Mäjéesanaas Möre Canned tertereevevv TOT LOTEN YST ROSINNAN 4 600 Kalkoner men inte en enda vanlig. höna. på å Vallberga vård rudeklarationsnämniden,- som i för- Ts sta led skall:ombesörja arbetet, har . :ska köpande allmänheten på ett | |redan trätt i verksamhet, och i.dess . helt: annat; sätt än' hittills få: |spets står herrar -H. Willny: och H, klart: besked om hur de' kon='z |Kirstein, vilka båda gjort sig 'kän= ”sumtionsvaror ': är i beskaffade,' da: som; energiska fö : för. 'som. man inköper i affärerna,. varudeklaration, . d. Vv. $.: varorna. blir överlag |" Meningen är att 'vi en gång skall: deklarerade, : Kort" och" koncist komma '. därhän att” praktiskt. taket blir köparen upplyst om varans . | varenda". konsumtionsartikel” salu kvalitet och kan därefter gör bjuds. deklarerad; -d::v- s.iförsedd sin bedömning med hänsyn till z med stämpel, som anger. aruinn Prisläget..«" Ii.” F I "första hand Koop. förbundet liga Upplysningar; ” men "också textilindustrien har re- |Lindgren. , Det "dån brutit. mark, och eri del” varu- dock här bara gå I deklaratio: har' allmänt "nu | hemsk” förbrukning, oportrodu | hunnit göra sig förtrogen med, 1 men |terna har kommissionen ingen i övrigt: Egger "stora. delar "av; fäl- | ledning ingå. på i sammanhanget. : tet oplöjda, kommenterar Bergsin- |. Det kommer:att åligga resp: till! genjör Folke Lindgren i standardi- verkare. och företag att hos; nämns: 'seringskommissionen, på vilken in-|den förete nämnda deklaration, att. stans ansvaret för det fortsatta ”re- lange på vilket sätt varorna: är ti formarbetet”, kommer att vila Va- vi Krka ka. kaaa : — trycksvär. : tan Jämpar: sig - knappast för att återge det minst sagt öron=" bedövande. ”välkommen”, som, « 1,600 kalkoner. ger oss. D. v. s. det är inte alla som på en gång : ger sig tillkänna. men 450 st. tuppar i tungviktsklassen, in- hysta i en fålla, tycks ha enat fig om. att. gom, på. kommando | låta :.sin stämma ljuda. Men det har kanske sin orsak i att godsägare Gregor Bendz med biträde. åv -> inspektor : Folke? Reimer i 'en annan fålla just: " Kåller. på med. att infånga: kal-.. konhönor f.v.b.. till andra kal- : "> «+ konfarmar som adelsdjur. Och ">>" det är på Vallberga. gård, som vi. finner: denna: mönsterfartm. HR > or När så tungviktstuppärna ÅA lugnat sig. såpass att vi. kan ett 'snabbt . avgörande och fick 3 Jin en ny ursinnigt hård höger, :» Robinson” förklarades segra- som skickade Turpin i golvet, re i matchen 'om världsmäster-] där. han stannade tills doma- skapet i-mellanViktsboxning se-| ren. räknpat till nio. Mycket dan äg” Fonden brutit matchen i|groggy kom han på fötter igen och .trängdes nästan försvärs- -lös omedelbart -möt” repen av '' Robinson, En halv minut stod . Turpin och tog emot 'allt dét stryk Robinson kunde ge ho- —. nom, men när han började för= =. lora : medvatandet bröt doma- ren matchen, . - Antalet åskådare - uppgick till:60,000. : ; tidigt får köparen möjlighet satt lätt. och snabbt bedöma varan och de s beskaffenhet, ' en”: förmån som. Au? alltför ofta 'saknas,-Men systemet betyder : långt mer” än .så; Genom. varudeklaration skapas garantier ät skilda håll. .Fabrikanterna får sin” chans; att: prestera eridast det allra. bästa," köparen, vet vad. h: Strax norr: om | Örebro. blev på - Inspektor Folke Reimer w mitt ibland .kalkonerna. göra Oss hörda, hänger gods- ägare” Bendz undan. bessman orskoingsresanden - ten Bergman] => tisdagskvällen en 25-årig fru över- fallen av .en: okänd man; som: bes gick våldtäkt mot henne under så- See ses föreldser Laholm den 20 september 22337 Phemmamarknaden” och . inte s avsvimmad under ' nära :en 'halv- lopp 'skall vi. närmare börja utfor- om ”agrikulturella "problem i DEN MYCKET UPPSKATTADE PROSTE) | timme.” Mannen " hade "stått "på ma arketsprogrammet och. i första USA. Vi har ju tidigare be: |... -' HARALD HALLÉN KOMMER: OCKSA: "hon Då sin cykel ver Då väg "än | hand undersöka. vilka varislag vis I. > sökt farmen men då var gods- : RN ; "hemmet. Han hade följt efter hen- kan starta" med "såsom; ”totaldekla- + ägaren själv i USA och därför Laholms stads och landskom- sångaren : Allän Jerbo "med två ne''och knuffat ned henne i ettjrerade”.. Det;står: klart att t.ex, sökte på "onsdagen ' polisen för | ” blir vår första fråga om han |muns föreläsningsförenings ' styr | kvällar ' och : författaren / Nils| dike.. När. hön" började; ropa. på konserver: 1 sinom tid: kommer att” att "göra anmälan : meh sedan, : ! | "Hittat ' uppslaget med kalko- relse hade i :går -sammanträde | Ludvig. Olsson. :'... "= «|. hjälp hade mannen tagittstruptag, | ingå: 1" Jesea värugrupper liksom. holm har i enl;;:DN lovat ' över- | avdelningschefen lovat att an” nerna där. under ordförandeskap av redak : Vårens program diskuterades | men kvinnan hade "lyckats 'bita ho- | även "mångfalden: av "kemiskt-tök. ! | Jämma 'samma' "lägenhet till ' fyra | tingen :skaffa : lägenheter eller Ta nn NR Tre: av de rade familjerna bör "2 Nej, inte précis om än |tör Axel Ejwertz varvid 'mari|i går och då kan jag glädja de |. Tom i'ett'par' fingrar. Kriminalc | piska preparat,ora; vilkas ibéskaf- | olika". familjer, ” vilka” samtliga | också "betala" pengarna" gjordes jag - sett stora kalkonfarmer där inne, "förklarar :han..:Men | a den direkta orsaken var, att « vi”hade ett'tomt:hus här på Vallbergagården.' Vi hade mo- 'derniserat ett svinstall och då :fick alla" svinen plats i detta Och "ett. annat" svinstall: stod I tomt. "Då gällde det atty,få nå- gon ; ekonomisk :. användning r detta och valet. föll på kal- koner. Innan dess hade vi hål- "lit: på "i tre år så smått och "skaffat: 088 lärdomar här och årig” ket ömtåliga: och då får de gå inne i:huset men sedan släp- :per.vi ut dem i fållor 'där de trivs bra. För närvarande-har vi: här 1,600 - stycken mer i "slutet "av september går-de "förstal till" 'släkt.” De skickas Hill; fjäderfäslakteriet i'Fal "kenberg "och: det "går 100 -i veckan: ända fram till. jul: "Därifrån går. väl de :flesta på export: till: England —-så var det: i fjol — dit endast. det bästa kan skickas. - . '”— Efter 6 ä 7 månader äro "kalkoner slaktfärdiga, så att de; som nu' skall gå till Fal- kenberg,; ' föddes. : i februari- "mars, Någon särskild gödning : bekostar vi dem inte, de sista "månaderna -- - slutar tillväxten -och 'då' börjar de ”lägga : "hullet” i stället. Men vi fordr | "dem" ' med "vanlig hönsfoder- i blandning: Och så äter de van ligt gräs ute på fälten... > = — Hur är det då med sjuk- . domar, äro inte kalkoner sär- skilt ömtåliga? - ;:—' Jo, visst äro de ömtåliga : för "alla ” sorters ' hönssjuk- |: domar men 'just för den saå- .-kens' skull finns" det inte en vanlig .höng på ” hela gården, Det har nämligen visat sig, att hönsen bär på olika sjukdo- "mar," som de” själva ärd rela- "tivt immuna emot. Men dessa sjukdomar: går desto värre ut "över 'kalkonerna och därför är, det en ren säkerhetsåtgärd att. inte ha några höns. . Det - bar” också ” visat.sig att där man' haft höns och kalkoner - samman har det inte alls gått |- . bra. Av. samma anlednirig 1å- "ter vi heller inte avelshönseh . leva längre än tills de lagt våd "ägg, som erfordras för årets ' kullar. — sedan slås de obön- ' Hörligen ut, Därför blir det heller inte. några ägg utan onda 8 strand för diskuterade. vårens föreläsning- : Och dessa lovar gatt bjuda på många verkligt: förnämliga föreläsare ; omtalar förestånda- ren, folkskolläraren Sven Lilje- holmst. Tidning. ' : Men - höstens föreläsningar kommer säkerligen. att stå på toppen av: vad man ff. ”n..kan åstadkomma på detta gebit. Den utomordentligt —- uppskattade forskningsresanden Sten Berg” man inleder säsongen med att tala om sin resa till Nya Guinea. Många har säkerligen, hört hor nom berätta om denna i radio men dr Bergman är en så fasci- nerande föreläsare, att man gärna . hör honom hur många gånger som helst. ' Han talar i Lagagården , den i 28 ' sept." och ämnet blir ”Bland vildar ' och paradisfåglar på Nya Guinea”. Bland höstens. föreläsare i övrigt : märks främst 'riksdags- mannen,” talmannen, . prosten 'm. m; Harald Hallén ä- Arvika. Han är en gudabenådad talare ' som när. han var här, för några år sedan : drog absolut fullt hus. Han talar i oktober på Samreal- sko!an, Vidare "kommer i höst lut: många ' :fotoehtusiasterna :. med att: det kommer en utomordent- ligt skicklig "färgfotograf,'. folk; skollärare He'ge Pettersson; hit föratt, delge. dem sina. erfaren- heter, säger hr Liljestrand. : Vi har vidare inlett samarbete med Södra Hallands Köpmannaförer | ning" och "genom . dess medver" kan kommer köpman Natan' Hei din, Sunne, hit för: att:tala om gamla : tiders ' lanthandel.;; Han är ett stort orginal och trevlig föreläsare, .så det blir: säkerl ; gen en trevlig kväll -I samår- bete med Halländska Hemslöjds d föreningen -' Bindslöjden : får i vi hit ..rektor". Erland , Borglund, Stenestad, "säkerligen den : man som vet mest.om hemslöjd och konstslöjd. Och så har; "vi, vissa förhoppningar : att få . hit” Jjäg- mästare: Erik Lundkvist att tala om «sina: upplevelser i: ”Holländ- ska ostindien, ” slutar - hr Det är som sagt” "ett. trevligt program, som kommer. att gjuta nytt "liv i föreläsningsförenin - en; Särskilt det inledda samar" bete : med olika : organisationer torde." vara ett lyckligt 'drag, |. som kommer att ge gott utbyte: HUSHALLNINGSSALLSKAPET De starka; angreppen av svart- rost ' på - sädesfälten har'i hög orsaken :till detta angrepp, är man väl inte riktigt ense, men en sak tycks både lärde. och lek- män vara överens om — att det är berberisbusken 'som är skul” den till det hela,” Därför skall den utrotas och eftersom Hal- lands läns hushållningssällskap är ett energiskt sådant, så skall man sätta igång med ett stort + gotningskrig och inte göra. som i. Malmöhus län — sticka huvu- det i berberisbusken och förklara att. allting är gott och väl som det är, Och i' morgon kl. 19 kom- Mer - man att tillsammans med hushållningsgillena diskutera £frå- Ban om "utrotningen på ett möte å Stadshotellet, -”— Tillsammans ” med -hushåll- Ningsgillena . skall vi försöka ut- rota berberisbusken, förklarar Berberis uskens- utrotning diskuteras på Laholmsmöte grad försämrat. årets' skörd, Om |! I HALLAND TAR KRAFTTAG Nu har vi som bekant en Jag: 0 kratt, enligt: vilken det: är stråff- att ha berberisbuskar/ ; på sing” Marker... Vi. vill emeller berisförekomster,' så att börja. bekärnpandet « still . hö en, Finns. det” däremot; några buskar kvar nästa år kommer lagen att tillämpas med straffpåföljd.. Jag tror dock ätt. jordbrukarna Joni mer att vara intresserade av: att besiktiga ' sina marker: och an: mäla förekomster, . > Vi vill i första hand utrota ber. berisen med kemiska medel; Om mah hugger" bort ' busken, köm? mer "det rotskott upp nästa jär, med kemiska medel tar vi lär- emot "död, även på rötterna, ' i Vi ämnar sända ut broschyrer” och planschér till. skolorna,- så "att skolbarnen lär 'sig hur växten 'ser ut Det skulle vara bra, om, man polisen i. Örebro har Örebro : stads befolkning". att. snart; :man får se' någon misstänkt fördes i' polisbil till lasarettet och undersöktes omedelbart, varvid det visade / 1i att 500 .m”' norr om enna "brottsplats: bögidka "det fenhet kunden nu: jinté. får några ; 3 I säkra uppgifter. För, alla -husmöd- rar, torde: beskedet om" deklarerade ' konserver tas” emot : med" tillfreds- hon. : mannen ävlägsna' sig.'"'Hon förskottsbetalat "vardera + ;: 3000 Hl kr. och; fått. å b ingen. anmälan. En annan 'fa- fnilj som tröttnat. på att vänta på lägenhet, el:er pengar i retur : vände sig på” onsdagskvällen till kö .; delålder: +; något samband ' mellan: dessa = båda, men ortsbefolkhingen och. -örebroarna ' är .övertygade..« ? vatt! det kan finnas någon! för=>: ””bindelse” då "det +" båda" fallen” "ser ut att vara en sexuell vett-"' ' villing. Polisen i: Örebro har : : ”Tåstmordet ;: i: Örebro” > 3 septe ber : 1950" då ven "me Sd hittade död på en kätt ned, konstaterar rån, "ehuru den 1950: 3,145 året förut,; Åren" 1985-39 vi den uppe i F3954 Dén danska! | sumtionen per invånare ligger 1 Norge, Finländ och Storbritanhie: tionen högre än i någöt: annajf.& densammaå"som i"USA: Kon; umti fjol större. än någonsin: än i Sverige, Schweiz och USA! mes dan” den" är på samma nivå: sorn” 4 Före kriget låg den danska konsum; peiskt land och vär praktiskt. taget nen av drycker. i Danmark” oss i SccEn; män obligatorisk He- M gravningshjälpstörsäkring på c:a 500 kr. för vuxna såmt vä- av yrkesskadel ör- säkringar! föreslås i två” slät- betänkande av den i 'decembir s a inte” Utnyttja detta straffhot i är, vi vill bara ha reda på alla ber-, Ak n|. . fullt: pådrag; och : har” haft" e | del. personer i förhör och åt-: ;-skilliga. kommer. att kallas” till '' polisen, Ännu vid tolvtiden' på onsdagen, har inte något anhå « Jande kunnat ' göras. :. då han, inte, återvände . upp- endast + den.mån det varit fråga om export av v pappersved. Nu lär :] viss det aväskögsiöatetnkombter- il na också, De; spärrhotade.. kvi- verkpingens; £rotvärde : skulle in- - sättas. på ett” särskilt spärrkonto dlikt.” Han hade” hos: sitt” befäl anhållit . om: några minuters |. "| permission för" toalettbesök;. och täckte" man att:han helt enkelt klätt- om sig' och givit sig iväg. dely ”men:för : :skogsägarna 1937 / tillsatta "socialvårdslkopi- mittén, ' som därmed fullgjort fattande arbete, "Kommittén > > hävdar : "det, ;princi- " NN piellt rimliga i att med olycks- fallsskadörna likställes andra ' häl ' sorubbningar till följd av arbetet och 'arbetsförhållandena, ' oavsett om sjukdomen är specifik för yr- - ket” eHer "ej." "Bland. förslagen, finns ersättning i ökad utsträck- k ning för :t.ex. ryggåkommor och att hudsjukdomar; efter en ka- renstid om 4 "veckor 1 en del fall skall kunna ersättas även: om de "inte är olycksfallsskadör, En be- .| tydelsefull "nyhet i förslaget är, att: socialförsäkringsinrättningar-; na skall" kunna "meddela arbets- tägarorganisation " "försäkring för olycksfall utom arbetet för örga- nisationens "medlemmar." "> ; Den "nya: yrkesskadeförsäk- ' ringslägen föreslås träda-i kraft den..1r januari 1953 medan däre- mot "begravningshjälpsförssäk- ringen icke anes kunna genom- föras 'förrän ;behovetiav en all- män obligatorisk' sjukförsäkring tillgodosetts. Kommittén konsta= terar, att det ännu inte finns förutsättningar för den. av kom- mitten... åsyftade "samordningen : av . olycksfalls- "och sjukförsäk- rihgarna, men det -betonas, att samordningsfrågorna måste 1ö- nord : NV BÄR le per hi utgör 40 proc. av äv- |. .r LEK RNSN Dr ved ang fro men , hur. går det då ned vår främsta exportindustri? - ' Ännu "en fråga ' synes betänk- MN ta Oi FE rede mar EE Ur nn. ligt outredd: Vem vet 'om inte in- f "är lika olöst när - dessa pengar er gång släppas lösa? voret det inte bättre att ' angripa problemet. .i dess rot ge- N tid; Väste Tbkun nast i stället för att plåstra med kommenterar; 4. i . dessa till sina verkningar så Oo enna 'utvidgning. av; ”sterilise- arta och. orättvisa, ”steriliserin- " faller högst. godtyck- ro gen” före EON Det finns exempel på, att en » skog” att sälja | skilda » exportföretag — avvecklat strattas med. ae utan: räntégott-| sin rörelse och övergått till an- ' | görelse vänta på sina pengar - Så . länge /medan allting -annat nan" verksamhet; då "statens in som ' också stigit kraftigt i pris |8repP alsetts som en direkt be- får fritt säljas? Atgärden' skulle |straffning av deras arbete, som +; säkerligen resultera i-en kraftig för "dem" medfört "mycket bety- . nedgång i avverkningarna, : och " un -ut- - NG [det kan visserligen :ur skogsbevå- dande risker; Kan en sådan -ut - (3 Bikegätaskontoret rande synpunkt vara önskvärt, veckling ligga i statens intresset . kan' man riycket väl äta dem | om hur spridd”den'är, Det finns| . Det är ju nu över fyrtio år sen | -vmner och RIE a 1— men det blir för dyrt, väl. inte. så ; många berberisbus- | vi" . håde något svartrostangrepp |” kan Ni köps fler obligationer ”"Sade' godsägare :; Bendz och |XKar,: men de har: påträffats i att tala om; Jag tror emellertid |. och få större vinstchanser. På. 11951 års premicobligationer sö "återgick till.att väga en präk- Inge socknar. -Ofta' har man |inte att det är berberisbusken i varje hel och halv serie pr: 50 kr. styck: hos Riksgäldskontoret,., a H tig kalkonhöna, som inspektor : at dem på de mest oväntade Halland, som .: .är upphovet till" ranteras ett ja antal van Ad k lter, affär - Reimer under tiden hade in- | Platser, Det är för det mesta en- | detta, utan jag misstänker att hl vid va ttpljanlagar P I iöerbosken Kooperativa förbundei fångat. Och .vi tackade för|staka exemplar man finner men|fätt angreppet söderifrån, Fihns närmaste bankkontor, > 1 mäklare, och kommissionärer... : den trevliga titten 'på' Sveri-|ibland kan'det vara 3—4 buskar. |det' däremot kvar berberisbuskar : ges största kalkonfarm,' .' > | Det behövs emellertid inte mnån-|nästa är kommer svartrosten att : : : ilga” buskar för att stora skador|bli ödesdiger, "Den har då” över- — Cel skall anställas, . "dem, som. användes för kläck- va roterare > ' Nile" Ch, "Månsson. | kunde ''anordna en. berberisdag,' Bilda - så er ihop + 4 / ning :av kycklingar; Annars |"! Vill också få en uppfattning |då skolbarnen kunde hjälpa till. | ”bolag”..ikeaa bg | k ; ov N levt hog berberisbusken;” : i fanta Ls sen bet ba sölN : - ni + H : » , 4 4 k ut on ; - vo sö oo eV a AAAAA An AA AAADADtet Nåda utr BAK MA ÄÄ DAD AAAARBANDAAAKSADAAIASÄKA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.