E i IN 2 - föreningen. f- mycket berömmande och hr Hall- Ar Syvyvd YYFFLPFPPUPPYP > YYVYVYE IFPSv I Dayens dikt Lidet vill Uppåt. Liv är fara, oi om: det” skall vara 7 mer än bara N- ss ” ; linkande, låghalta dagars ' Storm är det, Ljusär det. "Borg € eller glädje Blott ej ett ' : «= förfruset .. öde, som +. inte åv vingar .vets- / Drunknå: i: stormen, smälta . Huset e: klackar och enkla, rena ”Äinjer N på +; damskor: och - djärvare "linjer på heriskor, spår de franska : ; besökarna på den brittiska sko- "och läderutställningen; som öppna= des i London häromdagen, é ". De: första ' utländska bosökarna ; på utställningen var en svensk, en. tysk och en fransk delegation. Den 3) svenska delegationens. ledare är Ei- "/ nar . Hallström, Stockholm, verk- ställande: direktör. i Svenska sko- fabrikantföreningen och " Gö Åqvist, Örebro, styrelseledam; Samtliga” uttalade sig ström; förklarade att utställningen : visar de stora framsteg den engel- ka skoindustrin gjort efter kriget. '-Man 'väntar att tusentals köpare TV oo fen hela världen skall besöka ut- > "Säng, vält, PRESENT TRL LILLPRINSEN: I Calgary, - San Elizabeth och :hennes. make” prins Philip sent att ta hem till lille prins Charlés: i Brrårige, indianhövdi ngen Shield och. hans. maka över= : ol lämnade till de kungliga, +=, sr : Iberta, fick prenses- en: välkommen. pre; Det. var' en äkta indian= '' KARA SI sl fli Förr var människan ”köttrå”. - uu. Har, hon' blivit ”plåtrå”,. len mitt uppe i desså plåtbei - tingelser. dras hön med neuro- "ser, > nöjesbegär, avkopplings= : - är. > Varför skall hon be-" '. höva ”koppla av”, ”roa” sig, om ” arbetet enligt alla sunda regler . är det centrala och fritiden det " sekunda? +: Varifrån . kommer "alla dessa ' nervösa försök till - ”trivsel” .. på. arbetsplaisen, om + inte arbetet som sådant borde! - ge trivsel tillräckligt? : - Frågorna - ställs av. Gert Nyman, som i tidskriften 'Textil' och kon- fektion' gör en utblick över män- niskans förhållande till sitt arbete, masiiinerna : och . tekniken. Han relser och beteen- den , är från: början inte bestämda av matematiska lagar. Men dylika ning kan spåras överallt + i dör mor derna": gamhällsbildeni: . . moralisk nerbusning och likgiltighet inför. ideella värden... "Men. "skyll inte för myck på, tekniken! sl PVästerlandets undergång” är en. dyster term, som inrymmer många aspekter: Man skall inte' skylla för mycket på tekniken, mekaniserin- gen i teknikens tjänst, allra minst på teknikerna och' vetenskapsmän=" nen "själva." "I synnerhet de tekni- ker som har 'sitt arbete" ute på det. industriella fältet har ögonen öpp- nä" för mekaniseringens och indu- strialiseringens - nackdelar och fa- ror, något som den fanatiske upp- finnartypen i sitt isolerade Jabora- torium är mera blind för. Ytterst vilar vår västerländska kultur dock på vissa moraliska för=” u som. ingen i'samhället, å Kufiska "annonser .dennä månad, till salu. ' <= « Rum att hyra för' pensioherad . herré. med. eller utan pension, t Plats finnes Jedig på kontor omer "En ko, som kalvar fjärde gången lagar k just de fi där varje rörelse. är t rad ” till enklaste möjligaste. sche- matisering ioch för vinnande av tid och pengar. Människokrogipen är”dymamisk”på ett sätt. som inte har mycket att göra -med in absur- dum-?' drivet” rörelseschema, .- där | minsta. möjliga energiförbrukning och - högsta - :. möjliga ”effektivitet” dirigerar 'de änatomiska och .psy- kiska betingelse; ”avkopp- H a korpulent. Javajkostyn, obetydligt. begagnad, u jan; Svar till... sätt kan, bli bekant med en 'bra : flame soin -önskar detsamma.” |" ”Kgare av traktor önskar io "för äktenskap brevväxlå er än-" igen”. och neuroserna z Den -- ; mänskliga kroppens dyna- > mik: är av. naturen' inte. fallen för | schematiska rörelser. ” Schematise-= ras människans iser och fogas de som; medel 'in i en stiliserad ap- atur, följer" också med nödvän. dighet" Vissa neurosföreteelser, lika väl.som sådan' företeelser: följer på en 'genomniekaniserad och .uppra= också förklaringen till de över- Im ”optimis som i valet mellan, två sv heter till slut bestämmer sig ått hugga in 'på båda. Vanligen klarar han öpp dem också, 7 Naturlig reaktion Sunday. "Fimes ” återupplivar en x oa 7 safmmal' historia från 1944, då ami- rak Stark'.under én lunch i "Ami- ralty House berättade om i t på att lags I som bägge hade sparkat en amiral å akterkastellet 'och för den sakens. skull befann sig på jtygschefen. : i, Den första måtrosen förklarade satt han. hade en förskräckligt öm - liktorn på ena foten: Han höll på | . att skrubba däck då någon tog ett .. j ste; baklänges: mot -. honom och trampade på den "onda tån. I has- ftigheten hade han sparkat till utan att se efter vem det var, . :. Fartygschefen, vände sig till den dre matrosen och frågade vad . han hade för förklaring att kom a med.” A - — Well, sir, nä ae såg mrat. sparka amiralen i "ändany' | 8. jag för givet att: Jeriget var. Över, ' ... skotte, skall tränga sig före I en kö, t. ex, vid, en fotbollsmatch, Han ställer sig 'alltid. sist £ k gar. så länge som möjligt. ae Ke gå i - BEGHKANSAD ID — Hur länge kan man egents ligen ha. en sommarfästmö? . ee Man kan ha henne till dess hon vill ha päla. I Pittsburg” dömdes en 'svärta - Bjuk hustru em dagsböter, därfög sametinget Det. är "Ingen rick för "att: en . för att kunna behålla sina pen” 1 .som -går under hamn; av fotbollsmatcher, idrotts. tävlingar, ' jazzy i biografer," speed- waytävlingar Utan” att nä; mare” tänka" på vad det (Innebär s ger 'man' då dagens arbete är 'slut att'”sånt' sår jag och ser'på för att koppla av”.- Varför i fridens namn : just :”koppla av”? . Därför att det dagliga -. arbetet inte är I harmoni ' "med vederbörandes. anatomiska och, psykiska” rytm. "Det är människan i maskintidsåldern, som här söker en surrogaträddning. Bonden, som instinktivt och med' klarf öga vän- der plogen, när han skall, som går 'och skördar enligt årstidernas och dygnets rytm, har inte samma Be-. hov "äv skådespel: och förströelser som ;' dén: : vars. arbete består av sunelnatiserade shandrörelser, . där " ett naturligt energiutlopp" varje dag (eller natt) 'har blivit hämmat och vars överskott alltså måste” ka? naliseras! åt andra' håll) vs ” långt, driven schemåtisering själva "verket degenererande, : förvandlats. till slaveri: . tingelse för ekonomisk och därmed. tad”; samhällsstruktur. Häri ligger |. vare, sig han är arbetsledare, dare, tekni-- na "ker. eller. arbetare, får va d för, som han måste se upp med, 2 de inte helt skall förintas. Det talitära 'samhällssystemet har” re an gjort mycket för att radera ut ”des- sa "nedärvda" begrepp och har i stället för 'dem 'satt andra "ideal: staten,” kollektivet, produktionen" (i, 'statens tjänst!). Dessa tre faktorer jhar.s : blivit ändamålet, som helgar! / | alla--medel;' där människans frihet loch säkerhet fått sitta emella; och Så långt har, det dock "inte gått hos oss... Och "så länge vi håller. för ögonen att tekniken bara är ett medel, som rätt bör handhavas och. utnyttjas; och att” produktionen inte är det yttersta målet utan en "be=) även nationell frihet, har man dock" rätt 'att vara optimistis Ip seminationen Å.stark' tillväxt CInseminationsverksamhöten: sibe- finner sig i stark tillväxt. Avels-; verksamheten, omfattar. för! närva- rande” ; inte ”mindr. 300000" kor eller nära .18 proc. av hela antalet mjölkkor i landet. Ef- tersom verksamheten inte i nämn-' värd "utsträckning praktiseras 'i' Norrland innebär ”änslutningssiff- ran. 300,000 att inom de, delar av landet, där verksamheten bedrivs, 1 försörjningen med kött och .-mejeri- produkter" från inemot 25 prog. av kostammen är beroende av. artifl.” ciell" i ination, :.,V. h vidmakthållande innebär, dä beredskapsfråga av största vikt. "Den utbredning som :den artifi-" "ciella inserninationen fått och den "därav följande upplösningen av ett stort ; antal tju: öreningar. gör det Ty ju enklare en människas arbete : uteslutet att. snabbt verkställa en. är och' ju mindre tankeverksamhet | omställning a av pvslsverksamheten, en återgång till .be- det kräver; desto mindre' behö till "att den våldsamt utvecklade tekniken lägger allt till rätta:'för henne. i form av t. ex; ljus och vär=- me, , som 'kar ställas tillhanda, kan man” med" tämligen stor säkerhet räkria ut ratt energiförråden förr eller senare måste ta sig andra uts tryck, "därest inte 'apatin inför livets centrala värden helt tagit" överhan= den, penha. apati: elter ravtrubb= H Nu personalen, , n 1 "ett ;beredskapsläge är ' både hennes - hjärna och hennes| täckning. kropp tas I anspråk. Kommer dära: det därför av. utomordentlig bety-, delse... ur folkförsörjningssynpunkt att. verksamheten kan fortgå i möjs ligaste mån ostörd. . För att så skall ske är det-av vikt att föreningarna förfogar. över erfordorlig och kun=, nig personal. . Veterinärstyrelsen har. "därför. för , reslagit regeringen att a. 1.-biträde= na; vid mobilisering eller beredskap . skall. under -i t än ungefär - en. en wid san Varvens prod tion : fortsätter: aff: öka " STOCKHOLM. : ve Ooktat 'materialbekymren och den... . skärpta arbetskraftsbristen synes varvens' produktion i år ha undergått -en inte obetydlig fort- satt : stegring, vilken. väsentligen summerar : "Finanstidningen i en översikt", över ' det aktuella läget för varvsin : dare. bl.a 2 : Av . intresse vatt tendensen till allt större fartyg sér ut att yt- terligaré ” förstärkas vad gäller i synnerhet tanktonnage;' en utveck- ling som får ses mot. båkgrund av rederiernas strävan att så långt möjligt hålla 3 nere sina, kostnader. ” I sammanhanget må” erinras om att, de svenska skeppsvarvens' så- tillvida "befinner big j ett jämfört med : exempelvis ! de brittiska och våsityska oförmånligt läge som; ide i första :hand är hänvisade till'att täcka sitt stålbehov på främmande marknader till högt uppskruvade priser, Därest: de ' svenska stålvers : kens Pproduktionskapacitet ” i något större” utsträckning kunde avdelas för 'varvens ' behov,” skulle "detta givetvis-för.'de' sehare innebära: en betydelsefull lättnad och av allt att .döma samtidigt vara till för- del tr. Samhällsekonomisk : syn- punkt, ” Såväl i "England som : i Västtyskland ' är” som : bekant ståls verken i helt annan omfattning än | här hemma engagerade för den in- hemska: Vvarvsindustrienö - "räkning avspeglar förbättrad produktivitet, | hel del "av, de Empress ' Hall; Earls Ca ser fältmarskalk Montqoaer » och ”Ike”! Eisenho inlade då känlparnk från E urt i London. ”De'? tre stora” ina mitten). "WE söm omkr Ier sig avvaktande: a ill-e ivetvis- med vidsk b tänkte. tiska ljud, medan "Churohålt a : miska förhållanden” inträtt även i Öst-Tyskland Visserligen, är lo Vv, där :, fortf år sedan påstods ; vara blott en fråga > om månader "innan: Nazi- Tyskland: måste störta samman — i ganska låg, men den Va. låga nivå varje fallom; man fick tro den'an-= delas: av alla och. höjas tinazistiska "Pressen — på samma | r. och sätt. tror niången-'i.dag' det: vara | successivt; något som östpropagan- en tidsfråga" när det pseudokom- dan' naturligtvis vet att atnyttja till dess tänk nom att flykten vitet ; blir "allt"; svåra Loavbrutet fordras : pöli 4, Inte 'minst .därige- i politi; med : följd att de' Iska och tyska” skeppsvarven kan. räkna med Fp såväl en jämnare materialtillförsel som ': med” leveranser. till stabila läga prise, OLYMPISKT HOTELL. Hotell Vi- lång Ostö beräknas: 'att öppna den sember: och kommer” under iaden att inhysa de utländska listerna, Här en vy.ö er” det nya hotellet. 4 Engelska tidskriften Lancet pub- licerar en del imponerande siffror om den brittiska hälsovårdens pre= -statisnet :och' i "synnerhet om eng- elska folkets synnerligen stora för= kärlek för glasögon." Vid "senaste "årsskiftet" var 44 procent "av. brit- "terna 'glasögonbärare: I torra ”siff- ror. betyder - det ”att över nitton millioner engelsmän . ser. världen genom glasögon — och bland des= sa miljoner är kvinnorna i majo- ritet, ? Antalet av Nåtional Health Ser- vice,'. den socialiserade : brittiska hälsovården, gratis lämnade 'glas- ögon har -stigit avsevärt sedan år en halv: miljon' par glasögon, ' 'men siffran "steg till 7.250,000 - år: 1949 och ytterligare till 8205 000 år 1950. En" fc : | na: hos, missnöje "med och: opposi- tion mot det härskande” systemet”, "| tionell: fot såväl SED. (det: kom- 1948: då! lämnades: det, ut, en och |] temet i Östtyskland, sista droppen. . di 'vös. DDR: (Tyska demokratiska Detta: ä är så mycket lättare då de republiken) "måste 'vika. för folkets iick 'öntrollerade.: int vilja." Att den 'folkdemökratiska ligheterna"' är tterst” : minimala. regimen "inte kar” hålla sig länge Östpropagandan '; spinner. folket i till framgår: med fall tydlighet äv Ä alla” rapporter: öm” örhållande: nelser av) en. - enskildes om” östtyskarna-. ASE veta, inte; tomatist ' väx; Förbundsrepublikens > det nya” samhällssystemet,: också: att. det är'ur:desé.h denna nya” "sämhällsform'". - hämta sin& ledarkadrer,: / härkomst och utbildning åt. minstone Vän så länge. — ingalunda "I någon, nackdel för avancemang på den: sociala”: stegen utan tvärtom en, fördel, om man, ägnar sig åt: pol tisk” aktivitet — på rätt. sida: not. bene, — Därtill kommer 'att märke tt det: även i det fallet i hög grad är fråga orm tomma förhopp:. ningar framgår. av: det faktum" att ka det folkdermokrati FA in- rett sken, av. vederhäf. e lt detta gör att östtysken förr”elléf”sehare gripes av en 're- fnation; söm oftåst tar sig utryck man ganska okun:. vad :den stora ' massan. av | Ösi sklands befolkning” har för[i:. dett; cyniska, . men förståeliga tismen alltid utövat en . Icke ovär. i Ining, vilken utveck- maximen: : Det är lika dåligt och sentlig dragningskraft. på intellek- ideologiskt: "häriseeride uselt" överallt, "så. det ”kviktar” vem efodisk 1 n' fat ideologisk mörkläggning av den vuxna” befolkningen. via en totall- tär fördumningsappar: kan .knappast någon undandra sig. "De $n ett "så tillkrånglaf filosofistiskt systern. man inom ' dess sfär .kah hänge si åt” hårklyveri: och '- uknappologi bäste: Gymnasieallehrer-stil utan ig | att” behöva överskrida partitroh tens och "rättlärighetens gränser, «Hur svårt den intellektuella. östs Ståtisäska fakta finns inte, ty verk- ligt "fria val: har "inte hållits någon gång i Öst-Tyskland;” inte "ens då de” plika: partierna ännu uppträdde mä skilda: listor: " Men>det finns ”aridra: faktörer,” som” ger möjlighet nerariflyr js let in till pekulativa” "prognoser, bl. a.:de' värld.svars ihålighet'- bre ch? rapporter, - som på" olika |terna': tyska ställning är fram- o rån! olika Håll söka” sig | och: befri östtyskarna och erövra | é kanske. bäst av ett citat ur en ma hela' Sovjet och. liknande : ä allt högre: grad. att leva i ett lufta tomt rum "utan: kontakt med och änndé mindre med raöjlighet attpå-. verka': utvecklingen eler "ens" tills närmelsevis -bedörha utvecklingen; Naturligtvis kan man. inte göra om | storparten : av de vuxna östtyskar; na. till övertygade” stalinister;- men undan för "undan" blir allt.flera av dem 'övertygade” om "lämpligheten av. anpassning. Detta är fallet i så mycket högre grad som mycket av dets. Na östtysken. från att helt accepter; enhetspattiets . propaganda och” åt gärder, "är barnsjukdomar! av'"det slag, som" "ett totalitärt: "samhälle måste :genömgå men undan för un= dan :kan:' övervinna. : Därtill ”kom-1p: mer: att "varje förbättring av' det! iteten "av DDR:s "be- folkning : "fortfarande vara. opposi- | nuniststyrda socialistiska enhets- partiet), . mot den: sticcessiva I fölkdemoktaliseringa "Men" vil- ligheten att deklarera denna" oppo- sition. har: minskat allt eftersom de” ; maktägandes”' ;; angivärsystem byggts ut'öch gång. på gång visat sin” effektivitet, : Därtill ' kommer att' bristen” på" informationer om västern: skapar osäkerhet” och :tve”j kan även hos, dess ”vänrier: ” Väst- liga tid) ingar, tidskrifter och ker är ,i'största : utsträckning” ra bjudna." Den : enda, meka allmänt tillgängli a nyhetsförmedlingen från väster "radiosändningarna, men de är"oftast alltför” propagandistiskt upplagda r "alt väcka en tillit, materiella ' läget medför ökning som ger dem "kraft att inotstå "det jav :' systemets goodwill. > Och att enörma' "Propagandauppbåd ” från | förbättringar koninier” = Härest” in- den? andre sidan, som dränker 'var- |! : sektor." av medbörgärens . tills et eller; mot-bättre” e vetanile uppsatser i och ger: på liknande - frågor så diplomatiska 's svar. att mån gripes 5 åv'åndest över hur det skall gå för en generation, som redan 'så tidigt lär sig att tala. med; dubbla tungor.” Våra studenter lyder; tv "underkastar : sig” op löpande Bänd politiska tentamen, varvid. de blott alltför ofta ger' det 'svår man 7: löpande band :— :resohitioner änlas: tiga' de :studenter :som inte snällt" säger :ja.. PYtterst: sällän be gär någon: ordet. i" den föreskrivna diskussionen och visar att han:vä På så sätt för mång: : j il denter, ett, dubbelliv, " A' ena sidan har. "nämligen al igheter att | besöker "de bibelstudier .öch guds-' bli”en ansedd og m, omhuls dad ' sektor äv. det östliga -makt« Västerns; d örbundsrepu- blikens,' tidigare främsta tillgång i de — dess eko- av” fick recept på två par olika glasögon, Britterna "syns vara väl skyddade mot synvilla, >. blocket," '. vilket. ju. behöver "utöka sin industriella "potential; > Östtys- de i det av statsmakten föreskriv. na, ”statstotaliteterr bejakande : stu miska". försprång. :— i har ' också minskat "i : betydelse,” Undan' för dentlivet. ' Det förefaller sot" "om man undan' för undan :vande. si; karna kommer då att få det unge- undan har mera, normala ekono-. före | fär som medborgarria i Sovjetunio=- och "mi ÅN 5 Det är kö år 10 & sedan nörska: juldekiodröner. vid detta; men den andliga splitt> ringen - förblir : och den, andliga osäkerheten: ökas, Nyligen fick" ent kvinnlig 'teolog "ett - sammanbrott och utbrast" inför sin själåsörjare: ijnen.. Den som icke "utvecklar ' för mycken . politisk äregirighet, den som avstår, från 'all opposition: och "Janammar >. den : östliga livsstilen, »| kommer "att få den ”trygghet” ”, som Iden .i'ett totalitärt system själv- |.klara all ; arbetskraft -medför! . Och för|Jag orkar "inte längre. -"Jag Blir | mänga, alltför många. även bland hellre . städerska: än jag fortsätter demokraterna är ju detta nog för" detta dubbelliv”, . ett: "lyckligt liv, 0 " sroblé ifråga om d Av med - andra” medel -AFDJ:s Freie" den och intellektuella Deutsche Jugend) på Hitlérjugend ungdomen : har ' visserligen endast och 'Komsoinol - kopierade. ”upp= "len liten minoritet verkligen "anam- marscher : med uniforrner,:; fanor, mat: det östliga tänkesättet.' av -andra orsaker' växer antalet avlsinh " verkan: Vad kan en” "västlig övertygade ', ”folkdemokrater”-' och | demokrati; där man skall: behöva aktiva : - opportunister > oavbrutet. |tänka själv och "välja själv och ta Sämtidigt som 'de' ällvarligt :syf- |ansvar - själv, ställa upp mot så- tande ' motståndarna : till systemet I dant? försöker ta sig över till Väst-Tysk- | det är fråga om tyskar. : land eller Väst-Berlin för att stä-|- oh Elex Esser i; LL kade tr tjäns och "norska flygar Tok - Enaland bena 9 kamrater: sammanstrålat. it: Oslo till: en fest. på " kronprins Olav som hedersgäst: Här ses 'neralmajor Ritser Larsen och. chefen för England inder kr get, group caplain Morris. >: derä vidare gör: sig 'den sedan flera år politiskt. betonade sam- LE FERTvRS av högskol iversis tetsungdomen ' gällande till sysie-? ; Hotel Bristol med 'v. kronprins Olav; ge-", de norska flygarna” bo U NONSBRA 2 ndligt ma: östliga fr och väntar av dem, " När —: likaledes : "På enklare tyska ungdoimskyp- I viss mån annorlundå ställer sig nen inverkar.man på annat sätt och '” Men 'farklor : och : fenfarer förfelar inte - "Mycket; mycket litet när tuella' tyskar: ''T; o. m. 1 sin .sta= + Inistiska förenkling & är märxisirlen.= N och tjänster och ' deltar. i sin! "kristliga . studiecirkel, Men samtidigt” deltar + Jag kan :inte bedja längre, inte ! ' ”totala" "sysselsättningen av läsa Bibeln, inte gå till nattvarden. dn hon "bill straff för. "att man- Jat 'koramit : hem, med läppstift på kragen hällt Ingektspulver | hans Hoppa, >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.