TT DA | Försök i mindre skala där 'råd- givningsbyrå saknas, | Förebyggande födelsekontroll, = som skall ingå i "verksamheten > icke. på "vid : mödravårdsorganen,' har - sätt kunnat tillgodoses inom de L nuvarande vårdformerna, ' fram- | n; håller .medicinalstyrelsen,' Till en del'är detta beroende” på att ” den”. undersökning sorh ” erford- ras samt den instruktion, som i : varje fall . måste lämnas, är så tidskrävande, att: det stora. flet- talet läkare: vid mödravårdsor- ganen ofta icke ansett sig kun- na. 'ta' den för mödravårdsmot- . tagningarna. knappt tillmätta ti- den i anspråk härför. bör 2 Då" det måste anses utormor- . dentligt - önskvärt att en veder- | häftig preventivupplyshing står . till förfogande framför allt: ber -. ) kan. komma : ifråga. : träffande ..« skyddsmedlen.':'' för kvinnor, ' bör 'denna rådgivning vid "mt dravårdsorganen - bere- das möjlighet att utvecklas." Det stora antalet' aborter; som . årli- gen förekommer i landet, visar otvetydigt på: behovet av ökad "upplysning på detta område. : För, sådant ändamål & synes lär ” karna böra få. möjlighet. att vid "särskilda mottagningar omhän- ”derha" sådåna - rådsökande.' Des” sa mottagningar "bör i viss "ut " sträckning förlänas . karaktär av alimän rådgivning 'i 'sexualfrå- gor. Vid" rådgivning i befrukt- ningsköntroll ' är det läkarens uppgift att göra den. -gynekolo- giska Undersökningen , samt ta "ställning? till” vilket skyddsme" "del, , som" i varje särskilt fall Då endast ett fåtal: rådssökande. kan :mot- + "tagas vid” varje mottagning : an ” godosett. Detta är fail ser: styrelsen" att en särskild er- sättning med 30: kr per mottag- "ning "bör utgå till läkaren och begär ett => sanslag på 10, 000: kr Här föreslagna. Verksamhet har närmast karaktären: av. ett försök och synes: därför först - böra: prövas :i liten skala, där "behovet av ”rådgivni 5 "annat sätt kän' antas ” desvis inom områden; givningsbyrå i sbortförebyggan- de syfte inte finns "anordnad. födelsekontroll] i ett. tillfredsställande |" "Den: 'svenska frukten har som bekant jämfört med”den impor- teräde en" delvis mycket hög "kvalitet. Detta: Zäller, speciellt "ifråga om' dess arom och .C-vita- mininnehåll, OA ita Ett: av de svåraste ekonomi- äm »Spörsmålen «för. fruktodlar- " vilket -'också medför. stora nackdelar för konsumenterna, är det stora överflödet. av tidig höstfrukt... För. att. råda. bot på detta: förhållande . bör odlarna försöka .. frambringa 'mera 'lag- ringsdugliga,. senare "sorter. '' k Avsättningsproblemet "för svensk frukt är” än så länge ett lagringsproblem. '' Om ' endast detta .lagringsproblem kar: lösas så. "att en. succesiv avsättning kan ske fram till under-februa- ri—rhars månader - är /konsum- tionsbekovet : i av. svensk; frukt för närvarande ingalunda” täckt, Hur. detta; förhållande blir,' när avkastningen: från! de senare i- gångsafta odlingarna börjar" gör ra. sig : märkbar, kan man dock för. närvarahde inte yttra sig om. För. "både fruktodlårna 'och för : ; konsumenterna. är "det av allra - största-- vikt att :en jämn och i: tiden mera utbredd tillför- sel av. svensk frakt skall kunna åstadkommas, Då man i allmän- het hittills inte haft anvisningar på > hur + én lagring av frukt på lämpligaste «' sätt .: skall . kunna ordnas har Statens Forsknings- anstalt för Lantmånnabyggna- der i sitt meddelande nr: 24 läm- nat en redogörelse för några lös- ningar av detta problem. I det följande skall. därför lämnas ett kort såmmandrag av detta med; delande; ', : a Lagring hemma på gården. : i . Det är i' många fall både täm- ligen lätt och behöver inte ' bli alltför dyrt att inreda ett lager: utrymme, i: vilket frukten utan alltför, stora, förluster kan "lag- ras, åtminstone till januari. och ibland även ändå fram till feb- å | ruari--mars. Därför skulle myc- ket. kunna "vinnas .om de flesta mindre" fruktodlarna 'Undersökte möjligheterna 'att hemma på sin gård lösa dessa problem. 'Vad beträffar : förvaringen av frukt än "ännu senare tidpunkter" på året stöter detta på-vissa andra speciella: Problem; som är något. svårare” att "lösa, "varför denna] långtidslagring . kanske i /första hand bör. utföras i större 'enhe- ter, eventuellt i centrala, : vända djurstallar:". Orsaken ' till att. det ofta "kan vara både-lätt och ganska billigt att: inreda; ett fruktlagerutrym- me är, satt. «man: kan förutsätta, att på de flesta gårdar vissa ut- rymmen "stå 'oanvända, som utan alltför :'stora. ' kostnader" skulle kunna omändras' till fruktlager: fum. I Som” exempel på sådana utryramels kan : nämnas : frilig- gande. jordkällare,” "ej uppvärm-. da” Källare under. bostadshus, gamla -. : 1ogar eler djurställar. laneringen : av: frukt . : ; lägerutrymniet. . j "Det första man: "bör: göra vid planeringen av ett fruktlagerut- rymme" är” att” undersöka vilket utrymmesbehov: man ” har, : Vid lagring i 25- kiloslådor kan i man beräkna,” att man får plats med cirka. 600 kg frukt. per. m',, om man har en takhöjd av. tre" me". ter. Är takhöjden bara två: me- ter kan' man 'endast' beräkna. att få rum med 350 :å 400 kg/m'.'I dessa siffror äro inte medräknat plats för eventuella gångar 'o. d. vidare -bör. man "räkna med ,att reservera ett. utrymme på cirka 20 cm:.runt. väggarna. för att på de. yttre partierna, ”s - Har. man: funnit” ett. Jagom |: stort utrymme det" två förut- sättningar; . som” är: nödvändiga för ei lyckad lagring; Den” ena ärvatt/en riktig temeratur "kan ÅREN upprätthållas... Denna' bör i 'all- mänhet hå'la sig :omkring' +2?'' Den andra förutsättningen” är. att' luftfuktigheten” hålles” så höj första hand att-det '"lagerutrym-. me man har valt ut förses med en sidan Jfsolering att' det blir värme utifrån att tränga, in i lagerhuset” framför ': alltgunder den första delen av! lagringsti- den, "dels -har isoleringen” även titta 4 i vad som i händer och sker i i | Kinnared och "Frillesås, - Slöinge och Hyltebruk — då skall Ni hålla | någon, annan < Hidning om Er egen orts k kommunala spörsmål, dess näringsliv, . "religiösa och kulturella” liv — då måste Ni ha Laholms Tid en annan ning. des ilpå: 10-127. Sågsp: att aan utifrån” kan regle: till, uppgift att hindra att: allt för mycket ' "värre s under, den kallaste” lagringstiden . går för” "llorad, så att eventuella frostska” dor- uppstår. " e --Konstruktionstekniska synpunkte De Könstruktionisdelar, - som | härvidlag är viktigast att'isole- ra,: "är" väggar 'och tak: " För väggarna gäller. som. regel inom våra :” största . "odlingsområden, dvs: i södra och mellersta Sveri- ge, att isolbringsvärdet, som ut- tryckes: med väggens , k-värde; | skall vara: högst 0,5 Detta mot- svartas ' vid. en trävägg av. cirka 15 'cm "sågspånsisoleting. eller. ki em isolering med; en -mineral- ullsmatta "eller. I väggarna i de åldr till" lagringen, i allmänhet prak? tiskt. tåget: helt sakna "ering fordras "även för dessa att man a ördnar "med ;en' tilläggsisolering |: av: denna storleksordning.z. Är den u prungliga ” väggen "utförd av träl et lättast: att inlägga sågspån er'en isoleringsmatta som isolerihg. ” Är. väggen däre- mot .av. "stenmaterial isoler; s den bäst. genom att Mm n på. insidan: murar upp en ny. vägg av.t, ex. tegel på högkant 10.7å4 15: cm väggarna: insättes; isoleringsmatta + Då man: altid” måste ' sträva: efter. att ; hålla.; luftfuktigheten mycket hög,- riskerar ran att få vattenutfällning :på” lagerruni. mets' ytterytor under vissa tider |. på: vintern: För att åtminstone förhindra'Vatt denna ; ; vattenut- | fällning. sker på taket, så att den kan droppa 7, ner "på: frukten, |. måste "man ordna så att: takets isolering blir :bety : ringsvärde' p&> taket I allmänhet är detta mä spån, varigenom:é 2 lig. isolering" ;efhålles:”, (Använ- des” utrymnet ; ovanför 7 sådan JE "ex. fallet & St bostadshus, Värmen "ifrån tränga ner i fruktlaägtet:: En iso- lering- kan då "lättast åstadkorä=' |. ; el allmänhet behö ver. man för svenska" förhå' landen i inte. iso- lera: golvet speciellt; Däremot måste man utföra: dörrarna med minst "lika god: isolering ' som man har ö ster. skall: givetvis inte; an il lagerutrymmet, varför” even" tuellt befintliga .. . sådana" "måste igensättas: och isoleras 'på sam” ma sätt" som väggarna sättning för att man skall kun” ha reglera temperaturen är "att |. en. . ändamålsenlig , ' ventilation kan anordnas.. Ofta. .kän denna ordnas & som självventilation,'' var|, vid "man' bör. anbringa' en cen" tral uttagstrumma med” regler bart" spjäll; ' Denna bör ha en minsta genomskärningsyta av cirka 10 ton frukt. Vi- måste längden" av trum- mån för att den skall" kunna fun gera, tillfredsställande: som reé= gel Vara "minst 6: meter. räknat luften att komma in under frukt lådorna ' bör. dessa . -placeras, på ett äpjälgolv- utlagt på parallella reglar. så att avståndet från det egentliga golvet -är "åtminstone 15 cm, Friskluftintagen' bör i för |. hållande till-dessa reglar. places, ras på så-sätt, att luften kan ha fritt tillträde till hela utrymmet : I: den mån|' under! fruktlagret, det är möjligt bör intågen' vara jämnt fördelade "runt i väggarna och deras" sammanlägda: störleék ven med," ; friskluftintagen' bör. förses /stängningsanordning, : tagen Storlek, . "Nackdelen na självventila- i tionssystemet är att drivkraften för denna ventilation;: som ju år stadkommes” av: temperaturskill- raden" me:lan" inner" luften;: är "minst. på" höstarna vid inlagringen, då man egentligen skulle behöva de' största venti- ängderna.” - :| 1951—1952 "bjuder också b författad sav "rektor " Sven-sLunnet. Trattlra 60xX60,, cm, vilket, är tillräckligt : vara minst: 50 proc. stö örre |” mn Sh S: står v Det bår sagts att det. om; någ- ra studreförbund börjar” märkas. en viss studietrötthet, . Någon sådan kunde man ; dock inte spåra: vid SLS" ”distrik: di lerud; Länthusmödrarna & är ju dock ganska isolerade, och studiecirkeln blir. för. dem ett fönster” ät mot | > ens 'på Sånga-Säby, där såm strikt i landet var representerade, Man fick i stället en känsla av, 7 Stor. Tivaktighet och ökat stydiejniresse ute' i -bygderta,' Detta - bekräftade | också -studierektor Eric Ellerud/ «4 -—- Någon. studietrötthet:-har jag inte. kunnat : märka, säger than; 'Tvärtom - synes: studieintresset blarid " . » landsbygdens ungdom! ur "SLS synpunkt måste säsongstart betecknas som 'en”av de: bästa "och "löftes rika te vi haft SLS". studieprogram f del. intr essanta nyheter; : - Rektofz "Ellerud: näm världen, Det har -visat sig att del: kilt i märiskliga Problem, ": > : ; iRektor 'Ellerud meddelar också, att .- under förra säsongen en för- skjutning ägde rum ifråga om äm- i Inesvalet :inom ' SLS från yrkesbetoriade ä ämnen till per- sorilighetsbildande,” som han finner glädjande och hop- pas skall ' fortsätta, ' :- ter sig mycket Iovande, säger rek- tor" Ellerud 'vidate. Uhgdomstirk= | larnas antal har visserligen ökats ael | endast : obetydligt, men de särskill +Jag da åtgärder i form av: utbildning av "Ungdomscirkelledare, framstäl: landet (av för ”ändarnålet lärnpligt av: sådana ämnen, : som - -behandlar studiecirklar en» utveckling, : Ungdomseixkelverksamheten PRINSESSAN -ELIZABETE | och > s prins Philip besökte på. lördags "” kvällen Odeon Theatre för en fi premiär till vilken de rédan tidiga? > tå lovat sin närvaåro. Här” anländer: di la dessa '« nyheter" studieplanskbrsen Land och''stad III med: underrubi riken :”Ensamhet och gemenskap”, Denna studieplanskurs kan: betrak. tas som en-helt fristående, fortsätt- ning på de två tidigar kurserp. i; denna: serie.. Hur vi. löser -frågan om ensamhet och gemenskap är ju]: en mycket: viktig. fråga" val enskild människa," Grundböj ; "denna kurs är tre rom; | Vingslag i natten; Lyttkens: .D dit "vi längtar: och Fridell: Synd- då full .skapelse;. samt dessutom>Ahl- berg: "Flykten från.'ensamhete: |; serien "Moderna bondeberät religger en ny studieplan av redake- tör Valter Erssön och omfattar Hall- | gård: .' Kom. kamrat, Kumm;. | detta och Vatnestrgm: Alm; Des: tre romaner ger. särskilt anledning! till. samtal kring individe; ning. i den sociala miljön, dexså är ny för året, är Böndedra?” narän ” som sändes vint cirkulär skall man för tal över 20 nämna: /enhetstalet skäll exempelvis ej. vidare heta tre og fortsättningen trettioto,. : hundreogtjuefem os. v.. stämdes det, också: 1 firtito. 0.5, Vv. men efter hänvändel- se. från "rundradion, -telefon=' och telegrafverken m.fl. har man åter -miat åv-Sigvard Mårtenssoni”Detmal” gått" till talet: ”fgrti”” liksom : före studieplan bygger: på Radioteaterns- juli: 1951; gramatiska' huvudserie med samma” fgrti, 19, ial och iska krafttag: har änn inte" hunnit å- terspegla "sig i:resultatet. SLS här här : ett "mycket viktigt verksam. hetsområde, öch. starten : lovar som: sågt gott, slutar rektor Ellerud; söm | all så kan konstatera att SLS. står | fö välredigerade. : tidning »”Rodd«" i ”nytt” har sina plaskspalter, I det : senaste. numret : Kunde tidnin=- rad 'gens"redaktör inte hek” sig nö-”| jet "att citera en dagstidnings-" rubrik från en NM-tävling i . somras: ”NM-roddare' hade 20 liter i.båten”. (Rubriken åsyf "tade ett lag som trots den tung ”barlasten 20 - liter . vatten ändå ; "hade rott båten i mål) ” "= Tur att tullek inte var där kommenterade Roddnytt: citatet, esultat: Dagen efter' utgiv- ningsdagen ringde tullen upp en, av roddförbundets styrelseleda= WIHBT Enligt ett norskt” departements- från regeln att ärst.:.. övergå ;. till. att enskan) säga tiotalet liksom i rst, Det tjue” utan tjuetre; « Det blir i syttiseks s. v..samt högre upp. på skalan: .J : Först bet). | firti,.. firtien; Det skall . således fertien, förtito, förtitre” 055. äl . : 1952. Serien kommer : pjäser / av. "bl. $e,'. är Landsbygden och” Költurtr gorna, skriven av "rektor M: turmiljöj > ; ås gdens ' kult Ahlberg: Vad är kultur? föreningsrörelse, utarbeta bruksförbundets' vensk. landsbygd ' som kul->flesta länderna i världen har: ki Bolin- Kämpe 5? Oldberg "ning av, men i kområunistpressen ble Maskinlära" av qvist, .: Maskinlära Re agronom K.' Fransson, Aktiv ung tom; av redaktör. Hans: yDävidson,s' Vår förening, föreningskunskap' f ungdom av konsulent Uno Lari och Ungdomsteater av: samme föra fattare. Slutligen har vi en. MEStu-. ileta pm dieplan, som speciellt riktar sig til ten: un der arbetet”, kvinnorna, Den heter .Hemk' skap. och lanthushåll' och" är Nskörivöte frsåv fil. kand. "Eva Ernest. Den ehand-' lär bli å'hepmet. och Mest bostaden ock dess planering, hem-. dessa påståenden om bruk, var. främmande folkningen. Och han - - kommer till "det.resultatet. att. allt 'sedan den dag 'år 1925, då. ingen, mindre än: Stalin” -— mot änkan efter Lenin: Krupskajas > ' för”. beslutade att. åter. tillåta - vodka=" sr tillverkningen,” spritmissbruk”. visst .vinte är någon ovanlig: företeelse i Ch Ryssland: samt i viss mån tolereras "| av 'myndigbeterna, Di: måste e&-: ” ;kännas 7? att då den ryska "pressen" A drar” "fram "uppseendeväckaride' fall: av. ..onykterhet, så gör den. det för att. vilken ansvarskännande” press: slöjden: dukning: och sérverihg, ni ringslära, slakt, tvätt" och linneför- rådets vård, barnavård <somgt husi' mors hälsa, öv På tal om kvinnorna aa Faellog SLKF:s studiesekreterafö”. i första gången” i distriktsst diel la- rtekonferensen, :." > 'i— Jag har: den; uppfattri studiecirkeln fyller en mycl skilt bra: för kvinnorna, Janthusmödrarna, säger, —N ,je. med. ett: : begravningsti vilke "djuret på behörigt avstånd följde c:a "en km, berättar. Våsabladet. | | Klgena uppträdande väckte” hos be= gravningsföljet :'en - viss", förstämi'] ning, därför att:'den- Manspeérson, som skulle : begravas, var. känd: för | att: under sin livstid «ha bedrivit tjuvskytte '. och : ade ; flera älgars, för" tidiga död. på si vete: > Cr : En. schweizisk. Sovjets medarbetare till tidningen Lä 'Yärd,. bune: de” ekv år dskadet e omen som en” avundsvärd seger för den tidi ryska” socialismen, ifall den: hade: ; käpitalistnjutning, så VE | lyckats befria sina medborgare fråre; pressen här . dels "överseende ,.dels ': alkoholismens ” plåga.” Men ” istället "rentav -entusiastisk; Nyheten att & ger verkligheten anledning "att un- dra, 'varför'-de talrika: sovjetméd= Ti om, hur spriten: flös. samtliga ” av” ”sovjet- ienare åren — regimens .'spetsar' längreai?störrev snitt ä utav." försvar x bo dör ot + KA att gpritmiss-- Ör isovjetbe- - under rasten - de ryska tidningarna förekom-, mer! ganska ofta insändare, ofråh «kvinnor, 'som . beklagar - sig. över ' spritmissbruk : hos sina män. . Ett häftiga motstånd synnerligen mörkt kapitel utgör " emellertid faktum att lasten även « förekommer bland den ryska" skol- ' ungdomen — det: har' påtalats av. - pressen. Det finns skolor där elet"" 2. verna under rasten kan "få köpa. br både. rökverk- och vodkä”Tidrin- gen Krokodil 'har för någon tid se- ;dan strängt påtalat två sådana fall, : skolan är belägen nära Rostov, Iket Jand som, helst gör intå det? : sama fandra i i tortarrepublikdn, o KR . : här har det hänt att eleverna upp= ' yssdiplomatin. trädde i påverkat” tillstånd i skö=- ” 1 Vad angår champagne, ; som ju "Det vore: faktifkt att. betrakta : re. fl gälla mm vik r den ryska” äftigt utdöma dem, — men” » redan under' tsarregimen bes rå i haft tillfälle werkningeri och i år levererar sam= ryska pressen omnämnts med sym" ve khöjelse'.. för ” spritförtäring:” 4 "folket var på sin tid svårt att vin=. na för de-gamla bolsjevikernas an- resp; Leningrad och Tiflis,"i | tialkoholi: Jade en y Ryska parti -liksöm faktum att två fabriz färd ker di samma "bransch," belägna” 7 oänd 'kort också skall börja bidra till > var det hästörien vom mannen som hade fått "ei släng äv. reumatism i höstrusket. Han gick NN nom ett undvika fuktighet. så > Efter 14 dagar kom han tillbaka, —Nå, känns det bättr ? så dok- torn. . i-— Ajal Men" jag känner mig baskat löjlig, när, jag sitleF't' .' karet och försöker göra mi : med demmsugaren.. regim fick .så ge "champagneförsörjningen, Ytterliga: bud. och Staline. jr quo. inne-, re håller staten på med att bygga, bärande, vodkaförbrukning. i:bety- fer champagneföretag'i resp. Uk ao dande raängder. hos det enkla fol< .raina, Aserbeidjan, Armenien, Ka-- 45 ket och champagne åt kommunist-': sakstan och Kirgisien. När emel- san regimens aristokrater. Det.är också lertid; för några månader: sedan «ww. tydligt att spriten som serveras på: ryska ' vinindustriens förvaltnings- KT ryska mottagningar i ut- bankett i Moskva för delegater jendet kopplas med politiska syfs , från landets många sprit-'och vin- tillställningar i: Sovjet råd anordnade en mycket påkostad ' |: . företag och förutom' all lyx dele- "Da förekommer "ganska ofta att: ' gaterna hann festa i "dagar tolv på 31 hek 3 ; > fi-/ .r ska e.' under ' statens kr HN måg röjer. beevtobater > och "nänsdepar! mentet skarpt , denna? ; inte så få sådana har: gjort : sig utsvävning, =. ot Se en a äns | 1 | uu | mo ams jan | få - da vin- och spritfabrikén Kur- or börgare, militärer, diplomater och öeau-; återupptagit ” champagnetillss; ;ge ilk; dt imba DE "Olika håll” i världen, råanlagt .1 miljon flaskor, "har" avzw. d - RR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.