ned kl. BAN | syster som ser lika bra, ut. fö rijäna | LAHOLM S TIDNING ” " Dagens. namn. DA DAGNY. ' "e. ned kl. 18.43. "Morgondagens narin > CO TYRA öv oas . Solen går upp kl. 5.36 och = Från skolan "Jonny kom fill skolan smäck- full' med nyheter, Under första lektionen utbrast han: -'— Fröken, det har kommit en baby hemma hos oss! Den kom i natt när far och mej sov till sammans. Far och jag sov till- sammans, rättade lärsriknan mekaniskt. > "> Jonny. rynkade pannan efter- tänksamt och tittade litet förvå- nad på lärarinnan. — Jaså — gjorde ni. det! Men 'det måste ha varit sedan jag | 'somna' | 'Jacobdiamanten : | -skall säljas: : "knappast någon torde vilja speku- lera på den; kommer snart att läm- > nas till försäljning. Det är den's. k.' 'Jacobdiamanten -som , hör till de största 'i världen. Den.är på ;180 karat och tillhör. fursten ' av Hyder .rabad/ IN Fursten ämnar sälja diamanten tillsammans med rubiner, 'diamian- ter, smaragder och andra stenar till.: ett värde av 145 miljoner kr. Pen= garna skall bilda en fond till för-' ” mån för hans barnbarni :'> i "1 Indien tvivlar man:i juvelerar- , kretsar på ätt någon kommer att” köpa den väldiga, äggformiga Ja=" . cobdiamanten, som är' stör som en brevpress av kristall; Diamanten köptes av furstens' farfar i Ame- "Åka för 15 år sedan ock värderas t dag till. mellan 20 och .22 miljoner.: kr. Det "uppges att Aga Khan vid ett besök i Hyderabad skall 'ha för- klarat sig beredd att betala - rnilj kr för diamanten. + > > > "Om 'ingen - köpare anmäler sig + I "Solen går” upp kl. 5.34 och Organisation En kväll satt det två hembiträden i bussen» och diskuterade sina hus- mödrar, — Min fru, sa den ena, är väl- digt peinoga och hon tjatar jämt om ått tallrikarna skall vara varma, när jag serverar. Men man har väl "lärt sig organisation. -— Hur då? -— Jag värmqr alltid den som hon ska ha. nn En helbefaren.. VN mv Den mest sysselsatte mannen ”pgå ön Sark i Engelska kanalen utanför . Normandies västkust ' är ! utan tvivel Hilary Carre som ny- . ligen' har tillträtt sin nionde of- ficiella post, vilket har medfört - att han fått ta hand och vård 'om "öns > juridiska dokument: och " handlingar. Dessutom fungerar han som öns skattmästare, Hivs- - Hallands distrikt avi Kodpe: ""rativa förbundet köll på, sön-. dagen sitt 11:te. ord, distrikts- ; möte i Folkets Hus i Varberg, Ett' 60-tal ombud från de oli- . ka föreningarna inom länet var ollant, "”missarie, hamnkapten; fest- och underhållningsarrangör — . samt .skeppsmäklare, DÅ. Carre inte är upptagen av sina officiella syss- lor ägnar han sig åt frisöryrket = någon verklig yrkesman på detta "område finns inte på ön — eller urmakaryrket. På si lediga" (?) tid hjälper han till, på sin svär- "faders gård. : —: 500 000: bilar. vid. + nästa års. slut? - STOKHOLM.: "när de och ett flertal.be-. tydelsefulla — frågor behand des, Särskilt fästes stor upp- 1 het vid, de ek i: frågorna; som just nu på grund av ; penningvärdets försämring ' är mycket aktuella. Förening- : arna uppmanädes att för nä varande inte göra större inves- ; teringar än i vad .Jikviditeten ; tillåter, : "Mötet öppnades av distrikiets ordf., -..affärschef. Oscar.” Skoog, | Halmstad, . som erinrade. om -bety- delsen av att Halland numera bil- dar- eget distrikt. Förut har man haft” anslutning + till göteborgsdi- hetsförkl ” har man fått vis- ”Väg- och rel- sen tippar, att.vi i Sverige kom-. mer att ha 500,000 bilar vid 1953 års ingång. Det "skulle. då betyda, att. bilantalet blir ungefär fördubb- lat mot före kriget. Ökningstenden- sen har ju den senaste tiden varit | mycket kraftig'-— i fjol inregistre- "rades-över 60,000 nya bilar och un- "der. första kvartalet i år steg an- talet :' med 7 ytterligare ' 21,000 till 360,000,.. Även antalet motorcyklar väntas stiga; i våras nåddes. siff- ran 218,500 och styrelsen tror, att man vid nästa års slut kan räkna dem” till. 275,000.. Stämmer denna Prognos skulle vi då ha en bil på 147 invånare" och ett motorfordon - på nio invånare. Ifråga. om lastbilarna” fortsätter tendensen mot ökat hjultryck, Allt- eftersom de äldre årsmodellerna as kor -lastbilparken med ett t anbu C jättediamanten att delas i flera lt mera gångt dot- ”terdiamanter. = Jag. tycker alt i vitsar var "mycket ' bättre : förr, DD :de var. ju d 5,000-årigt eko >... ; : Den fullt märkbara men oskyl-, liga jordstöt, som, kl 22,26 på mån- . Hagskvällen, svensk tid, märktes i New -- Jersey "sarnt ' delar av New " [York och (Connecticut tillskrivs en iskalott [cedan. Fader ' Joseph. Lynch, chef vid Ford 'giska avdelning, betecknade jord= slöten som ”ovanligt kraftig för att som smälte för 5,000 år ". "vara av lokal karaktär”. — Det är som i ett gammalt hus : där man hör underliga ljud, När någon trampar : på ett trappsteg a Hrycks det ned och knarrar, Några — Jag har hört att. din fästmö är fantastiskt vacker, ++ Det kan du skriva upp, : — Och, att hon har en tvilling- "= Det stämrner, : '— Men hur kan du skilja dem ? nd Skilja dem åt? Varför i i al världen skulle jag: göra det? ., Hi Ale. ” pm MA AAA MÅ AA AAA AA ADAM AA AAA att till allt större del bestå av tun- ga lastbilar. Är 1939 hade 94' proc: av" lastbilparken ett största ' hjul- tryck av' 2,5 ton, nu har procent- talet” sjunkit "till 61.: Siffran ger dock ej en riktig bild av" vilken trafik ” vägarna i verkligheten ut- sättes för i dag: Verkställda un- dersökningar . har nämligen visat, att lastbilarna i praktiken belastas väsentligt över den. gräns, som fastställes vid besiktningen. - Styrelsen har framlagt n in: da Uppgifter för regeringen för att stödja sitt i dagarna med skärpa hävdade” kråv, att' kterna tat sa förmåner, bl. a. egen yrkesrevi-. sor, vilken för framtiden kommer att stå till föreningarnas förfoganz de med råd och upplysningar, Tal. ka svårigheterna: som i för ' närva- rande ; råder: inom affärslivet på grund ' av: höga -varupriser och pen- ningförsämringen, men han under- strök samtidigt, ”att' dagens” sam- mankomst "kommer "att ' stå stoft de” 'vid. de "el iskä frå gorna. . Tal : riktade härefter: ett välkommen till ombud ' och särskilt inbjudna samt till, representanterna för pressen. : : Lä utsågs montör J.B Johansson, Var- berg; och till biträdande ordf. val- des ”landsti Rudolf Larsson, Fjärås, samt till sekr. revisor An ders Barrestedt, Halmstad.” I samband med att hr Johansso: han: å Varbergs. kooperativa : han: delsförenings: vägnar' en: välkornst hälsning > till de närvarände” sam hoppades ' att fattade" beslut - skulle leda till fråmgång fö kooperatio nen; ” Vid företaget upprop: I framgick om länet var. närvarande. Härefter - valdes till valberedningsnämnd her? 5, Petersson, Halmstad, Erik arc. striktet,- men: efter ”självständig- I erinrade : även .om de” ekonomis-: $ övertog ordförandeklubban” riktade". att ett 60-tal ombud och intresse. Övers rade från de olika föreningarna in=' Aff schef i FOscar Skoog; Halmstad, distriktsordf., hälsar del= tögarna. välkomna. Därundeér. mön= ör J. B. Johansson; Varberg,” da= gens ordf. och nederst revisor An- ders:" Barrestedt,-: Halmstad, ' talar : ; Å mn öteadol. son, "Morup, Nils 5 SS berg, Erik Jok K "nu" måste ' besluta sig” för 'en 'or- dentlig ” upprustning av "landets vägar, Trivsamt i i höstens -parisermode:. STOCKHOLM; a . : De stora parisiska” modehusens höstkollektioner 'bjuder: i år' på klänningar " och : kappor: av både vackra och trivsamma modeller, tycker :- skräddarmäståren Einar Granell, en av Stockholms mera kända modeexperter, vilken på ort och :« ställe studerat nyheterna; Dräkter isklassisk skräddarstil. ha- de åtsittande. liv, liksom för öv- rigt även klänningar. och kappor, och de var ofta försedda med myc- ket. arbetade fickor; dräktkjolen är smal och snäv — man kan'överhu- .vudtaget ej tala om slöseri med tyg i år — och den har det vanliga är också höstens kjolvidd när det vecket mitt bak, En aning ”snål” gäller vardagsklänningar. Med svart dräkt i ylle vill man tydligen gär-: na. ersätta mellanklänningen och även synes man vilja ge dräkten större, användning för kvällsbruk. . Svaggers ' kunde man .se med stor vidd bak och med hög, ”sku- ren krage,, Kapporna :var ganska allmänt intagna i midjan och med vidder” placerad bakåt, vilket gjor- de, en stilfull effekt, Kragarna va= rierar; arvens' modeller hade små kragar, Diors större och "hos Fath sf] tycktes man ha gått en medselväg. Små Krabar var, ofta besatta med och Sture Håkansson, . Gönsvdd "De : olika. berättelserna, godkä des, och ansvarsfrihet beviljades. Avi styrelseberöt' sen: framgick bl.a att till tet är sarislutna 147 föreningar, vilket. innebär en ökning med: 11. under året. Före- ningarnas sammanlagda medlems- antal ; vid 'årets' sbit uppgick. till 16,535, vilket innebär en ökning med 351, Av. distriktets medlems- antal -uppgår idkare av jordbruk, skogsbruk ' och fiske till 24,2 proc., arbetare och anställda till 4,9 samt arbetare inom industri till 25, 8 proc. proc, ” Föreningarnas omsättning upp- gick under det gångra året till kr 26,241,231, vilket innebär en, ökning med "kr = 1,095,135 eller 8,2 proc. Omsättningen pr. hushåll: uppgick till 1,587 kr mot 1,498 för år 1949, Distriktets "inkomster och ' Utgifter bal. på ki 27,428: 27 och nettoöver- skottet uppgick till kr 2,059: 96. Till ledamöter i styrelsen åter- valdes « affärschef - Oscar ', Skoog, Halmstad, ordf. affärschef Hjalmar Andersson; Oskarström; vice: ordf., affärschef A,' Hilding; Varberg, hrr persian eller nertz. De förhärskan- de modefärgerna föreföll att vara svart och mörkgrått,' Vad afton- klänningar angår hade' man på vis- ningarna en mångfald -fantasifulla creationer att komma med, För fin del minnes hr Granell särskilt en aftonklänning i svart sammet med 1!/2 m. släp och en kort jacka av hermelin — det gick ett sus av be- undran från puben när, den ska- | petsen släpples famn, a : för "I Johan Mårtensson, Harplinge, och Viktor: Nilsson; Kungsbacka, " Till" ledamöter, i art k » dogörelse : : därmed sänkta varupriser, RAG till Äinvesterinson. 1 -Halland | har : dock föreningarna ; det i all. mänhet. väl ställt. HÖ " Man:: kan naturligtvis gå olika vägar, vid 'saneringen av' affärerna, . framhöll talaren; men vi skall dock komma ihåg, "att de åtgärder, som vidtåges, inverka / dock på ”ekono- mien.. Tal, gav härpå flera exempel på . hur” föreningen : skall. öka sitt kapital, t. ex, ' genom : omvärdering av fastigheter, användande av med- - lemmarnas insatser,. eller tillgäh liga " sparmedel” -eller. också : älja sparobligationer, :som inlösas efter]? en tid,' Vilka åtgärder som i detta fall vidtages ökas dock skulderna. Kapitalsvårigheter ' "dras "även den enskilda handeln med, vilket Bla framgår därav, att/de'kooperativa > föreningarna . erbjudas köpa olika varor till starkt -rabatterade priser, Tal, de. till sist föreni I RÅ "De tre år, 'som' Ii rflutit, ses dan kyrk ötet förra” gången "sammanträ de, har varit "rika "På" förändringar” i "världens; i rikets, i: kyrkans historia, sade . ärkebiskop Brilioth då han öpp- : "nade det. 25: e allmänna kyrko= : ” mötet på "lördagen i första : ”kammärens ” plenisal, Mötet, är | det första i nlighet med den nyd "kyrkomötesförordningen, H ..och. antalet. ledamöter är nu "200 i "stället för 60. Mötet kar nung Gustaf Vis "död och' hur | en enkel 5 ”gudsförtröstan > hade: givit] "| kortungen styrka och tillförsikt un- der livets: skiften. Han hyllade Gustaf "VI. Adolf- i . fast tillförsikt att. han som konung skall ägna kyrkans gärning samma varma tresse, som- han: igare så :tydligt visat. ' Ärkebiskopen uttalade . kyrs komötets'. saknad i | Bidemis röst inte längre luder '4 från ordförarndeplatsen! 'och yttrade ' nå- gra" minnebord"? över" biskoparna] Torsten Bohlin och Gustaf Ljung-)] gren.”- Han ” underströk ;:att mötet betecknar en. ny... begynnelse; i, det svenska: kyrkomötets historia.: Val- sättet har. staltats och kyrko- |kyrkomötet disanterar religionsfrihetslägen : kunde” träda i i kraft den. 1 "Januari 1953, :framhåller' justitiem' nistern, men på grund av att riksdag slutbehandla ärendet tidigast a kan våren 1952 och en: omläggning av , Ordningwe för almanackornag” IUycka Ning svedför svårighéter, kan det bli nödvenagn att. låta reformen trä. da i kraft först den 1 jan. 1954, . > Trelfö fönå årig Mördare Tagstiffarproblem | + FRANKFURT, : "En trettonårig mördare får väl med rätta kallas för: eh samhäl, lets" olycksbarn; men även sam= hället” måste. skyddas mot en så Pass vanartad "pojke, Emellertid kan enligt den tyska strafflagen ett barn interneras på skyddshem först då det" har "fyllt minst fjorton år, och så vet n.: "ndigheterna just in. te riktigt hur de skall göra nied trett ingen höraride ' i Frankfurt. am Main; ' som i juli knuffade..en nioårig" flicka "ner i Mainfloden och helt - "oberörd såg på, då flickan drunknade efter en | förtvivlad strid med "vågorna, 7 i I Mördaren" har' efter dådet oms vändertagits och internerats på ett. ' mötet . enom : fått .en bredare full nyhet & är. dén utredningsnämnd tern, och statsrådet 'Quensel .k, m; skrivelser : till; kyrkomötet., si garna att ha "uppmärksamheten riktad på Käpitalbildningen öch in- te”för närvarande göra större - vesteringar & än vad likviditeten till- låter; > : vd - Efter. dningen ljde diskus- sion, ' varefter Varbergs koöperati ti- va” handelsförening ' bjöd ' på : lunch på Monärkrestaurangén.' Härunder lämnade affärschef- Hilding en "re- för 'restauranten, förutnämnda förening drive Dag- unskaper "och kapital | Efter. Iunchpausen . talade affärs: AA chef Oscar Skoog om handels rar onalisering. Han framhöll nödväns digheten av att alla utvägar prövas för att: åstadkomma "en ; sänkning distributionskostnaäderna " Eget käpital, kunskaper om eko- .nomiska ” sammanhang, och "sociala förhållanden samt konsten att rätt använda dessa kunskaper och ka-. pital är det grundläggande: för ut- .vecklingen inom konsumentkoope+, rationen, påpekade red. Rolf. Stille, KF, . Stockholm; i, ett anförande, "Inom kopperationen ' kommer, man under det närmaste året att i upp? lysningsarbetet lägga tonvikten: på dessa frågor att bygga. vidare med egna "medel och att ägna. framför allt 'rationaliseringsfrågan. ; större uppmärksamhet... Detta kommer" att ske vid konferenser. v olika slag, genom artiklar etc, i relsens eg- återväldes hrr, Oscar "Skoog, Hja mar. Andersson och Johan ' Må; tensson. ”- Till revisorer, (omvaldes Sigvard Pettersson och Ivan Bengts+ son, : Halmstad, med: Artur: Bengts- son, -; Varberg, och ' Carl. Nilsson, Slöinge, "som: suppl.- Till; invente- ringskontrollant för KF:s lager i' Halmstad" återvaldes /Arvid Appel? gren, Halmstad, med. -Ernst Lars=' son, Halmstad, som . ersättare. Till åistriktets ombud i' förhandlings-+ organisationen omvaldes: hrr Oscar Skoog, Halmstad, med Sture' Hå- kansson, Genevad, och Sigurd Bexs ner, Falkenberg; som | supplL, den sistnämnde nyvald, samt Edvin Jo- harlsson, Oskarström, med RHudol Larsson, Fjärås, och ' Nils ' Allan Ahlberg, Johansfors, 'som suppl. Försiktighet vid investe- : a , ringen. 7 De . Härefter inledde revisor ' Anders Barrestedåt, - Halmstad, frågan om kapitalbildningen, - Talaren erinra- de om att frågan är särskiltaviktig just nu,'när investeringarna ibland överstiger likviditetsförmågan: Det är också så att näringslivet i all: mänhet drages med vissa rvårighes ter 'på grund av varulagrens stori lek och det försämrade penning- värdet. Vidare har man "på sina håll gjort betydande”investeringat genom byggnader eller ombyggna- ningarna förekommer, Bet egna. der. Han erinrade i detta samman- | hang hur de ekonomiska försköut- 4 na tidning och -på många andra vägar. Det gäller. i ännu högre ' Brad | att få kooperationens nära en milj. medlemmar : mera : intresserade, av de ' praktisk-ekonomiska . -proble= |. men,. Studiearbetet : genom, KF:s gruppverksamhet kommer ' här att kraftigt betonas, Lika aktuella pro- blem "på upplysningsfronten är Ispörsmålet.. om, aktiv. ekonomisk demokrati, föryngringer och nyres kryteri inom de förtr das, krets, kooperationens fortsatta | kamp mot . monopolism samt de stora internationella" frågorna.. Tal. erinrade om -den världskongress, |. som: Internationella kooperativa alliansen håller i Köpenhamn den I 23—27 sept, och" vid vilken en mängd mellanfolkliga, ekonomiska | att behand Sverige representeras där av 39 de legater från KF och de 680 sven ska konsumentföreningarna. Bl a. kommer den svenska delegationen att framlägga ett förslag om” till: sättandet av. en internationell, kom- mitté för handels rationalisering, där det alltså skulle gälla att ge- nom utbyte av' erfarenhet länderna emellan skapa bättre förutsättnin- gar för en förenkling och förnu! tig satan ing till gagn för konsumenterna. Slutligen följde en stunds" kussion, varefter. man var: redo att avsluta distriktsmötet, . . - Ne ANNONSFRA ligen utspisas omkring. 400:-perso- | s en enda av; industrikommissionens i ..proc till. Storkyrkan där gudstjänst” hölls "med .predikan av biskop Anderberg som utgick från Mark. 13: :37, ”Vad jag säger'till På måndafen väljer mötet sekre- terare, Sista" motionsdagen är' sö och fastare. grundval, En betydelse-; i Efter öppnandet tågade. :ombuden'. eder, det säger'jag till alla;' Vaken”. sjukhus för observation, .men även här får han enligt lagbestäm= melserna. inte kvarhållas längre än - sex veckor, varefter en. domstol : | måste fatta ett beslut. Trettonårih- gen, som av ungdomsvården bes tecknas som ett ganska godmodigt .. barn, som tidigare blivit fast 'en> | dast för smärre stölder, | kelstölder; hade . under Senare år | med föräldrarnas tillstånd, upp= fostrats i olika ungdomshem, men här upprepade gånger avvikit där ifrån.” Numera har de. ,ungdoms= vårdande myndigheterna begärt, Jatt pojken '-— för. att hindra åter hem och stanna' där tills hen blir myndig. "Emellertid " utgör luckan I lagen - ett", hinder ' för sådant. oms" händertagande, och. ingen myndig=" j het vill ta ansvar för en n sådan in=, i rnts begär kyrkortötets: ytt-; rånde, huruvida. det, godkänner; det | maj antagna :för- förslagen om balken” och I Taxeringsfolket går fn de -väntan på r satan beslut om | ersättningarna ör, taxeg ringsbestyret i år. Samtliga ersätts ningskrav? föreligger "nu i finänge .; . och går löst på bort= depar åt 8 milj. kr, värav 195,800 kr bexs : i för. ; foxeringsnärnndernas i gäres ' Iförand sådan "ändring held tt Marie Bebådelsedag ' dra fristående helgdag, ati mi dägen ”alltid,; i en ny; >helgdag, > ” Allhelgönadagen; j | förlägges till: en begärs - -av/"jusiitieministern,” Mari 'Bebådelsedag skall firas den :sön dag: som infallér under, tiden 22 28 | mmar- "ör och kj z söm; dag. på hösten! d i Hals a | lands län. Man 'är emellertid rädd för att regeringen" skall pruta ”allt- för mycket på beloppen, och därför" " ar "åtskilliga ' länsstyrelser ansett g böra "med skärpa” "understryka, '' . väsentlig höjning av taxe= ingsarvodena . måste ' ; komma till ånd för att göra uppdragen som ; örande. och -kronoombud., mera i äte i 1]e till "den; förda, tiden 20-26" : dagen"; till k änder; ast före! d... Vv. :s. under. tiden. 31: oktobér—B6 ; november.” Dagen gnas. minnet av de bortgå Den. all- Ofta avgår näm- ligen”: + de ' kvalificerade taxeringa= ' imännen, då de tycker betalningen - i vara för låg; vakanserna blir allt där ' avgången varit. särskilt -Btor, [påpekas att det numera inte är 1. ; helgonasöndagern. söndag..:x dn reformen trädeshjälp betala högre timersätt- ning än han själv får, ov Fa Den pappersflod fentliga myndigheterna "släppt loss: under, de sista LEA " män som har till uivellt « att ta + hand: - om, och -arkivera hand-. Flingarna. De : "tionerna bar H s-heter ati bemästra: deryi £000 sasökingar om a dagen och att Sun; om vissa tider Ippgi till cirka 50,000 i månaden, var och en ingiven i tre exemplar. --- i -Statsförvaltningens expansion har : också - nått en väldig omfattning. Samhällets ' ekonomiska omdaning .. och det 'sociala-reformarbetet har medfört 'ett. alltmer utvidgat stats-" de på. olika ' åd För ; av dessa uppgifter. har | lösandet fr : 2 n undan för undan tillskapat i d eller Kå t pts och ter." be svåraste verkningarna "bar" avvärjts " "genom gallring men för alt få fill stånd en ra- : tionell: och " effektiv » gallring > Jånära liknande myndigheter, Ar= "I kivsakkunniga konstaterar att en-= talet centrala ämbetsverk och med” dem sidoordnade centrala myndig- heter fördubbl; sedan början av -"har' "1940 års arkivsakl föreslagit” regeringen” att” ge 1830-talet och att antalet: :vid cen= ”tjän= . | viksärkivet ! per ning. Hur, « enorm a pappersfloden" varit särskilt under kriget visas med några siffror. - Kristidskommissio- nerna. avsatte arkivaliemassor som uppskattas till 15 å 20, 000 hyllme= ter. . Sorå exempel på. den nästan explosionsartade "tillväxten .' av dessa arkiv nämns, att till-kristids- styrelserna vissa ' är inkom cirka tvi "miljoner licerisansökningar, att tralför stemän under samma tid ökats ined . minst 150 proc. Och förslag om nya : statliga organ lägges alltjämt fram, Även inom lokalförvaltningen har den offentligt reglerade verksam= heten tagit sig uttryck i en mängd olika organ, som vuxit ut i en om- - fattning som för några decennier ” sedan var omöjligt att förutse, Så till exempel möter man i en medel= " stor svensk residensstad f. n. in= > avdelnipgar. ”"tidtals fick motta 3 å emot 40 lokala statliga organ och ungefär lika många I kommunala, > - [fall — skall flyttas till ett skydds." Hockande än nu för därtill verkligt , . . (öl den snuvarande "allhelgonåsöndagen, svårare att ' fylla, . Från ” Göteborg, "> - i revTYsav GYNNA LA HOLMS TIDNINGS ANNONS ÖRERN oo Rao Ål er oe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.