YYrFev | Onsdagen den 17 oktober 1951 en 2 KKAROLMS TIDNING > Det var inga stora Saker, som | ullades upp för tinget i La- holm 'i : går. utan det höll sig mest vid trafikförseelser, som dock upptog hela dagen. Stora > listan ' upptog 11' åklagaremål och ' lilla 6." Ordförande för den förstnämnda var häradshövding Henning 'Nitelius och för den senare. « tingsnotarie Gunnar Hellgren. ' Landsfiskal-. Olof 'EI- . min hade 14 och stadsfiskal Phi- Jp: Nydén' 3 åklagaremål. . Fängelse för stöld. Målet - mot: det unga hembi- träde: från Markaryd, som gjort sig skyldig till.stölder i bl. a. Laholm; var nu före.” tidigare refererats - i samband med' häktningsförhandlingar. " hade hon gjort sig skyldig till i Emmaljunga, Markaryd och La- holm: ' Huvudsakligen hade hon » Aillgripit . klädespersedlar men i Laholm i en guldsmedsaffär ett par manschettknappar värda 36 . kr samt hos en familj förutom en massa kläder även ett arm- baåndsur.” Tillsammans var det stulna värt c:a 275 kr. Det allra gm. DL na ' varför 'skadeståndsanspråk fördes endast för 15 kr. Hon er- . kände det mesta utan omsvep or men hittade plötsligt på att hon inte tagit én korsett, vilket hon dock ' tidigare : erkänt. Varför ? hon . tagit allt kunde hon inte förklara och det var. inte me- ningen att Hon 'skulle ha det till bosättning, Men nog :får man anse det 'konstigt att lägga sig 7 dt. till. med. duschatelltäcken,: Hon : hade den. senaste tiden vistats höos' en blivande släkting och där. skött sig. "Hon dömdes nu till 3 mån. fängelse, villkorlig döm med övervakning och fick dessutom. en mycket allvarlig Så läxa - av” - häradshövdingen : att uppföra sig ordentligt och. Jåta vandras saker vara ifred. Fylleri och förargelse. En knäredsbo: var instämd för ylleri, p örargelse och hindran- de.” av trafiken vid ett tillfälle "och för förargelse " tillsammans med "en annan person vid ett : annat - tillfälle, "Denne andre . "hade "skriftligen" erkänt att han > fört "oljud i Knäreds samhälle "en" natt sedan 'de kommit dit "med tåget. . Svar. försökte även svänga sig eri del men var inte sämre ' än ;att han: på domarens uppmaning vidgick att han fört en. del oljud 'en natt, . ==7, "Det "andra : intermezzot var allvarligare, Svar.” hade: då: ef- ter 'vanligheten varit berusad en söndag. ; Han ” hade på en väg mött en motorcykel och då för- sökt hindra: denna -att komma fram. Han. uppgav själv att det «varit för att få åka med motor- cykeln sorå döck fedan hade en passagerare;. Han hade genom sin manöver tvingat ut motor- cykeln 'så långt det gick på hö- ger vägkant.. När denne sedan stannat och velat köra vidare hade” han fattat tag i motorcy- . keln o.' själv tvingat föraren till 4 att följa med.till fjärdingsman” nen. Här hade svar. också ställt tilil med ett uppträde, slagit nä- . ven i bordet och svurit. Där ha- - de han även erkänt att han var rit onykter men : försökte nu svänga sig att han bara var, lite påverkad; Men ett vittne tyck- te också att det var mycket kon stigt, att svar. själv ville ge sig so åstad till, fjärdingsmannen "och ' så småningom erkände svar. att . han var berusad. Han hade ett mycket / digert syndaregister i fråga om fylleri, förargelse och : mycket annat, Åklagaren fram- höll, att svar. var en mycket snäll,” och arbetsam man. när hån var nykter men att han var mycket begiven på sprit och då blev alldeles vild. Han fick' ock- så en mycket ' allvarlig skrapa] av "häradshövdingen som fram- höll, att det var alldeles för dyr ; bara lördagsnöjen och hoppades, "få Slippa se honom inför härads- ” rätten.: Och svar, lovade bot och bättring, Han fitk 25 dagsböter å 5 kr och kumpänen fick böta 115 kr för oljudet dyra, ”nöjen”! 1 i "Olaga byggen. I En": .person,. 'som byggt en . låter "lätt tänka”sig att sådana st A - Fylleri. med. och utan ratt | oo Inför "Taholmstinget i går| MEST TRAPYKFÖRSERLSER vi HÄRADSRÄTTEN, Det har|' - Sammanlagt fem olik” , tillgrepp "mesta hade återställts till: ägar-]. sommarstuga ” åt sig och sedan flyttat densamma till Mellby- strand fick trots en del för- mildrande omständigheter 15 dagsböter å 5 kr, medan en an- han person, som transporterat ut stugan för detta fick 12 dagsböter å å 2 kr, s En fagerhultsbo hade byggt två sommarstugor hemma som han :sedan flyttat till Mellby- strand, Det blev 35 dagsböter å 5 kr. "En person var åtalad för att han ändrat ett uthus till fabrik utan byggnadstillstånd. Det var erkänt men uppsköts f för vidare utredning. Diverse trafikförseelser; - En Jlångtradarchaufför hade parkerat sitt lilla åk så illa på stadens smala. gator att det av trottoaren återstod endast, 45 cm.. Här kunde imte ens stads- fiskalen komma fram . och det blev. ett . välbefogat åtal för chauffören, som .tidigåre hade gjort sig skyldig till ett tiotal trafikförseelser, Nu blev, det 25 kr. i böter, cv För att ha cyklat utan tänd lykta efter mörkrets inbrott fick 'tre personer böta vardera 15 kr. Två flickor på samma cykel fick vardera 10 kr, i bö- ter och en motorcyklist” utan någon lykta: alls fick. 10 dags- böter å 3 kr. . En chaufför hade på hemväg från ett mejeri låtit en kam- rat, som ' saknade körkort, fö-. ra lastbilen, "Detta gjorde 'han inte bättre än när;han skulle taga av: från stora vägen in på avtagsvägen : till en gård, så körde han för fort .och hamna- de med bilen i en gräsvall, där den "blev skadad. Bägge erkän- de och chauffören fick 20 dags- böter å 4 kr. och. kamraten, som saknade körkort, 15 dags- böter å 3 kr, : Fylleri på en” av stadens gator kostade en person 30 kr. sr ad "Den "”vildsinte' mannen. från Markaryd, som på Lagaholms- spelen. bl. "a. ”badade” i'lax- dammarna och simmade i'La- gan - hade - inte infunnit sig trots ett vite på 100 kr: Detta utdömdes och han 'ålades "att infinna sig vid ett nytt vite på 250 kr, nästa gång, - För hög: fart- Nr hade en ung man haft när han en'natt i somras i en lånad bil var ute på en lusttur. Kommen till :- Köpinge . hade bilen i en kärva gått över på höger sida; fortsatt. c:a 20 meter i diket och till. sist törnat emot en te- lefonstolpe, som bröts av. Bi- len blev givetvis illa åtgången men ägaren förde ingen talan. Den unge svaranden 'erkände och fick 25 dagsböter å 3 kr, Åklagaren framhöll” att detta var ett skolexempel på hur det går när man kör för fort i en kurva, - : Rattfylleri En ' person från staden var åtalad för :rattfylleri m. m. Först hade han varit på en fest en lördagskväll och där blivit . berusad, : I fyllan och villan hade han lagt sig till med. en halv flaska visky när han gick hem. På söndagsmor- gonen hade han begett sig ut efter att endast ha druckit en kopp kaffe, Han hade gått till sin: arbetsplats o.. där lånat en motorcykel. . Men den vingliga färden hade observerats av en. Person, som alarmerat polisen. Efter körningen men innan po- lisen hann : fram hade. svar. druckit två klunkar ur den medhavda | viskybuteljen : och blodprovet visade så hög kon- centration som. 1,89 promille. Vid läkareundersökningen an- såg dock denne, att svar. inte varit särskilt” påverkad, Det blev. 100 dagsböter å 5 kr, Y nn | - FATAL KOMBINATION Och så var det den unga da- men som tog plats som" guver- nånt i en familj. Redan 'nästa vecka sade hon upp sig .— och redogjorde för anledningen öljande telegram till sina anhöriga: | bi, AN Även i dag har vi ett nytt roti fruktsrekord, att omtala -— så- dana har, som den uppmärksam- me LT-läsaren nog konstaterat, duggat titt dén senaste tiden. Dagens toppnotering är en mo- rot på 8,5 hg. Den har vuxit hos bröderna +Karlsson i . Fägrilt; Våxtorp! Den roten överträffar vida « vårt tidigare Tekord, en morot på 6 hg. Denna hade vuxit i Pershult i Våxtorp, Roten på 8,5. hg. är inte det enda:prakt- exemplaret hos bröderna Karls- son i'Fägrilt, Samtidigt som man där skördade denna rot, drog man. upp en annan, som vägde T-hg. precis."Den var, ju inte gå: lig den heller, ve Så. kan vi hälsa våra läsare från vår gamla svampexpert frö- ken ; Bina Göransson, Hon rap- |: porterar, att det just nu är den rätta tiden att plocka musseroner | Svamptiden är alltså inte slut än, vilket de fåkunniga. möjligen kan |. ha trott i likhet med signaturen, Bl, 'a.-”växer "det riddarmussero- |. ner” vid Mellbystrand och Snap- NY ”SCOOTER”,. På automobils alongén i i Paris finns bland attrak= tionerna, denna tvåsitsiga scooter, som är en av de allra populä 'raste nyheterna på bilmarknaden. - . Undersökning « av” landsbygdens.” - sociologiska problem, nödvändig” | STOCKHOLM. am), — I den nuvarande situatio- nen inför landsbygdens fram- tid synes verkligt allsidiga un- dersökningar av. landsbygdens" är reella intressenter: kfoch för sig förefaller det inte orimligt att för- lägga en sådan institution till det nya lantbruksmuseum, som är fö- remål för gemensam utredning in- om lantbruk demien och Nor- struktur = vara: framböll intendenten vid Nor- diska - muséet, . fill dr Albert Eskexöd, i ett föredrag om. « Landsbygdens sociologiska pro- - blem vid Jantbruksakademiens' 2: and. parp, omtalade fröken Göran Dessa musseroner är mörka .o- vanpå samt gula under och har gul fot. : Streckmusserohen bru- kar svampplockarna ofta gå för. säger fröken Göransson vi- dare, Men det bör de inte "göra. Den är lika god som ”riddaren” om än den: är mindre. allmänt förekommande.” ' 9 Det underbara väder; som vi nu haft i ett par veckor, bör väll locka till svamputflykter. "Just nu "står höstskogen i sina vack- raste färger. Det vill med andra ord säga, att den vår är nu fullt utsprungen,' som vi svage kallar höst, ST aa TA Även i Staterna den andra si- dan Atlanten har man i år haft en" vacker höst, berättar Ester och Julius Larson, New Haven 11, Connecticut, LT. Det är indiansommar.i Con- necticut; daglig . temperatur” på 22-—25 .: grader ” Celsius," fanns för någon månad sedan en intervju "med "ingenjör ” Julius Larson. Bl a. berättade han. då, att. vissa vägar i Amerika av- patrulleras med television; I sitt brev ber han nu att få göra: en rättelse, : Avpatrulleringen ” sker inte med television utan med ra- dar, omtalar han, Rätt skall.ju | vara rätt, Därför vidarebefordrar vi' härmed rättelsen, 'Annars vill vi säga, att vad vi i vår intervju ville omtala, det var själva idén till denna! ”hastighetskontroll ' = om det sedan skedde med radar eller television. må vara” mindre viktigt, ' eftersom: intervjun ; i LT. inte var någon fackartikel för tekniker, Larson, sänder oss f. ö, en bild från en sådan radar-' station, ”State police radar speed control ' zone” ' står "det: på' en skylt vid en väg, fartdårar. till allvarlig "erinran om - att trafik- överheten 1i' Staterna" inte bär svärdet förgäves, Dagens : rotfruktsrekord nunméi- mer två kommer från en husäga- | re vid Mellbystrandsvägen i La- holm, Det gäller en sockerbeta, som väger 4,5 kg... . Ja, nu har vi haft rapporer om de största morötterna, rödbetor- na, foderbetorna, sockerbetorna och potatisarna, De finns alla i södra Halland, Och i anslutning till detta skall vi återge en kugg- fråga, som vi i går blev ställda inför av: köpman Andrén 1 La- holm, Den lyder så här: ” — Var finns de största kål huvudena? Den intelligente. jäsaren har kanske redan 'det riktiga svaret klart för sig, Och det är: — I Stockholm. "Vari Stockholm dessa stora kålhuvuden . finns, omtalade hr Andrén inte, men vilken plats han' avsåg, är inte svårt att räk- na ut, Till sist bör vi måhända säga, att denna anekdotliknande kugg- fråga . kanske inte är riktigt lämplig att återge i Laholms Tid- ning i dessa koalitionsregering- ens dagar. Emellertid — en liten humoristisk elakhet bör mar al- drig vara rädd för. Är man det ser det förresten ut 'som om det skulle finnas fog för elakheten, i"ett brev till + ELI; Pi Dessa allsidiga undersökningar " bör göras i samverkan "meiian : ölika specialister, sociologer, etnologer, kulturgeografer, sta= .. tistiker ” och även" psykologer, sade tal. Ätskilligt är visserli- "gen igång i mindre skala: och "på spridda punkter, - men -en ;. synes urder : en ' ständig, sakkunnig . och vidsynt ledning. Först" sedan ett ”tlirbokliot Käll material samlats in och. börjat be- arbetas: synes. det: vara : möjligt. att bedriva för! svenska förhållanden tillämplig och icke enbart teoretisk undervisning i landsbygdens socio- logi. En del i dessa problem mindre väl insatta. men. intresseråde. män- niskor tror alltför. lätt ait; kultur- .antropologiens- resultat bland ex0o- tiska folk eller resultaten av. ame- rikansk i ”rural. sociology”. direkt kan tillämpas på svensk landsbygd. Detta är inte möjligt, ty vi har ett ganska särpräglat eget kulturmöns- ter, som, man inte kän: lära 'känna eller förstå -utan att känna till 'den traditionella :". groningsgrund varur det vuxit fram, För att bedriva så- dana landsbygdssociologiska under- sökningar synes dels lokala mono- " grafier ; behöva ' göras, som visar hela . kulturstrukturen i: bygder med olika karaktär; dels också sta= tistiskt upplagda undersökningar av särskilda problem :- och täckande hela landet. Den administrativa or- ganisationen 'av "sådana undersök-| ningar synes kräva en särskild in- stitution' men ' naturligtvis i intim samverkan "med de or organ, som | här | i förrgår kväll till Laholm." Hon hade då ' cyklat hit: från ' Paris,. och hon; hade hela tiden 'svävat i: den falska förhoppningen, . att hon här skulle lyckas skaffa sig i en säng att ligga i över natten, Men det gick inte "alls, Hon möt- te ” inte ' den: ringaste ' förståelse här i Laholm; beroende "på att hennés” Alaska-engelska. inte var mycket lik Cambridge- och La- holms-engelskan, .. En ABF-lärare från : Halmstad ; förstod emeller- tid hennes situation och tog hen-. ne med 'sig: till. Halmstad, där] hon nog fick ett hotellrum. ; Ja, nog var det synd om: den stackars flickan, i synnerhet som hon såg bra ut, Tänk, att: cykla ända från .Paris för: att'komnia till Laholm, sten inte .ens få någon säng att vila de trötta benen i, Det är väl hårt. Synd att undertecknad inte skulle få höra talas om den stac- kars flickan, Jag känner en snäll ung man här i Laholm, som: ab- solut . inte skulle -neka en" ung vacker" flicka ' husrum" över: nat- ten, Till honom skulle jag 'ha' vi- sat : tösen från Alaska, och jag vet, att hon inte skulle ha be-' hövt vädja till hans goda hjärta förgäves. ; : : "Petrus. TILL SIST kom den dagen, då de hade varit h gifta i 25 år. Mannen steg upp och klädde sig som vanligt och "gjorde sig därefter beredd att gå ut och arbeta på åkrarna, — Per, sa hans hustru, vet du inte vad det är för dag i dag? — Jo, sa Per, - — Nå, och hur har au tänkt att vi ska fira den?" Jag : vet faktiskt inte, sa mannen. ”: Hur vore det med en och så vid framkom diska muséet, och vilket. vi hoppas 2 blir verklighet. : : Dr Eskeröd erinrade om att kul? turomvandling är en. allmän före- teelse, I vår tid sker den, särskilt av landsbygdens tekniska och so- ciala struktur, så snabbt, att ris- : | ven Helge Mauritz Pettersson Senaste nytt: .- Demonstrationer. i Kairo he KAIRO i i dag (TT. fr, Reu- ter). ' Storbritanniens 16:e flygbur- na'division är nu på väg till ka- nalzonen i Suez och väntas an- Vapentjuven . - fortfarande NS på fri. fot " KUNGSBACKA i dag. (TT Spaningarna efter : "vapentju- hade enligt Kungsbackapolisen tidigt på onsdagsmorgonen in- te lämnat något resultat, 'Någ- ra anmälningar om stölder som kan misstänkas ha' begåtts av Helge ' Pettersson har polisen heller inte fått; vo: EN Flygburen division på väg till kanalzonen la natten mot Dritterua. " .: lända i kväll til Fayid, hög= kvarteret för brittiska Mellersta Östern-k ddel en militär talesman. De egyptiska myndigheterna har sänt 2,000 man polistrupper till Ismaidia för att upprätthål- la lag och ordning. Inrikesminis- tern har hotat bruka våld om det blir några f'er oroligheter, i kanalzonen. Några skildringar av gårdagens. upplopp fick inte' förek i morgohtidni na, som blott innehöll en kort ') | regeringskommuniké ' om, hän? delsen. I Kairo pågick demonstratio= ner hela natten. Studenter. och ' arbetare tågade upp "till parlas mentsbyggnaden och premiär- ministerns ' hus skrikande: Ge oss vapen, så skall vi kasta. ut britterna..." 2 ker torde föreligga att och den andliga sidan inte- hinner med, Särskilt "allvarlig bar "c den ' fort- gående folkuttunningen ansetts var : ra för det sociala och kulturella livets rätta fortbestånd. Landsbyg- den har också mera än tätorterna förlorat sitt traditionella samlev- - nads-'och kulturmönster, utan" att något riktigt livsdugligt nytt kom- mit .i stället ännu. Den nya, med en i stort sett okänd värld; Trots detta sysslar man med att rationå” : lisera' ' och" med olika ingripanden 'örändra - landsbygdens- struktur, Behovet av. att känna denna något närmare står klart för många och torde vara självklart för alla som ingående sysslar med frågan, :An- svaret för eftervärlden r stort, och om: Men vad man ofta glömmer är att ingrepp på ett område, i och för : sig väl: motiverade, förr eller sena<" re, .medför; förändringar ävenpå andra! områden, som ; icke avsetts. Detta beror på att en kulturmiljö är en funktionell enhet, «där varje in- : zrepp på ett område invi samspele s Nio” arbetare S dödades vid. UMÖRGÅNTOWN [GR -— Rélter) : "Minst nio gruvarbetare” dödades vid en gasexpl iosion i en kolgruva. vid Morgantown på måndageti: Ex=' plosionen inträffade hågra' minuter nattskift skulle innan ' arbetarnas : ha slutat! I Ärkebiskopen.” - hyllade varmt” statsr, Quensell” Statsrådet Quensel, den. -en- da verkliga kyrkominister Sve rige: har haft, "har uppriktigt strävat efter att gagna -kyrkans sak, , sade "ärkebiskop Brilioth i sitt avslutningstal vid kyrkomö- tet. Han framförde kyrkans var- ma tack till hr Quensel; Vi är ö- vertygade :om renheten i:hans uppsåt, hans osparda. möda. Vi hyser ' respekt - för ” honom”; och uttalar våra / välgångsönskning- ar för haris kommande” verksam het. Se "Ärkebiskopen : kade också kyrkomötets-ledamöter och tjän stemän för” de lyckligt slutför- da förhandlingarna.' Ett särskilt vemodigt” tack riktade han till mötets vice 'ordförande,' biskop Aulén, :som:- med ålderns: rätt snart kommer att nedlägga "sitt ämbete och inte kan väntas del- ta i något hytt kyrkomöte. Han an gjort sig högt förtjänst av Sveriges kyrka, som lärare, 1e- dare, uppimuntrare och vän. Hr Brilioth erinrade till slut om att kyrkomötet huvudsakligen sys selsatt . sig . med kyrkans yttre villkor, hennes organisation och verksamhetsformer.. N . Biskop ' Aulén. tackade" ärke- biskopen för hans "ledning av kyrkomötet, dess rikedom på problem, är. ännu .. :| för att uppsöka sin. infödda hust- "| med "att försöka återerövra lan-'|' "I ha och bergen; begav. sig Lund- «I deltog i " I'sig på kropparna och giftormar- "Ina simmade ' omkring." Men även "| här, där fölket närmast står på | magbesvär inger tHonom skam- Lundqvist: I VILDARNA SO FINNS: I VÄST, Bonniers. . Pris 22.50, an Detta! är Eric Lundqvists fem. te bok om sina erfarenheter i In- sulinde , och ' kanske den mest spännande , av :dem 'alla, .. Denne svenske : jägmästare; som under. sina år i'hoHändsk tjänst över- gått : till. mohammedanismen och gift sig med :en sudanesiska, har också - outtömliga källor att ösa ur; Även om kriget. aldrig hade nått övärlden på gränsen mellan Stilla Havet och Indiska Oceanen skulle han inte 'saknat material för ett vidlyftigt författarskap, men de av kriget vållade händel- serna .- och - omvälvningarna : har skänkt honom. inte bara nytt u- tan. också. dramåtiskt laddat stoff,” "Den nya boken "skildrar. i inled. ningen hur' författaren återvän- der till Java under brinnande 'in- hbördeskrig ' nära ' två år senare ru, - Holländarna :;, hade "kommit tillbaka och anmodat, :Tandqvist att återinträda ÅA tjänst samtidigt med att de var "fullt upptagna det från de republikanska "styr. korna, På en holländsk .jeep "och under . skottväxling .med de;:se-: nare, som läg: i bakhåll i skogar-' qvist mot. Nagrek och;fann sin Sari i livet., Bokens senare del "skildrar . livet i västra Guineas urskogar, där Lundqvist; alltjämt med sin trogna Sarj, uppleva"-sa- golika äventyr bland krigförande och : människoätande Änfödingar, bevittnade deras krigsdanser och deras nattliga” fester, gick vilse i översvämmad djun- gel, där blodigar i knippen fäste stenålderns nivå, fann sig Lund- qvist väl i deras - sällskap, och bokens titel, ”Vildarna finns i väst”, riktar sin udd mot den sk. civilisationen. - Joel Strant: TIMMERKOJAN. Roman, Häft, 11:50, - inb, 15:50, LT:s förlag. "Er: romanförfattare, som" inte bara känner sina typer utan ock- så "kan' deras yrke, skänker all- ställelse, Så är Strand. Han vet allt om sina fem skogshuggare i Timmerkojan. Han känner dem sen många år från + Värmlandsskogarna, " och en trygg bakgrund : till de" fem männens problem, Det .händer. inga , märkvärdiga saker i kojan, utom det att hug- garna kommit på den moderna idén att skaffa en kocka till mat- hållningen. Var” och en har sina skäl, men de som förebärs inför kamraterna stämmer inte riktigt med - de : lönnliga "önskningarna, as vid inför sig själva. Det är dessa avslöjanden som är så roliga. .Karlarna blir under. ber rättelsens gång avklädda in p para benen, och de vinner inte alltid på den proceduren, ' För- fattarens sympati för dem 'smit- tar. emellertid av sig läsaren: Man tycker om den hårt prövade, barnrike änklingen Halvar, vars kan, känslor inför den nya koc! s eftersom- han gjort sig. förhopp- ningar att kunna föra henne hem r kockan nästan mitt för nä- san på de skräckslagna och fum- liga männen föder ett barn i sko- gen, tillskriver sig både den duk- tige och beräknande August. och tid sin: Visäre' en extra ' tillfreds-|- det "med Joll' hans sakkunskap finns med som |: som huggarna knappast ens vill]? att Toa. : med sin gnidighet och ettriga hu-' mör har författaren tagit på kor- net. karakteriserar: boken, ; :| likfyndet I Skogaby Ppongar Insydda i kläderna, | Det har "uppkommit ett rykt te, att .svensk-amerikanen: Au: gust ::Hdvard Lundström, som” för, någon > tid sedan anträffa.- des död'i en mosse i Skogaby, skulle ;' ha” haft rätt mycket. pengar på sig. "Släktingar till. honor i Amerika uppges nu ha' rapportera, : att ;det i Lund- ströms "skjorta hade 'sytts in att "den gamle -mannen inte skulle bli 'av med pengarna på fesan till släktingarna i Skåne. Skjortan - har. emellertid icke, bevarats, och penningsummar skulle alltså ha- förstörts: » Landsfiskal Olof Elmin i La- holm, som haft hand om utred- ningen . om; Nikfyndet, omtalar på vår förfrågan, att' den döde hade pengar lite varstans 4 fic- korna och att dessa på vanligt sätt” omhändertagits vid polis- undersökningen; vilket frö, ti. digare' omtalats, Någon hän- 'vändelsge =. från” 'släktingar om pengar; som skulle ha insyttg i den dödes kläder har: aldrig gjorts. Ryktet om att mannen skulle: ha haft på detta sätt gömda" pengar får. olvsg avfär- das som grundlöst, ' d Väsill andel i i bariict och följakt- ligen även i kockan, - Var och en av männen har allt! så sitt att bära på, o, Jol Strand har utmärkt väl lyckats med att intressera läsaren för deras. per- sonliga problem och derag tunga arbete, och han skriver dessutom: med en behaglig torr humor, som : passar fint till det friska ämnet. Gösta Custat-Jansson: STAM-: : PEN, Bonnierg, Pris 15:00, ren lät höra av sig sist, närmare bestämt 14 år, men svenska fol- ket glömmer säkerligen inte. hans ”Stora' famnen”, Nu ger han ett porträtt i hel- figur - av J.A, Larsson alias, Pant-Janne, grundare'av och chef för A, B. Realkredit,: Han är en krutgubbe, som alltid luktar upp goda affärer, och hyser ett brin. nande intresse för skumma dyli- ka. .Sonsonen skäms över ur- sprunget; är en vilsegången, och vill gärna vara en förgupen, ber gåvning, som skriver böcker. -..” Det hela blir 'en angenäm "och trevlig historia och särskilt be. - rfättelsen om Roje Svenboms äk- tenskapsbankrutt har en förmåga Och : Pant-Janne själv Humor. och. berättarglädje : Den färskaste läkarhistoria: vi hört är "den. här: Väntrummet, var fyllt och det.tog en orimlig N , till sitt usla kyffe som brud. Men (tid att få patienterna avveckla- de, Till slut reste sig en äldre - allvarlig herre från. sin väntstol och sa: — Nä, nu sitter jag: inte här längre utan går hem "och dör en - den naive och lättrörlige ryssen naturlig död$ nn Den döde sägd ha haft mycket ' | 500 dolar 'i' sedlar, detta för Det 'var länge sedan författa-' Fasra genen 7 SS TN) ch faleale förslekamr. 2. ung dam från Alaska kom lyst plant ov oo SS , RA Rake ven nn 4 set PRE ed . ; . . | SS | ” H + r , M [ N - i Lr , i . . a < > Sa, Fn gå M . t - - 2 RA « ; ” . mo . > "vi SAR oc Lå on 2 rr - ks Pr as frist RERSLEFILL UUSI UE ILS SI TEESE SSL SEET rape rap Rs a sopprer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.