te ee mm tree nn rr ev Tisd : ned kl. 18.01. j ” sjukhuset. ' YrYrTYYYrTYTYTYYTTYYYYYFYTTTFFEv + - ' den 25 september 1951 LAHOLMS TIDNING Yvwv Dagens namn "SIGNHILD. ; Solen går upp kl. 6 .03 och ned , kl. 18.04.- V. "Morgondagens & amn ENAR " Solen går, upp kl 605 och Dagens dikt: : ; OM stutna munnar ien värld, som "vrålar! vi "vänta på de valda ord ni spara ; och prisa själens kraft, som strå- « Jar, strålar ur ögon, "som "mött 'döden tärlös ::- klara! cs > (GUNNAR MASCOLL : SILFVERSTOLPE : ayia vållar ei / dödsfall i Paris Uk I Det lötsliga + turfallet Per Nilsson-Tannér: ET UNSSon-Tanner: Renissans Vem blir bestseller i höst? Var- för blir en roman bestseller? Vad är det som "fångar och griper i en viss handling eler i ett visst fram- stäliningssätt 'och som gör att folk nästan massuggereras att köpa en bok? Man kan möjligen svara, att man gör det om reklamen sköts bra. Men i hur många fall sköts inte reklamen bra — för- gäves! Det måste alltså finnas nå- got," en speciell charm :eller en speciell egenart, som har gåvan att färgsla, fånga och fascinera. ”Där- om kan: man vara överens, men inte heller, längre, Om man kulle våga sig på "ätt syna de mér kända litterära fram- gångarna" i' sömmarna, så kommer man genast. till ett par. märkliga upptäckter: de amerikanska: eller om man så vill. de internationella romanframgångarna uppbäfas som regel av tjocka romaner med :'hi- storiskå motiv. Får man gisså'zalt det är miljöskildringen, romantilcen, främlingsskapets . "tjusning, .” som hjälpt + dessa ” böcker till ”publik-1 framgångar? -Börta . -med . vinden öch "Alltid Amber — påda. var 'en- ligt mitt förmenande tråkiga, men det var onekligen en viss charm- fa blodfullhet i "skildringen" "och | tess" i detaljanh nat som lockade, ov s "Vad sen de svenska bestseller- | upplagorna angår, så Har ,de som regel grundat sina framgångar på helt andra :faktorer: frispråkighet, ohöljda detaljer av erotisk” natur, Bora : sockså för Paristraktens vid= kommande har "medfört en ovaniigt >» tidig -och stark höstkyla har vållat ett par "dödsfall. En 72-årig och en » 55-årig parisare, resp. Augustin Le- . De jeune och Michel Levy, sjönk ihöp på gatan, till följd av: kvällskyian och trots' att de hastigt fördes till stod deras liv inte att . rädda, Läkarna konstaterade att de- 'ras fysik inte hade tålt temperatur- "'minskningen.' Ytterligare ett tjugo- tal fall av-illamående' har inträffat bland parisbefolkningen' av. samma "++ anledning, rapporterar sjukhusen. node mare = En kyss för "dina tankar; Eva; — Min, vanliga otur. Jag tänkte "kulturnytt . Vetsnskapsakademin i i Peking hår givit professor" Feng Yu-lan i upp- FT drag att i' betraktande av nyss ti- '".; made: händelser ' granska och om- "ett tjugotal år sedan, i ” George £ redigera sin digra bok om den, ki- nesiska filosofins ' historia, Boken: |. "i fråga, som utkommit för närapå ällde länge. för att vara ett standardverk i äm-' net, "men: de kommunistiska makt havarna ": begär nu -att den skall likriktas med: deras' egen histörie- :syn. Vetenskapsakademin bar ställt ett stipendium till professorns för- - :fogande "så att denne kan ta ett .antal medarbetare i sin tjänst i -och för: detaljgranskning - av -boken och: anskaffande av kunskapskällor så att nyredigeringen kan fullbor-"- das utan större dröjsmål, ./ - Chans för enfaldig "blondin :; - oo Den. I amerikänske psykologen är | sökas ; en "viss psykologisk skärpa eller — brist. på psykologi. Olle Hedbergs i grunden ”ofarliga”,: medelklass- skildringar har vunnit framgång på sin mänsklighet och "sitt ”natur- liga” tonfall, medan Margit Söder- holm nått fram till den breda pu- blik, . som önskar sig ett övermått av bonderomantik i dess enklare former. Vi har så ett. svenskt un- dantag: Mobergs Rid i natt, Både Moberg ' själv "och andra svenska författare har skrivit bättre 'böc- ker, men. "orsaken till nyssnäninda romans . enorma framgång. måste : (förutom en för” våra breddgrader ; ; ovanlig” reklam): det .| icke oviktiga förhållandet; att.den kom!i fick" osökt .karaktär av- frihetsépos, och den tolkade våra .tankar och känslor i 'en" betryckt och dyster tid och gav "oss mod på vandringen genom svåra förhållanden. Men så finns det ett undantag till: dett "strålande: Röde: orm. Hi man så vitt jag förstå, änt gen tala om . en. litterär: 'bestsellerfi rätta . ögonblicket, Romanen ;och kan för historiska "romaner? : . sig ha"både fullmakt, rätt och sam- vete att beteckna exempelvis en roman som Folkungaträdet av Hei- för ett ärkepekoral, så har. man ju inte så mycket ätt vänta. Som de stora sjunger, kvitt- rar gärna de små, Och det icke alldeles betydelselösa . avantgarde, som vägleder ' genom att utöva kritik har många gånger ' alldeles nog med' att vända kappan efter den vind som blåst i dag, ur stånd att-ens försöka finna något accep- tabelt och värdefullt hos en”stilart, som” icke ' är ”alldeles' klippt efter mönstren i de yttersta dagarnas modejournal. Sådant kan vara far- ligt nog. Det kan topphugga inte bara den genre som odlar den hi- storiska”- ' romanen, -- utan rent av topphigga allt vad litteratur heter. Litteratur » får inte likriktas: Den måste : växla + och växa: som den själv, vill. utan” att | fråga -allt för mycket om-lov, Det, kan vara mer än tillräckligt. att kritiken ängsligt väter fingret i munnen för. att känna" från vilken kant. . mörgon- vinden kommer, MH 35 milj. j.. kronor till m jölkprisdearina - "STOCKHOLM. I' våras diskuterade Lantbruks- förbundet och RLF åtgärder med syfte: : att . nå prisförbättringar på mjölk. inom: områden - med små möjligheter" att utnyttja prisöknin- gar på andra produkter. Bl. a, dryf- tades ett system med clearingtill- lägg. Beslut fattades Senare om ett utjämningsförfarande . och en..de- taljerad' fördelningsplan har i da- garna godkänts av jordbruksnämni den; ' endast slutjusteringen åter- står, Planen -skall i första hand gäl- Ia iatill den 1 jan. 1952 med retro- aktiv verkan från 1 sept. iår, med-. . "SIXDAYS I VÄRESE: Sixdays tredje ta - bryta, bland dem svensken Bengt! Mattsson,' som kolliderade. med en "sidvågnamaskin c och kom 70 mi v. Bengt. HMattssoiy (1290, -Alvar nuter för sent till mål, Här ovan + jen tiio svenskar på startlinjen. Rr. su Srendderg och t..h. Folke Larsson. ipp.ii Varese är nu avverkad, Tio fvingades: av olika satt Eftertryck" förbjudes)". De a " Ögruppen "Filippinerna i Kine- siska havet, inte så värst långt från :Jön. Formosa, är enligt amerikaner=; nas egna uppgifter den mest ame- rikaniserade staten i. Asien, vilket inte, är så underligt eftersom öarna :| tillhört USA: under nära 50 år. Filippinerna är också USA:s vik gaste sträåtegiska has i Fjärran Ös- tern ,och det plär” sägas att om ögruppen, som numera: är en fri republik, ”skulle'. erövras av: kom- munisterna, . vore det slut med USA:s. välde i Östern. Filippinerna intager' alltså en mycket betydel- sefull nyckelställning där borta och ögruppens innevånare är medvetna om att en utvidgning av oron i Kina lätt kan draga i in Filippinerna i stridszonen. Om 'så sker kommer, 'otvivelak- tigt den överväldigande -majorite- ten av ögruppens innevånare att ställa sig på USA:s sida. Under den "tid ' amerikanerna härskade delar ”Jordbrukarna' över "Fili na tillä des en så I runt: tal. 2,090,000 kr pr månad komriner. att utdelas" i clearingtill- lägg, vilket gör 25,1” milj.» kr för helt år, na I pri g kommer enligt. delningsplanen att utgå” 96,391; kr till: ' mjölkleverantörer . inom ' södra Älvsborgs ' län. Samtliga leverantö- rer” till följande mejeriföreningar och: mejerier kornmer”att få pris- tillägg om '1. öre pr kg mjölk med följande. . belopp "pr: månad: Borås MC:szsamtliga "mejerier ; med ;46,676 kr,.Bredstorps mejeri 206 kr; Gäse- ha mejeriförening. 11,944 "kr, Lant- bruke MC i Hyssna 3,598 kr, N. Här var det berättark ; stilen, Redvä; mejeriförening 5.407 kr; inlevelsen, fabuleringsförmågan och mycket annat som tog: hem potten. Ingen ' rynkade: på näsan” åt denna bestseller något högst. anmärk- hingsvärt.i sig självt . + Sålunda är det, något högst be- synnerligt med valet av bestsellers; det "sker " efter andra ' lagar och principer än "andra . "val, och ”så långt. man kan : bedöma” efter. ett nyckfullt : eller nästan oförklarligt "Den histogiska' romanen står inte högt i. kurs 'här i' landet. Kanske beror "det 'på CC; Aug: Cederberg, 1. 'O. Åberg-eller Gustaf”: Schröder? Det har nämligen skrivits så mån- ga. släthyvlade "och ” topphuggna hi- storiska romaner. både här i lan- det och 'i'.andra' länder, att man har: svårt "att : tänka” sig ”en renä sans för den. historiska. romanen, Och' det är att beklaga, Vi har så många goda motiv, som skulle kunna >» behandlas ' skickligt, med värme" och med ' kärlek och med all den . psykologi, den moderna psykologi, som vi ju alla tror oss behärska! Men när ett av dagens trumfess inom det litterära: anser: g N: Åsarps 4,341 kr, Svenlj tens 3,703, 'och Tranemo me; ening 3,881. kr. " i Av -leverantörerna till Kinnaor- tens mejeriförening får vissa i Äle- kulla; Öxabäck och Toréstorp samt Holsljunga 1-örestillägg med. .1,639 kr, övriga 2 örestillägg, med 2,112 kr. i Vid Läntbrukarnas M blir. det pristillägg å'1-ö verantörer från Torestorp, och Älekulla med 764 kr'samt' Var örestillägg för' övriga med 3,368' » Slutligen. har samtliga mjölkleve- rantörer till: Björketorps' och -Fot-' skäls . .mejeriföreningar tillerkänts tillägg å VY öre.pr, kg med sam- manlagt. 1, 694 res nåd. I-runt tal 2,500 tycka vetenskaps- män har.sedan krigsslutet frivilligt” eller under tvång. lämnat Tyskland | och funnit arbete i frå de län- ma gjorde. endast larnt : motstånd, 1 USA har 'man' därför också givit uttryck åt den: bestämda" åsikten, . hälsosam. -picnice-plats, : | Dess liberal politik i förvaltningen, att filipinos” (folket på öarna) .faitade stor tillgivenhet för sina amerikan- ska herrär. Detta bevisadds särskilt under .. japanernas + erövring Sv ögruppen. : : Britter, fransmän och "Holländare hade tidigare fullständigt fördörit USA:s fria sätt att umgås med fi- lipinos. Enligt dessa gamla koloni- alländers Åsikt” borde man” hålla sträng hand : över! "infödingarna. Amerikanerna menar emeliertid att deras” sätt 'att sköta en' koloni” var »det bästa, ty det visade 'sig att ja- panerna- mötte ;. största. motståndet på. Filippinerna, medan infödingar- na på Java, i Indokina 'och i Bur- att: om” det ' gäller krig en gång i Östern, a har. USA. åtminstone en prövad "och: bevisligen säker allie- rad:, Filippinska republiken. 'Ame- rikas fiender. kommer inte, att fin= na Fili som någon särdel N > Filippinska republiken & är för & öv- rigt inte" någon föraktlig "allierad. > folkmängd "uppgår nu till bortåt "20 .. miljoner. öch ' förökas snabbt. Innevånaresiffran har. un- der "de : senaste -50 åren stigit så snabbt, :att :den ' motsvarar 'en för- dubbling på 35 år. Detta, betyder att, Fili år, 19854 att hysa'en' befolkning a av. omkring 40 miljoner. i : ”Engelskä r "det dråk som, talas allmännast. Japanerna försökte 'un- der sin 3-åriga' ockupation tränga ut detta språk och förbjöd det: fi- lipinos skulle tala japanska ock så sr ert a slot der. Detta framgår äv en undersök- | ning; som: har : verkställts av den "västtyska förbundsregeringen: —1 des i dialekt. t: n som dock talas av endast c:a 4 mil- joner: filipinos. Naturligtvis .lycka- inte i sitt uppsåt att som är äktenskapsfrågor, avråder la ” på alltför mycket intelligens. Dok- torn har' företagit en gruppunder- sökning och ko it till resultatet att i USA den något enfaldiga blon- "»dinen har vida: större chanser hos männen än vackra kvinnor av. den ” "intellektuella typen. Även intellek- . gammal och ha hälsan kvår,” i Höring, ' och 'så. för allt i” -tuella män 'föredrar ofta sådana 'blondiner, som gärna också fås vara | en smula korpulenta, ." . i I Kairo” begärde hr Hussein Hassan Mohamed, 90 år, polishjälp' för att erövra, sin tilltänkta 14. iga brud, vilken hölls inlåst av "svärfadern in spe, "förklarande att es ”jag kan klara”en ung hustru, är fortfarande stark”... 2 sot för spaghetti . Bignora 'Sofia Cammarata i 'den lilla italienska staden Lecce. har ifyllt hundra år.” Hundraåringen är vid mycket. god vigör, och tillfrå- a allvarligt från ätt lägga an 1 Jag | Händraåring . varnar; - POLITIKER I CAUX; Ett stort” ad. av nyfikna, ur nan skall. bära sig. åt för att bli så svara- I +» — Enkel livs- ide hon blixtsnabbt: ärlden åta bli att äta spaghettil . Lid reger öter från olik "James Dickson, i samtal med en Terence Clarke a eu ropeiska länder deltar för närva=' rande i världskanferensen' för! na tionerni . Cauz i Schweiz. Härovan synes en svensk delegat; r antal riksdagsmän och ett tiotal as moraliska upprustning i "IT har de förstås kommit i. gång igen, kväva. engelska' språket, men för- budet : medförde" att öarnas 12,000 skolor stängdes. . Japanerna tvang sedan några” hundra ' av . dem att åter öppna för undervisning. — i ja- panska språket. Men 'f. ö. skulle där inte få finnas några skolor. Nu sedan : Filippinerna - efter krigets slut ' återfick sin frihet, inte blott från de japanska förtryckarna utan även från arnerikansk överhöghet. Filipinos är nu sina egna herrar, |. efter att i tur och ordning ha be- härskats av spanjorer, amerikaner och japaner. "= - " Ögruppen 4 "fråga, ” som "enligt ik uppgifter t in- te mindre än 7,100 större och min- dre 'öar med en sammanlagd areal på c:a 300,000 kvkm, d. v. s. unge- fär två tredjedelar av Sveriges yta, upptäcktes så tidigt som år 1521 av portugisen 'Magelhzens under det han var i spansk tjänst. Han kallade ögruppen för S:t Lazarus- -| övrigt ett underligt slags huvudbo- nader; tillverkade av. långt”, gräs, | > |' kriget. men "återuppbyggnaden . på- staten i Aston 22 Av Johan: Scwerin.; I av | Spanten, den I man som senare blev? så beryktad för sin "grymhet och katolska fanatism, Spanjoreér- na behöll herraväldet över öarna under nära 350 år, men genom kri- get 1898 'mellan USA och Spanien förlorade -det senare landet ögrup- pen, som vid fredsslutet 1899 öve: gick till USA. Dess -befolkning up] gick 'då ej till mer, än 6 äå 7 mi personer. Filippinernas nuvarande presi- dent heter Elpidio Querino, omvald 1949 efter” att en tid ha varit t. f. president efter förutvarande presi- dentens: död; Filipinos -hade då "ett fritt och öppet val, förmodligen det; enda folk i Asien som haft förmå- Aen av ett sådant. Men. valet för- siggick, inte helt smärtfritt, När det var. färdigt och Quirino. stod "som segrare, .. hade .34 personer dödats genom knivhugg eller skottlossning - | och månge var sårade, Där förekom |, också många skarpa tal och utgju- telser 'från de tre presidentkandis daterna, : betydligt skarpare -än vi är vana vid i vårt kalla klimat. Quirinos farligaste motståndare, José Laurel, anklagade motstånda- ren för att ha fört republiken till ekonomisk bankrutt. Han. sade det på ,ett' listigt 'sätt, 'därvid allude- rande på/ den tredje, presidentkan- didaten,; José Avelino, Så här sade Laurel bl.;'a;: ”Jag, behöevr ;inte kalla Aveling en svindlare. Quirino,: gör det. Och 'jag behöver inte kal- la :Quirino en svindlareé, Det. gör Avelino.” Trots allt vann, som sagt. Quirino. . Filippinska öarna är mycket bers giga och fyllda av 'kullar och även vulkaner har man en hel del, Kli- matet är varrit och alla slags syd-|' frukter. växer där. Kullarnas sidor är' ofta klädda med långlövade ba=|:=.” nanträd och långa rader: med kål- huvuder i alla format. Ris. odlas naturligtvis ' och - det: gammaldags sättet” att -”tröska” riset under 'föt- terna” användes än i däg. Kvinnor=|- na ”läggér risaxen i en flat vidje från "agnarna, ”Kfinnorna : bär ' för vilket . hänger. ned. omkring de huvuden. likt ett' tjockt halmtak, - Filippinerna säges som sagt väral- det mest amerikaniserade landet i "Asien ” och .” huvudstaden Manila, som har c:a en: miljon innevånare, är mycket modernt bebyggd. Den Blev' till stor, del ödelagd undet ; går med, all kraft. Skoluiidervisnin- gen är mycket modern" och över 3' milj.; barn "undervisas i de, all. männa skolorna samt nära 300,000! : i de privata. Tagalospråket är det ursprungligt nationella tungomålet, men spanska och 'engelska använ- des därjämte överallt. Dessutom ta-. las 'där. naturligtvis alla slags ös-" terländska språk, inte minst jäpan- ska, kinesiska och malayiska. . Filippinerna äger "stora men re Jativt outnyttjade mineraltillgångar 'av alla slag. Jordbruket är dess vi förnämsta näring, men-av t,'ex. ris '' producerar filipinos inte. tillräckligt” för "republikens behov. Den vi kända, 'manilahampan är en exportartikel, vidare tobak, socker, ! éopra. Av den sistnämnda artikeln levererar Filippinerna närmare hälften av världens behov.” På Filippinerna växer många un-, derliga slags träd och örter. Man; kan + ex. nämna mindanaogräset," som en ikan för ett par år se-' arkipilagen, men när 21 år senåre på allvar tog. öarna i b i gavs' de namnet Filip- pinerna efter dåvarande kronprin- kollega från enoelska underkuset, > från Portsmouth. sen Filip, sedermera konung Filip]. dan gjorde enorm reklam för. Fib-' lags gräs skulle i antal rerna av detta = bed mr Nissle i utmynna i en varning eller kan- enligt ”upptäckaren' kunna användas som ull och hom=" ske, "+ saken i -skolöverstyrelsen, och ull "men ' äga "Inyeket större ait "styrka, gräset skulle också skamå dös som kni om I med, lett vr PRESSEN " Bondetågstalet. Mod anledning av Sven Hedins ovstälande av sn bakom kulieserna de dramat dagarna 1914 har Skånska Dagb'sa det framfört den upplattniagen te mått och steg, som då vidtogs istort sett var riktiga Nu hör det hela till historia Krigets åskor har dånst utanför vä ra gränser, mena vi har förskanr is från det värsta, Nog kan vi väl $i- ga, att vårt äntligen, efter mye t brömssade, störkta försvar har, t. hört de däddande faktorerna, T's för kan det skrivas på hävdens gir "Jatt Sveriges bönder hade rätt nä»: Åtigade upp på borggården en tiv : vårdag år 1914, och att kungen b- > "rätt i något som var och är his:e än formaliteter, Skall Hedins naraa så kan det sägas, att det ver älformat och märgfullt tal ban skrivit, ett bevis bland många andra på kans goda handlag nied Krans och hiältarnas språk. Men ingen har ifrågasatt stader. 8 litterära mästerskap, och även i frås gan om "försvaret står väl numera den allmänna opinionen på samma linje. Det som det verkligen stod strid om 1914 är samma sak som « "skulle kunna tävla med oljekukor I i effektivitet. Mindanaogräset blir : m, högt och ger. ända till 4 å skördar pr år, Det är av samma familj 'som hampa/'och. lin, met är -för värdefullt för att användas till rep. Tyvärr har man inte'på länge hört något om det märkliga gräset; » "De infödda 'har haft stor lust för spel "och särskilt spånjorerna visste att draga stor fördel av den-' na : passion, . .Halvstatliga - lotterier var därför -.mycket vanliga under "spanjorernas tid. Ett-annat ofta fö- rekommande - skådespel . var : förr tuppfäktningarna, vilka var för fi- lipinos vad hästkapplöpningarna är | - för . engelsmännen och tjurfäktnin- |] garna: för” spanjorerna. Den som aktual ; av Hedins avslöjand nämligen vem som skall styra detta land. Folkets valda representanter Sjeller, en personlig kungamakt, sea kunderad av oansvarlga kuppny.; te fe som Sven Hedin, ve ägde.en god stridstupp var stoltare | X> över. den än över en vacker hustz ru, och det var inte , ovanligt. att se-en filipinos vandra till kyrkan på: söndagen : med sin'stridstupp under . armen. .Tuppläkaren var en mycket viktig person:' han hade si- na mottagningar 1'ett stor rum; dit filipinos' samlades. med” sina sjuka tuppar. "3... | Filippinerna; "här .. en "tämligen obetydlig krigsmakt. — , omkring 40,000 soldater utgör, hela armén, Men så har republiken förstås. en pakt. med USA, som tillförsäkrar öarna ”arnerikanskt bistånd i fall av krigsrisk; » Och" stridsvilja är det ingen brist på. Då' Koreakriget 'ut- bröt "för "ett år sedan översväm- mades "USA:s ' ambassad ' i Manila med, ansökningar ” från. Å DELSFLOTTANS . modernaste och vackraste Carlshamn, gjorde härom dagen sin provtur utanför Stockholm, Maxt= > mihastigheter blev 16,2 knop trota' " de, trånga farvattnen. Fartyget har :'- en 4 astförmågå på 2390 engelske". ton. , foten rt TR Välde över språket betyder. helt ennelt att förmå tiga tills det. är ditta tiden att tala. > LI kanska” a armén, ch, ov Förlorad: Kommer ,”pinnartva stor Avan iroverk, de där påminnélserna "em att lärjuxgen i ett eller an- > nat. - avseende. "ställa sig givna öreskrifter till | » efterrättelse?. En Tinhe kan det” "som: bekant bi” för .on "glömd ? läxbok, vid för sen ankomst. - eller då lärjungen inte: ordent-' igt kan 'sin läxa. Av vissa tec- "ken förefaller det: som om dét bland ; föräldrar och -rmålsmän : utvecklats en bestämd ”uppfa "ning att pinnar / ges I tid och, otid och” att inte éns de mest bagatellatade ”- - förseelser går fria" för. denna ; ferm. av. ”be- . i straffning”.. Vad säger man om : vad menar man , därom på an-. "svarigt Järarhåll?, . se len na Först och främst måste kon- stateras att det där med utdelan- det av pinnär är högst individuellt och. att några ”regler” 'eller .bé- stämmelser absolut inte uppställts av skolöverstyrelsen, +» understryker " undervisningsrådet C. E.” Sjöstedt. Den som tror att-vi här har att gö- ra med en bkestämd-princip och en av överstyrelsen : sanktionerad ku- tym” tar "därför fel. : N "Känner ” underviningsrådet "till om det är många lärare, som så att säga i tid och otid hänger sig åt lusten att utdela pinnar? - — Nej; det gör jag faktiskt inte. lyissa lärare använder sig väl av systemet, andra låter helt' bli att utnyttja metoden,- Alltsammans blir "till sist en produkt av den enskilde lärarens mentalitet. och hans för- måga att -”ta”, lärjungarna. : — Om det skall vara mening i ett dylikt system borde väl ett visest |. pinnar under terminens lopp fär det känt om resultatet Jwbland . blir just detta? ” — Inte heller på den frågan kan jäg ge ett exakt besked, men nog +; förefaller det rimligt att anta att den lärjunge, som fått ett ovanligt stört ental pinnar, 1:slutomgången ” inte kan ' undgå det hårdare kors M rektiv, som liggers1, varning eller anmärkning. . lyder alltså oms met från : skolöverstyrelsen, - SR "Inom Läroverkslärarnas rikaför« bund, vars talan förs av dess ord- förande, läroverksadjunkt E. Nor«- dell, tycks den uppfattningen vara rätt "allmän . att användandet av pinnär är skäligen begränsat.' Jag ekulle tro, säger adj.. Nordell, att ' systemet var vida vanligare" förr .- än nu. I "gymnasiet torde 'denna ” ”bestraffningsform” ha mycket rin- rf: 1 ga spridning, 'och i realskolan har man sannolikt mer och mer från- ,. gått systemet under senare år, Man” har anledning 'utgå från att läraren gör vad han kan för att på annat. — och låt oss säga — smidigare" sätt tillrättaföra eri slärvande lär-, junge: Det finns nog också anled=" ning att kalla utdelandet av pin-' nar för en nödfallslösning f vissa kinkiga situationer, Det bör ihåg- kommas att läraren ju ställs inför klasser," som -' sinsemellan" företer utomordentligt stora olikheter, Den ' den andra kan ban ha, visga svå-« righeter. Om i så fall .pinnen, un= , derstundom tillgrips såsom medel för tillrättaförande (en slags mild ”varning”) lär detta 'inte- behöva ' ge anledning till undran bland för- äldrar och målsmän. Alltför vanligt , är inte systemet, det tror jag mig lugnt kunnna försäkra, 7 - 7 ; Diet kör inte vara dat-s=-a som . i svårare fall, i anmärkning. att svälta ihjäl för att leva länge. EN . AV. DEN SVENSKA HAN«. båtar, lastmotorfartyget ', — ena ”klarar” han utan vidare, med - > ” NIO FRETETITTIFISTITSESTITEF a är
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.