d n TervefeeerpeetyfereYeFYT PETE FPE EPO TFT YTV MMM LATOLNS ÄNTNG ren Dagens namn - SVEN Solen går upp KL 838 och ned kl. 15. 27 . M 2 Morgondagenå namn; "50 NIKOLAUS, 2 a » Solen går upp kl. 8.40 och ned "kl. 1526. 3 Livet kan "slärig, alarig dö. Odödlighet är dess väsen; . ' Förnyande' vila bäddar sin snö åt trötta blommor och gräsen, (SARA BOHLIN) : H ” Löjtnanton: — Om en general kom gående mot er när ni går på Post, vad 'skulle ni göra då? 5 Oo Rekryten?” -— Kalla ut vakten, löjtnant: | Löjtnanten: — Bra, men om ni. . skulle. se "ett slagskepp komma seglande "fram över. skjutbanan, vad skulle ni då göra? ” jue in - . Anmäla” mig "Kort i i "rocken Har. ni: "hört "historien "om den fäkta . mannen, som jämte sin fru satt och väntade på tåget? På sta- -« tionen fanns ”eh personvåg av det. där :slaget med en särskild skola, som. upplyste 'om'wilken vikt man ” skall ha: när man:är så och så lång; Frun hade. bantat och. klätt- rade gladeligt upp på.vågen samt 'konstaterade att hon vägde 55 kg precis som hon skulle. NU skall du väga. dig också, sa hon. ” Mannen klev- upp "på vågen och såg begrungande på siffrorna. " Aha, sa frun skadeglatt, Det "blev visst. övervikt! / i om nte alls, sa mannen. Men en-- "ligt den hår skalan skulle jag e- -gentligen vara en decimeter. äng" re: d Rihgvalls Ulläge" Status . julnummer + berättar , ; "Björn Hodell teaterminnen om Vic- . tor Lundberg, Axel Ringvall och "Oscar Beeckström.- Däribland mär- 'kes följande historia från Ringvalls 7” tid hos: Ranft. Hans tokroliga på-' " hitt bley riksbekanta. Teaterchefen fann sig-till och med tvingad att förbjuda” dem, 'men som publiken -hade hjärtligt «roligt åt 'dem, lät Ranft honom ' fortsätta med sina improvisationer. sö - I "Under Oscaärsteaterns Operettda- 'gar. skulle ' en" ung "kvinnlig :debu- "tant bära in en korg stora höns- 'Boknytt En modern hjä hjälte — Han var ingen hj älte skiå1e man vilja utbrista etter ie skri | -|2V romanen ”Erövraren” av Arne Sahd, Men i alla' fall har jag be- titlat denna anmälan ”En modern. hjälte”, Ty ,man kan kalla. Jaro. mir. Tornov' för. hjälte; om man i det sarrmanhanget menar en ':som från ”proletär miljö kämpar sig fram: till en ledande "ställning in- om ett politiskt parti, > > oc: ”Tornov är 'en olycklig männi- ska, Fast kanske kan-han i sina bästa stunder känna en viss - till. fredsställelse av att ha. blivit en maktfaktor, en för vilken 'omgiv- ningen får böja sig, en som be- stämmer, Han har blivit. makt, men inte kamrat. - Själva: ordet |- kamrat är. för honom -främman- de. Författaren. visar i skickligt | valda avsnitt från hans barndom hur han fostrats till en, för vil-' ken ' makten ; var mer än nog. Hans olyckliga barndom där mo- dern visar 'sig vara jävlig. och svår, och fadern är en stackare -[som 'står under toffeln, och som varit straffad för diverse brott, gör honom ensam och ställer ho. [nom . inför en. värld, för . vilken I han inte kan hysa varmare käns- lor, I hans proletariat finns inte denna gemenskap, sämmanhåll- ning, som det finns i vanliga ar. betarhem, Fadern är nästan psy- kiatriker,-" dum och efterbliven, moderns" enda tanke är att kun- na ställa till gräl, och hemmets lycka är en lycka i svart, ge- nomträngt hat. Tornov ambule- rar och 'får en studentexamen men lämnas sedan helt ensam och börjar 'så klättringen på den po- 1 litiska stegen, Han blir en makt. människa, en fanatiker, för vil- ken ett människoliv intet bety- der, Han vill känna makten, han vill leda' massan, känna att den lyder under hans vilja, Denna ro- man skall följas av en annan, tillsammans: med 1949 års roman ”Förföljaren” skall det bli.ett försök att ge en studie i psyko- login, här i en från barndomen iljöskadad ' människa, ' vilken försöker rädda sitt. ansikte ge- nom att utöva makt, Romanen får räknas som ett mycket gott arbéte, den har en hel del att sä- ga oss människor; anmärkningar finns knappast. Kaänske kan man tycka att det hela byggts upp Ji- tet för "stabilt, "för långrandigt. Det händer här och var att man tycker att pulsen i berättelsen är för. svag, men så kommer livet tillbaka, och i heta, nästan brän- nande avsnitt, rnaglas människan 'Tornov fast vid sitt livs mål: po- litiken. och : makten. Med, stor spänning emotser man den tredje delen i detta verk, som kommer att bli ett, imponerande försök att klarlägga den chock- och mil- jöskadades livsmöjligheter. Arne Sänd: ERÖVRAREN. Ro- man. Bonniers, 21:50 kr, ocMN : CK W känsk folktivsskildring Fitz Bengtsson hör inte till ko- meterna i den svenska litteratu- målmedvetet pressat sig framåt tills de genom. sina ' prestationer ha. ärligen avtvingat kritiken ägg. på scenen, men i ner tappade hon korgen, Det lät som Jen hel salva revolverskott då pors- ”tlinsäggen — några: andra kunde 'ju :inte komma fråga — slog i scengolvet och . rullade fram mot rampen, a Vad Er'det för” äce? Yrågade Ringvall, s stod mitt upp i en . ge, viskade motspelaren. - — Skönt, då är det åtminstone "inte några av mina förbjudna till= 4. ägg, öd. Ris replik.: : vt Det var alldeles förfärligt med ; vilken intensitet, du ' kysste vär- - dinnans band när, du tackade för maten; "0 Ja, Hon hade glömt att lägga fram serviett till mitt kuvert; cs -; Brist på meriter. "Då västkustbanan ännu var i en- skild ägo köm en'dag en stations- : karl in still: trafikinspektören' och frågade, om han inte. kunde :ifrå- gakomma till en ledig konduktörs- befattning. ' Stationskarlen ar kort till väx- ten men ganska korpulent. 'Trafik- inspektören granskade, honom och. resolverade: . . >< Nej, min, vän; det går inte! - På stationskarlens fråga om -skä-" leti för 'detta. avslag, svarade, tra=' fikinspektörens:: . Hade .vår Herre. menat, ätt H elefanten : skulle. flyga, hade han "nog, försett ; honom med vingar, len blev icke konduk HÖGA priser P På PARISAUKTION Via gäsongens första koristauk. tion på Hotel Drouot i Paris Pr inte större' än - sålts för "2,3 (85. 000 kronor), och för”en uten .Cézannetavla petala- en » liten tavla av Renoir, . Belle Italienne”, 40 gånger 30 cm., milj; franc des- 1,9 : rallj.. franc : (30. 000 kr). Ytterligare såldes france,. Anmärkningsvärt | äckta 1 maskin, knae Tänk — och de ser ändå all- en Matesse, ; ”, för 1. miljon ”Paysage de Corse”, för. höga ov priser betalades också för akva- Fö. reller och skulpturer. a s — Alla de här kycklingarna är delen levande Yt o———-— dess' erkännande, ”Luttegott” heter den bok med folklivsskildringar på vers och prosa han i dagarna utgett och . det : anges i en. underrubrik : att dialekten är kågerödsmål. Vi hal- länningar - är ju som bekant i släkt med skåningarna, då båda provinserna fordomdags tillhört Danmark, och det' skånska idio- met beredde int2 anmälaren några svårigheter, Fritz Bengtsson är en god sti- «list med lättflytande, . vårdat språk och en lugnt gemytlig hu- -mor. ' Hans : folklivsskildringar bär äkthetens sigill och av prosa. ktyckena: finns 6—7 . berättelser, som står i höjd med det/bästa i gebitet, som skrivits på vårt mo- dersmål, Finns blott några verk- ligt högklassiga berättelser i en volym, kan man med all rätt 'sä.” ga att .det, är en god. bok. Och ”Luttegott” är en god bok, för- visso värd att läsa för den. som är intresserad av den äkta folk- livsskildringen. ne vor : De dikter, som stuckits in mel lan berättelserna är ganska me- lodiska "och formsäkra, men en- ligt anmälarens mening c "dock av mindre intresse än prosan. : Säkerligen kommer deh skån- ske folklivsskildraren att bli ett namn att räkna med för framti- den, Han är välkommen ; tillbakå, «Fritz . Bengtsson: LUTTE- : GOTT. Folklivsskildringar på "vers och, prosa. : Framtidens bokförlag. Haft. 4:50, J.M. v BRA DEBUT. sh en te "Lise Drougge har med romånen "Vind 1iimitt hår” gjort ett gott debutarbete. För oss. hallännin- gar Kar hon särskilt intresse där- för att romanen utspelas här på Västkusten, - Särskilt fängslande är . författarinnans . porträtt av den yngre sonen i familjen Ström berg, Stellan, Där här författar. innan visat ' ”lejönklon,. pojkens valhänta. handlingar, hans sår- barhet coh trotset liksom speglar hans svårigheter att komma för- hb de besvärliga åren, Författar. innan har lyckats bättre med ho- nom än' med Inga, bokens kvinn-« liga huvudperson. Henne lär vi ren, utan till dem som sakta och |: -som vill most: känna som 2 | något Närka Jaktvårdsförslag ev : ; Låt: oss utnyttja . :pilbågen vid. jakt[; Varför: kan inte en pilbåge, särkkilt..avsedd. för jakt, erkän- nas med ' andra?” Vad gör "detta va- per. r « skada,» eftersom det nämns 'i' så. dåligt sällskap som gift eller snärå?v os ava De" frågörna framstöller av- delningschefen, Håkar. Bleching berg, ” Stockholm, tillika styrel- seledamot:i Svenska ”bågskytte- förbundet, -som " i” skrivelse till regeringen bett om tillstånd att på "av honom ' disponerade jakt- märker få jaga -med pilbåge.” > Under, årtusenden har, pilbåz sta vapen i krig som fred, säger han.. För. att” döda på. långt håll emellertid ; under ;tidernas lopp; alltmer "utstuderade : red- skap uppfunnits: "De: moderna jaktvapnen är: fruktansvärt ef- fektiva; särskilt kulgeväret möj liggör skott på stora avstånd, er omständighet, som vid” jakt bli- vit > ödesdiger "både för männi: skor och' tamboskap; «>. > Hr Blechingberg vill inte > till alla' delar fördöma” jakten med eldvapen, men han beklagar att gällande jaktstadga förmenar honom. rätten. att "utbyta gevä- ret. , mot jaktbågen, pil krossar inga ben, träffar den inte vitala delar så 'gör den mindre" skada och förorsakar mindre lidande än halvträffar :med hagel eller halvmantlad kula. Om en och annan sku le finna ' större glädje i att på jakt bruka en god pilr båge — vad. sedan?. Man för- ringar medvetet sina' möjlighe- ter. att få byte (det kan sparas på. viltet) och torde ingalunda träda -- någons -: intresse förnär. Jaktbågen ' är ett . vapen med snabbt dödande verkan på kor- ta avstånd, men det fordras ab- solut. ”rent håll”. för. att pilen skall nå sitt mål 4 "I Sverige . finns i dag cirka 2,000 organiserade bågskyttar, 'som - håller "till!' på skjutbanor: Många av dem: är emellertid. ä- ven intresserade "jägare. De borde få utnyttja sitt speciella vapen även vid jakt. — Till sist erinrar hr B. om att jakten med båge fått stor utbredning i USA, där, den. omhuldas / av flertalet stater. Det var alldeles förfärligt 'med "I vilken intensitet. du kysste vär- dinnans hand när du tackade för maten, . — Ja, hon hade glömt att läg. ga fram serviett till mitt kuvert, lighetsfrämmande studentska,; vilken. trivs bäst i ensaihheten med sina böcker, och för vilken denna jordens njutningar inte be. tyder så mycket. Boken" är skri. ven : på ett trevligt språk, lite valhänt kanske här och var, där författarinnan har svårt att skil- ja på behövligt och" icke behöv, ligt stoff, men sjäva intensiteten i bokens porträtt av Stellan gör att man blir glad, Det är något| vackert som ligger bakom detta porträtt, 'Västkusters '' speciella sommaratmosfär är också” väl fångad, Man blir glad efter det att man läst ror aanen, det är be- tyg nog. Lise Drougge: VIND I MITT HÅR. Roman, Hökerberg, "9:50, or | I w, « Margit Åsgarsson: EN MORS KAMP. Halls, 'Pris: «6:50 häft., 8:50 inb, .- Den gamle. Simeon i Jerusalems tempel . förutsade att ett svärd | skulle, . gå - genom Jesu .moders själ, Oftast får väl varje mor genomgå ' sina "barn. ; Anlag och. böjelser, kamrater och 'annat för ofta de unga ut i dåligt sällskap och 'in på vilsna vägar. ”En mors kamp” skildrar en ensam”. kvinnas kamp om sitt barn, .Hon kämpar under bön i uthållig kärlek och, vinner slutligen seger; - Den kristna. kärleken "omsatt il: vardagsgärning . är ' grundtonen i Margit Assarssons författarskap. Hennes/:: böcker -'' är -' lättlästa, fängslande, de lyfter och värmer och - tillhör den grupp :av böcker som man. ville se spridda. 1. tio. tusental över vårt land; ”En mors" kamp” är, utmårkt som höj läsningsbok Knut URAdstam:. I LÄSER BIBELN. 4 50, t i | "Lasse, läser Bibeln" innehåller trettiotre textutredningar i sam- talsform,, Boken bör kunna bli till ' god levandegöra bibelordet skollärare som-; ett. vapen jämställt |-- smärta och kamp för|.: H. Åstrand: Skördeutfallet. i år | 1/3: lägre. Chefen för jordbrukets ut : redningsinstitut, fil. « lie. . Ästrand, Stockholm, höll i gär ett mycket uppmärksammat fö- . redrag vid Hushållningssällska- pets möte i Falkenberg, betit- "Jat "Jordbrukets framtida pro- ” duktionsinriktning; pu ;— För jordbrukarna Tiksom för | alla andra 'grupper i samhället gäl- ler det att producera vad de kan säljä, sade ' talaren inledningsvis. Vilka varor kan vi få avsättning och betalt för, och' hur. skall. man :' kunna påverka . allmänheten. För jordbruket gäller det inte bara av=- sättningen av: livstnedel, Vi har vår. produktion av ”textilfiber,' som vis- ' serligen inte: spelar så stor rolb i - det stora hela; Vi har potatisen för ' | brännerierna, olja och tobak och vi ' har produkter av skinn med mera, Men? även "om "man. lägger ihop' dessa produkter, utgör de en myc- ket liten del av den, totala jord- bruksproduktionen, och skogen är en kapitalvara, som just nu är syn- nerligen aktuell,” - Möjligheterna att sälja 'Skogså "produkter synes för närvaran=" de vara obegränsade, sade hr : Ästrand,'Men priserna nu står ; sig inte, de har redan visat en tydlig tendens att' sjunka? . När det gäller 1i duk an stod en "mycket livlig debatt, i vill ken flera talare lade fram syn ter "och ställde frågor. Agronom' Gullander ' ansåg att Riksost gått för långt i 'sin standardisering, .så att. man numera inte tillfredsställer | köparnas '| krav.” på sortimenten, Chefsveterinär Jerlov drog en lans | för smörets fördelar framför mar- garinet och rekommenderade ökad propaganda för smöret, Baroh melin på Fröllinge var också iniie tionen gäller det att producera i första hand för landets eget behov, och i andra för export. Exportmöj- ligheterna är stora, vilket är na- turligt, då man enligt statistik, som 2 het på t av reklam för jordbrus: kets ” produkter, '” och - lantbrukare Arvid Andersson, Bergagård, läm- |! nållit,” jölk- kombinerad ras samt göddjursupp- födningens möjligheter under. olika förhållanden. borde. bliva föremål | för én allsidig utredning. En lämp-" och förvaltning under år, 195: lig. "form" för: i äl ordnandet : av” kombinerad med upplysande före ett sådant” lantbruksmöte: Tal inget "el nå a bi färdig med. sitt utlåtande så tidigt som 1 tTebr: " 1 "Därmed : var och Årsmötet . beslutad | Lantbrukarna John Pe ge, och. Pichard Bengtssc 'neslöv, hade.i en motion, ti 'hållningssällskapet . diskuterat. viss produktionsomläggning "och. fram- att fråge .eller:” v | Vrågård,” som. ansäg a för årsboken — 20, 000 k. — bord kunna minskas. Därgfter : des förslagen, Detta blev. också för . | hållandet — beträffande ; staten för . > + i | veterinäravdelningen,' sora" slutade H på 130,500 kr tös NN mot. att. kommittén "åtskussionen slut, Omval så gott som vå Ka ar ? ledamöter: i förvaltningsut., dottet 1952—1955 omväldes' arom. nomen. Åke Gullander; Bårårp, G9- tinge, statsrådet 'Hj.t R: ilson, Spånstad;. Aled, lantbr. Ac Hvalgren, | Kullagård, "Veddige, och inämnde- - mannen Einar" Pålsson, Restad, La- | holm, Suppleanter. blév: lantbr.. Jos 2] han Johansson, Järnmölle, Tvååker, igst I landstingsmannen ' Johannes. An» " DI tonsson, Stuv, Frillesås, och .lantbr, : ip. | Erik Larsson, .Veka, Skottorp, om- val, samt nyvaldes fru Alice, I ch son, Skottorp. II. lantbruksnämnde: invaldes Hämndemannen » Sigfrid; .:; Nilsson, Holka, Heberg, och kommunalordÉf. Edv. Josefsson, Syenshult, Knäred, SuppL: landstingsmannen, John. Jo- hansson, Vrågård, 5 kommunal» ; kamreraten Ade Joh: Gylr lige: +. al ; Jia Revisor för granskning: ev. buse. - hållningssällskapets räkenskaper ; -hus- ställningen enbart ”gödbeskap eller” en, "blev Förvö vore an-. nä 1 en djuruj visninj I Snöstorps: mölla, ppvisning | John Persson, Asige.. i Revisor för granskning av skags. svårdsotyrelsens: ., räkenskaper ; och ! förvaltning under tiden 1952-1953 : nade en ' aklig "ori om |: Riksost. : - Debatten slutade med att. land het med sistnämnda motionärer, att frågan ”om' nötboskapsskötselns I fO- anser i lik + blev lantbr. John Larsson, Forghult, | Fezen. Suppl: lantbr. Per Andexös= > . son, Svenstorp, Köinge. "upprättats genom FN-- kon- staterat,. att: 40. proc. av världens |! befolkniug lever vid svältgränsen. Och skulle sedan standarden över- allt höjas till vår nivå; då vore'be- hoven ' obegränsade, "Lägger man härtill, ': att - befolkningsstatistiken pekar uppåt, har: ju jordbruket strålande möjligheter till avsätt- g. . Nu förhåller det sig emel- . lertid så, att de som har störst ' behov, inte har något att köpa för eller " byta med. Och de” marknader, som står svenska jordbruket, till buds, är mycket begränsade. Dessutom förekom- mer en mycket hård 'konkur- ; FNS, ci ". När det "gäller hemmamarknaden kan antecknas, att befolkningsstar tistiken ' visar en uppgång med 1 proc. om året, vilket ju inte är lite, Just nu beskriver dock kurvan en nedgång,.! så nästa... tioårsperiod kanske. vi bara kan räkna med 0,5 proc. ökning per år. 'Talaren skis- serade därefter upp — på sitt eget intressanta: sätt — en mängd fak- torer för en ökad konsumtion 'av livsmedel, som enligt gjorda prog- noser, ökar: med 1,4 proc. per: år, vilket är optimistiskt räknat. Skul- le: vi behöva ”dra åt svångrem- men” skulle vi utan vidare kunna spara in 500 miljoner om året, ge- nom att gå över på billiga livs- medel. ' Talaren berörde också produk- tionsökning '' och. mekaniseringen. Enbart i fjol importerade vi lant- bruksmaskiner ' för. 260 miljoner, och importen av' traktorer är re- dan i år större än i fjol, Mekanise- ringen '-är ' emellertid - nödvändig med - hänsyn till minskningen av arbetskraft på landsbygden. ” Hr 'Ästrand berörde även de « frågor som sammanhänger med överskottet på smör, och omta- "lade" i detta sammanhang, att margarinproduktionen ". " ökat, medan smöråtgången minskat, -" Genom" "den produktionsomställ- ning man gått in för,” har mjölk- produktionen . minskat - med '3—4 proc. i månaden, kraftigast i södra Sverige. Genom , utslaktni.g har man kunnat täcka konsumtionen "av, kött inom landet och t, 'o. m. kunnat exportera en mindre kvan- titet till Danmark, :Man har fått | fram mer fläsk, men inte i den ut- sträckning som vore önskvärd, Beträffande ” årets skördeut- fall omtalade hr Åstrar”, att ' man i år beräknar få 660,000 ton :- mot ' beräknade 980, 000. Även beträffande. oljeväxterna ' :. har skörden inte gett vad vän- tat. Det blir nu att importera brödsäd till mycket « oförmån lie > - ga priser, : Kl .Hr Åstrand kom även in på jord- || ,brukskalkylen, och framhöll att det "omtalade underskottet inte blivit så stört som väntat, Det stannade vid 90 milj. kr. Men om man utgår från en höjning av lantarbetarelö- | 'nerna' med; exempelvis 10 proc, - uppstår ett ytterligare underskott . på 200 miljoner, LA > När "det gäller att göra propa- ganda för omställningen, får denna ske med urskillning, annars kah . den bli kostbar, , Det enskilda i itiativet och den "personliga 'kunnigheten är det yt- ferst det beror på hur jordbrukets framtid- skall gestalta sig, sade hr tack tll föredragshållare och deba törer, . och . därmed var, Hushålll ningssällskapets. första möte: i Fal- kenberg. slut, dukti är [i synnerligen "betydelsefull och i ber jtelsens. Carl Robert Prytz” donation hov av en allsidig Här- för erfordras tillgång på expertis, medel. för bestridande a av undersök- "son, Spånstad, Aled. Suppl: ki de o I Revisor för granskning av stif-." . ” Init å » under ie ök raren Leon. Hasselberg, Halmsta och för år 1952 blev statsrådet Hj: R. surser. ”Förvallningsutskottet anser i Till huvudmän 1952—1955'1i Eftr + Vid : - "hushållninigssällskapets” sammanträde i Falkenberg i gå + meddelades att ägaren till Töj nersa gård, Janne Aug. Larsson, / överlåtit gården som 'gåva. till Hushållningssällskapet. +. rFrån. överlåtelsen hade givaren från- tagit. viss" skog, belägen utmed Tönnersaåns södra sida och ut- med havet, Därest avstyckning av nämnda skogsmark ej skulle beviljas, förbehöll sig givaren fri nyttjanderätt av: områdena under 50 år. fock ”"Hushållningssällskapet tillträ- der egendomen den ” 14" mars nästa år, och givaren, skall un- der sin livstid uppbära en årlig ersättning med 12,000 kronor, varjämte Hushållningssällskapet, skall åtaga sig å egendomen | be: fintlig gäld, högst 290,000 kro- nor. ' Hr Larsson förbehöll sig, dessutom en "del andra förmå" || ner' under gin återstående livs=]: tid., fr oa -Hushållningssällskåpet, Fass bedriver sin fr [i Efter y' mellan flera hushållningssällskapet utreda frå- gan.' Blir utredningen positiv skall FU 'ha rätt att 'ställa 2,000 kr till uppvisningens förfogande; oe I gå in för ytterligare utgifter. Han | framhöll också, att FU föreslagit en utredning av frågan. John 'Jo- hansson,: Vrågård, poä man tycktes vara överens on mo- tionens värde, men inte om ansla= get. Han. rekommenderade: ett slag på 2,000 kr. emellertid . önskvärt, att en jord- sparbank utsågs Jantbr, Johan Ans bräksdag "för överläggning rörande | ; dersson, "Brogård; Getinge, Jantbr. ufo dessa 'spörsmål: kunde, anordnas. av. Erik: vilh. Nilsson, H ryd, Getina mm hushållningssällskapet' på lik de ' Be. - . sätt söm. för några år sedan en en-; Halmstads sparbank: lantbr. Lära t H to” för mer eller mindre religiösa sileringsdag . :. anordnades 1 under . Andersson, Carl Samuel Getinge, ock th och ' allvarliga” uppsatser ” eller: 'ar- omgåden ku av på oa Hus ände | Torup: «> tiklar, Samma motto kan med stör- ördära sd sjuniga ramståen 2 Varbergs sparbank: lant söm | are; Djurupp An Karlsson, - Torpa, Tofta; Jantbr; sta fog skrivas för den film, så” att dessa kunna lämna någon Karl J. Nilsson, Vabränna, Veddige, : nu rullas på våra svenska "biogri verklig, ' behållning för: "besökarna, .lantbr; Gustav Svensson, Rör, Två« ; fer landet runt — - filmen ”T.50”: : | torde. också böra utredas., " åker, lantbr.. Karl. Lyckberg, Va= "i Många av Er unga ha det säkert ,Förvaltningsutskottet beslöt" där- bränna, och Pinar "Karlsson, . ofta. : ej så lätt att i:denna jäktade! värld för. ;hös , sällskapet hemställa om I finna något av inre ro och samling: bemyndigande att på sätt” som ovan]: : : skissera en öv värden: ade ara för allmänheten rörande . dessa i 3 3] t H venhet---och självuppoffring. ' Allt Tot An och 18 annat i Din livsbejakade d tet. för. anord det. av ev tid pockar på u ärk het; var- 1 djurupp för, Ditt liv fesserligen a tfyll- Frågan föranledde en +. livlig | | nad men — inget innehå debatt, i vilken flera talare? deltog ga , i Filmen mA ger rad ev allvar John Johansson, : Vrågård, föreslog. bestiga me lig eställare; Signaturen. så; ka är: dess' premiär i Varberg och., blev, Skalle utred ad med, na a hos de utländska lantarbetai , reda frågan. Hu d; ! gripen helt och fullt av. dess: mäk- som” finns i Halland, och vilka un- tighet. Förutom det underbara för- suleit Erik L,' Larsson n konstatera- . : spelet i tonsättarnas värld med dess de att både denna/och tidigare "der den" "stundande helgen om i odödliga mästerverk, ficz man: he- | framstötar - från hans sida i detta | bege sig till sina. respektive hem. . vittna pr ämne "behandlats av FU och resul- ndshövding. Johansson, riktade t som..så helt levde" sig i. i sin Föll terat i' ett ”Jaså”, Han "beklagade att det nästan verkade kusligt. | detta och frarhhöll, att Halland.be- Filmen innehåll skall inte beskerte höver visa upp sin nötboskap, inte | för fr ys går. mn denna verkligt förnäm- minst som vi i detta avseende gått |. liga filmföreställning gör Du klokt vår egen väg och har:stor, marknad i att repetera eller sätta Dig'in i även utom det'egna länet. Han vä grundtankarna i ”Det gamla spelet[ jade. "slutligen '; om hidra om envar”, Dg förstår. Du bättre visningen för att kunia garna > hälsade änd: 1 den ”bizarra kontrastverkar ”mellar | de ek iska föreni -välkomna,. där= . scenerna, vad småningom ; skall intrésseras” för | ibland Falkenbergs - » borgmästare, "Pengar och tid Du offrar” på "att | företaget, att, även hushå as ordf. och v. ordf. . se denna film är väl använda, 'ty | sällskapet står bakom, Riksdagsman "På :.de - belönade ; småbrukarnas or ' filmen har utan tvekan SR angela” Pettersson redogjorde för FU:s in- [vägnar tackade Arvid flälp kan. De få stt fatta slånd- ställning till motionerna och ; Tdala" och utbringad d - punkt jen allvarlig livsfrågal" höll,' att man har ett underskott på hushållningssälls apet, - 'b r . P gl 15,000 kr, och då kan man inte £. n. Stadsfullmäktiges ordf., CN ” | i Hall, framförde Falkenbergs ste ds Dn NT glädje över att ha fåt mottaga - skapet. årsmöte för första. gången, l des att det inte; skulle: dröja alltför: länge till nästa. gång. Tal. utbringade en skål för sällsk . "Pets gagnandé verksamhet; 'Medalz': . jören, ” kamrer "Leon Hasselberg, > . FE ad, framförde i ett humoris="' d att "Bränneri . Laholms + hushållningsgille hade hemställt om vidtagande av lämp- 3 tgärder ; för åstadkommande eller”, att "därvid" tillgodose det stora in- tresse sum finnes inom länet för odling av bränneripotatis, Förvalt- ningsutskottet, . som tidigare gjort upprepade fmställningar. i ären- det och senast avgivit 3'trande till den av k. mt tillsatta potatisindu- striutredningen, beslöt föreslå säll- skapet att. hos k, m:t göra en för- nyad framställning i ” FU:s förste, godkändes utan de- 38 Underskott på 44, 900 kronor:. »' Förvaltningsutskottets förslag til é replikv Aha tad öra rv "sitt tack” ör ; ut= JÖsttyska" läkare får inte NV ordinera västerländskå medikament ; "Att. ordinera : medikåment som : tillverkas i Västtyskland eller" till och med i något imperialistiskt väs- terländskt land är numera strängt ; förbjudet för alla läkare i Östtysk- land. Läkaren får inte heller till" råda eller främja användandet åv sådana ' medikameht som "anhöriga eller vänner från Västtyskland el- ler : utlandet skickat till någon i Östtyskland bosatt person. Över= :| trädelse straffas 'med indragandet av läkarelegitimationen; har öst= , tyska regeringen bestämt. + .=,' ipotatisep igen. flera" brännerier, för « rendet. -—— 2t för nästa . Enligt tjeckiska Dressmeddelan= söksverksamhet = vid Tönnersa, best med tack het mot=: Åstrand till slut, och rek rade i det sammanhanget obilg- njälp för de föräldrar : ning av fackkunniga jordbrukare,” . Efter "hr Åstrands föredrag upp= taga" gåvan på de i gåvobre et angivna ' villkoren, lägg, ' och år slutade på 260,700 och visade en brist på 14900 kronor. Förslagen föranledde endast ett par korta in- av konsulent Erik i. Tarsson, som . rekommenderade .e en dels den har det tjeckiska ishockeyför« , bundet för avsikt att sända ett lag till Oslo Utan ishockeyn kommer också en stark:trupp skidlöpare att delta i de olympiska. vintexspelen. för sina barn. och. juniorledare . bör kunna få hjälp av boken och för de unga 1 12-16-årsåldern är den en ut-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.