ERE Ern on - - - a ooöovr Re FO ESR Of AA well ff TP se H kan 'bli mycket ' besvärlig ' och : . några rickochetter? : Vi här hittills utan olägenhet ör Jägmästaré Häns ! YST ST Miniagen den 10 september 1951 En skeptisk fiskarbinställning: till den/ militära flygskjutningen- på ' Hökafältet Men: överste > Bergman lovade vid Loholmsmötet i lö dags an Se "ta all tänkbar hänsyn till” fiskarena en " Mötet t öppnades a av: .:ombuds- | man Gottfrid Berntsson Falkenberg, för ' Svenska , .Västkustfiskarnas , Hallandsavdelning. Han omta” lade, att det på förra' Tördagens möte i Halmstad "framkommit önskemål främst att slippa skjut "fältet" men ont detta var omöj ligt att få ändrad skjutriktning mera 'mot sydväst, För att även låta andra - berörda : kategorier . komma till tals hade, detta möte utlysts i Laholm. : Till ordförande för: "mötet utr - sågs > därefter "landstingsman "Verner Andersson, som i ett inledningsanförande berörde -"' den" säregna natur, som finns » på Hökafältet och omtalade;' att + det. är. mycket omtyckt som "strövområde. .: Visserligen gäller : skjutplatsen"till. en början blott .. ven liten del men” en' sådan sak "som ' ett skjutfält har -benägen- het att utvidga: sig... Eldfaran det är svårt att få vatten. Skulle . inte F 10 kunna använda Ringe- näs och: eventuellt spränga bort "stenen där så att det inte blir Överste... Bill Bergman: skjutit vid Torekov: men nu äro vi absolut, nödsakade att: flytta sedan vi fått snabbare. plan, Vår - huvuduppgift, är att. bekämpa ' mål i luften men vi måste även kunna -sättas . in! mot markmål såsom Ilandstigningstrupper.. Det är inte för något självändamål som vi- äro här utan jag och "min flottilj skola ' försvara ' La- holm ' och södra ' Halland: bland annät./. Vi tänker inte göra någ- ra "ingrepp i befolkningens när "ring, inte störa eller göra åver- - kan 'å "naturen. ''Vi skall” inte ,skjuta mera än 'högst 70. dagar. im "året och dynerna; gå stran- | den nutgöra.; ett naturligt . kul- » fång. Säkerhetszohen. är bara "till; för. förlupna . kulor ; :men men skulle det : komma: någon båt in i'denna zon ser vi. den från flygplanen :och . håller då upp med. skjutningen. Vi" äro |. mycket - glada över detta skjut- fält, som. "gör att vi kan flyga har fått området av domänsty-' relsen: med. många, förbehåll, och det är. uteslutet att vi skall, ut” "vidga det. För skjutningen med raketer. skall vi ha "ett. mål, en flotte, ute i hävet på grunt-vat- "ten. : Dessa "raketer faller”ned - ihom ett "område med en radie . från flotten på högst. 100 meter och 'den platsen skall. märkas ut: Vi står i stor .tacksamhetsskuld:' till fiskarna; som räddat- livet på :- många flygare och vi.vill inte vålla dem -något. avbräck, Det finns ingen annan ' plats, som är lämplig och här är mye ket ödsligt. Skjutriktningen kan vi inte ändra; då kommer skog- vaktarebostället i farozonen. ; Hr Olle” Wilhelmsson, " Snapparp: Kunde man inte läg- ga målplatsen mitt på 'det över . 4000 -meter "långa Hökafältet så blev .:våra fångstplatser mera "fria? - 'Helli .chius:, Jag hade räknat med Hökafältet som fritidsområde för Laholm och södra "Halland. Det var ej glädjande för mi, och orten att skjutfältet kom till stånd, ty området är ömtå- ligt och man har lagt. ned mye ket arbéte "under 70 år 'på att binda "sanden. "Men. det är kro- nans" område o. riär kronan sökte mark var det intet att göra. Vi . måste.se på det är, skogsvårds- "synpunkt "och. strax söder! om ”Lagans' mynning : fanns ett om- råde, där det inte ' växte något: Vi vågar inte riva "upp någon "bergtall och därför kan det inte läggås längre åt söder, Sektorn och skjutriktningen är lagd med hänsyn till skogvaktarebostället för det vill. vi inte vara av med. » Byråchef Sörenss on, Gör teborg:; För. laxen är det. säker- -ligen ingen fara men. skydds- I... området på" havet bör nog. ut” — märkas med bojar, NN » Fiskarna mest rädda för” raketerna,; . : Fiskare Ernst Kristians- son, Halmstad. Vi fiskar med som représentant oe Mycket väsen och lite 'ull — så kan 1 man närmast ka . rakterisera det stora protestmötet mot Skånska Flygflot- - tiljens , beramade skjutfält på Hökafältet. ' Stadshotellet i Laholm i lördags och” var - Det : hölls på talrikt besökt. . Oppositionen, främst fiskarerepresentanterna, framförde sina farhågor och flygflottiljens chef — en mycket trevlig ' | — förklarade att man på ' allt sätt i världen skulle - I ' alla möjliga hänsyn. : Men skjutfältet kunde man inte ”; vara utan, den. saken framkom lika tydligt... on » herre : taga snurrevad 0. när så en övnings- granat som består av en cement klump, kommer i" "garnen, ' så blir dessa förstörda. Vi har då- lig. erfarenhet ' av : det: från Ringenäs. Vi brukar ligga 7åa8 distansminuter. ' ut '. 'och ” yttre gränsen "på skyddsområdet går 11 :distansminuter ut. Fiskerikonsulent ”Edma n, Falkenberg: ” Vid" Ringenäs är ett: område ut i havet fridlyst vid vite och : det. är väl intet som - säger | annat än att för- hållandet kan bli likadant här. . Fiskare: Albin: Hansson; Halmstad: ” Vi har arbetat för fritt fiske i många år. Vi fick det: 1950 genom ny' lag men nu kommer . flyget "och . inkräktar avsevärt på vår arbetsplats. Det räcker. med att vi äro stängda vid Ringenäs, där de.skjuter efter oss. . Våra redskap håller inte om skjutmålen sliter sig.:' Bankkamrer Lennart Lan-|-« quist, Laholm: - Mellbystrand är en lugn och trivsam viloplats utan. jäkt där man kan vila sina nerver, ; Det är ej så långt däri- från till skjutplatsen.. Vi skulle vara: glada om - Mellbystrand finge bli.en idyll: och det vore önskvärt "om vi: slapp flygpla- nen under sommarmånaderna. "Överste Bergman: 'Flot- ten" kommer "att. förankras ' och projektilerna samlas på "ett omr råde" äv 100 meter/radie... Det skall. utmärkas. med . bojar :och nog tycker jag att: fiskarna kan undvika denha lilla plätt av. det kstora. havet." "Vi:kan lägga den på det djup som- passar. er bäst. Ur "ekonomisk och andra ; syn" punkter är det uteslutet för oss att använda Ringenäs.: "Avstån- :det till Mellbystrand är så stort att vi aldrig. kommer att störa några badgäster "och för övrigt är det ytterligt ' sällan som nå- gön promenerar på detta ;olän- diga område. ' ; Ombudsmari . Berntsson! Utanför Ringenäs finns: det ut- |. märkta .. fångstplatser. : Skulle det "bli än: mer skjutning där blir de kanske a'ldeles åvstäng- da.” Vi förstår/militären men äro "tacksamma att bli störda så lite 'som ”fnöjligt. och 'så vill vi.ha bättre ” samarbete beträffande skjuttider m.m. : > "Hr T. Nilsson, Gullbrands- torp; Vid Ringenäs betackar vi oss: för - mera flygning, vi blir tillräckligt störda ändå. > Kapten Hofvendalh; F 10: : Flygplanen har en ständig övervakning över . bukten” och om vi .ser någon fiskebåt kom- ma in i skyddzonen, avbryter vi skjutningen. ' I Ängelholm och ligger och kör i luften är det "ingen, .som blir störd. . Låt: oss fördömer oss. -- Nämndeman 'Einar' Påls son, Restad: Flyget här är inte 5 | önskvärt "men våra möjligheter att förhindra' det' äro mycket små. Störst blir intrånget för Snapparpsfiskarna men jag hop” Pas att flyget ersätter den för- lust, som de komma att lida. In” flygningen kommer: att ske över min gård men man vänjer. sig nog vid bullret och lite får man tåla för" försvarets skull; = |: Den fortsatta diskussionen kom mest att röra sig i samma banor som här ovan och överste Bergman: lovade' gång . på gång att ta största möjliga hän Syn, "På en fråga meddelade han, att om Skånska flygflottil- jen blir utökad, så blir skjut- dagarna flera men fältet kom- mer icke att utökas, Den enda tid, som absolut säkert blir fri från skjutningar är 10—31 juli men: är: det mycket torrt under andra tider. kommer man, inte att skjuta, : Fru Maria. Svensson Mellbystrand, ville särskilt po- ängtera brandfaran - : medan man SN Skälderviken där ; vi ständigt |: - först göra ett försök innan Ni väl kunde stå” ut la flygbull- pekade hur svårt det är att få ersättning för- förstörda fiske- garn och konsulent Edman att garnen alltid förstöres om de kommer i beröring :med sönder- sprängda granatrester; Till detta genmälte överste :Bergman, att det aldrig varit något bråk mellan F 10 och privata perso- ner och hade' flyget vållat skada hade. denna ” alltid " ersatts. Hr Johansson; Snapparp : och flera andra uttryckte 'stora fat- hågor för att de skulle bli"alit för. mycket störda i sitt: närings” fång: Efter c:a ivå och en halv tim- ma "förklarade ” Andersson. diskussionen ” avslu- |: tad och "hoppades att de olika synpunkter på frågan; som lagts fram” skulle lända till nytta på ömse håll." 4 Länsstyrelsen” tillstyrker ; hos Kommerskollegium ':' en fram" aktiebolaget i "Malmö : om. till- stånd att i anslutning till "ber fintlig högspänningsledning mel- lan Hulebäck i Våxtorps socken och Staverhult'i'Tossjö, socken främdraga ten” "högspänningsled- | ning : för 3.000: volt från mossa br "Våxtorps” söcker ken sämt att från” transform: or. stationernå vid Hellede; Björner. mossa ” och "Lycket: fra id ret. Hr Albin Hansson på- |: landstingsman |: Högspänningsledhing 4 ä Våxtorp. ' ställning" från Sydsvenska Kraft”. ” pressen dnklagas ofta för bristande - kultarintresse, : Det har sagts. att litteraturen. och lit- teraturkritiken : blivit närmast en och stockhol 'es- sens :ensak; "medan : landsortsprés- sens röst hörts mycket svagt i kri- tikerkören, Någon gång i: fjol på- pekade emellertid RLF-Tidningen i en ledare, att underlaget för den= na kritik av landsörtspressen är på väg att försvinna. |: "Detta var ett alldelvWkiktigt på- pekaride. Det har inträffat em fö ändring i lahdsortspressens inställ- ning till kulturfrågorna. Inte -minst ' gäller ' detta ' bondeförbundspressen. När den nu ägnar större utrymme än förr. åt kulturfrågorna hör detta till. endel samman med en "ökad aktivitet : på ” detta område. inom partiet och särskilt inom dess ung- | ”dömsorganisation SLU, men enskil- de tidningsmän har. också gjort in- satser: av banbrytande art, Fråmst bland" dem” är : chefredaktören; för bondeförbundstidningen; Nord-Sve- rige i Sollefteå Gustaw' Johansson. Nästa "år 'kan' han fira' 30-årsjubi- leum som redaktör för Nord-Sve- rige; I år firar. han" a annat .ju- Sedan” omkring förton" år ”tillba- ka har Nord-Sverige, som” har” sin läsekrets huvudsakligen på "den ångermanländska ; ländsbygden, | bjudit sina läsare. ett både : rikligt -Jartiklar -- under ” r Johansson: kontakt Oldberg, -'- som '. "sedan dess” flitigt medarbetat på Nord-Sveriges turavdelning.. ; En .; dag .. beställde Gustaw Johansson av Ragnar, Old— | berg”. sen, artikel: om Jan Fridegård, När > artikeln, publicerats ' tyckte" Gustaw "Johansson att : Oldberg kunde fortsätta och skriva 'en: hel serie porträtt av , nutida : svenska författare, Det. blev en serie ”på::15 samlingsrubrike; ”Nutida svensk litteratur”. Denna - | artikelserie blev sedan grundstord='. men i Ragnar Oldbergs bok Nå, ra" moderna, svenska författare”, som utkom 1944. Ett flertal andra framstående" kulturskribenter”med-: arbetar mer eller mindre regelbun det i: Nord-Sverige,' och det landsortstidningar: som "bjuder: si-> na läsate en, så rikhaltig och för= > nämlig kulturell. orientering : om: denna bondeförbundstidning, an Det är emellertid inte bara'litte=” raturen, . som", redaktör Johansson” omhuldar i' sin tidning, utan” konsten, och musiken, teater Att "konstintresset "på den manländska landsbygden i dagsäry så stort som det. är, det är till icke ringa. del redaktör- Johanssong' och? Nord- Sveriges. förtjänst. "För: de offentliga redaktör; " Gustaw : Johanssc haft och har, skall: här, inte göras utom'i ett fail. När Bo ga förbundets + pressförening pil och förnämligt kult ial,' Vil: le man jämföra det utrymme i för- töxt,, som” 'Nord- hållande till övri Sverige ägnar lar: med vad 'stockholmstidningar- ha kostar på sig 'i det" avseendet, vså skulle iman finnatatt Nord-Sve- Gustaw Johansson £ de å Borås och hans uppväxtmiljö var” den > västgötska landsbygden. Fadern var hantverkare och jord- brukare, -' som " bekänt én : mycket vanlig - kombination "i' Sjuhärads- bygden. Men "sonen Gustaw gick en annan väg, Han hamnade 1912 på Borås Dagblads redaktion, Någ- Mästocka nya bygd d "förening ' nt höll i går 'sammant de un- der ordf.-skap av Gösta Johans- son, "Kjellshult, varvid man »di- skuteräde ombyggnad. av. byg- degården, ” Efter : en lång och princip antaga styrelsens -för- slag om” en" större renovering och "utökning av lokalerna: Sty- |. sakkunnig hjälp låta utföra rit- ningar , och. upprätta: kostnads” förslag. . LAHOLMS .SKYTTEFÖRENING Klasserna: 4—5 tävlade i. sön- dags om ”' Distriktslantmätare Hassellunds. Vpr. Thorsten Bro- berg tog här sin första inteck- ning med "goda. 116 'p. . I 3:dje klassen : uppnådde. Bo Johansson Föreningens Vp, - "Statspristävl, för Klasserna 3—5 blev en jämn och spännan- de: tävling, där slutligen Ernst Gunnarsson, och : Bo, Johansson kunde triumfera i resp, 4 fgch 3 3 klasserna, i7a kR esult a ' Hassellunds YVpr. 1) Thorsten Broberg 116 p..2) Nils Nilsson 115. 2 S, G. Nilg- son 108, - s för Föreningens Vpr. 1) Bo.Johansson 110:p. Gunnar Paulsson 104, -: Statspristävl. kl, 4—5, -. . 1) Ernst Gunnarsson'72 p. 2) Nils Nilsson 72. 3) Thorsten Ero- berg 71, 4) 8. G. Nilsson' 69, ' oc Klass & oc ! »:” Bo Johansson 72 Pp. 2) Gun- nar Paulsson 64, vor livlig "debatt, beslöt mötet att i 110 :p, och fick: en inteckuing il: | ra d "| ut, till Östersund, där han. blev relsen fick i uppdrag att med; der senare reste han norr- medarbetare i Jämtlands- Tidning, 1917 fortsatterhan ytterligare norr= ut och blev redaktionssekreterare i Sundsvalls Tidning, Efter några år återvänder han till Jämtlands Tid- ning, vars andre redaktör han var något år." Efter "att åter ha tjänst- gjort en tid på Borås' Dagblad, blev Gustaw Johansson den 1 febr, 1922 chefredaktör för Nord-Sverige, fa - ” Nord-Sverigé startades 1919. Den var alltså tämligen ny när Guståw Johansson blev. dess chefredaktör. Det är också han som gett tidnin- gen dess utformning och karaktär och satt sin personliga prägel på den, I likhet: med flertalet bonde- förbundstidningar har Nord-Sveri« I” | gerinte-haft bara sötebrödsdagar. Det är alltid "svårt för ett. ungt partis press att slå sig fram i kon- kurrens med gamla partiers väl in- arbetade press, och. det var sär- skilt" svårt för bondeförbundstid- ningarna i rörelsens början, Så var det också föf Nord- Sverige. . Men under Gustaw .Johanssons skick Jiga ledning red den dock ut stor Som, politiskt organ bh Nord- Sverige alltid intagit en självstän- dig' hållning, varit orädd och slag- färdig. Gustaw Johansson ' har en beundransvärd ' förmåga att göra korta, ' fyndiga och uddiga kom- mentarer till de "politiska, dagshän- delserna, i Gustaw Johansson började tidigt intressera sig för kulturfrågorna, främst litteratur . och konst, och ldetta intresse återspeglades i hars tidning, i vilken för omkring 15 är "sedan kulturartiklar började infly- a regelbundet - Det' började med recensioner av böcker och konstut- Jelni des g till Lennart. Andersson, ställningar, men efterhand utöka- |, 1929 var .han bland :stiftarna?. invaldes i; föreningens: första. relse; och. bley, dess. vice ordfi från: ett, samtal - med honom; tungsint heller. Med en: sund: sis förenar. han nämligen, k öka att han, som -' sällskapsm är: synnerligen underhåll dig och 'uddvass.” Vi 'saluterar' h« nom inför hans högtidsdag och ör skar honom lycka ; till + fortsät ningen; gon Kenneth Danielsson bäste” "haj": vid:DM- "Det första västsvenska" DM motocross avgjordes på sönda- "gen i Uddevalla" och' blev, er ” strålande triumf för Göteborg! "och ; Rune :Mårdbrink."" Inte, mindre än fem ”gastar” belade. » första platserna, varefter följd två - trollhätteförare, och sedan. kom Kenneth" Danielsson, Var - berg, : på åttonde och Lennart" Andersson, . Varberg på tionde” iv plats, Det var endast de två” nämnda” ”hajarna” 'som :kom upp i finalen efter mycket goda försök, och man" var ' faktiskt inställd 'på topp ringar." Särskilt räknade man som ' körde” jämnt och fint och fick en tredje- plats i första försöken efter: Kalla : Nyman och Mats Gustafsson; Göte="; borg. Bertil Karlsson körde mycket bra i andra försöket, där han blev” fyra; men tiden var fyra tiondela för dålig för att det skulle bli fi plats för den gode Bertil, som verk=" ligen kämpade tappert, = 772 q : Ett > speciellt = inbjudningslopa vanns av Hasse Landers, Vargarna, före Mårdbrink, Göteborg, och Lave : N Lavesson," Vargarna, ' ar "I New Delhi, Indien, beslöt. sig justitierådet William O. Douglas för att undvika större fyrfotadäur. " sedan han 1) kommit under en ; häst och brutit 23 revben för två 'år sedan, 2). fått skenbenet av= . sparkat förra året, 3) under en ritt i "Himalaya ' nyligen blivit kad av en grymtoxe, 4) un- jatt omfatta längre artiklar. med kulturöversikter, biografier ;m. m. (Vid 40-talets inbrott knöt redaktör ” der samma tur ramlat av åsnan två gånger och stukat en fot och - vrickat en hand. | buss "med 'permittenter ' på väg " jsent på söndagskvällen körde av : | enkelhet : och "bevistades av .— dn "| fingo vi i:torsdags ånyo en er- doch vid; 4-tiden" på "morgonen äs Senaste I nytt: | "BORAS i a IT). > Sju "värnpliktiga - skadades, därav ett par allvarligt, 'då en från Trollhättan till I 15 i Borås vägen : vid Brönnered omkring en halv mil från Borås. De flesta av de skadade hade fått ' kontusionsskador och en del av 'dem också hjärnskakningar. Tre av dem fick Nega kvar på sjuk- hus, ' a Kooperativa' skaffar sig. "egen "radio. Sändningar isuppgifter, I reklam och underhållning. ", a TOCKHOLM I i dag. (ET) > .-En privatägd :-rundradio kom mer .- inom -; kort. att starta i Sverige, ” enligt: MIT. : Det! är 'konsumentkooperationen, . Som skall"; driva företaget föratt så snabbt som möjligt kunna betjäna: butikerna .. med: pris- uppgifter. Meén' man : har. också planer "på att så småningom kunna: sända: .reklamprogram och annan "underhållning för kunderna!" butikerna... Menin- Ny kinesisk . protest: mot | >. kränkningar TOKIO i dag” (TT fr. Reuter) Ännu” en kommunistisk pro- test har framförts mot att FN:s förband' har. kränkt den neu- trala Kaesong-zonen. I en av Peking-radion återgiven dekla- raton' hette det, att FN-plan kränkt området '139' gånger mellan den voch.8 sept, ske " centralt från Stockholm till i stort sett varje butik. i hela landet. ; Laholm nm m för S 1891” "började ; .höstterminen ' vid |) den av sregementspastor-S. Dahl inrättade 'skolan i Labolm;: var? |. vid: 18 lärjungar inskrevos;' dem av; Andreas' Wennström" i "Men" Laholm Fock samtidigt” till. för 3,000; krönor' sålt sin i 1950 års" penningvärde) «Den 3. över Carl "Ivars? Åtskilliga riksdagsmän hade in- funnit sig; akter. försiggick ial förutom”; Tiksdagsmännen 7 tal "personer. höl's ”av .statsutskottets ordfö” rande greve G. Sparre Om vädret” skrevs i fidning- två” "dagar -senäre utgivna höppningar om - väderleken > stranda det ej hällfegnat hvarje dag un? der den' senaste tiden, och jord- brukaren begagnar. också hvar- je tillfälle att, så att säga, ka ”: emellan ”f grödan, i —'— Mån har jublat; i dag är.det godt torkväder, och imorgon? skall bergas in! Men när denna morgondag kom; var säder? genomvåt; " och” från mu” len himmel föll regnet, — —'— Etter :; föregående : stark - blåst inran om hvad en verklig efter- sommardag vill-.säga.” Klar him- mel ” och "sommarvärme! " Nu hade: det äntligen” på : allvar ant Men > "på "aftonen samma: dag: hopade sig tunga moln; åskan "började mul'ra vid 1412-tiden "under stridt : regn, utbröt ' ovädret "med "våldsamt raseri — .; formliga. störtfloder, storm;' blixt och 'dunder.- Med kortare , eller , längre:. uppehåll handlanden Johänhes Hänssör | : "september; .avtäcktes | gång. på "gång. 7. «Visserligen har |" .stic-L. förvandlade . ed omnejd sextio år. sedan. | ? sopteraber? i; ar det: upphörde och solen sände ' sina strålar genom' de brustna: molnen”; nonserades: : NL 0. GT. en 'utmarsch till "Såghuslunden "| söndagen den 6 september, Med- - lemmarna” anmödas infinna sig så mangrant' som" möjligt, med- : | tagande" vänner och » bekanta, famiinigen 5 sker, vid Rådhuset IA 278, m., och afmarschen dl sker. .kl. 2, Sparkassemötet blir "NA 2 Sista. utmarschen i år, Om "ogynnsam : väderlek ; 5 obe. inträffar, ' Åinstä les utmarschen, ” I och "då: hålles Fogemötet s såsom vänligt: kl. 3.e. mc: ” ” Kommitterade,” en "därpå "dömdes nattvak- Sybhannes:' Nilsson av råd- husrätten i Laholm att för miss-" i | handel ”& urmakaren A.' P. Wall-" gren: böta 50 kronor till Kronan . vättegångskostnader, August Gyniher, : törhända - uppsnappat via tid- ningsnotiser har den stora freds- konferensen i San'.Francisco bör- jat, Även ryssar deltar, och som samma och livliga gossar. AÅt- minstone "om man får: döma av följande lilla förtjusande historta: : En ; journalist,: iklädd ' kamera, knackade på hos. de ryska dele- — "God morgon, hälsade jour- gaterna i den flotta 40-rumsbygg naden 'där. de tagit. in. nalisten: +." — God morgon, varade. "den ryske delegaten på engelska, - .— Har trivs ni här? vv -— Jag talar inte engelska, eva- rade: ryssen — på engelska. "-Enligt polisen utanför byggna-" den hade Journalister avvisats, le Björn, 5 år, hade fått en sträng förmaning av farmor att ej tränga sig före genom :dörren, — Du skall. lära dig att vara artig. Se på din pappa. Han lå- ter alltid damerna gå först. '- På kvällen skulle Björn som vanligt läsa sin aftonbön, Han började: — Gode .. Gud, bevara pappa, mamma, — men . hejdade sig ögonblickligen, — nej, Pappa, — för damerna går först. "SANT HANDER En. slaktare- i Sainte Marie, Jean Claude, kommer att kräva skadestånd av staten på 50.000 franes för de skador som tre hjortar har anställt på hans bil Claude var ute på en bilfärd ge- nom .Vogeserna när tre hjortar, rusade på bilen, Från en trädtopp tåg ' han hur de rasande djuren bilen till en skrot- ög. — Det är dén. statliga skogs- fortfor :ovädret till omkring kl. vårdsstyrelsen som är ansvarig för - djurlivet, ” gen i är att sändningarna "skall "I samma tidningsöurimer, an” LZ gen "Hoppets Bild anordnar - och att till Wal'gren' utgiva 20 ' -kr: för sveda och värk samt 21 « Som ": Den . Ärade Läsekretsen' vanligt är de en. samling prat- ' redan 45 besökande a 4 mamma ' ÖT rm rerna mn Repa DT rm Am Menmen nn Rn ngr on er nn , «ov NEFFFFISETISEN FIVERETEETEYTERTI FIVESTSSUTTIV IN AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.