nyligen instiftades Fars dag i | Bonnrepubliken — den återfinns i almanackan som ”Vaters Weintag” — Fars vindag! Till far överräcks inte längre den oskyldiga tårtan, nu skall det i stället vara'en rhenvins- flaska, en butelj champagne eller en hela konjak, - . Man nöjer sig alltså inte med att "I-propagera för öl och vin, kämpan-« jen inrymmer” också . allsköns 'glo- rifiering av ännu, | starkare drycker, | konjak -.och annat fludium å äv sam=' | ma alkoholhalt. och kategori, I tid-| ningsartiklar skildras t, ex. de'de. stillerade dryckernas uppkomst, hur man. bland, mohammedanerna' lyc- kades, experimentera ut nya destil- leringsmetoder som gjorde det möj- ligt att kringgå Mohammeds förbud mot vindrickning, hur man med an« ta så småningom på 1100-talet lär- de sig att ; förvandla det spanska vi- meds förbud” — -och hur man nu | framställer samma dryck i Bonn- republiken under namnet ”Wein- | brand”. Artikelförfattaren angriper ampert. alla | förbudsåtgärder och kritiserar förbudsvännerna 'och" al- koholens ' motståndare '- för ' deras mött 1 än i skilda ämni och ställni "och försökt att så långt det varit möj- ligt "bilda mig en riktig fc " |Svenskhetens bevarande... Ni ilsson-Tannér — . - ' De vet så litet om det nya, 'mo- derna Sverige. De lämnade lan- det för en tjugofem, tretti år se- dan, eller mera, och det är ju helt naturligt, att de minns Sverige, så som Sverige var den gången. "Jag nämnde det d Sveri- om saker” och ting. 7 Om jag först skulle fråga mig, hur vi sköter kontakten med våra många landsmän, så måste jag san- ningsenligt svara, att vi nära nog utan undantag gör det mycket då- ligt. Det finns ju officiella institu- tioner av skilda slag, som ombe- sörjer. en del, men allt eftersom åren går, blir den "personliga "I koätakten mellan svenskarnå hem- ma” och. i Amerika allt svagare, Inom . kort "kommer den ! troligen 3. alldeles att. upphöra, Det är en yt- terst ringa ernigration "numera, de grupper, ” som tidigare” emigrerat håller på att bli 'gamla; 'de har sina hem och plikter och egna be- kymmer att tänka på, och det blir allt längre mellan breven. Lyck- ligtvis har kaffeförsändelserna va- rit av godo. Har man därhemma fått en stor. packe kaffe, så kän- ner' man sig skyldig att åtminsto- ne skriva och tacka. Det sker som. bekant inte alla gånger med av- seende på vanliga brev. Och ändå skulle jag vilja "påstå, att .- breven . -hernifrån är "mycket efterlängtade; + Även om . det är långt mellan, ” Kälsningarna från Amerika, så var lugn för att tan- karna ofta går västerut, Jag har under: mina många föredrag mött otaliga "landsmän, som frågat och trångsynthet 'och intolerans. ' ”. tspörjt om de vardagligaste saker. Ifråga om vigtörbätbringarna 7 länshuvudvägar i i behöv” r imtat, » att:-de. sju länshuvudvägar, " från området mellan delen” Hälsingborg—Jönköping. på rikshu- av fullständig. ombyggnad i Halland har Sv. motortidning som förmedlar trafiken ; 4 | vudväg 1 i öster och delen Götet « vägså "inom" länet har den otacksamma ” ock: backighet' sök Län: huvudvägen. 6, : Varberg — N Boråsy. är till så gott: som hela sin längd: belagd: inom Älvsborgs län, men. inom;Hallands län återstår två | långa - grussträckor på. ömse ' sidor ning:om: att snart "få i gång arbe- tet :med:-.breddning och bi läggning av: dessa: delar; =: 7. Den: sony från Småland och Väs tergötland: vill ta sig fram till Var berg över länshuvudvägen Varberg "--Fegen--Värnamo, '> har" många svåra" vägsträckor' att. passera: När Ullared" Passerats, får män” dess= utom "besvär med - vägvisningen. Man har helt" "enkelt inte” vågat att genom en" vägvisare' möt" Varberg hänvisa den" vägfarande att fort- sätta" utefter" länshuvudvägen och därigenom locka : honom att köra över de s.k. Kushultsbackarna och andra svåra passager, Sedan arbe- tet med omläggning av den värsta biten mellan Hoxered och Kushult tidigåre påbörjats med dold arbets- kraft, har ett avsnitt mellan Rolfs- "torp och Brännhult satts i gårig i år, denna gång med fångarbets- kraft. heterna arbetat för att få den vik- tiga vägen Köinge—Ullared —-Älv- sered, . 'en. naturligt -fortsättning från Köinge åt nordost av läns av orr, till största delen är i starkt behov:av fullständig. ; ombygen d:— endast en obetydlig del är belagd. Vägmästarna + H "anser" landets "bästa" grusvägar —på ett vägnät, som” i | "krokighet ” er sin like, ht 7. största .. delen = grusväg. -— Under "åtskilliga år. Bär myndig- : r uppgiften att. hålla "—- många Logan, vilken både. till bredd och bärighet länge :varit.: högst ;' otill- att: det ej lyckats att bevara :den gamla, brons: mäktiga” stenpelare i Lagan jo : > Rikshuvudvägen” nr 2 är mellan Halmstad och Falkenberg ännu till endast genom -' samhällena har asfaltbe- läggningar. kommit: till utförande på. senare "Nu "kommer" på sträckan” .-.S ingé-—-Heberg nära 4 km att belägg' 3: med, betong. till en” bredd av 8 m och från Halm- stad. till . Kvibille. likaledes” till: 8 meter, huvudsakligen 'med betonk, vilken ' förbättring dock: inte - blir, färdig förrän till hösten "1952. .— Tillfartsvägarna till nya bron, över Suséån vid Mostorp kan inte be- läggas förrän hela vägsträckan. Ge- tinge—Slöinge står i tur. Nytt i all av: - vennalismm BODEN. (TT) . | YtteFligare ett fall av SIA har "> upptäckts i Töre och polis- anmälts. Det rör sig här. om en yngling, som hösten 1941 så svårt des av sina k att han ter. "a se sår ror so oc Nå, fanjunkarn, säger över sten barskt, var har vi fienden? : ce På samma ställe som i fjol, översten! ön os ; . | SLÄKTBESÖK ORSAKAR 25 av AV ATLANTFLYGNINGARNA Inte mindre än var fjärde flys- resenär. över Nordatlanten är ute för att hälsa på släktingar på andra sidan havet, framgår det av en nyligen publicerad ameri- kansk 'statistik, "En ' tredjedel av: samtliga passagerare i luften På ' denna sträcka utgörs. av. affärs- män ute På uppdrag och 25 pro- cent. är huvudsakligen turister. Resten. utgörs av officiella repre- sentanter av olika slag, samt av sådana, som det av olika skäl är svårt att placera in i någön viss. | kategori, FRAKDBIL OSS DD dvä Falkent g—Köinge— |P Gällared, belagd; vägen utgör den genaste utfarten bl.a. för Älvse- red. och andra' industrisamhällen i Västergötland. Genom kombination av anslaget för ombyggnad av två att under 1952 kunna få en av lä- nets allra sämsta vägar, vilken till som ' oförändrad från den tid,' då Erik XIV:s krigsöverstar härjande "drog . in i Halland, försatt i far- bart skick' för biltrafik": oc På . länshuvudvägen” 'Tjärby— mindre broar med ett -par andra j väganslag : hoppas - vägförvaltningen | sin 'sträckning kvarlegat 'så gott|' måste söka läkarvård i tre måna- der. Ynglingen uppger, att han vid flera' tillfällen. klagat hos arbets- | befälet, som dock inte beaktat kla- gomålen. Ännu flera fall av penna- lism: väntas: bli uppdagade under |polisutredningen. De amerikanska vetenskapsmän: nen håller på att utexperimentera räcklig? man beklagar därvid bara, |: MN förslag alls.” ge. Ja, sanningen att säga, så kän- ner man inte det: 1inoderna Sverige så ingående i Amerika, När folk skriver : brev till - släktingar: och vänner, så berättar. man om sig själv, om hemmet och släkten, kanske litet om den egna byn, men mycket sällan om förvandlingen och ' utvecklingen i breda drag. Och mycket av det svenskarna får veta, är föråldrat. Jag har besökt många fester med hemmmagjorda program, -Programmen kunde gott datera sig kring 20-talet eller läng- re tillbaka i tiden, De sånger som man sjunger är gamla, danserna är gammaldags, läser man vers, så lä- ser man' våra förfäders skalder. Det är helt naturligt. Man känner inte till något. annat. Det görs vis- serligen allvarliga försök från” vis- sa' håll att tillhandagå är fullkomligt, och fat- tigvårdsstyrelsernas arbete inte hel- ler, Frågan är bara om man har rätt till att kräva något mer av dem, som tar tid från sit arbete och 'si- na korta fristunder för att utan er- sättning och ofta utan tack ta hand om åldringarna i en socken ” Av allt arbete i kommunal regi är väl fattigvården det mest otack- samma. Antingen fattigvårdsstyrel- sen gör något eller inte gör något, blir den kritiserad, Den är inte ut-.| bildad för sitt arbete,, har-inte nå- gon lön, har bara i kraft av lagen valts för - uppdraget och riskerar böter om inte sammanträdena be- sökas. ” Lagen föreskriver ait kommuner- na ska ta hand om åldringarna, att de ska ha ålderdomshem, Skatte- dragårna ska betala vad detikostar. Det finns inspektion som Konrtrol- lerar att lagens bokstav uppfylles. Art övare orkar i. skotteluggen Av MÄRTA LELION: ae i dem när anhöriga och .vänner 7 svåk tem; ifall det ej bedrivits en sådan våldsam propabanda för att svärta ner ålderdorr.shemmern. Många gama la, som måst, övertalas att komma till hemmet, har funnit sig väl till rätta där sen de fått se att varmbad en dag i i veckan idte var så fasans- fullt som, de trott; - 4 ”Ingen”, människa" är nöjd var boa än "är. Att folk skulle vara ndjr FARSTA SET Re sa vatticvårdsstyrelserna w Pojkar emellan I Under kriget var min bror F Gösta, en pojko Rickard och John, en engelsk flykting från Norge, klasskamrater, berättar en sin I Sv. D. Dessa tre pojkar i första klass I fölksko- lan ivrade väldigt för västmak= terna och försökte övertrumfa varandra för att bevisa sin rätt till denna ståndpunkt, "vd . John sår — Jag är jo engelsk medborgare, . - Gösta fall In: — I Faxtar var helskotte, så jag är kvartsskolte Stackars Rickard var bara var dag på eu åld Gömsh ska ingen begära, Men det är dock ett försök av samhället att I någon mån ersätta de anhörigas omvårdnad när den inte sätts in; Det är och förblir ett surrogat för hem, men det är dock tryggt att det finns. är Guds "bästa: barn heller, Har en person varit drullig och elak i unga år så går det inte ur till ålderdos men... Men" ålderdomshemmen: ska inte vara uppfostringsanstalter utan vårdhem och där får man ta, folk hur” de än är deh göra det som går för dem ' När: somliga blir åder= .förkalkade vet ingen vad de koms mer att Zöra ejler vara' om. de inta får, Ständig, tillsyn: s« Det göres in- satser. på våra: åldérdomsbem både " Det finns många gamla som inte |. sk, mer plötsligt slog han sig för bröstet och sa: : , — Men Jag har halt engelska sjukan. At Rickard sedan var dem tullt värdig, är det väl Ingen som tvivlar på. Nu -—- ' Ponny får ej flyga De amerikanska myndigheter, som har' att sörja för transporten av amerikanska flygare från Stor. lupna med framställningar från pi- loterna om tillstånd att få skicka hem, olika husdjurshundar, pape» -: gojor och till och med en ponny, Den plötsliga rushen har föranletts sv ett meddelande från transport- het | från l och fattigvård: styrelsernas sid; -det kunde gå an att bocka litet” förs” N inte springa och skura och laga mat hos de 'gamla som släkten inte tar hand "om. Hemvårdarinnan ska va= ra hos de nyblivna mödrarna och hinner inte hor, Om staten inte bygger anstalter för att ta hand om si jul de verkligt sjuka." Mer orkar och ö och il "Naturligtvis i ska vi med glädje hälsa : alla: fördök att. förbättra! de gamlas. sista'dagar,” nien..frågan . är om "dessa -dagar blir? bättre :genom att” de ska hukdsfotteras som dock asociala,, som inte borde vara på vare .håde från, of .ficiellt... » håll. och: sgenom , Fredrika åld "måste k nerna ta hand om dem. Det är inte med förtjusning de inkvarteras i ål- domst Det ' bönas ' och med” färska inf in , men dessa försök nå på långt när inte ut” till alla "svenska .befolknings- grupper. Man ' vill "gärna göra reklam för det gämla Sverige. Ser man en turistbroschyr, så reklamerar man med bilder från Dalarna med folk- dräkter och dans kring midsom- marstången. : Gott och väl, men inte går väl Sverige i nationalklä- der. till vardags, knappast ens till helgdags, och inte: är resningen av å det vä te som sker i gammallandet? » ' Det är naturligtvis inte lätt att [få ven förändring till stånd. . De föreningar som . tagit. svenskhetens bevarande i Amerika på sitt pro- gräm -blir allvarligt stötta i kanten om” man vågar sig på. en liten an- märkning, och därför tiger man. Om " ett förslag. till i: förbättrat samarbet skall missuppfattas;.: så .ö bättre att inte komma; Det' är därför . ganska der de ska föras till platser där dei inte oroar de gamla. N Att. fattigvårdsstyrelserna "trots detta ska klandras för att de gör det enda som är att göra, är orätt- vist i högsta grad. Här är det stats- makternas fel ee ser NF Att ålderdomshemmen är omo- derna och obekväma för de gamla är vckså sant i somliga fall. Men när samhällena behöver hela bygg- |: kvoten för att skaffa hem till. de unga hemlösa familjerna, så. kom-. mer inte kommunerna någonstans, hur de än försöker. : : Det är klart att de gamla trivs sina stugor, men de. trivs inte 'så mycket som: Ivar Lo tror, I stället för : mot: fattigvårdssty relsetna skulle det varit på sin plats ra fullvuxna lata slynglår som nu drar land och rike omkring, rånar t och slår ihjäl. snsamma gamla eller hbestjäl "dem ' på folkpensionen” och | latt dé” privata initiativen ger: nå- «| got nytt.-Orå nu alla, dessa männi- 'skor”som "likväl, skriver. brev då och då ville använda sin: påhittig-. het' en :smula; så skulle ju. åtskil- ligt bli: uträttat.:.. > "> Skicka böcker då "och då till dina fränder: "Amerika, "Tacka: för kaffepaketen: med en bok: Det är | väl! ingen "dum idé?” Låt dina ku- siner,. som' är . födda därute, stifta bekantskap med den unga sveén- ska” litteraturen. "Du : behöver.: ju inte gå till :ytterligheten och sända idel: femtitalister.”' Det.” finns: ju många andra som skriver. Jag lade märke "till shur ” förvånansvärt få söm: kände till: namnet Vilhelm Moberg. Ville å': verkligen: ur- säkta mig, -men .det är dagens. san- ning. > Svensk-amerikanar är inte litteratursintresserade i någon hög- re grad, men det är inte uteslutet, att de kan bli det.' Överhuvud är intresset ' för: litteratur - oerhört mindre än hos oss, inte bara bland oj gemene man "utan hos genomsnit- tet av hela befolkningen. Jag fick i en 'stor stad i Canada ifra runt i flera boklådor innan jag fann någon 'som visste, vem Service och hans ”Songs. of the. Sourdoughs” var. . Och ändå räknas ju denna poet hos' oss till de stora, och ut- valda. st - Värför inte sända visor? Sven- ska folkvisor blir aldrig gammal- modiga, och våra nu levande tru- baduers alstér skulle man kanske ha nytta av att känna, På ett par- ty med hundratalet svenskar och svenskätilingar, ' gjorde" "jag ' | rundfråga, varvid jag” konstaterade att fyra kände till Dan" «Andersson, en Nisse : Ferlin, ingen Lille Bror Söderlund, tre Martin Köck och åtta” Evert Taube. Den sistnämn- da tack vare Calle" Schevens vals. Det finns möjligheter att . göra Sverige : känt på olika sätt. - Vid nyssnämnda ” party träffade ina de små « Där vore det befogat att låta åskan dundra” cch det riktigt. De äventyrar de gamlas T." liv, ålderdomshemmeri gör 'det inte; I” . Naturligtvis finns det fall då ål ringar i ovist.nit förts in till ålder- göras misstag på andra områden. Det är beklagligt att det sker: Mei de gamla skulle inte vara så vett skrämda för detta. hem på” ålderns dar, som är det :enda. som”. återstår Bok skäll ”ftminstone kunna svenska. Han 'hade skaffat sig: en ansenlig: bildning, - läste. så lång det var möjligt modern svensk lit: teratur 'och : bidrager på flera stora svenska ' fester "med . en'; trevlig svensk ' visrepertoar. Han "arbetar för Evert Taubes och Birger: Sjö- I bergs sånger, och 'han' försöker : så långt han kan attsta död: på "de enfaldiga" och förfärliga schlagers, som”. tyvärr- får allt större: och större insteg i de' svenska kretsar+ na. Om vi hade ett hundratal dy- lika svenska ambassadörer sprid” da ut över det vidsträckta" Ame- rika, skulle det vara ganska” nyttigt. Om' vi alltså skulle” skicka" böc- att börja. med!” Och hur skulle det vara med teaterstycken?” De svensk"amerikanska . föreningarna tycker .' mycket om "amatörteater, men bevara oss för vilker "smörja som spelas. Jag kan bara inte, be: gripa” varifrån de erhåller ' s utan motsvarighet i kristenheten. Och många av amatörerna är med- vetna om detta; de har tröttnat på de bedrövliga käring- och' dräng- typerna och vill ge'sin publik lite mera. Men "vad ska de ge? Det finns inte så mycket att välja på. Jo, här hemma finns det — sänd ett eller annat teaterstycke till jul i stället för de 'meningslösa jul korten. Betala de välsignade kaffe-. sådana nya för vetensk lig krigföring att de belt kommer att' överskugga :de uppfinningar som . gjordes under andra världs- kriget, . hävdar den demokra +; Knäred—Markaryd pågår inom "Knäred (ombyggnad av bron” över s>natorn.: Mahoney. (WASHING- TON. TT — Reuter) - Blekinge, som reste hem till Karls- kamnstrakten för ett par år sedan, lärde sig svenska så bra; att han numera allvarligt propagerar: för att : andra generationers svenskar keten med saker och ting, som kommer flertalet svenskar till-godo: Så finns det ytterligare ett myc- ket - väsentligt '”betalningsmedel”, och om detta skall jag orda litet i min nästa och sista amerikaartikel. tigges mer än någon kan tro om att |] med hågra kraftiga ord mot de sto-"ag domskiemmen, likaväl som det kan | läsa je ker, visor och grammofonskivor till s rollhäften. Det 'är en -bondkomik 4 Låndsbygdens! Kvinnoförbund,, Det. finns ' intressé hos: de I ty voch;, Svenska l- wirymme kan påräknas på trupp= "transportfartygen under vintersä=s songen. Även nu miste emeller= tid många ansökningar avvisas, be= rättar en representant för trans. portmyndigheterna. sålunda inte beredas plats, och inte heller får papegojor tas ombord. , F Bristol gick fru Alice Fanl- 7 bal, 83 år, och fru Florence Hars "ris, 79 år, till zov samtidigt men nom ' olika ingångar, råkade, falla sn ntidigt men i var sin linda . av' trädgården, hämtades I same befattningshavarna för att göra de! äl åta sig ett. sådant, ag. är. den "statliga inspektionen interär fullgod, är hbaz ra bra, Men anvisningar so det hela ska månen kan v: göra. Anvisa framkoroliga vägar ti till yl gra, dagar, så .anfallés. fattigvärdsstyrelsen, . faller en åld- te benet eller går. vilse ] Ö bara försvårar. möjligheten att, få. ken händ, som, hel É bul till sjukt dör . man kom underfund med alt da > : > merna var systrar, nar + , 290 a nyligen. ömkomimnit. tnide : mestadels fredliga flode ken efter. de båda drunk de har, i riett ryktbart IE äh 2 Detta berättar ”polackens broder, Julius Bexlak;. iden ;yästtyska, tid- chwäbisches,; a förbkyllande: i i uppgifter, j fir den” i polske. löjtnan varandra som t; yska v männ e zemensamt flyktförsök, vilket! emellertid ”misslygkades,- och därefter” skildes deras öden en tid. Jakob” Stalin förflyttades -till -.Ber- i, här; levde ända till krigs- sför em kortare, ”Fråtr ir 5 Viptepade" stal n till samarbete med na- zismens ”krigsorganisation, » Föriö ken”var' än, vänskapliga, än hård- hänta och pressande. Stalins villkor som fånge: växlade allt- efter det tyska humöret.” År 1943. blev. han plötsligen förflytfad till ett lyxap- partement, Aick större rörelsefrihet och. häde det på det hela taget myc. n då Jakob stalin inte föll till.f rades hans: villkor. återigen.; i syn- nerhet. sedan tyskarna gjort. frukt? lösa-försök. att. med lock och pock få" honord. "med i general Vlassovs ryska armé, > Själv räknade Stalin j:r | elen. ol i Brasilien? talins äldste ;son- Hans kamrat: bar: iden; forne, påta avlas säd : H iknände urskogslandskap en ten hydda, lär det tilis for kort gerska; flyktingar. Bäyge . har -' ät; , en birvelstorm över den inte funvag bärgås, men tnfödinpa= cn att hedra deras minne en sorgevisa. förmödade att åtminstone; n av namn. Han hette: Jakob, Djugasjvili och var de två männen i själva polske löjtnanten. : : ändan? men en dag i i septomber 1044 flykt, På hemlig väg österut mötte. av ” Posen . sin gamle vän löjtnant : Berlak, som under tiden hade Iyc? å kata fly joch: stuckit-sig undan hos - 2 | en skogvaktare. Det blev ett dra= d | matiskt ” återseende och under de - tmaste ' månaderna, - tills kriget 'stutade, kunde de hålla ihop oigen=. kända. Stalins politiska uppfattning tycktes under dessa år ha undergått en radikal ändring, han önskade ef återvända till” Sovjet, och de två vännerna - beslöt att gemensamt överge Europa och leva resten av sitt liv anonymt i de" brasilianska urskogarna, De fick emellertid först tillbringa ett par år läger för dig= placed persons i Tyskland, innan da lyckades att under täcknamn lämna den gamla kontinenten och nå sina varade så inte mycket mer än tre år; floden tog deras liv och den tog nog en god del av Jakob Stalins och Franz Berlaks hemlighet med sig I djupet. H "Ett "flygplan störtade på en gata nära affärsdistriktet i staden Van= dalia i Illinois på måndagen. Alla ombordvarande — piloten, en kvin= inte Jängre ;" 'med att komma Jevande DALIA, 2T - Reuter), Ponnyn kan . han helt överraskande 1 närheten .. drömmars mål. Idyllen i urskogen . britannien till USA har blivit övera att endast begränsat « . "då båten, kantrade. Li= >" älpte' honom två tyska officerare, ”Tav vilka den ene talade ryskå, till na och-två barn — dödades, (VANe sed, FIT ÅL N . PL PL EPSGLPAPPIPKRAT DANSA TI ILR uh 5 « GYNNA: LA HOLMS. TIDNINGS- ANNONSÖRER! e
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.