YYrvvven Yvervryvveer et = KANoLMS TIDNING TT TYVEYVTYYYYY TY ” slaktvikten, Vidare har det på a slaktmogen tidigare än den nu - Vara mera resistenta mot sjuk- ” domar. : ” ? 'Svarta- + svin Hank d med | Svinavelsauktionens dyraste galt kom från ! Ysby. och gick till" Tölö och mindre + raser anses ej lämpliga för: Halland forsk då : Folkenberé i.går hade. Hal-' Jands läns Svinavelsförening och :" + hushållningssällskapets ' ungdomsnämnd ' anordnat be- - dömning ' och "”exteriörbedöm. » ningstävlan. Efteråt samlades > man / till "införmationsmöte på ; Grand" Hötel,' där statskonsu- v Hlenten & Trulsson, Stockholm, ” ade "över, ämnet ”Aktuella gvinavelsspörsmål”, ' "Pal, redogjorde först för den be- "på dåde omläggningen av..den of- . fentliga . kontrollen av svinaveln. -Detiha skulle -bl. a. bestå i upp- lägbhingen av en riksstambok över : svin, vilka skulle utväljas en- ur kontrollerade" besättningar, ”-Vidåre skulle upprättas lokala galt- ” fégister inom' varje hushållnings- . sällskapsområde, liksom register för suggkontroll. = ; Tall gick därefter ö över till att be- ' handla ; vissa ärvtliga fel, om vilka man ff. n. inte vet hur de förvär- "vas, men. där de enskilda skulle . kunna hjälpa forskningen ' "med att delge sina erfarenheter. Det gällde lvis observati sådana: fall, där grisar" föds utan -bakben eller med förtjockade fram- extremiteter, .:abnorma = spenar, kryptocism' (grisar med bara en - testikel eller ingen i normalt lä- er - .s ge), hypoplasi (grisar med en starkt underutvecklad : testikel), ' bråck, som är en av de svåraste och of- ”tast förekommande svinsjukdomar- ” na, sluten ändtarm, öppen gomspalt, samt felaktigt. ställda och svaga ben, I sammanhanget nämnde ta- ” Jaren även en annan” svinsjukdom, som inte har varit så vanlig på se- " nhre år, men som blossat upp just ” i Köst) då jordbruket fått dras med ” svartrost och. annat elände; nämli- gen nöyssjukan, I fråga om alla dessa” sjukdomar gäller att de har svåra ekonomiska "konsekvenser för den enskilde pro- 'ducenten,' och det bör vara ange- läget för var och en att hjälpa forskningen att komma orsakerna .. på spåren genom att göra noggran- na” observationer. . Beträffande den blivande svin- ik ollen och k rollen "sade . tal; att framstående besätt- å rekommendation av lokala re- » 'ésentanter. Antalet måste begrän- varje. år. Sakrias dett; får man ej lelta. ue " slaktvikt?. (ningar; .skall ges tillfälle att delta "då resurserna inte räcker till som väckt en viss diskussion är kravet, att. besättning som skall 'delia måste . förete sundhetsintyg att skulle bringas i höjd med vad den är . inom ,andra grenar av jord- bruksforskningen, . : Konsulent Erik, L. Larsson, som tjänstgjorde som mötesordförande "| tackade tal. för hans klarläggande anförande, Varberg eller Borås får svin- ” kontrollstation? -Sekr, Nils Ch, Månsson, Halm- stad, redogjorde därefter för "hur långt arbetet fortskridit med åstad- det av en | lsta= tion” för västra Sverige. Kommit- tén hade funnit att Borås och Var- berg hade visat. sig vara lika lämp- liga 'som 'förläggningsorter,' Myn- digheterna' 'i.. Borås hade anvisat lämplig tomt, medan man i Var- berg ställt sig mera kallsinnig, Möj- ligen skulle: 'den "kunna förläggas nära" intill Varberg, i Lindberga kommun. Förutsättriingarna på des- sa platser är ungefär jämngoda, och beslutet blir beroende av de oli ka 3 tällningst slak Långsträckta grisar = liten Da skinka . .:> N; V. Ohlsson i Alslöv, inledde därefter diskussionen om de punk- ter, som statskonsulerit Trulsson framfört i sitt föredrag. Beträffan- de "återgång till mindre slaktvikt hade tal. inte kunnat finna att den högre slaktvikten .betytt någon o- lägenhet : för ' halmstadsslakteriets del, även om man hade den upp- fattningen . att allmänheten. inte tyckte orff för fett fläsk. Övergång till mindre raser kanske inte hel- ler vore välbetänkt, då de inte vo= re. lika ekonomiskt Jönande. Be- träffande skinkorna är det ju så att grisar av den nuvarande "rasen ger mindre skinkor ju långsträck- tare kroppar de har. Färgade svin var tal. bestämt emot, med tanke på de erfarenheter "man hade av dem tidigare, Konsulent Trulsson framhöll, att den fråga det "gäller" är vilka svin vi behöver om fem år. Så länge vi har underskott är. det inte så starkt krav på kvalitet, men om den nu- varande tendensen håller i sig, så kan man ställes inför kravet på högre kvalitet, Om det är så att köparna visar sig undvika det feta fläsket, borde man inte då försöka få fram tunnare svin av den ras vi nu har? cc Veterinär Jerlov ahsåg ; att frågan om de färgade raserna närmast var ett hugskott, och införandet av ”svarta grisar”. skulle vara olyck- ligt. Han hoppades att vederböran- de skulle ha mera ”motståndskraft riot: de veterinära idéerna" härvid- lag, Betesgången för svin bör ej överskattas, Sannolikt - skulle. .de 1 sammanhanget ställde tal. den frågan om det inte. vore tillråd- ligt att återgå till den tidigare sina håll- propagerats för infö- rande av en mindre ras, som är vanliga. ' Det ' skulle medföra mindre skinkor. Från veterinär- håll har man vidare hävdat att det . vore , önskvärt :. att pröva ”färgade” bvinraser, som ' skulle Slutligen vädjade tal, om stöd åt. en framställning: att Wiad skulle få. en avdelning för cen- tral kontroll och forskning, så L . Gary Cooper har ju alltid sin . blev trots Iovvärda ansträngnin- ” söreh Michael inte fä tillräckligt hela, . Gary Coope " hytsad bordellinnehavarinna dea ” Största behållningen. ; "re, Sedan blir det mera 2 > På BIO CENTRUN : Brinnande blod. givna publik och brukar ju all. tid vara trevlig att se. : Det var därför med ' vissa” förväntningar, som man 1 går begav:'sig till Centrim föratt se ”Brinnande blod”, Men tyvärr blev det inte Tiktigt vad man väntat, det hela| gar allt för tungt, Annars hade manuset alla förutsättningar att bli en strålande sak, men regis- Curtiz lyckades sprätt På: det r själv kunde gärna ha = visat. lite mera "fighting , spirit” och rört ite bättre på sig, Nu blev faktisg t Laureen Bacall som en Ovanlig ga och - : Blograterna 1 Vallber, , Våxtorp ” Presenter denna veck talade filmen »Trähästen” ofter]p. Erie Williams ' succébok må 'samma namn, Redan 1 första N = derna - knytes «kontakten Ina fångarna 1 lägret. :Med gon £ pa engelska humorn” gives på Di Ern korta minuter en strålande PÅ sentation av barackens rännan de” och svettårypandé) både på och 1 jorden, - "Handlingen går. Må dare genom fot efter fot av SeMt a den om film' om” verklighetens Man” gång för de fräckt bekymmers- lösa engelsmännen: älen sunima' av 694,200 kr, vilket kalla... bakgrund. litar hela tiden på fram- - En verklig toppfilm, MH 2 >" ”Fishults biograf ger. torsdag Warners fim ”Ho- risonten . i' flammor” med Gary Cooper i; ; huvudrollen.” Cooper gör.en av: de efféktiva eldsjä- larna bakom Amerikas hangar- baserade: flyg: | Filmen börjar vid första: världskriget, då en- dast några få män kunde landa ett. flygplan på ett hangardäck och är en fängslande kavalkad om . utvecklingen av :det allt närmare " och effektivare sam- arbetet mellan flottan och -fly- get från dess till nu. Resktion mot virkespriserna. En tydlig tendens till reak- tion. mot de onormalt höga vir- kespriserna kunde . förmärkas vid ' gårdagens kronoskogsauk- tion i Ljungby? då virke från Sunnerbo. revir försåldes. tionen hölls i verkstadsskolans vars. båda salar var till trängsel fyllda av spekulanter och intresserade. . Köparna 1 synnerhet de enskilda sågverks- ägarna var i allmänhet mycket återhållsamma, medan de stör- re bolagen och skogsägareföre- ningarna' bjöd . ganska: friskt. Sammanlagt: utbjöds 44 skogs- poster " om - tillsammans 14,922 kbm. Av dessa såldes 36 poster om tillsammans 11,072 kbm. för åula, blir ett medelpris på kn 62:70 pr bm. Dagens högsta pris,-82:87 i kbm, betalades för en skogs- post om: 537 kbm i Kölaboda kronopark. Som jämförelse kan nämnas att vid förra årets kro- noskogsauktion' i Ljungby” sål- SR "på detta "Område | förgade svine | omplanterade i i vår miljö visa sig ätt angripna av siuk- domar. Låt. [vg slippa de svarta : é ">. svinen!” on G. : Bendz, ' Vallberga, framhöll beträffande slaktvikten att vi ju in- te är självförsörjande. i fråga om kött, Även om vi har fettsvårighe- ter just nu, så är det inte säkert att vi har 'det längfé fram, Att in- föra. mindre grisras torde ej va- ra” behövlig, : då 'vi' ju inte har för mycket svin" i. landet, De fär- ”gade svinen ville talaren slippa, De är korta och späckiga : och enligt tal:s uppfattning varken bättre. be- tesdjur eller : mer resistenta mot sjukdomar än den nuvarande ra- sen. Vidare understödde tal inle- darens vädjan om stöd åt forsk- ningen på Wiad. Gösta Göransson, Västergård, an- såg att husmödrarna borde-ha till- frågats ifråga om önskemålen be- träffande fläsket, Han påpekade att i detaljhandeln tas ut samma pri- ser för: fett som för magert fläsk samt ifrågasatte om det inte borde ske'en prisdifferentiering” Med läg- re pris för det feta fläsket kanske det gick åt bättre. ' . Därmed - var diskussiohen avslu- tad, :varefter mötet beslutade ge styrelsen i uppdrag att via Hallands lähs | 'svinavelsförening göra en framstöt för den planerade forsk- ningen på Wiad.' Sammankomsten avslutades med middag. ' Köingepoike vann exteriör--7 | bedömningen Exteriörbedömningen gav till re-. sultat att Gerhard Gustavsscn, Kö- inge JUF, segrade med 7,5-felpoäng, I tävlingen deltog cirka 75 bedö-; mare öch bl. a. hade lantmanna- olan på Plönninge sänt upp en stor trupp. Prislistan (fick följande utseende: D' Gerhard 'Gustavsson, Köinge JUF, 7,5 poäng, 2) Gunnar Dahlen- ström, - Plönninge, 8,5 (Ungdoms- nämndens hpr.), 3) Sven-Åke Sven- berg, Plönninge, 10, 4) Olof Jo- hansson, Plönninge, .10, 5) Anders Andersson, Plönninge, 10, 6) Karl- Erik . Jönsson, Plönninge, 10,5, 7) Erland Karlsson, Köinge, 11, 8) Stig Johansson, Köinge, 11,5, 9) Helge Andersson, Falkenbergs SLU, 11,5, 10) Karl Erik Eriksson, Vinbergs SLU, 12, 11) Tage Bernhardsson, Plönninge, 12 poäng. -Avelsauktionen omfattade 24 gal- tar, av. vilka 22 ropades upp och såldes vid. auktionen. Den dyraste” galten var 631 Våd av Brödåkra, som. såldes för 648 kr. Den såldes av Åke Gottfridsson, Brödåkra, Ys- by, till Tölö kommungård, Kungs- en otrolig flykt medl. ' | Carl : Kungsbacka, Pris: 640 kr; Auk- | Kr, backa, 22 galtar såldes för . : 12.820 kronor, ee - Försäljningskatalogen 24 galtar. jande 22: -: 3183 Ekron av Blixtorp. Sälj. Carl" Ax. Johansson, Blixtorp, Hunnestad. Köpare: - John. Jo- hansson, Bergsgård, Vessigebro. Pris:' 490 kr, 3184 Elber av Blixtorp. Sälj. Carl " Ax. Johansson, Blixtorp, Hunnestad.” Köp.:. Bröderna Jo- hansson, Ryd, Brännarp, ': Pris: 620 kr. 3173 Esar av Blixtorp. Ax, Johansson, Blixtorp, Hunnestad. Köpare: : Vinbergs Soltförening, Vinberg,. Pris:. 560 upptog Av dessa, såldes föl. Sälj.: "76 Edd. av Blixtorp. sälj. Carl Ax, Johansson, Blixtorp, Hunnestad, : Köp,» Bertil Sjögren, Kantabur, Veddige, Pris: 550 kr. 631 Våd av Brödåkra. ”Sälj.: Åke Gottfridsson, Brödåkra, Ys- by. Köp: Tö Kommungärd, + 8083 . Ted av Köinge. Sälj: Åke Karlsson, Gästgivaregården, Köinge. Köp.: "Ake. Lyngeryd, 'Tvååker. Pris 580 kr, Då «8084 Tedd av Köinge, Bälj.: Ake Karlsson, Gästgivaregården, Köinge, Köp.: Niklas Andersson, Olofsbo, , Falkenberg, - Pris: 560 3085 redde” av Kjinge. ”gBälj.: Ake Karlsson, Gästgivaregården, Köinge, Köp.:'. Ivar Schander, Jonsjö, Veddige, Pris: 600 kr, - 506 Traktör av Bonnarp, Sälj.: Erie Månsson, . Bonnarps gård, Laholm. - Köp.: Gunnarps Galt- förening, Gunnarpsbro, Pris: 600 kr, 508 Tangent av Boihnarp. Sälj.: Eric. Månsson, Bonnarps gård, Laholm, Köp.: Olof Jacobsson, Tagebol, Tvååker, ' Pris: 620 kr, 510 Takt av. Bonnarp, . Sälj.: Eric» Månsson, Bonnarps , gård, Laholm, Köp.: Hunnestads Galt. förening, Hunnestad. > Pris: 580 FF "st. Tafs av Bonnarp. Sälj.: Erik Månsson, - Bonnarps gård, Laholm, Köp.: Anders Dahlberg, Vallby, Vessigebro, Pris: 560. kr. 609 Val av Brödåkra. Sälj.: Ake Gottfridsson, Brödåkra, Ys: by, Köp.: Hans Andersson, Hule” des 13,011 kbm. för kr 524,600 o; längs tåg och bätar med bibets wvisiter I Danmark och punkt ge ; Sötshorg.. Det, är. en spänn medelpriset var då kr 40: 32, så 96:e psalmen i Psaltaren,” ' | steg och tusenden och åter tusen- ” or gav ABF-ku GAMMALT -OCH NYTT OM MN - MÖTTES "När ABF:s Hvaktiga' lokalav- delning i Laholm tog initiativet tilly en” kurs, som fick' namnet ”Lär känna ditt samhälle” så gällde det tydligen att finna nå. got verkligt elektrifierande från första början, , något - som kunde sätta sprätt på hela kursen, Och det fann man tydligen. också Just i— elektriciteten, Ty när kursen i går tog sin början i Rådhuset hade : minst ' ett, sextiotal delta- gare infunnit sig och de verkade synnerligen belåtna med vad som bjöds. ' Men så hade man. också fått ' två intressanta :föredrags- hållare ' i ” ingenjörerna Ragnar Jönson ' och Erik Storckenfelt. Montör' Tage Andersson. hälsade först välkommen " & "ABF:s väg- har. och : sedan! blev det "först Ragnar Jönsons tur,” . Han började med 'att tala om att - elektricitetens användning har gamla anor i Laholm och satt redan ' 1889 . bildades. Laholms Elektriska : Belysningsbolag, som byggdé . en, liten kraftstation i Lagaholmsfallet och som i blyg- sam omfattning levererade ström till sina abonnenter. . Men 1906 övertog staden denna anläggning som moderniserades och utvidga- des" 1907. -Men tillgången på ström var ringa och många gån- ger fick man neka ta emot nya abonnenter, - År 1918 blev utökning av nä. tet. och strömmen" på ett eller annät sätt aktuell och stadsfull- mäktige beslutade att bygga ut kraftstationen. ' Denna - verkställ- des under 1919 och kostade sam manlagt . 505.000 kr. Denna fick dock > 1927 "stryka på foten" för Sydkrafts' ;' stolta "skapelse, som var klar 1932, Under de senaste 25' åren har : förbrukningen :tio- dubblats och" hade vi under e lugna åren. under 1930-talet ve tat vad vi vet nu om elförbruk- ningen, så hade. vi säkerligen in: te inlevererat så mycket 80: gjort till drätselkammaren," Till sist nämnde ingenjör Jönson, en del om den nuvarande .storaråt- gången . och bl. a. hur : mycket som, "stadens" egna ' inrättningar tar i ström, Vidare nämnde. han något om verkets utbyggnadspla- ner, som nu. pågår för fullt, ” > En kraftig: applåd blev atdito- riets tack för det intressanta fö- redraget och detta underströks |Elektriciteten il Jönsons föredrag kunde följa” på Å. urs' god start|. ELEKETRICITET I LAHOLM : se I GAR. av hr 'Tage' Andersson, Sedan hr Jönson besvarat några frågor blev "det ingenjör Storckenfelts ” Inledningsvis konstaterade den- ne, att man inom Sydkraft räk. nade med Laholms stad som en mycket stor elkonsument i fram- tiden, inte minst på grund av det utmärkta sätt som staden bygg- de ut. sina ledningar, Så talade han om hur solen värmer upp vättnet i havet som sedan i form av regn kommer ned i det små. ländska . höglandet; där. Lagan har sitt vattenområde Så! att egentligen är. det solen, ” som” är den . drivande kraften ' även i kraftstationerna. Sjöarna i Små- lahd, Furen, Flåren, Rusken,. Vid östern och nu allra senast ;Bol- men äro reglerade och tack vare detta är det nu möjligt att köra kraftstationerna. . Ty. det som kommer i Lagan n nu är hära: sjö- vatten, ' Nu är vattentillströmningen c:a 25 kbm pr sek, i Majenfors mot 60 normalt — men hade vi inte : haft sjöarna reglerade, så kunde det kanske :gått ned till 6 å 8 kbm som det hänt för läng- re tillbaka, sade talaren, Neder. börden i Lagans ' vatterisystem är e:a 800 mm, pr år och mer, än hälften av detta vatten kömmer i Lagan, Så kom "talaren in. på Laholmsstationen "och . berättade, att denna' blott har en fallhöjd av 8 meter och sålunda är gan- ska. liten, -Men tack vare turbinkonstruktioner går det då att taga ut mycken elektrisk effekt där. Laholmsstationen: dri- ves från Karsefors, där det finns, passning dygnet runt medan ma- skinisterna i Laholm blott arbe- tar vissa timmar. pr åygn. men har alarmklockor' till sina bostä. der om något skulle inträffa, Efter "denna trevliga redogö- relse söm man Nksom i ingenjör karta, begav sig hela sällskapet ut: till Laholms kraftstation!" där ingenjör | Storckenfelt : och "hans medhjälpare hade mycket att 'vi- sa och lära de vetgiriga kursdel. tagarna, Och .som sagt, det hela blev en mycket god upptakt på kursen och man ' får. höppas, :att de ;; kommande ' föreläsningarna bli lika + trevliga och intressanta, : h Cel. missionsa . GIVANDE "FÖREDRAG OCH drag med filmvisning i går kväll i Samrealskolans aula i Laholm blev verkligt intressant och gi- vande. ' Mycket folk hade också infunnit" sig, i det'aulan blev.så fullsatt, att extra sittplatser 1 fick ordnas; " Som . inledning: sjöngs unisont ps. 8 till orgelackompanjemarig av biskop Sundgrens ' broder lä. rare Gustav Sundgren i Laholm. Kyrkoherde M, Håkansson läste Biskop Sundgren besteg däref- ter talarstolen och -började be- rätta om ”Hur Kristi kyrka byg- ges i Afrika”. Han erinrade där- vid först om att det nu är 77 år sedan Svenska kyrkans inission bildades, . Kort därefter sändes den första missionären till Afri- ka, Krig rådde då mellan brit. terna och zulufolket. Sedan dess har missiönen gjort 'stora:fram- den afrikaner vunnits. för: Kristi kyrka. Den första” svärigheten-. för missionärerna är. att lära' sig negrernas språk, Men det räcker ingalunda med. att de skall kunna tala detta, De måste ock- så lära sig tänka på samma sätt som negrerna, Som ett exempel på , skillnaden i /föreställnings- värld mellan 'oss och afrikanerna nämnde tal., att då en vit glömt något föremål,'så säger han, att gård, Brännarp. Pris: 630 kr. (Forts, å sid: 5), FE Aulan fullsatt då biskop . CE Sundgren. berättade c om” ; Biskop” "Erik Sundgrens före. vig an rbetet i Afrika INTRESSANTA FILMER, 2 AA — och tänker — att det är "fö re= målet, som gjort sig skyldigt till glömska. :' Biskop. Sundgren gav även : många andra intressanta exempel på negrernas i tankar och liv, a -. Medicinmännens | verksamhet orsakar . ofta negrerna svåra li- danden, Det. händer” inte, sällan, att dessa ”läkare” med sina 'in- grepp t.; "ex; förstör” "patienternas syn alldeles onödigt eller orsakar dem lidande genom andra felak- tiga behandlingar. Ar 1908 började svenska kyr- kans mission på allvar i Rhode: sia, . En betydande "insats gjor des här av den svenske missio.: nären A, Liljestrand, för. övrigt fader till lärare 8, A. Liljestrand i Köpinge, omtalade biskop 'Sund- gred "vidare bl. a. Pastor Lilje- strand ligger begrava "i Mnene, I Rhodesia finnes nu 5.600 krist. na, Tyvärr är det en del av dem, som återgår till hedendomen, ' "På sjukhuset i Mnene finnes 1,000. sängplatser, '.Vårdbehovet är enormt; Ett mycket stort an- tal . patienter är» sådana, som ådragit sig brännskador, Särskilt barn brukar komma för nära de öppna eldarna : a negerhyddorna. Ungefär 90 procent av negrerna har syfilis eller annan .underlivs- sjukdom, som de ådrager'sig genom badning i floderna, Neg- rerna har: föga begrepp om -hy- gien, De vita vågar på frund av A Laholm Senåste nytt: . SR | - MANTUA, ITALIEN, i | dag. TT). Tusentals personer bosatta i Mantua-provinsen i Po-dalen i Norra Italien varnades på tis- dagskvällen genom' klockring- ning i kyrkorna för nya över- svämningshot, På flera platser varnade för översvämning -- LÄGET I NORRA ITALIEN. KATASTROFALT. sprängde Po-floden sina för- dämningar, och stora områden ” ställdes under vatten, Några nya dödsoffer krävdes dock in-: te, eftersom befolkningen i tid . utrymde sina bostäder och sat»: te sig i säkerhet.” - inri "MALMÖ i dag. (ET). : Sekreterare Lars Eliasson i tion inträder enligt Sk. D. i in? rikesdepartementet "som. sak- steget tagits till. läsning” av. partement : där 'bondeförbunds- statsråden är chefer. " - punkten : BYGGNADSINDUSTEINS | VIE. >> EN, Hedlund gjorde en antydan i sitt lördagstal, kommenteras av Gp ookholme=Tianingen (fp): . Den stora frågan blir nu, om en + sådan . kriskonjunkturskatt skall kunna 'så utarbetas, att den — när det gäller skogsvinsterna >— tillfredställer" "både. .LO och skogsägarna, Den uppgiften. före- faller... den ' utomstående. ytterst delikat. dets " egna led, . lilla vinst” bönderna hittills haft av kohandeln just det starkt upp- mjukade skogsvinstförslaget. Kom. fredsställelse högre grad hrr Hedlund! och No-, rups, ser - De: politiska . har också kommit i gång. tor på DN. och hr Ohlin, Dennes tal i Trosa verkade uppvining! På såpad, stång: En del av folkpartipressen och främst; då Dagens: Nyheter, har sålunda ' gått till våldsamt an- grepp mot regeringen för brist- ande radikalism! Särskilt skogs- ägarnas inkomster, - vilka - före bondeförbundets > riksorganisa-: kunnig; Därmed har det första” statssekreterarfrågan i de de-: ; ALLMÄN " VINSTKON-| JUNKTURSKATT, om - vilken hr Enligt ' allmän uppfatt- ning, ej minst inom bondeförbun- är ju den , enda mer nu detta hårt i kläm, tycker] man - nog att hr Erlanders till: över +. sitäationen! skulle något grumlas, liksom i än spekulationerna Svenska Dagbladet (h). som. anser att regeringen vi N ker för LO, prickar in ett par är: Lars, Eliasson sakkunnig ikesdepartementet. LARS' ELIASSON - Bögilt: Predikan hos Ludvig Gus- Rantzer och G. Cederholm, Vallberga, Torsdag '19.30, Bön D. bibelläsning, Jeppsson,” , . Norra Össjö hos Arvid Börigtsson torsdag 'den' 15 nov, kl. T. em. av Aug, Rantzér. pv regeringskoalitionens | tillkomst knappast uppmärksammades: i DN:s spalter, 'har ' efter rege- ringsändringen gjorts. till före- mål. för agitatoriska utsvävnin=". gar i stor' stil. I samma veva utnämndes bondeförbundarna; gare samarbetat, ; av samma tid- ning til ”skogs- och'rapspatro- ner” dagen: fick det tiotal landsbygds-' representanter," som folkpartist "| förfogar över i andra kammaren, . läsa i Dagens: Nyheter, att de. åkt ”snålskjuts in i riksdagen” te vid vårens nomineringsmöten”. SvD. tillägger att DN: s aktion. inte. underlättar en samverkan mellan högern och "folkpartiet mot den socialistiska reglerings- ekonomin, Det verkar som om en schism mellan :oppositionsbröder- na vore på väg. Den gemensam- topphuggning . kom bestämt av sig? : - Sr A dö dad av e äfrikanska sjöarna” och vatten- dragen, : > i Negrernas . önskan att skaffa sig kunskaper "kan, inte. tillgodo. Ses, Barnen vill gärna gå i sko- lan,” men det finns "skolor för blott ” hälften. av dem. - Det är vanligt, att mödrarna med sina .dibarn sitter utanför skolan och väntar på skolbarnen, : ; Lärarna brukar då ibland gå ut-och för dem rita några bokstäver i san- den, vilka mödrarna därefter för- söker lära sig. Det är alltså skolarbete både inom 'och utan- för klassrummen.” Vidare omta- lade biskop Sundgren bl. a. att negerbarnen nästan uhdantags- löst är musikaliskt begåvade, : Ja detta var blott några punk- ter av det, som biskop Sundgren berättade om det omfattande och uppoffrande arbete, som svenska kyrkans missionärer bedriver i de svartas världsdel Slutligen visade han två smalfilmer i färg från Rhodesia; Efteråt framförde Kyrkoherde Abrings: son. n stridsvagn IT CS PRAGISK K OLYCKA I ENKÖPING. ln Nl | "ENKÖPING. (TT) .. Under övningar på P 1:s öv- ningsfält” vid Enköping överkör= des och. dödades kadett B. Ab- ring från P. 3 av en stridsvagn." sAhring;.. gick framför strids- vagnen för att leda den in i "eld- ställning och det synes som om. han” därvid, fallit "omkull .och så svåra skador att han "nästan omedelbart: : avled." :På Enkö- pings >lasarett dit han fördes kunde ' man: endast konstatera ” dödsfallet. ön Ned MJ Å vo Bengt Abring var r vid sin död endast 24 år gammal. Han var född i Vindrarp i Våxtorp och son ' till framlidne kyrkoherde Axel ” Abring : och hans efter” lämnade. - maka, . som 'nu jämte. syskon ' står - som närmast sör-. jande.. Bengt 'Abring var en synnerligen - duktig. och begå-' vad ung man. Han gick först i. skola i Laholm men efter fa- derns 'allt för tidiga bortgång flyttade familjen till Norra Vram i Skåne och Bengt avlade studen 2 kyrkoherde M. Hål &hö- rarnasg tack till biskop Sundgren vid, Hälsing- borgs läroverk. För fru. Abring -. och till 'sist-sjöngs unisont psal han glömt def; Men negern säger : H NYTITITE rår pr AAA A AAA E sd as ar sans as sand Aas SAS ASA NON ASÅLLLLLALASALLA »>A A smittorisken aldrig 'bada ä-de men 118, sporre ber et I ARR RKP RAA RKA AKA NAKIAAPSAAR , blir nu sonens bortgång ytter- | "ligare. ett hårt slag. : . tavsson 'lördag” kl.”4 em, av. ma. motionen om "skogsvinsternas . . hamnat. uhder:. vagnen. Han fick . 4 SR ARRAR EKRAR NE brad med vilka också > folkpartiet tidi. Icke nog härmed: härom. '. 'loehz satt. de-borde';'/tas, i ögonsten on TR TEVEN SC TAREEAST RUS ETIFERELA LTT i SEA | lagg MA ACLN I ID)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.