| . LAHOLM3 TIDNING . se ra : oe ersten st . UR | PRESSEN sår Nilsson-Tannér: <br Är vi på 3 LE TEE I i ra rätt. Väg?” ALLMÄNHETEN H Kiadinsamlingen 1951 . LN LE . Eftersom jag råkar på att vara] söndag, om det hela skall gå nå- 8 - 3 . | e | Ape I ett " bygdegårdedi- | got så när ekonomiskt Ihop. Kegeringsuppgörelsen mellan so-] Rapportema från de krigshärja= ” strikt och till råga på allt leda-] - Detta är: något Ideal, lcial och = lag Jänd visa, att flyk RM och tänker man slg framtidsper-|det innebar bl. a. att ster! spekfivet med en hel se procenten på skogsvinsterna skulle Bara såmlingslokaler ul I modifiera: vä vilket även skett I den framlagda propositlönen. Detta har som bekant uflöst en våldsam kampanj mot regeringen och skogsöj från folkpartihåll, där man Ivrar för en kraftig soci- alisering av dessa vinster. Ny Tid ($) är inte övertygad om att Tolk- Partiets ”svsikt är så alldeles osjäl- mot av Bygdegårdarnas Riksför- bunds centralstyrelse, så är det uppenbart att det jag här efter al stor tvekan ämnar framföra kan|derna, så känner man sig funder- bedömas både som” reaktionärt| sam, om det är den rätta" vägen och I högsta grad olämpligt. Jag] staten beträtt, ,a =. sak har tyvärr svårt att medgiva nå-|,.Här är, ett, grar . pöl gondera delen, ty jag lutar åt den|av första ordningen, Det ligger, en bestämda uppfattningen, ” att vilmycket god tanke" bakom stötlig måste. tillåtas disk ett pro- dverkan att förse I rna med blem; som har . en "enastående | samlingslokaler: > det "är, en räckvidd, ” : - "kommunal. eller ” statlig uppgift, Nyligen 'har' man I en: provins inte tu tal om' annat. Men 1 såld: låtit genomföra en utredning om | fall måste det kommunala tillskot- U behovet av samlingslokaler, Det |tet vara så' bärkraftigt, att före- i omfattande materialet har ännu | ningen som sådan slipper. hetsa sig icke hunnit bearbetas, men redan | till döds, åsidosätta 'sina egentliga en första överblick. ger vid han-|och , framförallt" sina Ideella 'in- den, att det råder enbart i detta] tressen bara för att hålla det hela "stickprov" en skolossal brist påjekonomiskt." flytande. ' En” ideell tidsenliga lokaler. Tänker man sig|förening borde få arbeta i. fred för att detta behov ska bli fillgodo-| ekonomiska bekymmer, "men" i sett efter den plan, som f, n, synes sal stund föreningen på ett el- vara normgivande ifråga om sam- | ler. annat sätt är engagerad ”i”en lingslokaler . på . landsbygden, så stelnar man till inför två otvety- diga fakta: 1) det tar en hel evig- het innan alla bygder kan bli till- godosedda, : och 2) det kommer att kosta så otroligt stora belopp, att man ryser invärtes vid ett has- tigt överslag,' ” : men "ständigt ökar 'och atlf behovet av kläder är oerhört sorts Tills ståndet . I flyktinglägren är- be» klämmande och från olika håll på pekas till vilken hjälp de svenska kläderna = varit, och. hur myckot man hoppas på nya klädinsame lingar från Sverige. os oe , Svenska Röda Korset och För= ' eningen Rädda Barnen planera därför i likhet med föregående &r en klädinsamling för att lindra den stöpsta nöden, Insamlingen börjar omedelbart och vi hoppas, att den skall vara avslutad före den 1 de- . . cember. Kläderna behiva ej 40 teras denna gång men måste vara - absolut rena, Tid och plats för in» -"- samliagen anges I tidningarna en av .de närmaste dagarna. Alla upp- lyspisgat lämnas av länsombudet, tel: 1270... oc oc noe Vi vädja till affärsmännen att se över ina lager, alltid är det något, som kan utrangeras - Vi. vädja ; också till alla husmä5drar att inte låta något ligga obegagnat.. . + Vi ina: gemensamt räcka. en hjälpande hand till dem, I flöktinglägren, .. Hallandsd;. ti- $ utan spörjer Ironiskt: ”, Trodde sig hr Ohlin med skogs- vinsterna som klubba kunna slå in en kil mellan de 'båda rege- ringsallierade partierna? - , I så fall en listigt uttänkt tak- ) tiks Kanske t, 0. m; lite för listig för att.riktigt ha utsikt att lyc- Ikas. Den mycket listige plägar I stundom överlista sig själv. - I'Ny Tid åberopar 'sedan ett utta- lande av statsminister Erlander, som: denne gjorde i ett föredrag:i Göteborg i måndags, där han tyd- ligen menade att folkpartiets tjat 2 I om "skogsvinsterna kan bli upptak- ålten till en skärpt indragning av | inom alla företag, Kolle- » OB RP ; 37 LEOPOLD. ' Solen går upp kl. 7.58 och ned N Lagagården var till trängsel fylld av stämmodeltagare. Tre av de-' - - battörerna, Gunvor Andersson, Kvibille, "Astrid Pettersson, Harpa : "linge, och Richard Andersson, Cetinge, tillsammans med distrikts- = : ordf. Johannes Antonsson, ” N : Morgondagens namn Solen går upp kl. 8.00 och ned miska : platser där består fö "Den diskussion, som författare Per-Olof" Ekström inledde vid SLU:s distriktsstämma I Lagagården, blev en hetsig sammans ' drabbning, där det sannerligen inte des på krutet. Per-Olof '- Ekström hade många beska saker att säga, men de övriga talarna blev honom inte svarit skyldiga... Inledningstalaren konstaterade äl av söm tillhör ideella föreningar. För- |! eningsnamnet kan skifta, men per» | :, sonerna är i många fall de samma, gån, Det är ju inte bara skogsägarna m profi på den de . . mage i exportkonjunkturen. Man måste Johansson / ordf! -. < I Reimer t Sluta Fe: [0 upp med din konversas mot slutet, att det glatt honom, — Vi, vet, att SLU är Sveriges | största ungdomsorganisation, sade Per-Olof Ekström bl, a, Så långt är nog allt bra. Men det är dock inte numerären ' som är det viktigaste. De aktiva SLU:arha är kanske inte att han inte fått göra sina pås ett stort antal passiva medlemmar. Men det kan ej bli tal om att släp= Pa dem, Det är absurt att vilja Eö-= ra gällande," att man skall jämna vägen bara , för undantagsmänni« skan. "Ingen vet från början vem Denna undersökning av mark= hovet, , Konsekvensen säger, att endast ett fåtal bygder kommer att bli hjälpta ur sitt trångmål ifråga om lokaler, De övriga får vänta åtminstone denna generation, san- nolikt också nästa, > blir - Det, finna ' verkligt lyckade :lös- samt föreningar som med små me- del erhållit enkla, men ändå trlv= samma och ändamålsenliga lokaler för sina' behov, Jag erinrär' mig särskilt en' £ d ”beredskapsba- rack” någonstans 1 södra Sverige, som '. blivit en förträfflig” lokal isöka att komma åt övervinsterna folkpartiet, ..Dagens Nyheter (fp), et - Fom varit den främsta pådrivaren när det gäller att beskatta skogs- bruket särskilt hårt, slår ifrån alg inför denna tanken: NT f Att det är onödigt att ta till en » "allmän , beskattning av kriskon- Fängelsehusmor: = -, .sålde brännvin. > +” vi till internerna : sr EN : er dag 4 sömn! medlemss na På tin t ; det ett an nin, är är Ing sar äng |1 verkligheten de orter, som får|som motsvarar bygdens behov foch insane aAa Att 0 måna en STOCKHOLM. (TT) :svcY 00 8 Förklaring nog tal rent negativt inställda, kanske |i N at ore ör alt ge don ad set stöd, $ själva verket hjälp-| som ingalunda tynger föreningen]: sterna inom fordbruket och ock-| Tre. kvinnliga" befattningshavare "t ö-sina jer. cs ätt + Kund leder stora "> Min man säger att med nig bara för att dj a AM OR NER . s D Jag skall säga 'dig, Inga Nilla, inycket pengarwsom vi behö- > - Christie "vi En tysk regissör och filmprodu- + gent skänkte häromdagen: en av skådespelerskor en pärlcol- du Inte ha gett henne något mera praktiskt, menade en vän, t. ex, en bil, .: + =t — Var skulle jag få tag I en falsk bil? 4 - han gifte sig jag köper så ör romanförfattlarinnan Agatha Chri- tie, som bor i Bagdad, där hennes man; en" framståendo arkeolog, också 10 procent. Mellan dessa finns en stor grupp passiva medlemmar, som kan ledas hur som helst. Är det en bra ledning för avdelningen, jär det stil på dessa passiva med- lemmar, som alltså skulle vara c:a isk 80 procent. . Men dessa 80 procent kan ändra sig snabbt, Det påstås, att människan utvecklas, Men ba- Iansen scellan ont och gott består genom tiderna, Jag har, noga tänkt igenom denna sak och vågar där- för stå för påståendet, = | Per-Olof Ekström ansåg även, att kyrkan d tarb utan ett organ för att ge den en« skilde möjlighet att göra sin röst hörd, Ekströms resonemang verkar som om han anser, att ett visst skikt skulle ha stora fördelar och de an- dra bara är slavar. Dessa enkla ä som han här kriti är inga kultursnobbar, "Det som kommit fram om dem i t.'ex, Mad-= séns radioreportage kan vara lika upplyftande att höra som en predi- kan, Vi kan inte förneka, att SLU gjort kulturella insatser. Visst bör vi. sträva efter; mer idébåtonade studiccirklar, men det är av. värde, ati kesk skapar intresse » har va-" v förhatlig. Men SLU vore i många avseenden förfelat, om det ej seg- lade i politisk motvind," 27 Allt är inte väl beställt inom SLU. De aktiva, de som har ideella i är alltför fåtaliga Studie- |skolreformen, > Richard Andersson, Getinge: Un= der senare år har vi fått några's, k: Jandsbygdsförfattare, nu senast:Per- Olof Ekström, - Man blir förvånod när , man hör honom tala.. Vi skall Ja, blir de det? 'Tyvärr är jag inte alldeles säker. Moderna: hus kostar pengar, 'och skall man byg- ga . samlingslokaler, så bör do ju hållas 1 nivå med tidens rimliga krav. Följden av det hela är gan= så att den måste slå in på nöjes- industrin, 2. 000 sov a - Det är kanske reaktionärt, men jag : lutar ' faktiskt åt den upp- fattningen, alt det 1 många, fall saknas allmän uppslutning kring de, lokaler man redan äger ute 1 j så få In skogsvinsterna 4 bilden | har enligt Sv. är sant, Så speciella som" ford- . brukets förhållanden är, så villigt som man på det hållet eljest un- . derkastat sig statliga regleringar, | 'hade det varit naturligt att göra skogsvinsterna till ett problem för ska lätt att räkna ut: gar, underhåll och räntor går icke sällan till så stora belopp, att byg- dens, om: vi så får säga, legitima behov Icke kan gälda di Som mångårig fö re. kan jag vittna om, at det i landet. finns tusen lokaler i den största vanvård, ägda av en. före- ning eller isation, som Iklav- Sammanträden av olika slag in- bringar 'icke några stora belopp, och de ideella föreningarnas fes- ter kan ju inte gå av stapeln varje industriell verksamhet , blivit 'den närmaste följden av tillkomsten av en samlingslokal, Man måste helt enkelt nyttja varenda lördag och bunden egoism och sjölvtillräcklig- Ket låser in sig i det egna 'väl- befinnandet och håller alla -andra utanför. Det är just där bristen i lokalen upp ur lägervall och för- fall! Med något så när god vilja skulle ” lokalen: kunna hyfsa till act AN extra: nader . än .' frivilligt arbete. Men innan man kommer så långt, måste man känna ansvar för bygden och lätta en liten aning på den egna förträfflighetens grundsatser, »'Vi måste ha trivsel på lands- bygden, "Jag är inte hundrapro- D. avskedats på se- naste tiden vid fångvårdsanstalten - på Hall, Avskedandena står I sam= band med - vissa polisutredningar” som £. n. pågår och vilkas resultat N ännu "Icke föreligger! De avskeda>' de är anstaltens husmar som är jäs vid Hall och mot vilken det har gjorts gällande att hon skulle ha överlämnat sprit till någon intern. De båda andra av= a skedade är ekonomiblträc; efter avslöjanden ' rörande deras samröre med internerna har an= staltsledningen för dem påpekat - lämpligheten av att de begärde av= ' och och stora skulder. Trivsoln "har andra, förutsättningar. "Den reder gärna ' sitt bo under endräktens » tefrågan 1 ö utan" några ' egentliga ' andra kost- och 'samarbetsviljans krona. >... mindre 1 fi Det är huvud= föll statl när Folkpartiledaren' själv vrider” sig .. + Jsom en orm I en myrstack och vet " | inte på 'vilket ben han skall stå pu, burit sås : » ståenden oemotsagda, och det mest bestående intrycket av debat- nadslägot "manar till eftertanke, |ningar — där hela kommuner över hela fältet. Pt ämnen Rädda Barnen ; ” ten var nog det, att SLU är en rörelse med' styrka och "stadga, - | Den visar dels på behovet, dels på| enats och hjälpts åt att med små F Nej -så. menade” tydligen inte Å Rex / ordf. eftersom den vågar utsätta sig för kritik, sa. vw. > vn ; omsöjligheten. att tillfredsställa be-| skulder frambringa goda: lokaler, h : Ye RN + >"! verden närmaste tiden har vi inte domens föreningsliv. SLU har ä och : kärlek. till. arbetet... Jag kan lördag. Biografer hjälper. något,|föreningslivet ligger, Släpp in alla|centigt övertygad "om att denna sked, : - - 2 SAR på längg,: a ett politiskt : oökdnn e'att kämpa nämna, att SLU. påverkat bonde-]|rmen ingalunda ae per DÅgoN de många föreningsmedlemmar av | trivsel kommer flygande till. oss'i a > om jen läcka / FA Resa emot. Inom vissa kretsar anses den |förbundet till dess framsynta ställ |. Det ' finns ' fall som 'klart och |olika kulör 4 lokalen, Låt dem] och med "att vi får en dyrbar sams SÅ nt a DN oden Den Kloka Agatha". : inom SLU |" de vid principbes syligt viltoar om, att en nöjes [hjälpa ull > att rycka den gola linglokal, uppförd med statsmedel|. ag Vid städ om konjunkturakata"+ = dan frukt" Storindustrin vill man > naturligtvis Inte stöta sig med. Hr Ohlins söndagstal får också en bis= . ter k 1 Svenska Darbladet + + Folkpartiledaren herr Ohlin har tydtigen sina bekymmer, och det' » är därför icke ögnat att förvåna - att hans föredrag i Trosa på sön= a . Yagen mest kom att verka upp=.. ,. Visning på såpad stång, > > ine Det har tydligen sina besvärlig heter för folkpartiet att dels utge ” sig för att vara småfolkets specis' ella parti, dels hålla sig väl med storfinansen. NASN RS komma ihåg, att ir medlet, ej målet, När Ekström lå- ter förstå, att SLU ej kan höja sig, synes hans kännedom om SLU va- ra ungefär av samma art som den person, som fäste en ring på en gren på ett ungt träd. Efter många, många år kom han tillbaka för att titta på det,' sade han,'och då hade han funnit att ringen satt I toppen. Men ora han vetat lite mer om trä- dets sätt att växa, då hade han ve- tat, att" de första grenarna alltid sitter på samma höjd och att till- växten genom stammen sker itop- Per-Olof "Ekström: I långa tider vägrade jag tro, alt de ofördelakti- ga interlörer, som jag här uppehål- lif mig vid, fanns inom hela SLU. Dock har. jag . nu funnit, att de finns. Vad är det för fel att fram- organisationen SLS hade förra sä- songen 4,000 studiecirklar och 30,000 medlemmar, Men även beträffande denna rörelse får vi inte tänka ba- ra på numerären. . För den, som verkligen vill lära sig något, är stu- diecirklen mest fördärv av tid. Och SLS lägger alldeles för liten vikt vid idéämnena. =, oc ” ..Har föreningslivet nu svällt ut till en sådan bredd, att det ej mer går att upprätthålla den avsedda nivån? Är det nyttigt att förening- arna blir alltför stora? Det är väl otänkbart att utesluta alla icke ak« tiva medlemmar? Kan det löna sig att gå fram på bred front? Co - Nu kan det kanske sägas, stt un- dantagsmänniskan,' den som vill uppåt och framåt, röjer sig själv. Men det förhåller sig tyvärr så, att blott den kan görarsig hörd; som saken. Vad är föreningsrörelsens mål? Jo, att få fram människor, som är bättre än vi..Jag hade hop- pats få: höra ett positivt förslag, t, ex. att SLU skulle kräva infö- rande av en medl kola. Ni kan själva ej hjälpa att ni är miss- anpassade, men vi kan hjälpas åt att göra nästa. generation bättre. Människan ., måste veta mer om bh människan. Varje kvinna har tu- sentals liv.inom sig. :På 1,000 av dessa lr ett ögg defekt. Om det befruktas, blir det en defekt män- niska. Men de 999 friska har an- svar för denna defekta individ. Per-Olof Ekström: Föreningarna måste finnas för demokratiens fört- bestånd.: Man har frågat mig,.vad jag ställer 1 stället för det jag kri- tiserar. Jag vill svara "med några Utrike st "> rit på besök i London i samband "med premiären på dramatiserin- + > gen av en av hennes böcker. Vid :. ett party blev hon tillfrågad: «= Är det inte konstigt för er, >” som är så modern och spirituell, ”" att vara gift med en arkeolog." hen Tvärtom, log Agatha, en kvinna kan inte göra något bättre "så än att gifta sig med en arkeolog. Ju äldre man blir, desto större värde sätter han på en. Loo: > > Berlin får världens / "modernaste biblioteks- fs byggnad --. Världens. modernaste biblioteks= byggnad uppförs inom kort I Väst- > berlin . tack: vare en amerikansk . 1donatlon för detta ändamål på 5 4 Franco: ar och: friheten: » MADRID i november (AEP) ' ortsrätt 1 Spanien, men tydligen = I" dagens Spanien debatteras 'har man då glömt bort den ex- för närvarande livligt ett så pass akta innebörden av det magiska ”svårtolkat och riskfyllt ämne som + ordet frihet, sade Artajo en aning friheten; debatten' började ta fart polemiskt, "Man >har.av "detta strax efter det den spanske :ut- . ord gjort en myt Det är' sant, rikesministern Martin Artajo ha" - fortsatte utrikesministern,” att de hållit ett djupsinnigt tal inför man i de flesta länder belägna amerikanska handelskammaren i ' hitom järnridån inte har be- Madrid. 'Utrikesministern -för= " gränsat. någon enda av friheter säkrade här att.den rådande na, men detta betyder alla Icke, spanska regimen ingalunda tålde att dessa länders medborgare är »någon jämförelse med de totall= | friare än spanjorerna. (Vad han tära fascists och nazistregimer- -nu'kan mena med det). na.: Spanien älskar friheten och i Någon / risk" att bli 'motsagd te ton Hr Hedlund I Rådom tog också | upp frågan om skogsvinsterna i ett föredrag i lördags och underströk vi enligt Sjuhäradsbygdens . Tidning (bl); att även andra områden av, + näringslivet bör. lfrågakomma OM 4 milj. 'D-mark. Byggnadsarbetena - il Bär : Jag ställer diagnosen, |. det skattar ännu högre sitt lands ' åk ätter 4 gång till våren. I talar med en stor massa bakom sig, |föra mer. än en synpunkt? Ett väl mi skall ta medicinen. Men vem som speciella friheter, i se tycks den spanske utrikes det blir nödvändigt att dra in mer Kräket är en komponent I män- |smort lädi FR il skall ordi den sade Ibsen inte. - +v i tern Inte ha känt varför han av konjunk till det all« För att förstå att sedan dess diskussionen om ” friheten ” "om ' Spanien inte vill sluta, bör man : studera texten 'av Artajos tal, Det visade sig vara bräddfyllt av kufiska frihetsdefinitloner, - Utri- . kesministera ' yttrade: "Varje människa känner till två" slags i ” friheter. För det första de med- ; " födda friheterna, naturrättens så- lunda, för det andra de sekui= ” dära, , underordnade .. frihoterna, Till ' första ordningens friheter " räknas då som skiljer ”männl« "skan från djuret, t, ex, hennes "frihet att tillbe Gud, att grunda niskan. Det obotlige optimisten ir Vad jag här som Lärdomen är nästan lika va ” i; 9 förkh , ” okunnighoten. syr som - frejdigt gick på att | männa än vad som redan sker: ” : : : "Man "vet noga vilket barbari Vid ett par tillfällen under soms Som" uppnåddes över hela Spa-| . maren har jag I samband med dis«= nien den' dag då man även här| kussionen om de höga sxportpri=. godtog myten om de sekundära | Serna' på produkter, som härrör 7 Iriheterna, vilka 1 själva" orket an OEe fr TNE AL, man. höll på att förinta de väsentliga "näring tilldragit sig särskålt ine s ; friheterna”, Påpekandet var tyd=] trosse, men att Åtgärderna för att ligt adresserat till det skede il tillföra det allmänna en del av - Spaniens historia då landet var| .intlikterna skulle vinna större för=. republik — den republik byggd ståelso, om vinster från även and." på. demokratiska fris och rättig] Ia Nätingsgrenar kunde tas i an- > heter vilken, störtades -av general gpråk. Det är en uppfatining, som . > Francos militärjunta. Artojo av= dag mjälvlallet alltjämt vidhåller. » slutade sitt -tal — fullt logiskt k En metod gom förtjänar att dis= uteras är at för hans del '— med en storslas e! r att genom generella är ej som aktivitet. Jag vill ej förneka, att framåtskridande skett även på landsbygden, - bara - mot ett okritiskt beröm åt SLU. Är ej uppryckningen på landsbygden en allmän företeelse mera än. utt resultat av SLU:s verksamhet? Här har det sagts, att SLU. vill värna kyrkan, Men är de orden äkta? Vi får inte glömma, ' att föreningarö« relsen konkurrerar med kyrkan och att kyrkan därför Inte ger den sitt stöd. Jag tror att ni här alla skall hålla mig räkning för att jag tar upp 'den här diskussionen ' f SLU och ej utanför organisationen. ve -Karl Boo: Jag anser att SLU kan anses - vara ett slags medborgar- mig skola. oe | oc . Gunvor "Andersson, Kvibille: Det råder ett gott förhållande här I Hal= land mellan SLU och kyrkan, Ek> ström motsäger sig själv, när han sliger, att de aktiva medlemmarna är de enda som är något värda och sedan påstår, att styrelse och an- dra funktionärer —— alltså de aktiva — hindrar övriga medlemmar att komma fram! oro = j Per-Olof. Ekström: , Jag vet att jag gjort vissa överdrifter. Men så« ae en annan komponent. sagt om krafter hos I lyfter uppåt och sorå drar ner, gäl- ler. inte bara SLU. Det gäller änskligh Det gäller h 1 men eller atombomben, Var och en måste reformera sig själv, slutade Per-Olof Ekström. Och så började diskussionen, ” ar Utstriktsordf, Karl +Boo, Dalarna, förklarade, att SLU måste hålla diskussionen levande. Här har Per- Olof Ekström uppehållit sig vid de mörkaste sidorna hos SLU, vilka han överdrivit. Den rörelse, som ej 1" Föreläsaren! — ..,. allt beror - På, hur tran vänjer sig. Så t, ex. hur lätt. kan man inte lära' sig . att skriva med väfister hand — det är bara en fråga om att öva "sig och träna. "I själva verket i "finns det Inte någonting, som Jag . "kan: göra med den högra, som jag inte kan lära mig göra med . vänster också.., Aa En Ahörare: — Kanske herrn då . skulle vilja vara vänlig och visa när ni sticker vänster hand 1 höger byxficka.'. kryter, . Ingen gjord Blöt sergeanten statuera ett exe e rätt. Och så var det historien om re. - kryten Blåberg. Han stod 1 ledet " bland . andra måndagströtta re. och sergesnten röt och . kommenderade av hjärtans lust be- vågar hålla den inre debatten fri, har ej någon framtid. Visst har SLU Karl Boo: Anser Ekström för- eningsrörelsen vara utan värda för demok ?- Om eliten , fjärmar I kattmånaden ox ; Del berättas att.gamle Ola på sig från massan, då är det farligt, Då Ekström säger, att SL'!:s' ut- talanden om kyrkan är falska, då fet av mars månad — sedan arbe- e I alu" | förvanskar han sanningen. Trots dana behövs ibland. Vi bör ej gå med skygglappar för ögonen utan sö verkligh utan skönmålnil Jag hoppas, att den brandfackla jag kastat skall få positiv verkan, ' Harry Johansson, Lya, som varit ett hem, uppfostra barn, arbota ” och leva precis som honne'bes hagar 1 aitt ägandes hem! Bland : "andra ordningens frihoter kan nämnas friheten att bilda politi- ” ska pårtler, att strejka, alt skapa ordförande under det gjorde gen deklaration av -Innebörden ätt överallt där man beviljar fols ken :samtliga ' friheler oavkortat riskerna do sekundära friheter- na bli ollenarådande "med följd "valt de medför anarki och slut- ligen — totalitär åtgärder rikta sig mot ela som fårsnågon mera betydande del av överkonjunkturens vinster, Här. . igenom vinnd en rättvis förJelning — " av insatserna samtidigt som möj ts lighet föreligger att göra åtstram. '" ningarna så effektiva som det be« ” hövs, Skulle en sådan väg visa Big framkomlig lär det bli svårt att ' tyrann] &v den . sor ör säson |2llt som brister är dock grundin=|(t13 sist en sammanfatining. Vi bör |" Vs, : ' a kommunistiska sorten”, Utrikes-|' rikta principiel i " TE örtnberg. röt han, Ta två en och han på Yrukskontort lyft [ställningen - hos lahdsbygdsungdo= ej. sätta oss på några höga hästar, | I fortsättningen av sitt tal po= ministern var förvissad om, att) mot den. pie Ia Invändningar - slag bakär huggförtjänsten : — kora in på | men den, som kommer'till uttryck | sade han, utan erkänna, att mycket |: ängterade Artalo, att. Spanlen Spaånlen på ett berömligt sätt! Folkpartiets försök att: endäst v . Två man I ledet tog två steg | Wermlandsbanken i X, och satte in 1 dessa uttalanden. ' + + |återstår att göra. Bristerna kan]. äger de fundamenala friheferna: slår vakt om sina" friheter, vil- rikta uppmärksamheten mol skogs : framåt. nn . förackart förvärvade slantar. Kas<| Astrid Pettersson, ' Harplinge: | docktavhjälpas, Det politlska små- |” folk! kan leva, arbeta, kta, gllta ka slltså Icke bör förväxlas med brukets goda konjunkturer torde . sörskan, som alltid gärna vill säga ett vänligt ord till sina kunder och vet, att Ola har en gammal katt, talrika” självklara medborgarfri- alnne, som Ekström här” talat om, heter 1 de västerländska demo- har till. stor do! försvunnit av slg Denna diskussion har urartat sig till. sig m.m. Visså sekundlra fris en ordjakt. Jag skulle vilja ta er £ av vre- ro nten riktade ett heter måsta det spanska' folket misslyckas kapitalt, Nu är emeller. de' rött ansikte mot syndaren: tid diskussionen igång am övers i — Hal där, mullrade ha”. | gom han är mycket fäst vid, frågar | alla I kragen som smÅ barn som ki- [ själv, Alla positiva förslag till rå-| umbära, härtill hör pressfriheten — krotlerna.” När allt kommer om- | vinster | allmänt Heter nl Grönberg också kanske? hur katten mår. Många kunder äro vas om struntsaker, Det har här |relsens gagn bör tagas upp. . friheten att organisera sig I poli= ' kring har Fr bärgat | Vad rosul blir av den är väl ! . -— Nej, jag heter Blåberg, 59: | inne och Ola, som är något högrös« | sagts, alt det är föräldrarna, som |" Debatten hade varat i över tre| tiska partier, strojkfriheten, På den äkta frihetons skörd. Inte att svårt att säga nu. Eventuella åt= =. pesnt. «ov . : tad av sig, svarar: > > lär skulden till de brister som finns. | timmar, och det märktes tydligt att | grund-av, dessa sistnämnda bris= = undravpå att trots denna fullbor= | girder«-kan väl inte företagas en= + = oo Vad Ir det kt er? Är Hj tack han” mår allt bra för Vi är alla ml och det jåhö följde den med spänt in- | ter hor man ute 1 världen velat dan diskuss'onens vågor nu går|!bart efter don nagot förvirrade de« sjuk, döv, anurrig eller vad? ban har Inte varit hemma f gäller! att göra missanpossningen | tresie, sr soc. t påstå att friheten: inte har hem- > höga på sina båll I Spanien, ball som nu lus, — Jag är färgblind! "nätter. gr TEN te ee Petrum cf ör UR ena | "AHOLMS:TIDNING:- ENDA . NH , + - a - "TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM so en « Lös dan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.