XM Ko NS orsäagen d. 27 september 1951, RR . » Dagens namn " DAGMAR. "Solen går upp kl. 607 och ned kl: 17.58, Morgondagens namn el LENNART. Solen": går upp kl. 610. och ned, kl. 17.55. NA H ; Dagens dikt; oe -. Fångna vi gå och nära Jord, » Bldrig vi komma loss," : förrän levande starka ord / i få befria oss, - No nöt (EBBA LINDQVIST) a fu Familjära ålar , Tama ålar, 'som -matas ungefär gom man matar höns, som man kan kela med och som' simmar omkring "med nösen över vattnet, när de vill N hå mer av något de tyckt särskilt mycket om; 'sådana djur — antags ligen de enda i världen — finns thös 'en mjölnare på Orust, | Bekantskapen mellån' mjölnarfa= miljen: och ålarna inleddes redan för ett 15-tal år sedan, då mjölnad féns' mor märkte hur de samlades varje :gång hon kastade fiskrens i i ån. Nu är de så tama, att de sim” ” mar. fram. bara man slår ett par |. lätta.:slag' med” "handen i ' marken vid strandkanten. De kommer upp och nosar, om'man doppar fingi .. ratna; och är rnar. då varsam; kan matt, 'o. m. få lyfta upp der några - +" ögonblick över. vattenytan. 2 Men de tycks inte vara roade av ' 1.” alltför stor uppmärksamhet. De har blivit lite reserveradé av allt age= ' randet inför. badgästernas kameror | under den gångna, somrnåren, c En dansös på en ”mattklubb bru- ade” avsluta sin' dans med att Polischefen i Tokio har I på enx "trägen begäran' utlovat nya kosty= " mer åt de "japanska 'detektiverna, . . De har allésammans länge klagat + . Obå ätt 'deras klädstandard var ur: ' ustly och en: detektiv har förklarat " att kårens gammalmodiga, illasitÉ "tande kostymer direkt vår ett igen+ ; känningsmärke för bovarna; Dessa oh "ser '”på - långt' håll "att. så tarvligt So klädd kan endast' en detektiv vara” no och där 'slår den genomskådade detektiven. med skammen; «se. : Kamelberidna” polisen” i Kalahari- | "öknen: i Sydafrika skall. nu utrus- tas med jeepar: : Emellertid ' har ett + flertal. médlemmår" av: denna ök= : Vv nens poliskår lämnat tjänsten som | Brötest mot dehna' nymodighet; De föredrar ' "alltjämt tjänstgöring på -kamel framför jeepen, låt vara att : fråmflyttningen enligt. gamla vanän | år någöt ångsammmare, MM Det hördes ett brak från xx Mera porslin, Anna? ropade frun i. huset resi, I en "plantskola någonstans i : vårt län finner man bland de svenska arbetarna också er sydosteuropeisk skogsman. Han är lätt att identifiera: Det svar- ta håret, ; de mörka ögonen, | hela hans sätt att vara är syd-; Jändskt, Händerna, som rör i fen svarta jorden, där plan- terna stå i långa racer intill ” varanäåra eller som faltar om spaden i en stenig 'gång falar siit 'tysta språk: de är ovana vid; sin nuvarande sysselsätt- . ning. Deras ägare måste ha baft med intellektuellt arbete - alt skafia. Kanske t.o.m, på det skogliga området? : "Jo, det stämmer. Han vet allt om skogen och skogsskötseln 'där- . borta i de oroliga hörnen, Det är inte, många ,ord svenska han kan: Hans språk är tyska men han har god förmåga att göra sig förstådd på annat sätt om det är något” in- tervjuaren ej fattar, . za et östeuropeiska tåg ruller på ekt Om det finns någon vidare skog där? .. .Jo,. mycket, mycket . skog. Vacker skog. Fast skötseln,” hela - den s.k, skogliga standarden kom "mer ekter Sverige, Trädslagen äro flera, I stora drag desamma, som i vårt land: Gran, fur; bok, särskilt mycket bok, ek, björk och älm; Så- väl av gran som fur finns det fle- ra arter. När vi kommer i in på frå- -gan vad man använder de' olika "trädslagen till förefaller det.” mig som . om man där i utlandet hade] slörre förmåga att taga tillvara på "virket. Ett "vidsträcktare använd- ”ningsområde, Sålunda”, tar 'man ut "slipers av bok och ek, En parkett-. läggare vägrar kariske tro det: men » faktum är att tågen därborta fler- . städes' rulla : på: ek,. Nå men -par- kett? Föralldel, i någon liten ut- sträckning, och i så fall den 'sämre Jeken; . p En: annan "intressant upplysning: Boken användes i mycket” stor; ut- "sträckning till .fanér. : Men. ford- ”fingarnd är höga: kvistrena stockar och med en" mi- I nimidiameter ” om 50: em. 7: Övrig stock. användes också "till möbler v betingar ett-avsevärt billigare "stort." Hjärtat, nker jag, nu har jag väl ; ändå. förs ått fel Det måste för- klaras med: en skiss; Hjärtat” det ingenting ännat än rödkärnå. Precis som, hemma i ”Sibbarp, och samma , önskemål från köparn Fast . här kässeras ju "inte sto bok, "Av granen gör man stock, telegrafpålar,' inassaved; props och Sik. gruvträl Och. hör "och. häpna skogsägare. i hela Sverige: . Där« - borta helbarkar; man samtliga sortiment! Och det sker inte med barkspade 5 utan med” yxa. Man .måste ha gott om: folk eller kancke > man där inte hunnit bli så be-| 7 kväma, > Eller, "fast det + låter illå: bortskämda! Oss förefoller "det ju snart omöjligt att producera” hel- barkad massaved. Av tall får man ut i stora drag samma sortiment som gran, Tilläggas kan att en sär- skild : art, svarttall, odlas mycket för ”utvinnande, av «tjära och Aer- 'pentin.' É Ganska - ustigt bär: man sig åt vid skördandet : av : tjäran, Man : bufrar helt enkelt' hål i stammen, binder fast ett kärl under och man väntar som vi gör här hemma vid 'mjölkmaskine $ Och sen dör trä- det trodde jag. da men inte förrän efter c:a, fyra år. Då avverkas de "”mjölkade”, stammarna, de äro: då staatt träet ej tagit nå- ännu så » oh, skada: fn annan unik sak I Sk cogsman från Östeiiropa” "Jobbar i Usvenska skogar | språket i hans hemland talade man endast absolut! "Men hjärtat på bokstocken | : LANOLMS TIUNING | YTYrYYT ev trädväg är en art com kollos Tilia. Av det viltjar man ett sl:gs te, som inte bara smal ot utan också är en gad medizsin vid för- kylning. Annars är det fir själva träets. eg2nskaper som Tiiia odlas, Alm blir fll papper. Björk hör till de trädslag, som förekorcmer : i mycket ringa ut- sträckning. Endast. på färre ställen bildar den | riktiga bestånd. Och där den avverkas användes den till papper. Alm är likefom här (har varit)" det dyraste trädslaget. Och detta trots att den finns i rik- tiga bestånd och ej som hos oss enbart såsom alléträd eller enstaka gårdsträd. Min segesman nämner en: -häpnadsväckande siffra, som skulle utgöra erhållet värde för ett enda träd, som han varit. med. om att försälja: Trettiotusen dollar, el- ler. omräknat i kronor vid.värdet för den tiden, etthundrasjutusen. Ur trädet fick man c:a 24 kubikmeter. ”Aber so: tand "man auch” vogelau- gen”, En ny gåta ”att gissa, Fågel- ögon 'i trädet! Var det detta som gjorde. priset?! En” ny- skiss, Jag blev klok. på detta också. Små väckra teckningar i träet, liknande fågelögon. Det var detta min vän menade och han sa att på: fack- alltid om "alm med fågelögon.Det är väl något liknande”! våra” hel, och” halvflammiga björkar, = 7 Och: vem äger all' denna g rikedom? "Före kriget torde för- delningen , vara 60 proc. tillhörigt staten, 20 proc: "kommunen, 20 proc. bönder. Nu 100 proc. staten; Och med det beskedet lämnar: vi en skogens sön, som "under en stund låtit '" munnen ' tala varav hjärtat > varit fullt, som i tankarna : varit långt, "långt bortom svenska grän- ser, hemma hos det som en gång | Radion förmedlade norrlandsdonqiion på 60,000 kronor . STOCKHOLM (Press). s "F. tobakshandlaren Johan Albert . Andersson i Stockholm, som avled ' i början av 1950, testamenterade he- la sin kvarlåtenskap i i kontanter och värdepåpper, tillhopa omkr. 60,000 » till en fond under namn av ”Al- ” bert Anderssons fond för behö de barn i Norrland”. Han var vid sin död 735 år gammal. ! Några förbindelser med Norrland hade inte Andersson. Inte heller ha- de han läst någon norrlandslittera- - tur. Polisutredning har inte kunnat klarlägga varför han i sitt testa- : mente tänkte just på Norrland, men ' det antas att han valt Norrland, då : han genom radio och tidningarna + läst om att det är fattigt i vissa landsdelar där. Andersson efterlärn= : nade arvsberättigade syskon, men om dem lär han vid något tillfälle ha sagt att ”de har så att de klarar i sig ändå”. H Norrland är ju ett vidsträckt om- i råde: Ett av testamentsvittneria har : dock uppgett att Andersson med ”Norrland” avsett längst upp i Nor- | den ehuru han därmed' inte avsåg : enbart Norrbottens län, ' id Nu har länsstyrelserna i Norrbot- i tens och Västerbottens län efter ge= mensam handläggning av. testa- : mentsärendet föreslagit att pengar- : skall delas upp mellan dessa båda län. IA i ' Länsstyrelserna 'n "menar I därför att fondens medel bör delas upp mellan :> Norrbotten och Västerbotten. . De : har också hört länsstyrelserna i de : övriga norrlandslänen, i Gävle, Ös- tersund : och Härnösand, som inte ; gör "anspråk på. fonden, om också i länsstyrelsen i" "Östersund tyckt att ' ;vissa skäl talar för att fonden bör komma till användning även i dessa län, men ansett att regeringen bör : få ,avgöra härom. Länsstyrelsen i Härnösand anser att fonden inte bör '-. delas upp på alltför många län, var=- igenom nyttan av den motverkas. STOCKHOLM D "Anstagsbehovet : för prisregle- rande , åtgärder på jordbrukets beräknas dra a Sö milj + a 1950 | na örlestcörtngen på o- os, lika förnödenheter vartill kom att 46, 000 kr nu upptagits för prov- kningar av. fodermedel, för . område under budgetåret 1952—" 1953 "beräknas. av jordbruks=" 7 nämnden preliwinärt.. till d0 ' v-budgetår står 94 milj. till för; i f de för de. prise d q till största vilka kostnaderna tidigare av tillverkarna. eeviv. ' För > den till” nämnden > (600,000 ' kr). : Minskningen :beror delen på att kaffe. åtgärderna. rar att i beräkningarna för nästa år hänsyn' icke tagits: till” '; eventuella anspråk från. jord-; ”brukets' sida på kompensation H + för möjliga kostnadsstegringar. ' från den r januari "1552, "-För' Svenska ' Spannmål Verkramhet begärs 15 milj. år 105 milj., varav' dock .27 milj. avsetts "att. täcka, förluster, från. fö- regående . budgetår). : Omkostnader- na för den statliga lagringen av mejeriprodukter 'och :slaktvaror in; m, har beräknats' till, 9 milj. kr (i år" 12 milj? kr).' 3 i Till jordbruksnämndens” ävlöpi - går, arvoden och ersättningar” till experter” "och sakkunniga begärs ett anslag på L183,900 kr mot” Innes varande: budgetår 932, 000 kr, Ök- ningen : beror : s huvudsakligen , på höjningen. av, det rörliga tillägget. Nämndens "omkostnader: "beräknas Sill nr 00 kr eller: 100.000 kr mer i "| uppgifter för 'priskommissionen är 3 den: ransoneri: slopats. - Kvarstående : en del utrikeshändels: den, bygg- . "| nadsregleringen” för: livsmedelsin- dustrin -och fördelningen av bleck plåt "och" emballage ' samt åtskilliga : andra arbetsuppgifter som : inte är - direkt; betingade av krisförhållan= z Nya sfamlivjen till Syd- LR Sverige. : Den: nya ” stämlinje för 380 kV : Hallsberg--Göteborg--Skåne, som .- Stor höstmanöver pågår i den brittiska" '. och norska trupper. Här är ett synnerli, + stridspaus. Fr v. Morelli, Frankrike, F Cowling, England, — - - ral Curve Frankrike (överst) samt korpral (SR er 5 HN zonen i "Tyskland med brittiska, holländsk igen kosmopolitiskt gäng i färd korpral Holger Hanser, Danmark, Vazeille, Frankrike, 1 emonstrerande ett nytt dänskt skjutvaper korr lerna AMarinelli och Durville, båda från Corsika, - franska, danska : med litet vetilenack? Le [g As Folklyrkans «I Tjust ligger Lofta församling, 1,835 invånare, 27,700 skattekronor, jordbruksbygd med front mot ha- vet, Socknen är urildrigs ett prov F på obruten : Av teol. dr JULIUS WELLHAGEN.. byggnadsarv Å in i denna dag tillspetsade brytnin- gar, t. ex; striden mellan den stat= liga och ' fria ' skolan, måste en mängd "kyrkor förfalla av brist på arbete från släktled till släktled. Är 1837 ersattes den gamla kyrkan med Fen kyrka i "typisk tegnérstil, kolos- | sal i omfång och utsträch på derhåll, Det kan finnas små soc- kenkyrkor med 6 å 7 underhållan- de medlemmar. Hur gärna man än vill reparera, orkar man inte med | ett dominerande sätt infogad i byg- dens natur. Protokollen vittnar om enorma mängder :uttaxerade dags- 'verken och. ioner. Ett det eh När det gäller kyr- kounderhåll i Amerika, får man komma ihåg, dels att många kyrkor byggts, särskilt i äldre tid; genom århundrade gick, Kyrkan måste få en grundlig reparation, Det var då Lofta kyrkliga myndigheter inför ett restaureringsprogram på 200, 000 kr f de det ttalandet: "När kont i: - hundra: år. sedan mäktade bygga kyrkan, ska väl vi kunna rep frivilliga arbetsi ser, 'dels att kyrkbyggena 'i Nya Världen 'skett i en ofta pilgrimsbe- tonad samstämmighetsanda och bli- vit centra för folklig samling. En ten byggdes så sent som på 1920- talet genom att försemlingsmedlem- marna ' den”. I kraft av: denna allmänt om- fattade mening beslöts den för. en k väldiga r och genomfördes 1950—1951; - Vad: som "skett lämnar rum för synpunkter av principiell innebörd i. större sammanhang,. Kyrkor av tegnértyp speglar upplysningstidens smakriktning: stort, ödsligt kyrko-- tisk rektangel med en klumpig pall framför -. och altaruppsatsen själv mer eller mindre "pompös -barock. "I Lofta kyrka hade denna 'grundprä- gel. Med ett enhetligt” konsekvent grepp . förvandlade restaurerinigsle-t dårna, professor Erik Lundberg och arkitekt Ernst Auby. i Stockholm, prägel, interiör och stämning.” Hå- vet av. församlingsbänkar skjutan-' de in undör läktaren ' begränsade till två kvarter, tillräckliga för kyr- kobesökarna. Allt vad som mean och material själva. De frikyrkliga sämfunden 1 Sverige har även de ett om också ungt och mindre kost- samt byggnadsarv att förvalta, Men folkkyrkans byggnadsarv är av den art, att det helt enkelt inte kan åvila några få samfundsengagerade, Även '' om efter dissenterlagens ikraftträdande ett mindre antal av ena eller: andra skälet utträder' ur ka, kommer denna ännu, kraftiga stomme ' att. vittra samman och sprängas, och de som ,samlar sig omkring folkkyrkan som 'utbrutet trossamfund blir," trots” alla' frivil- liguppbåd'" och trots vad som kan förväntas från det hållet, för få för att axla det folkkyrkliga arvet, Där- | ekommer att kyrkorna är ofta H kyrka på den amerikanska västkus- |: förbundna” med kyrkogårdar med tillhörande gravkapell, Vi får slles des möta den ogenomtänkta, ensidi« ga och i grund och botten verkliga hetsfrämmande: ivern från kyrkligt eller religiöst håll att lossa banden . mellan stat och kyrka med ett encr« giskt hävdande av gemensamhöts. draget och med undanskjutande av,, splittringstendenser, som ytterst går ut över hela samlevnaden som så= dan. Att en svensk socken — exemp« len & är många I vårt ock nödvändig heten ' av ett församlingsmässigt | samgående inför ansvaret om socks nens kyrka är inte bara hedersamt utan boviskraftigt, RK x' Det hände min mor att hon da-« gen efter en dambridge berättade följande episod från den gångna ' "kvällen: : ”- : - Vi hade så trevligt, mori ly vad hemfärden var besvärlig och ryslig, Det fanns bara jag och en manlig individ i den stora parken, ' Och han fprafg: döre och ja |! ;sprang oftert, Norge vill ha. bjös rnar: . "Inrättandet av ett bjö är för närvarande: aktuellt - Nor- gey där björnen väl i det närmaste kan ' betraktas. som utrotad, . En godsägare 1 Larvid har begärt ' att ' jä sig bakåt och ta upp näsdu=" mi Av detta belopp avs r finns 2 : i. I | rum, "predikstolen" byggd: högt över få inrätta . ett björnreservat : 4 + böjde h Vine blivit här”ä + vis 60 milj. till allmänt mijölkpr 'priskommissionen' begärs 961 bod kr ? menigheten. utan, möjlighet till na-| kyrkan nr giock on + Folfekyrklig Skrimsfjällen 1 ffelemarken, : a re öjde inde sig bakåt igen |. Och "eken"; hade '; man ungefar] tillägg och: 24 milj. 1 extra: | till 'avlöningar "(i "år 1,200,000 'kr) 7. | turlig rapport '-mellan talare och till skilsmässa mellan stat och I L "Både de lokala myndigheterna i Hpp: än erna, samma användningsområde som för : mjölkpristillögg. -; Innevarande "| och 7 345,000 ; kr till omkostnader '. | åhörare," altarbordet ofta en oeste- 4 an [Heddals herredsstyre ” har redan; , tillstyrkt ansökan — och regerln-j gen säges' vara mycket intresserad, för saken, och ett björnpar från Finland. är klart att levereras så fort. införsellicens. blir: beviljad," ; Skulle. inte" vi kunna” levereral hågot dussin från Tåsjö? sig under. läktaren blev ett slags” förhall, och" dit flyttades från ko-' ret sandstensdopfunten 'och' ett av en 'pastor loci donerat fönster, ed ålning med relsen : nu "pl beräknas” "komma ' att kösta 107,4 i milj. kr, Härav äskas i styrelsens 7 riksdagspetita 20 14 -milj. "på". till- - läggsstat fö "innevarande och 413 : milj.. för nästa budgetår. ”. ., .. Man har länge räknat med "att : ledningar skulle. behövas för över- föring av horrlandskraft till den av Sydsvenska kraft A.-B: ombesö; än”i är. ; Höjningen förklaras” av da distributionen 1 Sydsverige” > Nej, mindte,' svarade Anna från köket, .. a ””Lönande' snurrighet zz Sömmerske- och: systemtips i al -ära, men: snurretips' är i alla fall det .enda rätta, Så resonerade en Sgrovarbetare i Emmaboda, som ge- nom att-använda en snurra åstad- kom en tolva i sista tipsomgången; Därmed blev han 25,000 kr rikare. i Endast en rad utföll med. vinst | och, tursamt nog visade den tolv - . rätt Sedan han på tisdagen fått ' veta att utdelningen blev så stor "som 25,000 kr, tog han ledigt från "arbetet för dagen.: Man måste ju SKOGSINKOMSTERNA: RLF tillstyrker förslaget : om: : investeringskonto "STOCKHOLM. (TT) -Enligt' skogsstyrelsens uppfatt- ning,, vilken. delas av samtliga skogsvårdsstyrelser. i landet, till- godoser det nu framlagda försla- get om 'skyldighet att insätta mé- del på investeringskonto för:skog ha tillfälle att sn sig d gt ”tTaren? 0. — Jovisst är "jak Dä va rörande... 0” - 1 ”— Vet ni Inte, hut,.s var det rös - rande? . FÄRSKA N NYHETER To 4 OT snabb underråttelsetjänst är. . Vi s före alla andra. tidningar”, - omtalade , Advertiser i. en liten i så tringa' grad skogsbrukels” in- tressen och 'önskemål och är: be- häftat . med :sådana olägenheter ur skoglig synpunkt, . att: det ie- ke bör i oförändrad form läggas till -- "grund för en lagstiftning i ämnet. Dén främsta- invändning, söm kan riktas mot förslaget; syns skögsstyrelsen” vara den för réslagna "åtgärdens ' karaktär av tvångsahordning '.. gentemot viss > grupp samhöllsmedborgare av skogsbruk, 'R däremot hemställer att gränsen för insättningsskyldig- hetens inträde höjes "från 2.000 till 5.000 kr., att den obligatori- vanliga grunder, ått lagstiftnin- gen « göres tidsbegränsad, samt att, 'då benningpolitiska skäl icke längre "motiverar 'tvångsbestäm- melser, lagstiftningen omedelbart efterträdes av bestämmelser om rätt att insätta mede] på inve- steringskonto och att få uppskov med taxering för' sådana insätt- ningar. Med dessa ändringar och tillägg tillstyrker riksförbundet, att den. föreslagna. Iagstiftningen kommer. till stånd.: » Förslaget synes ägnat - att ef- fektivt bidra till den åtstramning |. av :- penningmarknaden . gom nu eftersträvas, säger riksförbundet, men ' anser det beklagligt, att penningpolitiska. synpunkter helt fått - dominera » utformningen, Härigenom har de fördelar, som ett uppskov med taxeringen av vissa 'skogsinkomster kunnat in- nebära reglernas " schablonmässiga ka- raktär kan medföra obilliga kon- sekvenser i de enskilda fallen. -, <. Med den i dagens läge utbred- da misstron . mot . penningvärdets stabilitet ' torde tvångsföreskrif- ter rörande insättningarnas stor- lek och spärrtid vara ofrånkom- råedges under spärrtiden, att in. |- nestående " medel' förräntas efter |: för skogsbruket, delvis gått ' till spillo, -samtidigt som ånds'S gille Statspristävlingen för ämtliga kl. samt '2:a tävlan om Damer- nas hpr och fältskyttepokalen 0: sy dhal skjutlagsförrmännens ” vpr' hålles skjutbana, med början kl. 8 sista anmälningsdagen till förbundets höstfältskj. . Na. stö Skummeslöv Skummeslövs SLKF / utsåg vid sitt senaste samman- träde : till - värdinnor för nästa möte fruarna Ingrid Nilsson och Anna ' Greta Hansson. Skörde- festen kommer att hållas den 20 oktober, H medborgares förfoganderätt över sina inkomster, ett så allvarligt ingrepp, att största möjliga för- siktighet måste iakttas. Under inga förhållanden få de tvingan- de bestämmelserna avse: ett vi- dare fält eller en längre tidspe- vunnen, söndagen den 30/9 & Edenberga| signar ;- :-barnen. ” Därmed "var. den: fornkyrkliga platsen 'för dop: åter- Predikstolen sänktes. till rimlig höjd, : för god. kontakt "med, åhörarna. Altarbordet blev en 'mar=- morskiva vilande på fyra. massiva ben : med en riktigt anbragt pall framför — "ett urkyrkligt byggt al- tarbord. - Altaruppsatsen :fick stil- renhet över sig: ett kors på altar-' bordet; ett par höga ljusstakar: av: trä på vardera sidan av altarbordet, lyftande sig som "i tillbedjan, det förut stelfärgade pelarna bakom ”al- tarbordet ådrade i livskampens kla-' ra färger och i fonden slutligen en mur i diskret tegel. 1800-talskyrkan fick — oavett alla förbättringar med värme 0. s. v. — en 'urkyrklig grundprägel över sig, ett konstnär- ligt liturgiskt svindlande men full- lödigt grepp. += >. ; Endast en folkkyrklig gemenskap mycket som priset på spritdrycker. kan föra igenom ett sådant här fö- I Brännvinspriset - kan sålunda sägas retag. Det sl le generellt sett: vara omöjligt för. våra svenska socknar ; ätt vidmakthålla o. förbättra kyrko- byggnadsarvet, om det. bleve skils- : mässa mellan stat och kyrka. och . ] folkkyrkan förvandlades till enbart . ett trossamfund bland andra dylika; med ett mindre antal för kyrkoun- derhållskestnaderna ansvariga. I ett - lands tillgångar ingår även kyrko na, De representerar ett konstnär- ligt och ercotionellt värde, som: in- gen nation av västerländsk. grund- åskådning kan. undvara. Man. be- höver endast tänka på Italien, va otivet Jesus: väl-'| - ” STOCKHOLM (Press). Försäljningen av spritdrycken : har ett halvt år efter skattehö. "ningens genomförande åter, då ” minstone tillfälligt, uppnått sin: gamla nivå. Årets andra kvartal « har nämligen” medfört fortsatt: :återh Tid- . Sp vitförsäljningen h har åter nått upp till sin: gamla nivå: r konsumtionen, måste priset tydligen, | höjas betydligt mer än som . hittills - | skett. I så fall får man dock ta ris- ken "att "även statsinkomsterna av- försäljningen kan komma att min-= - ska, Färska 'exempel på 'sådan po- Jitik kan hämtas från" alkoholbe=- skrift för systembolagen. Under a ” vår derna låg försälj: visserligen drygt 3 proc. under t 1950 års nivå, men i juni inträf-- : fada ökning med drygt 2 proc. ” Då . man vid genomförandet av skattehöjningen ” "den 1.december'!i fjol ”kalkylerade med 'en konsum- tionsminskning på längre sikt med 2,5 procent, kan det nu anses fast- slaget, att- beräkningarna inte va- rit för optimistiska, När man bedö- kattehölni Hatet mer av får man' dock komma ihåg, att den jallmänna varuprisnivån sedan slu- ret av förra året stigit ungefär lika ha blivit justerat med hänsyn till penningvärdets väntade) fall. En- "då skillnaden ligger däri, att det rstnämnda” höjdes” något tidigare än :' priserria-i' allmänhet och flera månader innan löntagare och andra fått kompensation för de allmänna dé kattot le - ; några månader se- " naré, är det möjligt, att reaktionen inté blivit så starz som der biev. : Vid 'skattehöjningens ” genomfö- rande framhölls, att ävei sociala skäl '"tälade för densamma.' Den väntade nedpressningen . av kon- ber des 'skola få en kyrkor-knyter nutiden de klassiska perioderna i mänsklig-" hetens : konsträrliga skapande. : :rj Frankrike, där skilsmässan mellan stat och kyrka skapade « en mängd nykterhetsfrärijande effekt, Såvitt nu ' kan: bedömas har detta i stort sett förfelatsi väl men åstadkom- skatt i Norge. — Den följden har emellertid den skärpta beskatt- ningen, fått, att det blivit ' en förskjutning från dyrare till billi gare varuslag.. Varugruppen cognac andra ' kvartalet fortsatt tillbaka= renat 40-procentigt brännvin ökat potatisbrännvinet svarade under andra" kvartalet för i det närmaste 50 procent av hela omsättningen av spritdrycker; man får gå mer än tio år tillbaka i tiden för att finna en -relativt större försäljning av détta varbelag. I övrigt är ått näm- na, att vinförsäljningen i år succes- sivt ökats, för juni blev det en ök- ning med inte mindre än 1 procent jämfört med jani 1950. - Restaurangbesökarna har tydligen inte haft samma betänkligheter kom. många motboksägare att erlägga de har nämligen inte tvärtöm har ökningen: inom ut- som första: halvåret i” fjol var 2,7 proc, under samma tid i år ökat ytterligare till 3,6 proc. - Trots den i början kraftiga reak- tionen ”mot de höjda spritpriserna har statskassan här fått ökade in= komster; i omsättnings- och" ut- skänkningsskatt på spritdrycker har 522 milj. mot 475 milj. kr närmast ma "en ; Å dpre: av och: eay-de-vie - visar sålunda för :— gång. Däremot har efterfrågan på starkt. Det renade ”” 40-procentiga”. . högre priserna. Omsättningen inom . | visat någon som: helst avmatthing; under budgetåret 1950—51 :influtit ” amerikansk, stad, .”I. går kunde|ska insättningsprocentens torlek | liga, därest de eftersträvade pen- |riod än som är : vi : som. första. tidning meddela | fastställes först senare; då pris: ningpolitiska , resultaten . skall | nödvändigt. Vidare måste" alla SA a Moe Nr tas Pärt oe s | " förlovningen mellan läraren John Yrvecklingen och övriga' omstän- | uppnås. Hur. "Jängt man. därvid TEheter tl, uppmjakning av - IN oe 2 ne Pt tisk a . or os Smith och miss Maty Murphy |] digheter bättre kan, överblickas,|skall gå blir' eh be ömnihgsfrå- | tvängsföreskrifterna Ivaratas, - 3 - Tid om T tid i: : och i dag ärivi också den första | att: möjligheter ' till ' förkortning | ga..« Enligt riksförbundets upp-| där så kan ske utan att de efter- - ad O ms i ning - Or e ns - ning ej «tidning som kan meddela att det | av spärrtidens längd införes, att |fattning utgör en lagstiftning, | strävade resultaten i vESentbE ka - ed ses a oe ov Un, ot :- alls inte var sant.”. sr uttag” för - skogsvårdsändamål som inskränker - et" viss gruppi mån eftersätts, : . Fö ene | : . os od i 4 å sekr vu co enn ll väl ens Vv sea | 2 er eler re ; anv $ . - a : en : x ” - on Ua 2 . i SN H - . - oo - oa « | ” : . : - . . : . + : ; i fett - KOSKNSS PIGS NA GJRP SKISS NI SV IKRIOSSDRI KI AS SRBIVIOSER ad, ARM bADADD TEVE FSYTTTrT Asta Orsak: SUpS OAL PIP ISO PR RES SAS NI IIAR or ola . - . å i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.