4 ; + som kom ombord på en buss på I sträckte fram nypan och syster : vär. LAHOLMS TIDNING Att; li e en god förlorare ej bättre .' mål jag fann, CE god förlorare den största "segern vann, . (SARA BOHLIN)” : Det var en xt äldre. Sjukshöter-" "ska, rar och rund och gråhårig, Ten gata häromdagen. Den un- ge: mannen i konduktörsbåset Ja 25 öre däri; (Hon hade väl gnott "på oavlönad övertid och inte hunnit ut och åka buss un- der det år som avgiften "höjts. | Ned med landstingen!) - = om Det var länge se'n, sa den unge mannen och hJog artigt mot hennes :«: okias Syster lyste upp (och såg än rarare ut.” - | — Har ni Tegat hos mig? « sa. bob. Litet ivrigt, så än och rätt ; så högt. an Den "unge mannen blev mye- ket rödare- än. bussen. Bussen | blev. mycket gladare än bussar brukar vara. Även syster blev :|'lite rosig, när det så att säga -parisiska +situationen gick z pp | för. henne, n gång' - plats som skulle tillsättas. "Det fanns två sökande. Den ene men > medsökånden var en rära "släkting till den som skulle tillsätta platsön... Den-mest meriterade fick platsen; "Det. var väl ett överras- . kande stat. — Jag tänker övergår från natt- skjortan till pyjamas. Senast i dag . Isåg jag i tidningen att det var en som hade räddat sig i Pyjamas, + Den retliga, argsinta, grälsjuka - hustrun hade ångrat sig och köp. ”» fe två slipsar till sin man på hans ”födelsedag.. När han vaknade ;på ' Morgonen -fick . han se dem. på : foalettbordet, och en.-stund efter " gjorde han en Icende entré å fru- :|-menade. därför att det:vore: bättre? | Eur. man: beslöt är okänt, men man, |:folk är. piggare på att göra en sak . kan resultatet bli "högst "obehagligt, "| Lika illa kan. det avlöpa om man » rande' beslöt man sig för att im- - Svenska. "Amerika: Li i Holland, blir 60 ot lår je med! 10: "meter på” skall äga rum. som håller på att byggas vid de Scheld å . bredaste. stället, vilket. betyder. att den slå eter "på bredden; Det: är ännu inte. bestämt :+ ed AR la stra RR nnn nn Lesage Vad är ”sedlighet? "En allmän! - överenskommelse” satt iaktta dyst- nad. rörande osedligheten, ; Det tar, sedan” det ed balle 3 ör. ett gar år sedan berättades | från. Årjäng i; Värmland en läro- rik" historia. hur -man ,'där.-stod i valet. 'och --kvalet . om män, skulle] | utrota råttorna eller kråkorna i de västvärmländska :' gränstrakterna, Småriössen var en stor landsplåga i dessa trakter me var också ”kråkorna. Nu är de å att krå- kor är svurna fiender till möss och Pn och-- om man. nu "utrotade . skulle råttorna . troligen ig; sjudubbelt. . En del folk att föra" krig mot råttorna och" låta kråkorna > > hjälpa. till i det kriget. kan förmoda att det fortfarande är] skottpengar på kråkor; eftersom vm där ges ögonblicklig förtjänst på jobbet. = " : Exemplet visar emellertid att det är ett "kinkigt problem att ingripa korrigerande på naturen; Det är nu en gång så ordnat här i världen, att. olika” djurarter och företeelser uppväger varandra — om man in- griper i naturens ordning och eli- minerar. en av länkarna i, kedjan försöker korrigera djurlivefs sam- mansättning och inplantera nya ar ter på någon plats. N Ett ' éxempel härp: kan” berättas från ön -Jamaica, där man för 75 år sedan i hög grad besvärades av stora, . vitmagade råttor, vilka an- ställde väldig förödelse vid socker- plantagerna. Efter mycket funde- -portera -mungos-från Indien, de där otvivelaktigt' mest meriterad, livliga. örm-' och rTåttdödande päls- djuren, + som Rudyard Kipling be- skrivit så målande i sin berättelse om Rikkiotikkiotavi. : Mungon hål. les som tamdjur i Indien på grund av:' dess" förmåga" att döda ormar, råttor: ... och annan "ohyra, och nu räknade Jamaica-borna ut att mun- gon:-—'. som" blir omkring: 50 cm. lång när den är fullvuxen: — 'skulle göra samma "tjänst åt Jamaica. : Det är.sant att mängon fört de- Girmerade råttstammen på Jamaica och-sålunda räddade mycket socker i åt plantageägarna, men "tyvärr för- ökade sig mungon så snabbt att den inom kort själv blev & én "riktig plå- : Dessutom "visade det sig att murigon- -hellre jagade fåglar, -fågel- ungar och ägg än den tog.vitma- gade råttor o. följden blev att fågel- väckande ' Mungon lärde sig t, 0. : att "klättra i. träd och kunde snart förfölja fåglarna även uppe i ; trädkronorna; Men” dessutom ”dö- dade den och åt med god smak små grisar, lamm och killingar,: den åt fisk, frukt och krabbor: Ja, det är visst och .' sant att Jamaica-borna skaffade sig: ett' besvärligt problem då de ingrep korrigerande i natu- | rens ordning samt tog mungon till rättjägare. . - Under" Nya. Zeelands björnbär, eftersom sådana ei: fanns där,. Det visade sig emellertid att björnbäret . trivdes och förökades på ett sådant sätt i Nya Zeelands bördiga "jord, ätt det snart fanns överallt, : Busken spred sig. -som en "pest över "hela ön och'shårt. sades det ironiskt” att på Nya ; Zeeland hade man: bara en buske, men den var 200 eng. mileg lång! ”Björn=; bärsbusker blev till sist ett-hot mot helg civilisationen på Nya Zeeland, den, drev farmarna: från den 'mark ”kostrummet :med en av sli Prydligt satt på plats. 0 sec > > > —'Jaså, muttradé hustrun, du gillade inte den andra, kan. Jag | . förståt. t Ur barnamun. |: > Lärarinnan: — Och så sade den, [barmhärtiga samariten till värden: Sköt Honom väl gch vad. ni kostar. > på honom skäll jäg betala, när;jag- kommer tillbaka, Nå, Sven, vad är, det vi först och främst lägger mär-" fu till hos denne gamarit. at, Att ban Jade kredit, I - , fd Missförstånd r - Mamma finns det tanter 80! "boxas? m— Ja, men I dag fick vi i 'skö.| an sjunga om Jungfrun hon går | ge "En gammal god ; Sparsamme kassör Bergvall," som första gången bjuder, sin fästmö 5: restaurang; . de med stor; vara försiktig med att i ingripa ina- turens ordning; "När man sedan mi Ste taga veten- skapsmännen till hjälp för att finna insekter, som-kunde. döda och för- göra. björnbärsbuskarna gick. mån i stället mera försiktigt till. väga. Man hade lärt en läxa: det gällde att : välja insekter: med Omsorg; så att.:man inte "på "Nya Zeeland. in- troducerade'x djur, "som kunde" bli ödesdigra även för ändra växter & än 'För ungefär '$0 år södan införde en engelsman” ett' par dussin, ka- niner: till Australien, eftersom. det inte fanns några djur att jaga där han bodde, ; De "små: djuren. om- huldades .Det”sattes höga bö- ter "på att skjuta dem . olovligt, ty man ville. att de skulle föröka sig en smula, « Tio. pund fick man böta om: man "sköt. en kanin! — humera : "offrar man tusentals pund på att utrota alla de oräkne- liga kaninerna! "Den olycklige äga ren till ”jaktmarken” ägde snart minst 25,000 kaniner, Han lyckades under 6 år göra av med 20060 av dem, : men tyvärr förökade de. sig mycket fortare än jägarna kunde skjuta. 'Och' sedan har stammen bara ökat och ökat, . Man. kan rent av säga att de ursprungliga 20 ka- ninerna erövrat Australien. -. Numera: ' är det i lag förbjudet att odla » kaniner, och om ' någon ändå skulle” slå sig på. kaninod- ling skulle han säkert inburas på dårhuset. :. Kaninerna"; har ; blivit en .- sådan” .laridsplåga” i Australien att de 'på en. del håll är nära att utrota farmarha. ' Det enda' säkra sättet att klara sig emot kaninplå- gar” är att omgärda hela 'egendo- men>med höga: Järntrådsnät,' vilka delvis ”nedgrävas i jorden, Sedan man. slutit stärigslet genomkör” man området med .grävtraktor, som bö- kar upp jorden och, blottar 'kani- nernas. hålor, : En, del & av. dem be- gravas och kvävas, de. andra tar jägare och hundar hand om. ” Det har hänt att 13,000, kaniner avlivats på ' 800 tunnland.” Nyaste” strids- medlet är att inympa kaninpest på mioskiter, som sedan sticker kani- nerna, » « Felet med inplanteringen a av kar niner var. naturligtvis. att, man inte tog med i räkningen, att. kaninerna i'sitt nya, hemland inte kom; att hotas av några farliga fiender, . .så- som rävar eller aridra små "-rov- djur; son på andra håll tillser att kaninstamimen inte blir för stor. : Australien har” emellettid ” haft ännu en.låndsp 'att dragas med, nämligen; ..en kaktusart som kallds Opuntia, . Den infördes också avjen nyinflyttad som tyckte. om kaktu= sens blommor, : men” olyckligtvis släpptes " den lös att föröka sig på egen. hand.” .Snart .spred den sig över "hela New South Wales, spred över åkrar och ängar; :samt ut- igde "all" annän ' växtlighet "på väldiga områden. ' Det blev shart förbud mot att: odla växten 'sämt böter . om 'man inte motarbetade den, ; Eg Pr "Den lo ; -ödpälsade ekorren, som ' blir” så tam att den äter ur mänhniskoheand, har varit en' upp=' skattad 'gäst ' i England. "Men så fick en tanklös | persön idén" att från Amerika 'importera der. grå, rått- svansade" ekorren till ae -engelska skogarna, :och det. visade :sig vara ett stort misstag, : Inom 30 år spred sig den gråa ' marodören. från sin laridningspiats "till. hela', provinsen, och ! överallt" där "den uppträdde plubdrade den. och: rövade allt vad den kunde komma över, "Den stal frukt' och säd, lökär och rotfruk- ter, den dödade, fåglar 'och stal ägg i. sådan ' omfattning att fågelstam- men. minskades, snabbt.” ' Därtill gjorde den gig skyldig till ett annat brott: den: dödade eller -bortdrev den ' vanliga" rödpälsade ekorren. Snart fånns inte: en enda sådan att se :på stora vidder. .. Här förelåg samma brist på jäm- Åvikt; SUI beträffande den ausirall- ön a odlat; "och de Hdje till si skada” erfara, att man skall, Och nu] ensiska. 'kantnenr man, 'häde". förbi sett att den grå ekorrens nya hem- vist” upprätthåll: kten,..som--.kund hålla”; der. gråa .marodörens; anjal inom Timliga gränser. '"- Förra århundradet ville. en fa ns man : vid; Boston i USA försöka framställa silke med hjälp av andra kokongspinnande.maskar än silkesi masken, : : Han i importerade” alltså från 'Europa ett. slags” larver, kalv lade zigenarsvärmare. Något silke spann dessa svärmare aldrig, men de trivdes likväl så bra, de föröka! des ofantligt och blev Snart en stor plåga för orteri.. :.Då fann frans- mannen det klokast att fly, överlå< tande åt andra att sök; utrota Zi genarsvärmaren; Af « belopp för den 'matfriska insektens bekämpande.” Den kalåt: träden på' öknar efter sig, och det. kostade väldiga summor att trän na tillbaka: lag äre set ingrepp. i naturens skyddsordning som 'gjorts i USA, bestående i att skogen ut- huggits” på "så stora områden att intet skydd funnits för de förödan- de stormarna.' Sedan åkrarnås na- förde stormarna bort all matjorden och kvarlämnade blott den' kala al- ven, : Av.de forna åkrarna blev det öknar, och städer som låg: tiotals sand. och ”jordraolnen.” Numera -har' man insett dårska- pen i att. -misshandla näturen”, så gruvligt': som tidigare” skett, och nu "saknade rovdjur :som kunde oo + Staten - Massachusetts - anslog stora : stora områden och lämnade endast |"! turliga : :skyddsbarriärer. var "borta |: att Ska hem från BB "en Pposil Vv mening. "Den $idseu= | ;Jiga , känslo- och stilfostran som gen Änländer till'h oi Hj emföre.s sinä kondolearser prinsessan Ingeb - vår skola' inte "lyckats. med "h. idrotten I lat ut blanketter söm nybörjarna | i skulle ta:4 hem att. ifyllas uv "Fröken 'sä- er ni att pappa eller. - mamma fyller é de här blanketter- i den istrikt på nötboskaperis' exteris ör” eller + rasens. absoluta” renhet, ' Man: kan där få "se raser av olika slag ; d .samma ; ladugård och. :där- jämte” ”körsningsprodukter mellan dessa, ” Men ” denna ;korsningsavel : i sker: inte "På någon slump, den är -. inriktad "på - att genom korsning ' inom ärftlighetslagarnas” ram 'ska- den” förnäma , forska . Efter. en. s und 1 tet fveksa t från historien”. om” "den unge handels- resanden.. Han hade fått jobb hos. en . firma,i "och: efter :en månads turneran kontoret. : — Nå, hur de chefer, 2 ln > — Inget vidare," Jag möttes av idel förolämpnins gar, Fa "Ofattbart! ”Utropade chefen. Jag har själv” rest för min firma i 40.-år, jag har, fått” min prov= kollektion kastad genom fönstret - och jag har blivit. tagen i kragen. söker man reparera. ge- nom, att plantera nya skydasskogar på de mest utsatta: platsernd, 7 Även i vårt land, t. ex! i Skåne, här nian dyrköpt erfarenhet. av hur illa "det går då man -borthugger jordens na= turliga 'skyddsmurar;', Ma: 'kom- mer , snart underfund. om 'att den borttagna skogen snarast måste er- sättas med ny växtlighet -om inte skadorna på den odlingsbara mar- ken skall bli obotliga. «tin; Pet lönar sig inte att misshandla In J När en bånvakt häde 36 kr i må- naden, och” en konduktör” 50' kr, alltså före Bratt, Stalin. och bilar, hade alla ' stationer, åtminstone 'i Skåne,' en kiosk, :”trähoddg”, "där stiisen sålde” öl, omtalar Signalen. Långa uppehåll -på statioherna; där "I resande och i någon mån persona- len « "läskade sig,” Konduktörerna sålde fisk under. uppehållen. Al -Stinsen kommer, ut, ser -efter i ”hoddan”; .om : det är; någon kund kvar och: då så icke är. fallet, frå-' aha, då ä:vi väl .'klara?. Nä, de e vi min själ i ja ska sälja ett kilo torsk I "Och så "håller tåget lite i I. allt är frid och fröjd. Kommer man inte i dag, så kommer 'man i mor- gon. Inget fläng. Lyckliga tid! '. Efter bolagsstämman :tog 'ord- . föranden klubban, hm-hm:, vade li- "tet och sade: H - Mina herrar! I många sty- |. - halva ' styrelsen” som arbetar 'och "den andra gör inte ett enda dugg.' att i den här styrelsen ' är. det tvärtom, N Olyckligt samman. "5" träffande” Det vär en gång en atlodysten man, som dock inte ville ha första bästa. Hans vän berättade: ' '— Jag minns" så väl hur/han som 20-åring sa att Kan inte skulle" gif-. ta' sig förrän, han funnit idealkvin= nan, Han sökte! och: sökte, och när han var 45 år fann han .henne, ln -—, ; Vilken lycka! Och” sedan? -— Ja, sedan "visade det, sig att hon. var, på jakt efter sådealman- |, nen ia, i gar han 'den gamle konduktören: .s relser är det Så, att det är bara | -Det gläder mig att kunna” säga, | ett och rkad.. utför trapporna, Ja, t.o.m rullat omkring i rännste- | nen ibland — men förolämpa mig . det har "hittills ingen vågat! = Ätt lova för: mycket: ör; man "akta: sig" för. ”Time be-, rättar följande: lärorika histori > Droskägare Georg Hamel. i-Ho- iyake annonserade: var ni är —:det är: allt vi önskar veta, Sen ska vi komma :och häms både säkert och bekvämt”.” - Hamel fick" ett" Expressbrev: från 22 soldater, i Korea, i ivilket det stod: ”Vi är 16 'miles .norr om 38:e breddgraden vid huvudförsörjnings« i ett risfält. med. mycket litet, vals ten., Var god. koni. och så snart som m möjligt » omkring och river "sönder tape "terna? i 2 Det slår 4 i Kontraktet, att jag skall. Jämn '|'varit över och studerat försöksre- : sultaten, vilka / gett positivt utslag för en högre avkastning: Kan man genom. ' korsning. och urval skapar” $..jen framträdande plats vid sidan av "I nerar som så: Den röda 'mjölkrasen "Säg oss' bara |” ta er samt. köra er. varthän ni vill b vägen,; tredje rävgrytet till höger | närheten av Wash | ington, Danska ” försöksr än ” har bättre. och 7 bättre" resultat inom kall detta” ej | anser De danska jörätrikarma har sär-. skilt ' på 2 Själland gett jerseyrasen dan : danska imjölkrasen.. "Men vid sidan "av" dessa två raser "arbetar man : med "korsnhig för att få fram | deras bästa egenskaper... Man reso- har en god. köttproduktion. och en hög" mjölkavkastnnig, den gula jer- seyrasen är . tålig, blir: äldre och dess; mjölk , har. . högre fetthalt. Pa produktionskraftiga stammar.” I i Amerika > har -'man' under. senaste + Jåren: ; bedrivit "kotsningsförsök på : Beltesville, | animal: produktionen." betar Äntensivt. / som ' Vv. ligt,, "Smör, och 'ost samt, "bacon och konserver är stora exportartik.. lar speciellt :till England.'Dan- skarna är. "inställda; på denna” Produktion” och att stadigt 0) bättra ladugårdsskötselns "el 1 senare, behö! jag för åortsatt, åvels- arbete. Så har det nu gått.led ef= ter: led och jag håller förtfarande på med att förbättra. avkastningen. Etter fem generationer har j äg fi en : Dy A och iförbättrad Srseystam I som” ger::20 'J> mer-smör fö "kraft=" fodret: än den röda gav, "Jag kan hålla; 50 mer "kor på gårdens" grovfoder ä än förut... Dén hya rasen är - nämligen kraftigare ; byggd den tidigare jerseykon, varför. kött. utbytet förbättrats, men det: koms '; mer givetvis inte upp till den: röda rasens utbyte. ,I gengäld ika döck få ut väl så stort ut Detta är egenskaper" som bör kun« na "gemensamt utnyttjas; ; Stort upplagda försök med korsning rael. lan jersey och dansk röd mjölkras| pågår för att utröna det, ekonomis. ka resultatet, = jordbrukare. char redan på, eit.tid sista tiden. studera dessa korsnings. resultat 7 och : talat med. åtskilliga Men många” danska d försäljningen av slaktdjur, -d 4 jag kan ' hålla 50 5 större, oral; än "En - genofmishiti igt: ett par. år. högre Rör r "också LD En "mängd. schatteringar i samma” ladugård -: En" framstående jördbrukare på västra” Själland : omtalade + vid mitt besök "på hans gård, att han redan 1934 börade"korsa röda kor med en jerseytjur med: god avkastr.ing :och av förnäm härstamning: ; Hans la-"' dugård.. företedde också en, mängd; sch i från röd till helt” gul - ”Högstämt' stat” : Vid ett tillfälle” i Falu hå a roverks' historia, då minnet av svenska gymnastikens fader skulle hyllas, avshitade -högtidstalaren sitt högstämda anförande med följande ord: + - — Ett. fyrfaldigt. leve för herr Penrik Mings, linne! Må-det aldrig | I Bblekna! — Jag, glömde ett. paket "med . "]eprit på bussen, är det inlämnat här? od 5 — Nej; inte” spriten, + "men mans : nen, som; hittat den. H - "Och så var det "| generationen: er aded i "I djur, -medah de flesta förbättrades 2 ras. Led. efterled förärvdes tju- rens . egenskaper och avkastningen ' ökades: ekonomiskt sett genom för- bättringen av fetthalten i mjölken. djuren” "årligen" betäckas ”av jersey-! turar, övergår- rasen till. ren jersey ; och stambokföres som sådan. Vad har, resultatet blivit under dessa års arbete? Jo, säger lantbrukaren, jag har fått fram en jerseyko, som: är större än den ursprungliga: men jär mindre än den röda mjölkrasen. JDenna, ko producerar mera mjöl halt än den. röda. Då: » betalningen här i" Danmark: sker efter fetthalt får, : jag-givetvis bättre utbyte av. | mitt foder och avkastningen i ladu- gården ökas givetvis härigenom." .- + — Under. första” året erhöll jag - ett förbättrat . niörutbyte” ned 15. kg i. genomshitt pr ko: I andra en del mannen, som bara kände 'till ett : av världens: sju uhderverk, och det var hans hustrus. ” "rata man. a "ZV Kärleken är inget annat än > kolossalt : överdrivande = av .. skilnaden” mellan en människa "och alla andra, . i Om ; det är något som. blågar ofta när jag 'sitter ensam mr 2 rodnat; jag så nr - dugården . har. I [Efter fem" génerationer, där hon ikommer -mjölkproduktione, alt löna vad mine beträffar, : Dessa : håller :man' på "att ”nedbringa "fett ; halted' som från att iha varit i närmare 5 Y& går: ned till omkr. 3,8. 1 gengäld har han kom ID) till 'en betydande ökning av mjölk rängden. : Han strävar efter attn n 5,000: kg pri dju lä "sevärt ökas." Det bästa resultatei i hans ladugård av korsningsdjut är 8,347 kg mjölk och 349 kg smör, Ökningen omfattar 553 kg mjölk och . 11:.kg smör i genomsnitt föl besättningen: Efter fem gerieratio: ner kan denna besättning, stam bokföras som ren 'låglands. ; Dessa exempel visar: hur: "duktionen i sina adugå et högt ställda målet är én ekönomiskt Mi ”går ko; inivgsvägen för att nå deta ta CSR, följer ” ärföllghetsläran principer 'utan att ränka på e riör och fåren len man nä .sesul- tät öhsdet är huvudsaker; Även nd börjar, liknande tanker | gänga att sprida sig och" vem vet "man på bekostnad av njer. går in för den högre" lavkastningen, Å ser bör nog de, danska erfarenhi ; terna kunna bli, föremål för prö' im "icke. den" tid ej är "långt " avel ; rt 4 BADMA AAA hntnk, ev SENDA. TIDNING &
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.