i i i | i i H - Markaryds Bridgeklubb ' ”Markaryds-bygden sa Låholms Tidnings Iokalredaktlon,. Markaryd, Villagatan, to Redaktör Sven B; Jönsson, ' Tel 150, I SVENSK SEGER ÄVEN I. LAG I FEMKAMP; : - ANTIBES, onsdag. "erT) bör : Sverige hemförde på onsdagen inte' blott den individuella segern rä femkatipen. fet TE - sista” gren 8 km. : spelade i tisdags "en >. klubb- match i bridge” om Strandbergs " vandringspris” '' möt ' . Båstads ' Bridgeklubb. "Båstad segrade " syrinerligen- överlägset ' och -fick in. 5 män i toppen på prislistan. Sammanlagt” spelades 35 brickor] 'och från varje klubb startade:7" poäng. par: De "bästa resultaten ”blevo: 1) Hjort—Kronholm; Båstad 267 poäng. :2) Karlsson—Lundberg, Båstad : 247;...3) Löfström —Sjö- vall, Båstad 235, '4) de Ferraris —Bengtsson,': Båstad .- 235;" 5) Jönsson—Borgevad;, Båstad 227. 2 Ison, Markaryd 205 > Aelskädarnas a 1” i fn avgå teiggkren ÄV. docent GEORG BORG STRÖM, SIK, . Göteborg. å har redan en rätt betydan- de: och. i: stark tillväxt. stadd fruktproduktion, Om . vi bortser från päron och”en del andra frukter soch "håller oss till äpp” feodlingen, så är denna i huvud sak . baserad . på små odlingar. . Endast. '10-—-15 proc: består -av verkliga” plantager >> kommer” marknadens : halvmogna, " siella "odlingar. : Men flera av dem - är ganska . stora, varför hetydelsen” av den från yrkesod- larna. -- kommande - frukten för standard. inte. får tinderskaftas. Ka Underklascig I frukt i i marknaden. . Yrkesfruktodlingen har i-fle- > ra fell; skaffat . sig "ordentliga packningscentraler .' och genom- fören betiyggande'” kvalitetssor- tering. Men; den som i dessa da” gar — 'ett'år ned mindre” "god e- gen fruktskörd".— ser all: den skorvfläckiga "och delvis" rötskadade frukt både äpplen och päron, som” hembju- '” des allmänheten; inser att, något grundläggande fel föreligger”. Ä- ven år med "god frukttillgång i är svensk "' frukthandel >. imgålurida ">. förskonad "från" störa kvantite- k ter underklassig fruk EN förklaras detta av att en'så”be- tydande del" av' denna frukt: ej " härstammar: från yrkesfruktod- .. lingen, utan: ; närmast; "kan bet tecknas : som" Husbehovsfrukt, . som man med 'alla till buds :stå- » ende: medel söker avyttra” utan . hänsyn ens till elementära kvar - litetskrav. I den mån yrkesfrukt odlingarna ökar: sin' produktion, | . svarande mån trängre," vilket. enligt alla prognoser, ber i räknas ske oavbrutet under, di t ” närmaste. decenniet, 'så sitter '.vetvis husbehovsfrukten' "Vad kännetecknar då främst] den ; av: sortkaos.' Mängden ' av: -olika sorter, och av dem flera, somin-: gen ' kan ' bestämma, varför. delu "gå under. den typiska benämnin- ". gen-.”lokalsorter”; odlas: Största , "delen av' denna äppleproduktion består således av. en summa av små kvantiteter” från stora sor" timent; va ST . En annan svårighet ö är att det- ta sortiment : i icke ringa om" fattning. består. : av tidiga:.och . medeltidiga ' äpplen" med 'starkt . begränsad: hållbarhet och :där- till föga lämplig råvara för in- dustriell förädling. '' Den kom- mersiella odlingen åter omfat- tar ett någorlunda begränsat sortiment; " INA a vad handeln och de linsindustrien önskar. är « Nu är det så, att vare sig kan- deln' eler” industrin har särskilt stort .behov av små kvaätiteter . av ' ett. stort antal. sorter” och småodlarnas .. utbud: Industrin kan dessutom' endast i mycket begränsad omfattning nyttiggö- ra storodlingarnas dessert- och hbordssorter' som råvara, även om "de i många fall kan ingå i de förädlade produkterna. Vad 'in- dustrin behöver är stora 'kvan- titeter av ett fåtal industrisor- ter och detta kan fruktodlingar- na inte tillgodose. - Det är: väl just detta: som. i' dag föror- så strin, "spe, som -sitter ta råvaror från utlandet! «+ "Vad handeln behöver” .; är också stora kvantiteter av ett fåtal sorter. I vilken ringa "grad detta över-huvud kan ske framgår därav, att det nystär- icke-kommersiella” odling” - en? : Framförallt” utmärkås : den p kar den svenska fruktodlingen stora; bekymmer, att indu- den stora aynämaren.'in | ihne ned de många möjligheterna att skapa nya avsättningsområden och. nya behov, icke kan finna 'vad - den söker inom den inhemska frukt- odlingen och rent av måste häm det utgivit en lista över kontrol- lerade: ;' sorter. upptagande, ej mindre. än trettionio sorter! He- la den. amerikanska kontinenten rör 4 . sig med" en dominerande håndelssort, nämligen Delicious och ; endast fem andra” sorter kan sägas ha: kommersiell :bety- delse,"Se vi på det. svenska: yr- kesfruktodlare-sortimentet fin ner vi .den ur produktionssyn- punkt ;. dyrbara och för kyllag- ring mindre lämpliga sorten Cox |' Orange. som - starkt : domineran- de” 27,1 proc: tredje; Ingrid : Marie' 3,5 proc dubbel . så. vanlig som” de ;tre .därnäst . följande sorterna till- sammans. ' Handeln» kräver. få sorter "1: tillräckliga kvantiteter för” att skapa ordentliga" avsätt- ningsförhållanden. :; Det: ären dast :under--de förutsättningarna centrala lager kan. upprättas för vårt vidsträckta'lands. alla kon" sumtionsområden::-" Odlarna "— vare: sig små eller störa —:skul- le dra fördel av en mindre ar”. ahotidning. Denna kan återigen endastskapas” om sorterna blir färre, disponibla "kvantiteter: av respektive sort tillräckliga samt kvalitetsminimikrav. strik vätthållas.” har, industrien.å sin sida också "möjlighet '' att skapa garantier för säkra" och' trygga" avsättnings förkållsnd D; jen väsentlig, fak- . som. "verkligen gör benämningen förädlade. ”sådan "produktion ' innebär i |. en” konservering av fruk? tens finåste ingredienser "än ett förfärdigande ;. av "en ny. vara. Det" är inte bara den förstklas- siga ". musten som' här kommer på tall: En icke ' oväsentlig del av svensk äpplemust framställes nu av fallfrukt:— ej ers prima sådan — som regel osorterad —I| därav,.: dess :: ofta låga kvalitet. Könseryindustrin > har.-.en - hel rad” + produkter: i bakfickan '— hermetiserade' såväl som törkar de: —.- som kan framställas, så snart tillräckliga kvantiteter av lämplig råvara till normala pri- ser. står till buds, . Odlingens anpassning. > Så. som” odlingen nu är ber skaffad, "krävs. det : hårda in grepp, '.och "genomgripande" för- ändringar." Direktkonsumtio- nen behöver dessert- och bord- sorter, vilkas avsättning i frarn- tiden -blir en konkurrensfråga om: kvaliteten; ; Mycket kapital har. investerats. i: sådana.” odlin- gar,. och- frågan : blir. väl. hur dessa «skall kunna 7 förräntas. Lättast lär det bli för spaljéod- lingar i goda lägen, vilka ge en hög. procent förstklassig frukt. Men det "stora flertalet odlare nu tänka på industrien och dess krav på speciella sortiment. För dessa gäller det att genom ett omdaningsprogram ändra 'kur- sen, från 'odling "av mer' eller mindre ömtåliga, arbetskrävan- | de": och kvantitetsmässigt sett mindre . givande sorter till så- dana, som must- och konservin- dustrin "behöver. Dessa sorter bör vara mycket rikt och jämnt bärande. De bör dessutom krä- va "mindre arbete och utlägg både för kultivering, beskärning bekämpning . och -skörd.. Det framtida > lägre : priset. måste kompenseras av lägre produk- tade —— yrkesfruktodlareförbun- Följd på andra vn plats av. Ribston' 6,1 proci;' på |. samt på fjärde Laxtoh 3,1 pröc. En Cox 'Orahge är :med andra ord [. och” kostnadskrävande öpp : .som icke: tog rimliga. hänsyn till torde nog göra klokt i att redan]... fonskostnader och högre - av svår terräng, genomfördes ' under bästa möjliga tävlingsförhållan- den, "Den danska .5,000-meters- mästaren Clanck var oslagbar o. vann på” tiden 27,16,4.' Fredriks- son, . Sverige, kom tvåa omkring 100. meter, efter. dansken, , Lagtävlingen, : vanns av Sveri- ge med 18 poäng före Frankrike rmned "29, Därmed tog Sverige re-. 2 ;riederlaget föregåen- ” näiviauelte. föpnin, g 8 km.t 1) Cianck,'; :+-Dåpmark,. 27,16,4. 2) Fredriksson," Sverige, . 3) "Ecan: der,. Dänmark, '4) Zuceary, Itali- en;. 5) : Nielsen, ,. Danmark, -:$) Heinmar,.. Sverige, 7. Lörichs, Sverige, 8) : Varese, Italien, ”13) Nordström, Sverige, :14) Erikson, Sverige, 24) Bergstrand, Sverige. ; Individuellt efter- fem grenar: D Lorichs, Sverige; 32 poäng. 2) Bergstrand, "Sverige, 44..3) Ylu- 2yo, + Frankrike, 48, 4): Cug, Frankrike,” 62, 5) Bequet, Frank- rike,: 66. 6) ' Nielsen, Danmark, Heinmar, .Sverigé, . 78. , 9. :Nord- "ström, Sverige," 79; 10)” Fredriks: so, Sverige, 85 pöängi sot ”Natioist , > slutr Itat: 1) Sverige, '18 "poäng. 2) Frank- rike; 29. 3) Danmark, 45, 2 Bel- gien, : + i "Mors 1 e ? i spelades” för ”dynamitarden Har här sänt. en del av it. befolkning äter med kniv," gaffel och : sked, "heter. det :i redogörel- för: en Unesco-undersökning. 740 miljoner ”använder fingrarna; 530, .miljonér pinnar och 190 mil: joner fihgrarna plus jaktkniv, utan även lagsegern i den militä- " 67..7). Eriksson, Sverige, 67.. 8) I. ] ot. britterna, jäser. och : Ännu är det ingen som. vet hur det skall sluta i Egypten med de . ständiga demonstrationer mot britterna. sénäste jältedemon strationen 1 Kdiros sn oa det énaste konflikterna/ Missnö. NE I SOMRAS IDEN ; ges H djärva, mot: sak religlonsfrihetslageri diskute- rades vidren konferéns som Sveri- religiösa reformförbund hade ad på Lillsveds' folkhögskola, ' | Närtuna föreslog, att en minnesstod vs löver bonden Botolf skulle resas på kyrkbacken vid Gottröra kyrka in- till stora landsvägen ' mellan Upp- sala och. Roslagen.: Genom :sin in- tellektuella ” -ärlighet, ” sade” kyrko- herde: Douglas," och. sedliga "allvar, sin”: religiösa ; klarhetssträvan och Av: Herbert. Connor 'ösTA CARLBERGS : stånd- "punkt sammanfaller närmast med 'kväkaren Emilia Fogelklous. NYA] -offentligt och i laga ordning. lutligen, när. Vi höll visita-, I: likhet. med” henne" uppf: Botolf.: som” représentant för den [dynamiska kristendorhen-i motsats till." den "statiska" kyrkan, . Botolf i [lyssnar — såsom kväkarna —— till Guds. röst i sitt eget inre och den rösten säger honom, 'att : nå: natt- vardsbrödet kommer "det icke 'an, men "på "det förvandlade hjärtat. Botolf "hävdar ; samvetets och det självständiga - tänkandets primat i en tid, då kyrkans järnhärdaä ör; nisation står emot den individuella sanningeri och 'det -är teologernas å närmast fråga dm! ett ' omympningspro” gram itstor” skala och övergång till ViSvaret: på "den frågan blir be- roende av vad man” menar med "”Man ; måste" komma ppleodlingen : under senaste... s-krisperioden” för. odlarna. medförde” en lönsamhet, - | konsumenterna och 'som i läng-. den icke kunde stå sig: Vi måste niu:se: fram mot en -helt annan situation. De stora 'nyodlingar- nas. produktionsturvar har: nu "Det ciproduktionens ” ”spöké man: 'ser på väggen. Vi har inte || mycket” att "välja : på. Subven- tioner "kän: vi inte: räkna med. Inte: heller kan vi. hindra kon- surnenter, och :industri från att skaffa :'sig" sydfrukter .så” länge vi anses: ha / råd” att importera sådana "och" så "länge: prisförhål- landena "gör "dera -tilldragarnde för ' direkt :konsumtion ' och" in- dustriell;' bearbetning. Det blir konkurrens; Skall” äppleodlingen kunna ' drivas + större .omfattning blir. det: fråga om "att: finna ny väg "till lönsamhet.” Den: vägen går i: varje fall: inte förbi indu- :Motsägelsefulla problem. i Fruktodlingen befinner" ig 4 en underlig återvändsgränd, "Odlarna > klagar "över "rådande öch fruktar: för kommande 'av- sättningssvårigheter'' och . över: skottsproblem, medan industrien och, konsumenterna beklagar sig över den" bristande. tillgång: en, den dåliga kvaliteten och de Höga priserha.” Sanningen är väl den, att vi normåla år har över- skott på vissa äpplen, framför- allt: tidiga" och 'medeltidiga men starkt. "underskott ' på sådana som behövs, sådåna 'som konsu- menterna enligt handelns 'erfa- renheter vill ha under hela året och "sådana .som industrien krä- ver: för-"sitt vidgade tillverk= ningsprogram. 2 Det behövs generalplan, u . Man. ger sig "inte planlöst: in på Aya "vägar Den. svenska äppleodlingens framtida åvsätt- ningsproblem "kan" "inte" lösas genom . en enskild plänefing. Härtill kräves. ett samfällt ar- >) magi och kyrkliga maktanspråk, sitt moraliska mod allt intill: döden "på Uppsala en vårdag 1311 måste "bonden : Botolf-' inrangeras i ledet bland dem: som gått före 'och släktet ; vägen framåt. och bålet. visat. sak "att tänka och allmogens: skyl- dighet ' att. tro.” Carlberg når ;.den konsekventa lösningen; på Botolfs historiska” gåta genom den moderna psykologins "metoder," méd vilkas |” hjälp han övertygande Iyckats be- «| visa, att Botolfs, liksora sénare Bir- han [7 uppåt,” blivit känd för en. -bredare allmän- het främst genom Gösta Carlbergs stora > historiska |: roman, Men det finns 'skäl att innan man 'ger sig in på” Carlbergs , tolkning av Botolt I : religionshistorixe: Nas " bekant fram i Närtuna kyrka och för: neka= de il transsubstantiations-undret," vi sisnattvardsbrödets "förvandling till” Kristi lekamen, Detta "innebar att Han ställde sig utanför den ka- tolska... kyrkans :. gemenskap, : Tor Andree tar upp fallet i ZPsykoana= lys " och religion”. och ; framkastar gittas övertygelsekälla' är lets, förkunnelse: om -människans |« barnaskap i Gud: Det: är signifika- kyrka att. gå. till de historiska. käll lorna? om :kättaren Botolf., Kyrko. herden Edenholm; känd - "som": orädd förespråkare för I "evange- rhälan av Carlbergs bok i ?Vi” sär. skilt, pekar på det inflytande. mys- tikern Mäster Eckerhart viå Botolfs farbroder; 'munken Folkvin,;hafi Som "gjort" sig den. tanken, att något domligt psykiskt tvång drivit Botolf att yp- pa : den” skeptiska inställning "som Även rmaånga av de ”bildade” innerst itihe" hyste, "Emilia Fögelklou” står. främmande ' för." denna 'rationalisti- ska «syn; och. gör Botolf'till 'en tanke- och samvetsfriheteris pionjär i vårt land, Gång på. gång, säger hon "i JUr fromhetslivets svenska historia”, hör 'vi om präster: som tvivlat på Mmässoffret, Somliga kom åter till tro, andra tog" värken tro eller tvivel på sådant allvar, 'att de hindrades i: sina yrkesmässiga för- rättningar, " Denne : okunnige man med sin primitiva "uppfattning står. här. som :en ensam sanningsmartyr |; gentemot alk. mässkultens" böliska innebörd hade han ej erfa rit, och" ingeh' kunde” förklara der | för” honom," Vårkeh "hån eller -vid- sképelså drev honom; "endast ' ett barbariska 3 sätt. förebåda :den' biskopstyp, som -bles vanlig : under ;Unionstidén,- Det är käriske" Icke en ren tillfällighet, att" i: deti erida verkliga kättarprocess vi” känna från” Sveriges. tnedeltid av: spegläs "under hans regemente; De var den”stackars Botölf från Gott. föra son; då han 'med nälv envishet. ringar " om" öfnöjligheten « av - att. hostian ”” kunde. vara Kristi. sanna « Iekamen; "dömdes. för" kätteri: och sö. én satåns Teri överläninades ät detr'världsliga arinéns straff” | "Avén Religiös i reformförbun dets: grundare” Em, Linderholm har syss- Jat med Botolf öch under sina före- Fisningar i Uppsala i början av 20- bete," en generalpl g.-" En sådan. kan -icke' göras upp av odlare . eller odlareorgani talet"saft honom i förbindelse med 22002 talets ”kätterska Ärrläror” er ner, icke heller av handeln och industrien, men av dessa båda parter genmmensamt. : Det voré riog inte oklokt om den tredje |. parten i målet -— konsumenter- Ha += inviterades till överlägg- ningarna om en sådan . plan. : Wieselgren : är inne" på licnande tankegångar i en uppsats. i Svensk från! ställt till: artikelförfattarens' förfo. gande. Det: å i TLS ensam uttaläde — .på sitt dlärda 4. r fasthöll sihå 'enkla lekmannafunde< : t göra en första fullstän: biskovst latin, ;som han: godhetsFöllt i Herrens” narnä,; "amen! - Uppi salå stad: skärtorsdagen" i Herrens år 1311, Vi NICOLAUS; med Guds . barmhärtighet" ärkebiskop i: Upp= ”salå (göra -kunnigt):-' . : Då en gång: Botolf östby i Gottröra socken fallit: i fördöm- -ligt kätteri genom att säga Kristi Tekamens - "och" blods sakrament - intet vara, kalläde den vördnas- värde" Fadern Herr Nivolaus"),: i själv inför sig och lät pålägga ho- "nom en hälsosam botgöring, sedan ' han insett sitt kätteri och slutli- dagen 1310 som sed var bland an” dra trädde fram till altaret föratt begå t nåtfvarden: "och : Herr ;An- | - kyrkoherden i Gottröra, Kristi Iekamerij att "komfeuni inge sedan; ha, konsumerat der tilläggande' att han ej ville. förtära + Kristi lekamen men att.han i öv- rigt där han kunde ville visa Gud Adriad,. Och "då han ville” "ge skäl; för "vad han sagt, . utspydde hån "gehom att änvä Fsti"Rickeby, Hoimfast Nifsta; Th. É avi et.) ärkebiskop i. Uppsala, Botolf |: gen återkallat och pysagt sig sin : räckte' honsm” den heliga ”hostian |” : a i kropp), skulle "prästen erngam, för | örrättning i Närtuna kyrka id särima nästförflötna' år som oväri och”. på "Martinus Bekännarens dag a nov); som sed "är "folk kom ”sammmån såväl på: grund av; nämnda festdags högtidlighet som! ”på grund av Vår närvaro, var av en 'händelse även .dén där satan, d. v, s. omförmälde Botolf,' med bland "dem. Ömförmälde Herr" Andreas trädde då fram och på - denres inträngande. vädjan blev > han framförd till Oss. På Vår frå ga, om han sagt 'vad ovan blivit framställt, svarade: han: Jag har sagt det och förnekar ej att je sagt något sådant.” "dessa och andra ting fullständi | 2 Ingen anledning > vi pre: ”Ett litet fattigt barn jag 7 I | ” tenskapet . födda barn Hör. ses. en bild från den. ct kallad " med Vårt "bemyndigande | För att "emellertid Beträffande z Folkskollärarnäs | Tidntbg bort] une ä är elev'i simåskolans. föra sia klass 'och intervjuås av måm., ma ' vid! hemkomsten” dagens arbete É skola 2 o— Jo, vi.ha sjungit, of säjer Rutine, . sjöng inte 'méd förs ; : Nej, rien mamma, det kund ” jag väl intel Jag har, En SA an. va krohorf” ue pofang tionzssoldater . och' tyskå mödrat | ' Rhefaland-Pfalz; franska ”dckupss ” tior'szonen, uppger deras antal:till : 3,328, Nästan tio procent av dessa ” barn, närmare bestämt 323, är r fär - gade, : . : Smeden hade fått en Dy: lärling” och bistruerade honom: = "+ 7. ' — När jag lägger järnet på stä- det står. du klar med hammaren, Och då jag nickar med huvudet, slår du 'till det. — — Ska ske, sa lärlingen. - Smeden var 43 år gammal, : Periskop till fruns sovrum Cl os Ett "skadestånd på en (I) franc har en elektriker fått av en paris. i d med sl Han hade a ett rum under" sin hustrus sovrum, borrat hål i taket : och i sovrummet . installerat en mikrofon för att få skilsmässobevis mot henne, Mikrofonen hade hust- run' upptäckt och slagit sönder. ==". Mannen satte då upp ett periskop - utanför husväggen för att närmare, > + kunna se vad som försiggick. Ses”. dan han i sitt vittnesmål förklarat -att, han med hjälp av periskopet kunnat överraska sin hustru i'en : "| ”Pöm scen” med en annan man, gav domstolen honom ' skilsmässa och beviljade honom ”en franc (mindre än två öre) för den sönderslagna mikrofonen. ” | Dålig salva -- Häromdi häktadés i Monaco: re lära känna .sanningen om ho- nom. läto Vi källa förutnämnde” Herr Andreas :och hans försam -lingsbor i Gottröra att infinna sig hos Oss i Skepptuna kyrka, var= vid de "då, skulle -.oin' vad i det ående blivit 'avh av= lägga "ett / "sant" vittnesmål mot ovannämnd>'. Botolf." När de ins' funnit sig: Oss, nämligen P-. fö för mas > i Rickeby, - Of 4 Nässja, 5, Lifstan i Östby, Lars i Gottröra, Ingjald 'i Nässja, Olof i Mälby, ”Anders:i Nässja, Neskung i Mäl- bys Anders och 'en annan Anders i Rickeby och:Lars i Nifsta, och sedan de avlagt! ed på att säga sanningen, läto 'Vi' dem noggrant enligt: den kanot iska lagen för- "höras genom den ig Broder... Israel Och Herr” Johannes, "Våt kanik i ; Uppsala, och déras ord uppsättas i : skrift, och därefter "läto Vi detta i Vår:och förutnämnda vittnens i och flera andra trovärdiga perso- "nets härvaro . hppläsas och .kun- : » göras. Ts Härigenom fram: år "det som" tillräckligt "fastställt, - satt förut- "hämnde Botolf, förvisso en djä- , vulens lem, i vittnenas och nästan "alla församlingsbors : i Gottröra egen närvaro, låt vara vid olika tillfällen, "offentligen med gudlös och hädisk mun sagt allt vad ovan ” blivit sagt. vv Och då Vi läto. hönom hållas i ängsligt förvar och han av vissa . tillsades, att om han stode fast vid :talla slags kärleksbekymmer om I em viss monsieur Blanchaird, som: i 'en längre tid med framgång sålt en ”. salva, som han påstod skydda mot ' iman därmed : morgon och kväll - ismorde. in pannan. Han hade -sålt ij 700 burkar. Den 701:a prövade en olyckligt. kär. polisman; som dock. ej blev kvitt sina bekymmer. -Och det ledde till att monsieur” Blan: chaird fick. vandra i kurran.- höjes även av protestantiska teolö- - ger ' som 'Lechard Johannesson -till norm för allt levande trosliv.” "Det finns anledning ”att "påminna "om, att en forskare som Albert Schweit=; zer. helt förnekar "nattvardéns sakramentala karaktär. Nattvarden var" i den urkristna: församlingen inget inagiskt Upprepande äv Kristi offerdöd, .hävdar Schweitzer, utan en ' hänsyftning. "på ” den :värntåde messianska måltiden, ' vilket. bl.a. - bekräftas av 'det faktum, att natt-. vardsfirandet” under den äldst; den betecknades 'som ”euckaris d. ir s. -”tacksägelse”, " sitt. . ”Herdabrev tili Uppsala Ärkestift skriver ärkebiskop Yngs > ve Brillioth, att man kan fråga sig, om "inte "den" samtida. (ortodoxa) -. teologin alltför högdraget' ser. ned på det liberala arvet och om inte den" liberala” frågeställningen alltför ,.." hastigt försvunnit ur. den- teologi" - + ska” debatten, Denna fråga ställer sig i vår tid många religiöst si kande människor. I samma” ut- 7 sträckning 'som' katolska tendenser :sin villfarelse, skulle, han bliva å :båle "bränd, så framhärdade han > envist I sin .villfarelse och svara- 7 de; att den elden skulle gå över på en kort stund; k s Kristus stå vi nu: upp ock döma: mr iska kyrkans ”oerhörda, förmätna anspråk på att vara ofelbår i och dogm” ' åter gör sig gällande i kyrkan, ökar ' även ' risken för trons Jkriktning och. centraldirigering, Den roméer- (I. Bohlin) bli akut fara för trosfriheten i säniina liga Voch avskyvärda kätteri, Jaga myndighet som kättare i i här omskrivna ting: Vic överlämna ho- nom "åt den världsliga maktens dom att” straffas enligt lag; ;. Ärendet upptaget till behand-z ing år, plats hH dag m ovan. » ET KAN F ÖREFAL) "soM om ett dylikt. dokumalt hade Anbart kulturhistoriskt |: ”intrésse, Att 'så "inte är fallet bevisar” Pi us XII senaste” eheyklika; där påven kategoriskt fördörhér det ””mönis- "en liknelse till: och med den villfa= Isen, att om någon, förtärde en ännan människas - kroppyskullé denne illa hämnas det .om 'han kuride; 'så mycket” mer, då Gud, (Kristus), när han kommit i hans ; våld, och många andra sådana ej ' blott smädliga . utan" till och" med " kätterska och vanvettiga ting ; side han; si in Sedan därefter - omförmälde : Herr: Andreas kommit till oss 'öch | han låtit kalla nämnde Bofolf in för oss, ville han dock ej på grund > av sitt dåliga samvete. infinna sig |. "Tidskrift (1950). hos 055, detta ehuru han blivit I, JUR. tiskt-p; teistiska'>t kätteriet”, ' Att ihan . ”Protestantiska lekmanrna- kretsar. med oro betraktar den allt större” omsorgen” öm kälten' soni vissa - " högkyrkli, kretsar ådagar läkger, framgick rektor Herbert Lågerströms ' motion. . på senaste [yrkomötet, Utan tvivel, finns det mom nutida svenskt kyrkoliv- en Halvkatolsk rikthing, vars -Uppfättz Je om +, ex: nattvarden i mångt oc mycket " pårhinner. om ” den åhssubstantiatiorislära Botolf ' väns de sig emot, Nättvardens mystés - evangelisk t ; sak'är det att vara mogen fö rell- och sak tet träder: i. stället . för en rsonlig | D”, ÄR EN SAK. ATT ÄGA EN. | religionstrihötslzg+ En: rännan gionsfriheten; "Alltför: stort talet likgiltiga, lojå själar i vi Men -bonderörelåen med siti stalka förankring i den religiösa traditio- " | hen har även här en maktpåliggan- de” "uppgift: att bortom " de; len= | risnmässiga kristendomen, mm - saknar täckning i den -inre” upple- velsesfären, slå vakt om evahgeliets anda . och Pen kristen människas frihet” på samma 'sätt som en gång : bonden Botolf. I dag gäller kampén inte barä den berhårda teologiskå ortodoxi / utan” i minst lika: Hög 8fad del'betenskapliga dogmatiken, hätäralismen och värdenihilismen: É denna strid är bonderörelsens plats - mellån tterligheterna iven. Dess hätbiliga bundsförvant är en frisit- had kristendom sötn' med fältropét: Från fogar ” till "evangeliet! åter vill: göt å religionen till: en"levahde verklighet. bland” moderna” :määni? >. skor och framtvinga 'en -nyorierter - ring t den kristna: trosläran i en där lighet. "med: vår moderna. värld: ee Då I bila; ; Massa Laholms Tidning ä är r alltid tr främst i vasa skala nyheter + - a a ? ; ENN Ae es FY . nn Ar rvq
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.