Bona ben ER UK TT ”Ragens ; namn” le : TEODOR 20 Solen går upp: kl. TAG" och ned kl;.16.07:' e & 1. 16.05. Morgondagons namn "> MÅRTIN LUTHER. . " Solen går upp. kl. 7.46 och ned :-En liten malör Nej, sade den gamle roddklubbs- vet vid för » säsongen, ' det. är bra att ni inte > dritker sprit längre när ni sjösät- x 24 När ” den ter båtarna. Jag minns när vi hade fått vårt. första lilla båthus, en Ji- , ten träbyggnad, som: vi var väldigt " stolta över. När säsongen börjaäde fick vi en snaps för var båt vi satte i sjön. Det gick utmärkt. I synner= het de sista båtarna. åkte i sjön i ett nafs. Men .den allrå sista sjönk med detsamma, När vi tittade ef-. ter märkte vi att vi hade sjösatt Jbåthuset, le Gumman "Augusta är på besök . hos" dottern i staden L. En dag : råkar hon falla från översta trapp- steget och utför alla de 'aderton : stegen, ' Gummän — åttio år — klarar sig ganska bra från även=' Averell Harriman, president Trumans speciella sändebud; befin- « ner sig i dessa dagar i London, där han förhandlar med prémiär- minister Churchill och utrikesminister Eden, Här hälsar Harri man (th) på Eden. I mitten amer ikanske ambassadören Walter ? > Giff . : ord. Han var en underlig man, hertig Adolf Johan, herre till Stegeborgs glott. Aldrig såg man honom mot- taga några besök, inga beka-ta ha- de han, och sällan sade han ett ord till sin omgivning, Ofta kuäde han brusa uppci vrede, om han fick höra någon skratta i slottet, och när. han "visade ;sig måste tystnad råda, Fyra barn hade han, och des- sa varidrade - omkring som bleka skuggor, rädda för fadern, som en- dast hade hårda ord att ge' dem. Barnens : moder, 'den goda Elsa Brahe, fanns inte längre. : Det var nu i Karl XI:s regering, men: hertig Johan hade haft sin Kristinas glada dagar. Då hade han varit generalguvernör över Väster-'q, ". tyret. Endast ett sår i huvudet får läkaren sy ihop. Under behantl- lingen utbrister Augusta: > >— Hade de här vari e gammal änniska, hade ho väl bruti både ar och ben av sej. ' "Ungt: Förrådså örvaltare N.— pigg som Jen em amen alltjämt aktiv skytt sr iyller ör år. Bland telegrammen | J'Änhu när de liva gamla skju-" = kal skott, de frodas och Erön- k i - Jag förstår inté att du alltid gör fel. Det måste vara något ärftligt. Vad är din, far? pr -— Fättare. TA Kan min herre 'säga mig om det här tåget sfannar vid varje station? ” — Skall ni av då; oa vv varje station Tjurigt: om | tacka. 'm tacka har orsakat att en viss spänning uppstått ' mellan befolk- - ningen i de sydtyska byarna Donz- . Idorf och Reichenbach.' : I. Donzdorfsborna har nämligen ne- kat grannarna i Reichenbach att få låna deras ' bagge - som ett slags: hämnd för att befolkningen i Rei- chenbach 1949 begärde att få sin kommunförvaltning » skild > från Donzdorf.”. + — Det är en smutsig politik allt- sammans, förklarar en fåraherde från Reichenbach. Men vill de ha strid, så skall de också få det. Lå- ter inte d2 vår tacka träffa deras - bagge, så skall inte vi heller släp- pa fram deras kor till vår tjur, engelske politikern Gaitskell en gång taläde vid ett : valmöte ljöd en röst från bortre | delen av salen: — Vi hör ingenting här nere! Innan talaren hann svara, reste sig en av åhörarna på en av de främsta bänkarna, satte Händerna för munnen som en tratt och skrek med sina lungors fulla styr- ka: - Ni går 'heller inte miste om något. . i » ce Har ni Jösa dålar till fågel- kholkar? ” — Ja, det finns + Får jag be. "om ett ål då. Familj. på Å begravning ”pestals på ”1,500 kr. 1,500 kronor fatti- gare blev häromdägen' en'lant- |. brukare i Aplared utanför 'Bo- rås. Hela familjen hade åkt på begravning, varvid någon. lång- fingrad person, «tydligen med god lokal orientering, stal sum- man ur en byrålåda. Tjuven be- hövde' inte göra sig några som helst. ”inbrottsbesvär ' eftersom ". hela huset stod olåst: "Den he- stulne berättade för polisen, att han inte haft en dörr låst på 15 år — jag trodde inte det fanns — oärligt folk här på trakten. I Lt ISS S SA SIS EN EKA SD götland : med. Dal: och Värmland ; samt ägde stor makt och myndig-'! het. Men inga vänner Kade han skaffat sig, Alla kände hans hög- stund han var broder till Karl Gus- taf, Sveriges tronföljare, sökte in- gen sak med den: egenkäre herti- gen, utan drog sig så mycket som möjligt från honom. När Karl Gus- taf blev. konung fick Adolf Johan Stegeborgs ' slott i fölläning och flyttade då för första gången dit. ” +; Men hertig" Adolf Johan trivdes inte med att sitta overksam i Ste- geborgs: slott, och därför fick han följa - med - konungen ut i polska kriget, Detta var kanske hans lyck= ligaste tid och framgångsrikaste år, ty där lyckades han, mot alla för- väntningar, göra en god insats samt blev, när. kriget mot Danmark ut-. bröt, befälhavare över de i Preus- sen kvarlämnade trupperna, En tid gick det bra, men så började åter hans hetsiga lynne och högmodiga uppträdande ställa till trassel. Och'! när han vid ett tillfälle fått ta emot -|ett.: missnöjt brev från konungen lämnade ' han helt enkelt befälet och reste hem," ">, 7 Konungen vär förargåd på sin besvärlige broder, men' placerade honom dock i förmyndarestyrelsen, där han skulle utgöra en motvikt til . adeln, som hade upproriska planer. "Och när Karl Gustaf in- sjukniat; i Göteborg utnämniv han riksmårskalk : samt vice ordföran- de'i regeringen, Detta: var: den' lysande perioden | i hertig” Adolf Johans levnad, Den anlände till Stockholm för ätt be- vista sin broders begråvning. Visst. blev han mottagen som det anstod en furste, men det var endast ytt- nom till del, Hövligt underrättades han om att hans plats i förmyn- darregeringen ej hans förfogande. ' Det var då hertig ' Adolf Johan drog sig' tillbaka till sitt ensliga Stegeborg. Där blev han människo- hatare,' missnöjd och i uppror mot hela världen och mänskligheten. Ingen brydde sig om den gamle enstöringen eller beklagade honom, men ; barnen, ' två gossar och två s flickor, tyckte alla synd om, Deras uppfostrar . hade inte direkt för- Summars, men aldrig fick de till- fälle att träffa några jämnåriga och alltid måste ' de leva i ängslan för "En Patient på ett hospital kom de. längs ;landsvä då "han fick se en bonde vid vägkan- ten. Han stannade och + frågade andfått: — Har i sett. en rymd pa tient. springande förbi här? den sävligt. — Han var Hiten, kolossalt Hiten och vägde över 400 kilo: , — Hur kan en' man vara så li- ten och väga så mycket? - — Var inte dum nu, jag Nä ju att han inte var klok! . storhetstid redan under” drottning | mod och svåra lynne, Och allden-; i' ett testamente "Adolf Johan tillj Btora 'missräkningen kom när han: Ie : uppmärksamhet som kom ho-; längre stod till" ' — Hur såg hon ut? frågade bon- | = Hortigbarnen som rymde Historisk skildring av Folke Stigson : fadern, som sällan hade ett vänligt ord att ge dem, Helt övergivna var de dock inte, ty konungen, Karl XI, velser till den gamle enstöringen på Stegeborg ock erbjudit: sig att ta emot barnen vid hovet och be- kosta utländska resor för den äld- ste av hertigarna, som också bar namnet Adolf Johan. Men till alla dessa anbud Hade fadern svarat nej. "— Inte ens kungen råder över mina barn! utropade han och släng- de "det kungliga brevet i elden. Och detta berättade. barnens” lä- rare en kväll för sina unga skydds- lingar, De grät och ände sig än mer övergivna. Så | Järaren sökte rösta dem och & sar — Vänta täligt & ännu en tid. Det är ju alltid gott att veta, att kungen : inte. glömt er. Han finner nog så småningom på någon råd, - . När läraren "gått var det den unge ' Adolf Johan som talade till sina syskon. Nyss hade han gråtit över sin och sina syskons förtviv- lade och hopplö: lägenhet, men som svarar för underhåll och re- "I parationer av Kungl Järnvässsty=. hade vid flera tillfällen avlåtit skri-. En mi) 6; . Läraren: Vad menas med este- tiker? Inget svar, varför han försö- er: ' or - . -. ; — Nå, men vad är estetik? " E Elsa: Läran om det sköna. Läraren: Och vad. är då ” estetiker? Elsa: En vacker lärare. en te För lätt At Som kekant förekommer det ett ! antal yrkesmän och banarbetare, a irrgångar, berättas i Signa-- En dag "kommer en sto; och kraf- tig banarbetare; Kerlssod,' masande i med, en" tegelsten under vardera | armen; Möter så 'sin 'överbanmäs- tare, som vid åsynen av den i hans : tycke alltför Jätta bördan utbris- ter: : od Md och dess "förs Si i kanalzonen har: just rashiya, Här-har staden. ben av. sina viktigaste" uppgifter i 1 med några mannar ur d gjort halt för a ja tala med den egyptiska vaktposten, som bevakar nn er ) åa Ismallta ön vdelning av de "farliga runkteria” t rn vakthållning — Skäms inte Karlsson! "Titta på - - en riktig. tegelbärare, vilka bördor han tar." Men Karlsson orkar i Lile' vänlighet iger effektiv - inte förstås? — i — Jo, sa Karlsson ivent, men om jag tog fler stenar, så fick jag | ” bära tebaks dom andra, för si mu- rarn ska bara ha två! Sade och gick sävligt vidare, : vänlighet tanke, ord och handling, > är ' inte det vad vi" ' alla innerst inne längtar efter? Visst låter: det. enkelt : med ”vänlighet” — men ändå ligger dét mycket förborgat i det or- det. Det är med den egenskapen - som” med så mycket annat i "världen; + den kommer i regel > inte av sig själv. Den måste "fostras fram, läras — och Riksdagshistorier ' ' Framlidne 'hemmanzägaren N. « Berglund i Klovsta, Multrå, som 'en period varit ledamot åv andra kammaren, motsatte sig bestämt återval och tillfrågades: n — Men säg mig då Berglund, "vad är egentligen orsaken till att du inte låter omvälja dig? "+. = Jo, det- skall jag säga dig, Svarade Berglund,: om man vill förstöra en riktig bonde, ska man | : göra hönorå till I riksdagsman! - : liga sätt att vara, => cs ” Gamle Karl Persson i Stallar- "fult blev en gång tillfrågad av . en socialist om det var han eller N . amiral Lindman som var styrman "på högerns skuta, Stallarhult sva= rade på sin västgötska: att vara = ”alltid vänlig”,..? Ja, en svår sak att lära, det är sant, bot mot jäktet till slut bli vars och ens natur- ” Mången frågar. sig väl då: Är det över huvud taget möjligt i vår tid det kan gå, det skall gå, och det måste gå, om . :det blott blir allas vår gemensamma önskan. "Självbe= härskning är för de flesta av oss men följer inte också med det att TDödsta rder Dj AMERIKANSKA journals filmspublikeén har nu gått miste om en annars ganska regel. bundet "återkommande - sensation, Det har nämligen. utfärdats förbud för våghalsiga herrar och damer att försöka: ta sig ned' för Niagaras inneslutna i tunnor eller andra mer | : elletz! "mindre mystiska : farkoster | | vid Niagara. En ”arinen gång när prinsen av Wales befann sig bland åskådarna utom en saltomortall : Värre i än katten. vt ... Varje försök i'den' vägen som företagits under de' senaste årtiondena har troget förevigats av journalfilmar- na och sedan via vita duken satt miljoner amerikaners nerver i dall- ring. 'Nu är det definitivt stat; med det ”folknöjet”, + é + " Deh närmaste orsaken in förbu- det var den olycka vid vilken ka= nadensaren ' William Hill omkom när han för någon tid sedan i en tunnliknande farkost trotsade Nia- garas' skumvirvlar. För ungefär två år sedan klaråde Hills broder + - v ” jäktets och” ; orons framom andra, trots fruktan för faderns vrede och det straff som väntade dem, .' ! terhet >. Och. det är inte tu tal om att snar- i på Lloyd. Hill — vanvettsfär« — Skulle I kanske vella ha er, Vi känner en önskan att Jella röa skuta boxerader? - behärska den? <. den heäför fallet 1 en torpedlik- J | "Visst är det 'sant; att vår tid är nande farkost, som han plockat op av gamla bensindunkar, Han Hade | ; utlovat » att" trots broderns ädesdigra försök göra om färden — "allmän irritati Men en månad därefter köm grevinnan -' de - la. Gardies hem i orons spår, I Stockholm, fyra utmärglade i tra-! nu var det som om han plötsligt fattats av mod, '. år Att kungen. vill c oss I 1 alltid en stor tröst, sade han; Men vem vet när han kan göra. något för oss., Och kung Karl har' nog | viktigare saker att bestyra än tän- 'ka på och ordna för vår framtid, Men kom närmare allesamman, ty vad jag nu har att säga, måste vis- kas fram, Det sär en. stor. 'hemlig- het, och skulle vår fader få reda på det vore allt förlorat. » Med blossande kinder och tyda av stora förväntningar trängde "sig syskonen . fram ' till brodern, som |, med låg röst förkunnade för dem de nyheter han hade ss Alocux "- I går fick jag ett brev från vår kusin, grevinnan dela Gardie i Stockholm, Inte ens läraren vet om 'brevet, Det vår den gode Al bert, : sorå "sköter om :hästarna' i stallet, som gav mig 'det och' bad Tnig vara försiktig. Vår kusin vill att vi skall resa till henne, så skall hon ta hand om oss och se till att vi får det bra va, -—' Hur skall vi kunna resa ill Stockholm? utropade syskonen. Du "Tinbillar dig, väl inte' att far skäll ge sitt samtycke, han som inte ens "lät öss resa när Vt ngen ville det. — Nej, ni har iitt,' sade Adolf "Far - vill "hålla" öss' fängslade” här. Men vi kan tymmalt » Först förskräcktes ' syskonen in- för den djärva planen. Men fan- ken var nu en gång vå -släppa den, Hur de skulle kunna trotsa alla faror och besvärligheter 'på den långa vands . vingen reflekterade de inte över så mycket, Det svåraste var.att köm- ma ifrån hemmet och den skarpa övervalningen, De längtade bort, ty något riktigt hem hade de aldrig haft hos fadern på Stegebor; 2. En natt rymde ' barnen, och på morgonen var det stor uppståndel- se på slottet, Gamle hertigen rasa- de som en besatt, mindre av sorg kt och del sor "klädda barn, som av tjänste. da ' "och : ovänliga mot varandra? en -- rörande . scen, och grevinnan | saken lugnt” grät när barnen berättade om sina varandra? lidanden och sin äventyrliga färd. | - Och nu — i .—' Aldrig ., mer, : utropade hon, . d 410 november 1951 — låt oss skall ni behöva lida så här i livet. försöka leva och verka i den anda, Nu står ni under mitt beskydd” och vi alla själva vill bli bemötta... Men kan. känna er trygga, '- -Jinte' bara i den här veckan utan i ..Det gick någon tid, under, vilken många . veckör, alla . veckor livet hertigbarnen hos' grevinnan de la|ut = si 8 oe Gardie fick vila ut och hämta kraf- Då hjälps vi också åt att 'göra det ter efter alla 'de strapatser, som | här ' landet + och den här jorden de varit utsatta för. De kände sig bättre att bo. på och verka på. mycket lyckliga, Den' unge Adolf Vä lighet bästa medicinen,” och ” motsägelselusta följer i jäktets och Men ger det oss rätt att vara hår- personalen endast med stor tvekan , Upptordrar det oss inte i stället till släpptes in till. grevinnan. Det blev i självkontroll,: till att lära "oss ”ta "vara" vänliga mot änliga veckan - — men nu ser det' knappast ut som om han. skulle kunna fullfölja sin utfästelse. I badbyxor genom fallet. » s ””Innån bröderna Hill gav sig utför föraktande individer utmanat ödet vid de mäktiga fallen, Den, verklige gav många sig på försö. ket att ”bensinfat eller andra' hemmdgjorda behållare ta sig utför in en katt i farkosten och släppte iväg dén, Klarade katten färden an« såg man farkosten så säker att även en människa kunde våga vig iväg med dén, Den amerikanska lörskinnen Ån« ne Taylor klev 'in 1 sin farkost trots, att. katten som skickats ned slagit med livet. Illa sönderskrapad med livet i behåll men 1 övrigt oskadad dök. hon upp nedanför åtrönivitvs larna, tiv En ovanlig död fann engelsmari nen : Robert Leach, Han "gav slg Han lygkades komma red men fick inre skador som tvingade honom När han till sist återställd steg ut från sjukhuset halkade hon på ett bananskal ' på 'gatan och' föll aå 1928 lyckades fransmannién Dolj sier klara Niagara instängd I ett dårfinken i /var' Patch iklot med 3 meters diameter, som för cirka 80 år sedan från 50 meters. höjd iförd badbyxor kast tade'sig rakt ned i fallet. Dödstrött men oskadad drev han in il strans den nedanför fallen, "' ee Efter : honom ” kom den' franska lindansaren ' Jean' Gravelet, Under flera år utgjorde hans' våghalsiga . balansgång : "över Niagara verkliga da vär På en 350 meter hade i grevinnans sällskap fått be- söka . konungen och ' erhållit löfte om att redan nästa år få företa en utländsk résa, innan han anställdes vid hovet... ; — es ” ' Men så en dag kom ett par av Bertig Adolf Johans män från Ste> geborg , med . bestämda order att hämta hem barnen, De överlämna- de étt brev från hertigen till gre- vinnan, : som : allvarligt anmodades att inte motsätta sig hertigens vilja, Jag har lagen 'på min sida, skrev enslingen på Stegeborg, och kun- resultat, framhåller dr Ihre, att 50 gen själv: kan inte' Bryta mot den. ' proc, av magsårsfallen kunde här- Hertigens män "väntade i flera , ledas till: en direkt; akut själslig dagar på besked, tills de slutligen” konflikt. Minst hälften av' de övriga måste ” resa” "hem" med oförrättat fallen: berodde' på mer ihållande ärende. Grevinnan: ville 'inte svika ' irritationer: . ökad arbetstakt, van- sitt löfte till bärnen. Hon hade . -10= [trivsel på arbetsplatsen- etc, —- Det vat dem sitt beskydd och var ock- jär trässlet och friktionerna — i fa- se beredd att strida för deras rätt, miljelivet "och : på arbetsplatsen, Inte eps ett nytt hotfullt brev jäktet och andra psykiska påfrest- från hertigen inverkade på grevin- ningar, som är vår hälsas fjende. nr nan, som kände. sig ytterligare sä- 1, summerar dr Ihre. ker sedan hon fått konungens stöd. Och botemedlet? 'Det: är mycket Och till slut kände sig också Karlienkelt — enligt doktorn. « — : mer XI pliktig att ingripa, vilket sked- vänlighet, mer fi de i form av ett skarpt varnings- är den bästa och billigaste fören brev till hertig Adolf Johan; 2. som finns, menar han. Därför är Konungen sparade inte på 'star- , Vänliga veckan en bra "början, Fast ka ord, och brevet slutade med en "egentligen skulle vi behöva vänlig- förklaring, att därest hertigen i hetspropaganda varje dag -— året fortsättningen gjorde den minsta runt... . - ansats att söka få hem sina barn skulle alla hans förläningar åter e säger doktor Ihre, "' Magspecialisten, "dr : Bengt Ihré, S:t Eriks sjukhus i Stockholm, har uttalat sig med anledning & av Vän- liga veckan.” «| > Om folk bara visste, säger kon, här allt jäkt, vresighet, onda ord och bitska svar skadar dem själva och "åstadkommer sjukdomar och oro, så skulle de acceptera varje möjlighet till vänlighet och glädje. — En undersökning, isom gjordes . "Vänlig röst vinner... ns ”The smiling voice'wins” — den över b de än av ind till kronan, vilket betyd- harm över det oerhörda brott de begått att trotsa hans vilja. Förhör hölls 'med : hela tjänstepersonalen för att få utrönt om barnen haft srnägon medhjälpare. Läraren, som rhertigen misstänkie, pressades hårt och hotades med tortyr om han in- te bekände och talade om vart bar- nen begett sig, Men läraren bedy- rade vid allt vad heligt var att han - inte visste något, vilket också vår sant. Inte ett ord hade hertigbar- nen sagt till någon. Man trodde e- mellertid att de snart skulle kom- ma tillbaka, ty inga medel torde de haft med sig vid rymningen och endast nödtorftig klädsel hade ce kunnat ordna med. Hunger och köld skulle nog driva dem åter, de att han själv blev nödd att läm- na sitt hem, Hertigen' hade visat att han inte var lämplig att ha hahd om sina barn, och därför var det bäst -både för dem och honom själv att "de skildes åt. Barnen skulle få en god uppfostran och gå ut i livet 'som lyckliga - Efter detta föll. hertigen till fö- ga. Men hans bitterhet mot värl. den och : människorna tilltog, och t Ca det sades att han förde ett verk- som aldrig tidigare sett så klädda ligt skräck på Si t kvinnor, stäpper k kniv och gaffel där han emellertid avled omkring och utbrister: 4 ett år efter det konungen tvingat : — Titta, mamma, def spökar! - honom att ävstå från barnen, Han vänliga "rösten vinner — är mottot för telefonkulturen i USA. — Vi ringer 'upp Telefonbyrån i Stock- till Amerika tillsammans med sina föräldrar” och sin Jillebror. De sit- ter till på Sta= tions restaurang i Chicago tidigt en morgon för att äta frul-ost. Tre nun- nor kommer förbi bordet. Ca-Jo, —" vilken är den minsta sum- vid S:t Erikg sjukhus 1949; gav till | Ca-Jo, fyra år, har just anlänt lång lina utförde harxi'de mest våg- halsiga : balansnummer ' 60 'meter över de rasande vattenmassorna, En gång släpade han med sig en liten Hillredde | en holm och ber & ävv då vasa därvnd korr gon dart i ledningen. Och se — det förtjusande telefonröst, som svarar — fru 'Thuvesson:'s; = Anser fru TI 'esson, att de senare; årens vänlighetspropaganda här hemma har gjort någon nytta? | Märks” någon "bättring i allmänhe-/! tens” telefonvanor? ,; vv — Ja, det tror jag bestärat m vågar säga, Jag har visserligen nte - mycket kontakt direkt med allmä; heten, men av vad jag hör [Re För övrigt är det ju. så; att det vanligen beror på en själv, i vilken ton nian 'skall bli bémött. Och där-' för är det en av de' första” grun+' derna för en telefonists skolning att hon lär sig tilltala allmänheten på ett vänligt och vinnandz sätt. Fast ibland.» H I — Fast ibland? : . — Ja, ibland, om någon är alltför svår, så får man ju inte undra på om telefonistens tålamod kan tryta. - Nej, det kan: vi verkligen inte. Låt oss ”låta”. litet "vänligare på rösten när vi ringer upp i telefon. nh uppmuntran, hon också! ighet och respekt går bra ihop, » säger. direktör Freyne . på Skrubba. : "Missanpassade' pojkar från stor] staden hör nog i allmänhet inte till: rätt olämplig "tidpunkt för att tala om ”vänlighet” — nämlige: . strax efter ”intjackef” i militärförråden ' ute på Skrubba. Ändå finns det in-', gen" åritation i rösten, när han; isst behövs det vänlighet. Det. AVOt] vår tid + man fr nit drabbades - av ett st fall" med ”ma en nu kan klara huskållet på? I dödlig utgång under ett vredesut-| — Den 'största summa hennes brott, ee on Iman! kan ge henne. aldrig få tur wyckhet av avu var ugn, bord och stol på linan dä han än > — Men blir det inte. påfrestande Flickan i växeln kan- behöva | de lättaste att tas med. Vi råkar ' ringa upp direktör Freyne vid en Av de fyra män som försökte göra '0ri""hans ' bravad förolyckades tre. ; AN” man fann sedan: amerikanen Charles Stephen i sitt gummiklot försvunnit i fallet var en arm, Gre« ken'Georg Stathakis kvävdes ömk- ligen sedan han'i 1/ timmar suttit fastklämd mellan klipporna 4 sitt sönder mot klipporna, ;. Så av allt att döma förefaller” det den siste som: med livet 1” behåll klarat vanvettsfärden utför Niaga= ras sjudande vattenmassor...” mens vel VEL jug BV Lprssg ialla erfarenhet, Man kommer . alltid finns verkligen en sådan! Det är en längre med vänlighet än med mots ' satsen. Men vänlighet behöver inte «utesluta respekt, säger: chefen ' för Skrubba ungdomshem; On man "nu med: respekt menar aktriing och tillgivenhet. Pojkarna måste känna ' att de har med en medmänni- "ska att göra, ibland — att - vara : vänlig... Nä grabbarna hittat på något. fuffeng, som nu senast tv ex,: nd Tro” "mig; säger direktör Fréys : ne — och det är en stark och varm z klang 1 fösten, när han svarar — är ' det svårt 'någon gång att få tåla= "modet att räcka till, då står alltid ” minnet av min mor framför mig. Just sådan som hon var mot oss I . pojkar, så: vill jag vara mot mina , "pojkar, här ute på Skrubba, "— Vänlighet, är nödvändig. Vi kan aldrig få för mycket av den varan. Så minns vi ungdomsvårda= rens ing av sina erf: ter — om äpuppfostran a av ”be- | svärliga” "Pojkar, cl En fullträtt . Sok aved ”senterad för en liten östersunds-.- : fröken: oc — Kors, så fin mamsell a om. händdrom. "Fröken: — Ja, det a är för jag alltid har handskar. S :"- Nä-äj, det ska ho int "försoke inbill meg. Je' som i all min dar bactete tt > å ändå ä ge dvnr EM Ia vi boende MI gick Gravelet över fallet På — atyla . tor! På vägen. över slog han dégs« : När lindansandet över fallen blev ' ihjäl sig, Hon hade tur och undkom - till "ett halvt års sjukhuavistelse. ” olyckligt att han kort därefter: Rave Niagara hade åtskilliga andra döds- | led. ' stålklot, William: Hills tunna slogs > nu som om Lloyd Hill skulle förbli ' Jämtlandsbonden som "blir pre- : fallet. I regel stoppade man först + nedför fallen i en tunna av stål + : bn i Ella. rand rr , Kiss 2 ködan Std an GYNNA LAHOLMS TIDNINGS' ANNONSö RER! . rr 2 ct re. , «pir brons ma RKP ARP IKT I FER LIL RA GI NEN FASA AS FöTENNNESTITE nro eitedta väl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.