| | i a d TyvT I Solen går upp. kl. 838 och hed kl.” 15.28, rea Morgönängens namh - : SVEN ' Solen går. upp kl. 8.38 och hb ned kl 15. 27. ss ' Dagens dikt;' : SÅ vakna, vi upp, Där ute ed i blåst och regn det bBkymmer, " Vi leta i vår egen BOrg es och "flyktiga emå bekymmer, (OLA HANSSON). gen risk. Bolagsstykelsen" skall komma öch, bese fabriken. Driftingéenfören går. sen fond några timmar före öch ser efter att allt är som det skall varar I en avdelning bar en arbetare" en föck. hängande, kvar. I på. .vädgen . och ingenjören säger till att han' måste ta bort rotken; ir, Bolagsstyrelsen har varit här flera gånger förr och jag, här : aldrig mistat. någonting, Säger : arbötaren, Dog at Dårpippi : Å : de så att säga föitö varit så där alldeles normal. ett jag och därför + 7 åtnjutit några . månaders vård på ett. hem. Men” nu var han fasscs all. right. igen -och skulle lämna sjukhuset. . » Doktorn undrade vad han nu tänkte ta sig i till. : Tja, :sa han, jag vet inte rik tigt. Kanske återgår jag till radion ellér försöker hös något förlag. För 'om sanningen skå fram så funde- + rar jag samtidigt rätt allvarligt på ” att ta plats söm, svängdörr någon- stans: 7 oNE Och så var dét "dåmen sönii en -timmös-tidi- eller.var: det halvz ,ånnamn — hade. stått. hos juvelera< ren' och: valt och vrakat och för- . sökt bestämma sig för en ring åt 2 sin tolvåriga dotter; : SM Eg mare på det så är hon kanske i i alla fall för ung” för att' börja gå . med ringar på fingrarna vv tror? Jag väntar åtininst Ä 5 flaskor vin 1 litteratur ; | pris till Colette - I "Colette, "den ”Tyktbara här "skrivit : romanen och pjäsen: ”Chérie”, har just fått ett av årets. många litteraturpris, i. Frankrike, Prix, de' la Paulée de. Meursault, "och eftersom Meursäult är én fin vintrakt består: priset också myc- ket” iktigt .av fem stora: flaskor efordrat priset till ett hem för garnla. skådespelare, hon bekla=; : igade .bara att det: endast var fem: : Flaskor. i. stället för femtio. att. 5-åriga "Yvonne skulle färga! sig. Påverkad av sin 12-årige bro- : der Bosses dagliga beskrivningar om : Speedway, motorcyklar. ete, "i ber hon mämma berätta en sagå, när hon" skall lägga sig. > . "> Berätta den där, mamma, om Rödluvan och 'Varg- Ollet Och så" var det lille” Mats, som fick följa med pappa på cirkus och när applåderna smattrade' efter det 'stora' knivkastarnumret ” förtryt- samt utbrast: sc N + — Men varför klappar dom i händerna, : han träffade” hebne iu, inte? en i YyvreYrtyrvYyYTYYYYVYYTYTYTYTFYVYYYETEYTYYTYY VV RENAR egöringsbygghaden i i Nébraskas huvudstad. Lincoln; är 'en' väl- ljus", skyskrapa, ' synlig "över slätten på "flera mils ävstånd. Det anses betecknande för denna bon- destats individualism att då invå- närna "byggde sitt kapitoliäm följ- de "de inte som "andra stater stil- mönstret. från unionshuvudstaden från den romérskå förebilder. -Ty- biskt är också att: byggnaden som Svenskstat i i USA: NG Washidgton, som i sin tur utgått kostade 11 miljoner tog 11 år att kofstruera, emedån' bygget -finan- med Dennis ; Morgan Oo. Dorig Day att.'i tid själv sticka varma och sköna JUL- KLAPPAR med garn köpt i : SIGNHILD LUNDINS > " Garn-, Trikå-' & ' j + > Presentaffär. > Tel, 305 Markaryd.” "MARKARYDS BIO > Onsdag kl, 3, färgfilmen sierades hetsskatt söm enligt beräkningarna gav . precis en miljon dollar om året: - > sättningsmetode: författning, 'som.' är ' daterad 1875, förbjuder uttryckligen styrelsen att låta statsskulden överskrida 100,000 dollar. Nebraska. tar inte ut per- sonlig, inkomstskatt eller "allmän : omsättningsskatt av” sina finvånare utan 'statsinkomsterna - härrör från jen allmän egendomsskatt; Ändå kan ti ex "dess i skolor,” högskolor: och vägar avancerade staters. i; USA, Nebras- ka var också den första. av Améri- «| kas förenta stater som:' "överförde :.| den: elektriska kraften' från privat till: offentlig ägo. Men principen är den att statsstyrelsen måste ha sär- med en särskild fastig- Nebraskaborna t tror inte på ; skuld- och deras stats " väl . mäta 'sig med "andra STJÄRNSKOTT I HOLLYWOOD | skilt . bemyndigande direkt” från . .Barntilåten; väljarna för att kunna, sätta jgång allmänna "arbeten, ” -- Den .Jagstiftande församlingen i Flskvärdstörening för Lokasjön | = vii Laholms Tidning meddela att sammanträde mellan. strandägar. utreda: ärendet och ordna ' med'|' som framkommit vid samtal med dem som 'söker' sig till Lokasjön för att fiska framgår tydligt att braxen liten och . mage lenten påpekade” att "orsaken n till-är att braxen förekommér riklig mängd. och att födan för. detta : fiskeslag är "otillräckligt. Som vårdåtgärd är ått fiska bort: en' del av detta fiskslag så att näring; Den mest betydelsefulla att den blivande fiskvårdsförenin- ger i första hand skulle taga sig an Lokasjön 'där majoriteten är för en sådan förening. Önskvärt |. är att föreningens område utvid- gås till att även omfatta t. ex, är mera stabiliserat. : vårdsförening så utestänger inte detta" ortsbefolkningen och: tu- risterna; från: Att få idka. sin hob- by utan tvärtom föreningen kom- under bildande; > rr . För några dagar sedan kände iskvårdsförening för Loka- . var under” bildande. : Ett na har ägt rum och därvid ber slutade man att tillsätta en inte- rimbstyrelse som ytterligare skall stadgar m. m, Från flera olika |: håll ' har: Laholms Tidning fått | påringningar om. vad som är i valda i Yerimsstyrélsern som med. delar att fiskvårdsföreningen i första hand kommer till för att få bättre fisk i sjön. Enligt vad i sjön är till mestadels. . Fiskerikons de "övriga: får tillräckligt. med fisken visar sig . gäddan "vara:| Beträffande inplantering. av fisk. |! yngel..så torde denna fråga först bliva aktuell vid en senare tid: | punkt, > av : Interimsetyrelsen här F tänkt sig” Hannabadsjön och Getesjön, men dessa frågor. får anstå tills läget > I-och med bildandet av en "fisk mer ått skapa större möjligheter. för fiske, Vad man vill ha bort är emellertid allt rovfiske' och sådana fiskemetoder som kan bli. |: . va . till om samma inte sköts rätt. ; Be. träffande hur fisket skall bedri- vas kommer beslut”att fattas vid det sammanträde som interims- styrelsen kommer att kalla; till skada för fiskbeståndet "med röstberättigade i Marka. ryds socken hölls på sördagén" il: cia 1951”. Tucia 1951. I | SA ÅKA KAL RKK AKA, t ”Insändes i. "slutet ” "Fövert all Laholms Tidning; Markaryd . +» senast den 8: :december, Kuvertet märkes ”Markaryds Lu MN "Undertecknad röstar: på nir Samtidigt bifogas I i | sme : Böstadsadress sr a n kr. ska är den enda i de, 48 sta- terna som bara har en. kämma : Systemet. infördes 1934. för att gå påtryckningsgrup- Liten befolkning, stor, - det utmärks ekonomiska försiktighet man" ofta finner hos en' person som slitit hårt Å sin ungdom. Och det är just vad jenna 84 år gamla stat har gjort. Ännu på 1860-talet beskrev skol géografiernaå ; öbeboelig del av den stora ameri- kanska öknen”. Nu. är: det. ett av världens förnämsta ' jordbruksområ- den, och. fastän det är, den trettioz fjärde. av Amerikas stater. i befol |. ningshänseende' (13. miljoner). rä nas” den "som den” sjätte vad 'be -efter ". Kansas odlar. man: mesta; vintervetet- och": näst'-efter Colorado : de : flesta' sockerbetorna, Ännu större: roll äl per mindré: spelrum. Församlingen består endast äv 43 ledamöter. Ett anhät unikum är att” utskottet ej får hålla slutna möten. All debatt skåll : vara offentlig ä petsonvalsprineipen drivits till 'det yttersta 'så att representanter och valda ämbetsmän kandidérar' på sedlar. utan partibeteckning! . idare har Nimera är. "Nebraska rikt men fortfarande av 'den . Nebraska", som; ”en Ungelär mitt i Förenta Stater- na ligger Nebraska, en stat där det finns många svenskättlingar men som ändå är ganska okänd i Sverige. Det är emellertid ett intressant land med påfalland ner, men framföralit pybygtärpas oerhörda .strävsamhet. ; första. transkontineritala järnvägen, som byggdes på. 1860-talet. och här. för Platte fed stora land särdrag, och en drämatisk histo- ria. Först, betecknades det som ”obeboelig öken”. Nu är det en ledande jordbruksstat, där far- merna på i medeltal 157 tunn- land är två gånger större än det amerikanska genomsnittet och jordbruket. 60 proc. mer meka- niserat, . = ' I Missouri ;' som + är: det tet: svelar råden i-territöriet Nebraska och dé; -Kuride :därför erbjuda invändrarnå äl jord "på rhyctket fördelaktiga vill. |! :eDet är svårt att svåra dena frå ga och räan behöver .väl knappast ägna den något större intresse" Under 1870- och 80-talen slog Eg tusentals! ybyggare från. öst; 3 aterna och : Europ d Här, 3 Men lätt vär det inte; Fionj nå fick slåss vo tork; dock majsen. PNär jag hör ordet]! "rik" tänker jag numera på den majs jag såg på fälten i sydöstra Nebrasi aning t. ex inga träd utar de. första Ku: sen ;/ vgjordes' av” torv. Sedai dess har ka”; skriver en ikansk jour> nalist som besökt vartenda hörn av sitt land VV one : - Till skillnad från sina grännar i fi söder och norr, Kansas och South ä Dakota, äger Nebraska inga mine: ralrikedomar ;men liksom där är boskapsskötseln : omfattande. Ne- braskas största. stad, Omaha med 260,000 invånare, kan skryta med att: den producerar mer sraör än. någon : annan” stad i USA och attb. dess köttmarknad endast överträf- fas av Chicagos « och Kansas Citys i Missouri, - . Fö 200 år edan bara! + genomgångsområde : Ti Det är svårt att föreställa sig att för 100 år sedan var, Nebraska inte annat än ett besvärligt och väldigt område som utvändrarna måste passera på: sin. väg västerut till Utah, Oregon : och. California; Här!- var de tvungnå att föda sina oxar med medfört foder, ww det gräs som ' fanns hade bulfelhjordarna redan' lagt beslag på. : Utvandrarskarorna följde , Platteflodén, en ' biflod till rinner 'mittigenoni, Nebraskaområdet på längden. Plat- te, .'”det .. grunda vattnet”,") som franska forskningsresande döpt flo- den” till, var. oerhört bred oci grund ock de atten så gyttjigt! att det var omöjligt att dricka eller! .. använda ; för tvätt. Dessutom var flodbädden full av förrådisk-kvick-' sand, 'och' vid. våldsamma /stormar råkade både boskap och människor i. livsfara genom översvämningar! I dag rinner. Platte lugnt fram i ån. smalare fåra, "varifrån kanaler |; utgår på "många. ställer. :I.en 42 km, lång :reservöar. däms en'stor del av dess vatten upp. föratt be vattna traktens "bördiga åkerjord. : Koistbevattning är alltså en a de '. viktigaste. faktorerna ” bakom |: den förändring” som Nebraska -har undergått" under: knappt :två gene- rationer.:. Andra” är /skiftesbruk, iordskydd- och ' naturligtvis maski- | orna gått in så ivrigt Majsödlarstafen. äre . En, god. föreställning + om nybygs garlivets vedermödor - och glädjes ämnen. får den som läser; Willa jenna författarinna,” som års ålder och som ES ikas främsta; har hämtat stoff till några av sina'bäs> ta romaner från Nebraska där hon vuxit upp.I två av: hennes förstå böcker. orå' prärien ”Hell, bänbry: tare”, 1913, och ”Lärksången”, 1913, är. huvudpersonerna kvinnor. ev svenskt" ursprung: Det" är int underligt "ty en: stor det av Ne: braskas ' befolkning - härstammar |: från Skandinavien och främst. från Sverige. F. ö, har den. ett starkt De nerna” i :nutidens. Nebraska: torde + vara vetenskåpsmannen och, kemis> ten Reuben Gustavson; som är: rek! tor. för det statliga universitetet i Lincoln: och" Carl A; Swarison; vil ken beskrivs söm "den ' största en t skilda smör- och äggproduceniten I i kela USA; Han har stora livsme ,'delsfabriker i Omahå och därifrån , utgår bl. a Swansons -hönss"! och I kalkonkonserver ' som , är » kända över hela - i mycket hett på sommaren, så. det är bara naturligt att Swanson ock" så specialiserat sig "på djopfrysth produkter och står för . glasstillt verkning i stor skala: Eftersom. han kom -hit ut från Sverige vid 17 års ålder: utan att: kunna ett ord.engi elskay får. Carl A..Swansons Kar- riär 'ge vittnesbörd om. vilkz möj- ligheter Nebraska, j na i området. S Nya: signaler från' vår: textilindustri! STOCKHOLM . Dén svenska” textilmdustrin i ännu ' bättre" värör. Företagarna har klart för sig att överkonjunkturen övertagit ”maktén, : heter: det märkligt uttalande i brause net Textil"och” konfektion: till en ny marknad” har" artikeln rubricerats. ” ,kornmersiella läget i. — fastslås att industri nume; ippnått. en eköno-” ; I misk; teknisk. och social standardr- fulkvällen är en. Fälddning med" traditioner fed den har sin givna plats på varje julbord. - svenska hem” Vän ar man att någon skall komma och knäcka på' och sälja JULKVÄLLEN. Du; som vill tjäna en slant extra till. jul, säl JULKVÄLLEN ” — I tusentäls Til JULTIDNINGSAVDELNINGEN, Postböx' 3267, STOCKHOLM 3 . Sånd 7 mig " omgående gratisprov - och försälji ingsvillkor : för i Julkvällen” (Pabtielitktubbens uktidning) 1 : 2 Skicka in kupongen idag!. i "| sats. Det är emellertid inte'. för. textilindustrin Yatt lätta: på|! -T under. namn: av, permitteringar”. vinnas, På plussidan' står bl, förbättring, som resulterat” i bättre |. åtte: största järnvägsbolägen överlät den]: landet, Nebraska är jam ik | bli. aktuell igen då kornet SU ; | jordklotet, G ringsförmåga" — Koreakriget det. labila bolts > ch | vetet sot Kornet är myc re i | och att de odlades för 5,000 år sédön och det gjorde Egypten också, men . Kina :och' Egypten levde, på den, tid Fel ovetande. Ont. vår- ändras existens, Alltså. måste vetet Sakta mé säkert ha" vandrat” från ob en plats till" såväl Kinå Som Egyp- ten, men vär denna plats skulle var ra belägen, vet man mycket litet Oi. Den kan ha legat mitt emellan dé” båda lfnderna mén den kan också "ha legat någon annäästånb, Att den är att söka nå ka H. Kind ödlade vete för 5,000 år | med järn och stål. i ett-krisläge;. - -STOCKHOLY nte ad "a ut sa "färnderk har än 2 stjäls produktionen Bader. retg tre första kvärtil inte visar något ' mör betydan e. uppgång: jämh-> fört me mMotsfärande od JA Hör Tillvérkningen', av alnädelsar, digt järn har, Visserligen. / ökat med närmare & Proc, men . andra sidan bar. . täckjärnspi ändrad" hivå: ock gö foduktior nen, endast vndergått ev nyt? ket måttlig stégving, K anstidningen S ledning. till oro. Möjlighete importera tackjärn ; öch skrot är redan nu syninörligen begri deh torde bli än mindre till är. I denna situation skall söm strävandena att tillvårata de, n- Hemska skrottillgångarna ,. infeösi- fierdö, men det ålerstår att... Be, i Mindre Åsten är. man ganska & tygad om, ; Det första vete som odlades var som” av ett skört axföste, vilken egenskap gör att kornen lätt ramlar ur redan före. skörden. Därtill är axet myö- ket glest hos. denna ' vetesort; som således. inte .all5, passar i modernt jordbruk: Speltvetet” dälas inte eh - "Man tror sig genom fynd veta. att vetet.: odlades -i Skandinavien - der” stehåldern. Troligt är att 'Senäre ” "försvann ” genom den :kli- i mätförsämring” son inträdde i Nor» gen” hår" lyckats trolla: fram sorter vilken / itsträ sdettt : försök kommer ati Krönag med ROR Samtidigt är det övissk dmfattning ' de . äldre i abril - skall. bli..i. stånd att övergå: fån förstå hand kan väntas: bli. raniskapucitet, Klart står, ernéllertid' Blanerna vid nämnda järnverk T€ä- iseras, kommer. detta att betyda én b ing av dess leve förmåga” ifråga 'omd tackjä y lessa bekymmer sällar sig 'att ei mit för. järn-.och stålindustrin ” försörjning. med ' elektrisk . kraft ; samt att arbetskraftstilsängen, kan väntas förbli otillräcklig, . i Under, dessa förhållsndek sv eg söm "lämpar sig även i N; varför veteodlingen numera är gan- 'ska utbredd i vårt Jard även,, öm den saknar Betydelse i de. notra. delarna" av landet. ”Vetet innehåller land råg. innehåller gluteti. men inte kavre, Vete odlas, i äv världen och på sina ställen äter man uteslutande" vete- bröd. medan rågbröd är, en helt okänd sak, «= +. Kornéts” äldre "historia ä närmaste: likt vetets. I Sverige har kom,cedlats; rätt flitigt eftersom senare år” tycks. kornodlingen; ha gått - tillbaka något men ser. ut att högvärdigt ; fodermedel: Fö odlas korn i hela : världen, 4. i tropikerna, där man dock tri på :det: endast "i. bergstrakter, i Till största betydlese har: det som '£o-' dermedel numera — men man Kah Rågen. torde v vara bety: 're än vetet. Vid tiden 4 je fall omnämnes det” mycket. Litet, i' samtida . skrifter , nad och" -romarna ansåg dett. «5 äta rågbröd, söm "luktade illa, Rå Kaspiska häven och trakterna där- omkring 'och: har förts. västerut av nomader... Den: odlas numer: - trädesvis i de nordliga trakterna av emedan "dess övervint- är - ganska: god och "Tavren slutligen, Den är vårt yngsta sädesslag och odlas.; uteslutande”. som foderväxt även om en viss del av skörden går till: gryntillvärkning, Man trör att havren' här från flyghavren, varor; och : mins pri: = > Produktionskapaciteti motsvarar c:a 80 proc, av den svenz ska förbrukningen, ”Industrin anser emellertid -' att.: en kompletterande som redan för 2,000 år sedan var ett besvärligt ogräs på många plats esslag tål frost rätt bra. På Nr av de gruncliggande. för« bröd lämpar sig'kornet föga == -sin I ör: Ning-äv-livsmedel att hela gen "härstammar. från Svarta och bör ” |äviktionen före 1960 oi seln: av I järn och stål från .de, inhemska ' järnverken' un-= der hästa år kommer; ätt bli bé- tydligt" "mindre ' än man' räknädå med innan dé åktuella svi ighetér na för skrot., 'tackjärns. och ä liserades!,. Samtidigt; får. det. anses stå i; vida fältet om importen av ätt dryfta .de”, på lång: sikt kanske ordinarie, möte. till. vilk.z korgani- sationerts 63 medlemsståter tämli< gen: mangrant: skickat or sud; Dénz na', församling äger! att omshtr- nan. skall: kunna : + befolkning" får en tillfreds=' tande . människor >; är > bella och : lever :' på "och '.unde: skall få tillräckligt med; mat. FÅO:s årsberättelse och: den "statistik som tidigate:: under.” gjorts "visar att tillståndet och” vecklingen, är längt ifrån tillfrec ställande... Tröts: framsteg på. pinråden "har ', köråimtio livsmedel änhu' icke en Så . H har den ädl: och blivit. bättre och bättre. och ack- för resp. odlingsom- krigsni Detta gäller giv nomsnittet. Ojämnheten import är både nöd g och: på |. längre sikt nyttig ur konkurre: synpunkt”. Importen textila. rdigv r, som "' tidigare " var onormalt: hög, ledde: till att: textilmarknaden fått en kraftig ””importpuckel”; Dei import har numera: åter beg) marknadstryckef genom att expor- de : importspärrar och . tullsatserba är höga. Detta har lett till att man på: sina, håll måst minska på pro-; duktionen . och införa 40-tintmars! ellér :32-timmarsveckor.””Det7 är i huvudsak detta, som i press Det heter till sist: "Köpkraften - - är . alltjämt 4 Överskottslagren torde därför snari vara. förbrukade. Företagarna. -vet att överkonjunkturen är slut;:De vet också att vägen över till d nya marknaden,: där kunde eger rar, har hinder som mäste 'över- öjligt : téra,'det finns flerstädes försvårani 5 råden: Vi har, flera -huvudsorter av havre: svart-, gul och vit havre. Det finns äveh naken havre, alltså korr utan agn. På samma sätt finns det även naket- korn, s + = XDetta var i korta -drag våra fyra sädesslag, .som vi alla: torde. känna till att "ytterligare presenta- torde vara överflödig. . Nästa ecka "ska . vi tala om två andra ädesslag;'. som "vi visserligen lärt känna men som vi ändå torde veta mindré som: majsen och riset. re ående: produktions- deisför är. man soni näringsfysiologetia nar 'i kaloritillförseln visar att eridast en minoritet. & ligheten kommer över det bö ga kalorivärdet, 2,750 Pr >däg de lyckligare dottade med mer än 3,000 kalorier hör de -.nordiskå län- derna, några västeuropeiska länder samt Förenta staterna, Canada och Australien, Utanför Europa, NoI amerika och Australien är det b ett land nämligen det veté-' och bo-' skapsrika , Argentina som Pässerat 3,000. Största delen av 'Asiens' be? folkning kommer' ické upp till i tekniskt "hö apparåt,' en intensiv forskning, för- bättrade utbildningsmöjligheter och ett gott anseende. Det gäller nu att överträffa -tidigare prestationer och göra: ännu - bättre: -väror. Uppgiften kräver inte bara uppslagsrikedom, 2,000 ” kalorier pr; dag vilket uppenbarligen betyder:sv för dessa folks inajoritef, : Vid öppnandet av FAO:s förs: ling i Rom meddelades bl.a: att | under det. gångra året 50 : änder fått teknisk hjälp till. höjande energi och god k dk kt. Det fordras också. ett helhjärtat. sam- arbete inom företagen, Svensk tex- tilindustri. både vill och kan för sin del uppfylla -; den” nya "marknadens d om järnridån stått sälla < s jordbr duktionen.: Dessa åri- strängningar måste fortsätta. I ån-- nat sammanhang har FAO nieddö- lat att produktionen åv brödsäd H Förenta staterna och Furcpa vä ter; skrot till tackjärn. eftersom sfettar. io. att efter. hand som stålproduktiöns. - ritisk. situation plötsligt uppköins . stora risker” föreligga för att” tillför | Kraftförsörjningen på allvar alktuar : svältande folk” kan! än livsfarliga : hösten "offentlig? : i 3 ETT | | nn ) i I i så t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.