ER ne Solen . ned kl: 17. 44, - LATOLINS TIDNING går = upp i kl. 6.18 "och > Dåtens dikt: gr Nu singlar löven” ”genorå ' luften, det 'klirrar. av. kall metall, och träden stå där bara: . och: vv hjälplös, likt människor. H (EBBA FINDQVIST.) ” - Sådan "herre. å sådan hund : Följande Fistoria” om det med mycken "möda avnazifierade Tysk- - land. hår franskt påbrå. . En” "ömklig neonazist söker in ställsamt göra utländska tysklands- ; turlster. uppmärksamma på -stac- kars "fö :d. hazistpampars- hemska öden. Titta "där mannen;- som so- par: gatorna; säger - tysken, Den - manhen'' hat varit ministerf” Och : titta där på tidningsförsäljaren. En 4 d generall 'Och den där stackars mannen. som, letar efter mat i sbpÅ ” skapet sen yaklig liten” mops; som + gläfser det lilla han orkar. +. cv ;i4 — Säg, undrar då en av: utlän- - ningarna, har .inte detta stackars, djur? "förr varit Sankt Bernhards- > hund?! mit stan "Charlie har blivit. något tv en hjälte. Vid de amerikanska ch fränska tr | lesiastikminister masti 3) Kante: H | I - blick- ND punkten BONDEFÖRBUNDARNA. I RE- GERINGEN blir nu föremål för karakteristik i Pressen. Sy d' svenska Dagbladet (h) som tillhör de tidningar som Varit skarpast i sin kritik mot samförståndsregeringen, ' "ger .e "| mellertid sitt erkännande åt BF- männen i .Ministären, 'särskilt åt Persson 1 Skabersjö: "En bondeförbundare 4 som bek- e mottagas med naturligt misstro av kultur livets skilda företrädare (sic!), men när nu valet fallit på Ivar Persson: i Skabersjö, kan det även från högerhåll uttalas, att denne säkerligen hör till dem in- | Om sitt parti, som har de allra | bästa förutsättningarna, Att han blir bättre på sin betydelsefulla Post. än Hildur Nygren, vågar man 'i varje fall profetera, ”Vägminister” . Hjalmar Nilson ! Spånstad får' också ett erkänn- samt ord: | öv, Hjalmar Nilson i Spånstad' är utan tvekan en smidig och" ener- gisk karl, Han har det också väl förspänt, 'Redan' vid "starten :ut- lovas det, att' han 'skall få myc- ket mera pengar och mera: ar- bétskraft att röra sig med än sin "| företrädare, Svenska Dagbladet (h). erkänner också, att de nya statsråden är män som icke sak- nar kvalifikationer för, sina vik- tiga uppdrag: '- N Bland ' de nya männen NN fepre senterar bondeförbundets ledare, dr Gunnar Hedlund, den politiska, ; förstärkning, 'som regeringen ef- tersträvat; "hans inträde. i rege- ringen: bekräftar samverkan mel- lan socialdemokraterna och bon- deförbundet, — — — Den utjäm- nande och sammanhållande kraft som han måhända varit inom sitt parti, ger honom :inte någon ut- präglad ledarprofil, .Den senaste veckans händelser kunna dock måhända folkas som bevis på att han "verkligen :har' en linje; ”up- penbarligen har han länge varit förtrogen med- tanken på en sam- verkan med ": socialdemokratien, och han, har fått partiet över på denna: "linje. . Den 'hedlundska statskonsten står” nu inför - sitt Prov. :.s fc al Den nye jordbrulsministern, hr Sam : B, Norup, "har politiskt påbrå —' hans ' fader' var den be- . folkfrisinnade :riksdags- mannen . och .nykterhetskämpen hr : Bengtsson i Norup, ; verkar emellertid att ha mera in- tresse för jordbrukets praktiska och el övrar i de österrikiska ”alpeina |? illdelades' Charlie” koröipani lät Sed d j o . omkring 200 meter,' Några gameri: : karer och fransmän : började den, mödosamma klättringen utför för "> ätt ge Charlie en hederlig begrav-"” ning.: När de kom :ned' fann de . "Charlie glatt tuggande: gräs, Det var. en bång en yngling,” som ville” bli "befriad "från "värnplikten. | "Han" hade? "hit, tat på något. alldeles nytt; tyckte > han, . då han: inställde sig på" res gementet "i. er - rullstol. "Med den "rullade han' in till läkaren, ltr Utan att ändra en min gjorde .Jäkaren "en 'minutiös undersökning. Därpå tittåde: han på rullstolen ett "slag och 'sade till sjukvårdaren: H lja hjulen” at -hohorit och ställ ' gången i bistorien? 3 -—?? a Jo, i bibeln. Där står — Po- .rtifars ” hustru fikade efter sina . lustars tillfredsställelse. su Han hade ärende : Från Thisted'- berättas 'attlen” . lastbil" körde rakt in genom | Tstora butiksrutan' hos” andelsfö ''eningen Nordthy, Ne N Föraren steg av inne i butiken, hälsade |och sa: RE Jag skulle" hå 2 kilo 9 Kycke lingfoder, - N Skillnad - NM Sommarlovet var slut och Höst- terminen hade börjat. Alla: barnen var samlade, odh läraren hälsade. dem välkomna tillbaka, varefter han frågade: — Tycker ni, det är roligt att a "komma tillbaka; till .skolan. igen? Det. gör då jag, . a I Tacka för det — | magistera bara du betalt - | en (fp) skriver: ' r. sjö ryktar kä problem än för partipolitiken och har också. för- värvat sig en stark ställning och et: —hbetydande" inflytande såsom j: : först :-i ”Mejeriernas riksförbund" och sedan i: Sveriges lantbruksförbund,: Sakkunskapen |q är 'således obestridlig, och hr No- rups'” mångsidiga" tidigåre verk- samhet torde' ha lärt honom att se: -jordbruksfrågorna inte: bara deras ":.nationalekonomiska :" 'och sociala sammanhang, "Han bety- der en saklig förstärkning av re- geringeni: 4. Om .den blivande ecklösiastik- ministern, hr Ivar Persson i Ska- bersjö, heter det; att han är ett ljust - huvud ' och en klipsk karl .) Desså egenskapér ha : tillförsäk- rat. honom parlamentarisk fram- gång. och en stark ställning in- om partiet. Han anses vara radi- kal även i kulturfrågor, men den naturliga : bondekonservatismen .j tar Nog ut'sin rätt, och han är alltför . klok och. balanserad för att falla för: de mest långtgående sKölreformatorers löcktoner Frå- | vidsynthet kan bedöma också de | kulturfrågor som alla under hans ämbete och: vilka icke” kunna sammanpressas i :den trånga for- meln att. göra. -lanidsbygden del; aktig. av kulturens förmåher, ." - . StockHolms ifning Bondeförbundet har satt in "si na dugligaste män i regeringen. Det är. ett (erkännande, som man bör ge, Särskilt är Sam, B, No- rup - som jordbruksminister ett gott namn. Detsamma. gäller om j. Nilson i Spånstad som kon- It med: de" speciella uppgifter får; Hr" Hedlund "i Rådom | kol mer säkert att klara sin upp- Bgifksom inrikesminister med. den sedan en avlastning. skett, att hälso-, och sjukvår- den & rförs till socialdepartemen tet, äv om han"inte' har före- trädarer Mossbergs stora admi- nistrativ! och ? organisatoriska | skicklighå .: vet Mest "in ressant call det "bli att' se hur $r Persson i Skaber- t värv. som eckle- siastikministe tillägger ST; Ex- Pressen. (ff) däremot "finner hr - Persson inkimpetent ur: kul- turliberalg . s unkter, .. vartill ekniker” Morgöntidni gen ee. . Ben mäle; « Framstegsvilja a ” fölkunder- Sonen |: 'såsom > producentproblem utan il" garn" är om han med tillräcklig |: Till allt värnpliktigt . | befäl vid 116 Det oroliga vizet i världen har nödvändiggjort ett genomförande av de krigsförbandsvisa Tepeti- tionsövningarna i betydligt snab- bare takt än som från början va rit avsikten, : " Erfarenheterna från dessa öv- ningar -visa bl. a, att förbandens effektivitet. i hög grad är bero- ende av det värnpliktiga befälets -kunnighet och förmåga, De visa också att gamla kunskaper lätt glömmas bort. . I regel har det tagit ganska lång tid för befälet att komma in i sina göromål och att på ett tillfredsställande. sätt kunna lösa sina uppgifter, Denna: övergångstid — i - de flesta - fall ofrånkomlig -— inne- |' i bär vid mobilisering ett momen- tant svaghetstillstånd, Det är av yttersta vikt, att den göres så kort och så friktionsfri som möj- igt. . Men : hänsyn till ovanstående och med det bistra världsläget som bakgrund riktar jag en all- varlig mahing till Eder alla: Gör allt för att bibehålla. Edra mili- tära kunskaper och färdigheter, vare sig Ni varit inkallade till repetitionsövning de senaste åren eller ej! Det är oförsvarligt att räkna med' en eventuell nådatid för ' övning efter mobilisering. Våra förband måste vara bered- da att omedelbåärt gå i strid. ' : Jag uppmanar Eder att begag- na.de möjligheter att bibehålla och- förnya "Edra militära 'kun- "skaper, som-'den Frivilliga. Be- fälsutbildningsrörelsen . erbjuder, Sök kontakt med. befälsutbild- ningsrörelsen "på hemorten eller vänd Eder direkt til Avd. FBU, I 16, Halmstad, tfn "Halmstad 3048! iv Ansvaret. vilar , på oss aktiva militärer — och på. Er! i Halmstad 24 1. 1951, 'M. Hedenlund ” Regementschet, Flest badrivande i "det kulturella L nydar || ningsarbetet ute i bygderna är ingenting så ovanligt att man vid Cpptäckton: behöver . rita kors i taket; : Till 'dem som ' gjort sig |. kända för varrat intresse och ak- tiv insats', hör. Ivar "Persson i Skabersjö, som nu fått undervis- ningsväsendet på sin. lott, "Det .kan tilläggas tin röst Expressen att: det var. länge se- dan" en "ecklestastikminister hade så” "fina :studentbetyg' som” Ivar Persson, Er A-student börde, du ga åt de” grättna skribenterna. i d Kulturliberala organe I ge KOÄLITIONSREGERING N av:: BF:are "och soc.-demokrater hår mötts. med minst, "sagt kri- elholms' som "skriver: de "När. socialdemokraterna situationen.” ; svår. har man ansett det vara nödväl digt: med. en -breddning' av. rege- 1 ringens. underlag. Vad är,, då, .na- turligare ;, än .. man "vänt sig..till just... bondeförbundet - allrahelst |- som: här. «4 ;sakkunskap., står. till buds. avseende . synnerligen -.betys.;.> delsefulla - ekonomiska :; samman- satt: bemästra |” Vetenskap p på 3 500 meters höjd "Mitt i denna vilda "och svårtillgä i Sch ligger. en, i > sedan åv den schweiziske profess Hess, Det är fråga. om den bo : dessutom har man i tillknytning im. över havet. Det lilla jubileet ” ide av vetenskapsmän från många länder i Europa. ' a I vår ungdoms nejder ianas ett fideikommiss, på detsam- ma fanns en lagård och i en av kalvkättarna på dess kortsida bru- kade man försörja även herrska- pets hushåll En dag på som- ingliga terräng på berget Fungfraw station, som upprättades för 20 år " orn och nobelpristagaren W.CR. rtersta' byggnaden på bilden, och "till, denna uppfört ett observato-': " rium,- vars runda: kupol skymtas högst upp på bergets topp, 3,500 kommer att firas under deltaga maren, då korna släppta på vall, hade det tagit slut på gröpet La- dugårdskarlen, även för den h SAGT. och SKRIVET: - För dem, som Icke kunna eller Icke "djärvas att söka ett” såral och. besviket hjärtas hugsvalan vid re= sens välfärd, gick till. baron raps porterade.; saken och undrade när denna brist: skulle - bli avhjälpt. Denne tyckte det kunde anstå, ty det var i höbärgningstid och full sysselsättning. Talesmannen böjde sig för sakskäl, men tyckte ändå att saken skulle kommenteras: — Dä ä då faen, vare ägere te f[åtte mantal och inte ha lite äte åt en gris. , Detta" gick godsägarens ära | för när: Vv > Ja ja, det blir kvarnskjuts ål torsdag, halvvägs utom dörren, men där kom" han att tänka På något och trädde åter in huvudet: ” > —, Ska ja sö je dä då te grisen, att han får äte på torsda? ul - Nordens Karlsson i MT. Har ni hört historien - om den stolte fadern? Husvärden hade målat huset blän- dande vitt, och stod' och beundra- de sitt verk, då fadern kom förbl, SlHan inviterades att beundra det, han också, och medan de båda her- rarna stod där, kom den åttaåriga sonen vandrande, vice so cv >sUtan ett ord tog pojken upp en bit kol ur fickan samt ritade en stor elefant. å den nymålade väg- gå rden fick f st inte "fram. ett ord. Så "utbrast han: =, a .— Men det var då höjden, : "—'Ja, inte sant, sa den "stolte fadern; Och ändå har han bara sett i oen elefant en enda gång i sitt liv, GÅNGER OM "ÄRET. 2 rivs boskapen ihop — "på våren för att skilja kalvarna från deras möd- tar, märka, kastrera och vaccinera dem. På hösten samlar' man kalvar- till boskaåpstågen,'. : som 'i sin. tur 1 i Mellanvä 2, där de en gödkur,: och '&edan : till sådana "| stora slaktcentra som Kansas City och Chicago.” 2 so sTamboskap kom” första gången till Amerika ;på Columbus. andra resa, I Nu är Föfenta Staterna en av. värl< . 2 id uUppföds inom : amerikanska konti- nentens västra. hälft. Stora boskaps- farroar, som egentligen bara består av. ändlösa grässlätter, är, en vanlig Texas, New Mexico, Colorado, Mon- N- | tana och" Nebraska, De varierar. i störlek från 2,000 till 400); 000 hektar, "nen: en genomsnittlig - boskapsfarm 'Har '4,,800 hektar: och kan föda en "besättning: 'på 300 å'400 djur... < Innan järnvägarna kom till måste cowboyn driva i sin: boskap : över hundratals -mil av. solstekta öknär hang i- landets ek iska inre- liv. Sistnämnda. är särskilt -Bety- delsefullt att understryka i sam-, manhanget:: Den borgerliga 'oppo.. sitionen : har också därmed <till- 'gödosetts' i med « representation” i regeringsställning.. Inför -ett' spetsat - utrikespolitiskt läge blir förhållandet ' ett annat: Nu "rör det: sig: 'om delansvar avseende huvudsakligen : inrikes- politiska "problem; . och,” det må [" poängteras, . för vars lösning" en obunden opposition kan vara: till gagn, Det är m, a. 0; en ganska god demokratisk tågordning det- ta. Att föra fram: partipolitiska och strida floder, En av de mest & an- vända ". routerna” sträckte sig från "Texas 'till en ort i Kansas och var nära :1,600 .km, lång.. Der kallades "Old Chisholm, Trail” och de veder- |: : mödor: som” man måste utstå på den har : behandlats i" smärtfyllda balla= dersom tde amerikanska . cowboys fortfararide sjunger." ' s "På senate tid har boskaps uppföd- ningen, moderniserats, men livsme- delsindustrien är trots allt fortfa-, rande beroende av. Västerns towboy, hans häst och hans lasso och hans [5 synpunkter: i det nget är att skjuta med för grova ka- noner, ». Bondeförbundets --inlem- -mande: + 1 -regeringen-innebär: ju ännars-en :moderation av 'social- demokratisk ensidig partisyn på föreliggande frågor, Ty man kan vara förvissad om, att vad-bön- derna har att komma med tving- ar till respekt, Detta parti, söm delvis har karaktären av ekono- misk Organisation, ' omspänner ju som" bekant inte enbart jordbru- ket : utan . även till detta' hårt knutna. andra "näringsgrenar, vil- ka befinner sig i centrum för den ekonomiska” debatten sedan en längre -tid tillbaka, Bf-represen- tanterna ' i. regeringen kommer sålunda också att fungera -som en mycket viktig och integreran- de der från oppositionshåll. Detta bör : man ' hålla' i minnet: innän man ' spekulerar över nästkom- mande års” val.' Bondeförbundet innebär här en borgerlig garanti, som man nog inte bör förfasa sig så mycket över. Kritikens strål-: kastare "kan man vänta med att tända tills den nybildade: rege- ringens göranden och låtanden 1 till :synes. Men då bör i och ki område I dagens Sverige utgir "icke nå- got monopol: för detÅmännisko- slag som brukar kalla kulturli- beraler, Det var nog såen gång i världen att oförståelsek På det- ta . "område var. djupa bland bönderna, Men ny: Mesa "I har blåst över .det fältet, ” Tlänge och ganska friskt f& den som: "behagat märka det, Fnde- de naturligtvis sättas in med den positiva kritikens fulla rätt. i Att Erlanderska . regeringén inte kört .vidare under kritikens trumeld talar för förnuft 'och det är också klokt att i, nota bene, nuvarande "läge inte låsa opposi- tionen helt. Demokratiens styrka ligger ju i detta, framhäller tid- ningen till sist, som man föreställer sig. Tvärtom är .det ett -enformigt och tröttsamt liv. med många vedermödor. Ofta får han.sova på bara marken, efter att ha ridit i ett sträck hela dagen i brännande sol eller hällande regn. Han måste hålla reda på alla dju- ren under den långa färden. .'« > - - Han måste också vara en mycket djärv: ryttare, 'stark- och snabb i vändningarna. På våren, när boska- pen skall märkas, får han använd- aing för all sin skicklighet. När man dar - föst - in: djuren i ett inhägnat na och ungdjuren och driver dem ' transporterar: dem: först till platser all" Slaktboskap. i USA: företeelse : si: stater :som "Arizona; : bindér den vid fötterna. När kalven "[som”kan. klara” av en kalv på den "Idjuren skall drivas. till slakthusen, Störslakt = q i När Kösten kommer till ame- ikanska Västern är det tid att; driva. ihop boskapen för slakt. Allt som allt är det omkring 24 miljoner 'ungtjurar, kvigor och ”kalvår ' som, Amerikas legend-, ömspunna comboys samlar upp > och, . driver ; bort från de vid- böljande b ker- må Hill slakthusén. Detta hundra, åriga bruk utgör ett färgrikt in-. .slag i amerikanskt liv och har skildrats i många romaner; även om Västerns, modernå cowboys inte har så mycket. gemensamt | med sina litterära motsvarighe. NE z- område, rider en cowboy in på en häst som” särskilt tränats. till detta slags'arbete och skiljer med sin lag- so .ut en ko och hennes kalv från de andra... Sedan tar. han kalven vid hornen, kåstär”den till marken åch väl ligger bunden på marken går ett Jag på tre” "cowboys till verket: den ene märker kalven med ett bränn- järn, 'den andre kastrerar den och den tredje' vaccinerar den mot gas- bränd. Allt” detta är r klart" på. hågra minuter,” ”Infångandet och bindandet av kal- var ingår i dé konststycken, !: som cowboys förevisar på en s. k. rodeo. |. Vid dessa möten tävlar de om vem kortaste : tiden.” Ridtävlingar.. hör också till; En: rodeo är en populär underhållning i. Västern och under vintersäsongen förekommer den a au” mera ”t: 0. m. på inomhusarena, tex, : Madison K Square Garden i New räknas de och görs klära för deti >: Strukna åldrar. =: "Grönköpings Veckoblad” har ta na. ' Herr Folkmagister L. Hagwald har på egen hand företagit en un- dersökning : och" låtit eléverna gö- långa vandringen till järnvägen, där git upp den aktuella frågan orm in-]' -I te skolungdomen Borde få medver- ka vid utarbetande av- skolböcker" |: väntar. Man må- "ste? vara mycket noga med att dju- ren .minskar så litet 'som möjligt i vikt under färden, Det måste finnas tillräckligt mycket gräs, och vatten, och terrängen , "får. inte vara. för ”oländig, så att. djuren ; blir magra och sega, De får inte heller gå för fort utan skall hålla sig till en n lång= sam ”lunk.' : Helstekta o oxar vid färdens slut ti Varje boskapshjord åtföljs av en liten grupp cowboys, som- alla har] + Sina: speciella” uppgifter. En; har hand om förrådsvagnen och, maten, en håller reda på 'de extra. hästar 'som" följer med gruppen, en annan. kör vagnen” med kamraternäs sov- säckar och andra tillhörigheter” och » tjänstgör för övrigt som allt i:allo, " Och så finns naturligtvis ”the boss”, som övervakar det :hela;! Avbrott i enformigheten får: cowhoys. då de skjuter : prärievargar > eller ..dödar skallerormar. De brukar plocka bort skaållrorna och trä upp dem på band för att sedan tävla om vem sor kän uppvisa dagens jängsta. band ed ormskallror, ;: + Färdtiden från betesmarkerna un järnvägen, varierar mellan en vec- ka och en månad, När de kommer fram till järnvägen, föser de in dju- ren i en lång rad boskapsfållor som står utmed stationen,, och sedan är alla cowboys fria att- göra vad de vill. Då brukar de ställa till med en s.k; ”barbecue”, en fest ute i fria på helstekta oxar, Smedmästaren "hade jä e en ny lärling och instruerade honom. « — När jag lägger järnet på stä- .- det står du klar med hammaren. Och då jag nickar med Fuvudet slår du till det, - Ska ske, ge. lärlingen.” : Mäster var vid, sin död 55 år gammal, co 07 Antalet” ingångna äktenskap i den 1 Singa- ra de strykni i lärot söm, dessa ariser påkallade; ”Visade det sig därvid, framhål- Mr J.A. Penn, UsAr blev vlöts- "ligt tilltalad av en okänd man på » gatan, när han var ute och mo- tionerade sin hund. «7 — Är hunden farlig? frågade denne. 7 ” —' Inte alls, ”svårade mr Penn. Varpå den okände ' Frog fram en revolver, lade beslag på mr Penns plånbok, smekte hunden och för- ”svann. i som I medelåldern; ler Grönkö Veckoblad, att så- väl Ohdners svenska historia; som läroböckerna i zoologi, geografi.m. kunnat .reduceras ' till en tredjedel av 'de ursprungliga volymerna. Ha- de således Kerr real. kand., Nalle Pykman i zoologien uteslutit fis- kariia, med' motiveringen, det -han ej åte dylika, hr Agge Pilzén hade Sveriges städer till dem, som voro: representerade .i Allsven- skan mnder det att hr Nicke Clos- Tar "pore har minskat katastrofalt, Un- der "det första halvåret 1951 in- gicks 51,5 procent färre äktenskap - än under: motsvarande period fö för- ra året, Mind Men hörnu, 'slaktarmästaren, ni beköver inte ge mig så mycket ben i steken. ”",- — Här ges inga ben. Frun får - allt betala för dem ocksåt - - : -— Vad tycker du om Anders- sons fästmö? . or dikalt bortskurit såväl sten, järn kunde hon vara professor '- Lagårdsskötaren'' gick I loch var |. luften, där det bland annat bjuds ” bjuder humorn, den stora ååväl som den lilla, en avlastning och en läkedom, som" intet - annät + mänskligt lvselement, ">: + Ä ; Ar Nymån, . Jag känner en man, som sett an sån där. -lögadetektor, som med detsamma kan tala om i fall man far med osanning. .En annan vän säger att han är glft med en. + Bengt Janzon i Bspr. ar M [Kn " Hjärtat: och ed åsikten ker mans. hen Inge | Sanien. vi tycker inte om den som tvin= : "gar Oss att inte vara oss själva och vi tycker inte mera om den Som tvingar oss att visa oss som, vi är, Men vi tycker om den som tror att vi är det:vi skulle vilja - Vara, och det är grunden till ärans . ljuvlighet, som det fordras en för= ening av” stor dysterhet och stor > kraft för att fullständigt kunna , motstå, . bön a Binbrook, England, fick: kyra kokören omsider medel att inköpa : nya mässkjortor,.' De gamla ane - offades År 1895. NSL M "Forsokelse er like nödvindig kr” vår karakter som salt for våre leva 2: netsmildler, : i ovh! vann, 'Månge "tror ' at hjemmet også Yr over fört betydning er et sted der man kaster fakken:, tt . Nysglerrighet er besymnelse 8 a. all: viten, , So SK doktor, jeg er så nedfor al jeg skulle gjerne ta lvet av meg, -— Neil kjere Dem ordne” den saken!” i Du kan da urulig gifte deg med. den mannen . bare "fordi han” er god til å danset. ;. — Det, kunne selvfölgelig alård. falle meg inn heller, Men min for= flink bridgespiller, " sen : Me = Far, hvorfor glor hanen, e gentlig? He Petterson ser. opp ia more genavisen. .-. gå i— Det gjör den hver. gang noen > lyver, ' bg på morgenen da menneskene ikke er ivåknet ennå,: :-' -— Ja,' men på den tiden går mors genavisene i trykken, Jack, än hår begynt på skola iår, Yesle-Jan,: Nå, hva syns: du” om lererinnen din? :. "TCA jo. ikke så. verst... men: noen sex appeal har hun ikke. oa "Scene: Im bellbyga i Telemark, Fremmedkaren blir "mött 'på tunet / av en liten" guttepokk' som (fester to strenge öyne på ham og sier, > —.Du måvhugse .på å late att grind så eg ilje kjöm Uutlisvscs Möller som du 'vel Huskef, är” kommet hjem fra Amerika, og han > börte, har skapt seg et navn der — Jaså? ' Ja, nå heter han Mille ” Vesle Anne skal ta ametikansk - "Jolje, og det liker hun ikke, Nei, sier' hun, det 'vil jeg ' ikke? > ka. Kan jeg ikke få slipper" £5 .4 : z Barnefrökenen: -— Enten du vil eller ikke vil: så skal du ta .den, Det hjelper ikke! - — Ja, men, når det ikke hjelper, ' hvorfor skal jag da ta den? aln « 4 2 « Neste gang. ot - For mange år siden levde Trondheim: en skomaker som ved siden av også var likberer, Denne dobbeltstilling hadde til fölge at - kunden ofte måtte vente både vel og lenge för de innleverte sko ble ferdige, -Men, skomakeren hadde - alltid en unnskyldning på redé hånd, 4 oc : "En dag da skomakereh i i I full Teo- bereruniform kom gående ved si- "Iden av likvognen under en begra=. velse, passerte. likföljet en forrets dening hvor: en” av ekspeditörene ” stod i dören.: Og vedkommende. - hadde lenge ventet på et par sko, | '|som skomakeren' skulle "reparere, Skomakeren husket dette-og syn= > tes han måtte gi en unnskyldning, Han gjorde en avstikker fra lik= — Jo, om hon vore lika begås fölget og bort til ekspeditören: — vad. som 'hon inte är snygg, så |Du må ha meg unnskyldt i dag, . d "Imen neste gang blir det din turt-/ lovede' er 'dessuten en usedvanlig => "= Men "Far, Hanen galer iv tidlig As Fe een ENA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.