tyrerreeyvyrvyvvyvvYvTVyvYY yvvyvFrvvvv NÄ yryvvvvvvyryvvevYvvY yyrerryrterYeY Yt Free rYY REPET EOPEEREOPAST vyevvevyvevevYyery vYvTe TV revevevveeYeYeyrtvYrYFrYYYFYYTYYTYEP FETT TYP OY ”YYTY PTT y q very vvvveryFyvt - . , . N | Rs RA i « till massa. och klendimeniioner,: «i det tycker man tydligen: Av tel; v: . gom bjuds, ri | 4 pågår "och därav framgår, att är - ik önen ; minskad Högre huggarlöner: « d ' Skogshuggningarna har. a Hur > Sign ställer frågan till .bl. 'a. OR Nförenlagens ortsom--, : ” bud, virkeskandl. och lantbrukaruakaren Adolf. Abrahamsson, Vä, .); "lenslycke, Källsjö, "och Aill :kron -Frågan kan vara "motiverad mast med. tanke på den sensati nella. utvecklingen. på virkesmar! - raden, Det är ju klart att det dyr- köpta rotstående" virket skall av- ”verkas ach av förståeliga skäl sna- rast möjligt. men, avverkningen räver arbetskraft och den frågan har - ju ' blivit ett riksomfattande problem. Nu är det, ju så i våra ser, att skogsdriften icke får fullt pådrag förrän fram på nyår, efter trettonde, men de. tillfrågade kun- de emellertid meddela 'ati huggnin- | garna är i gång i flera "skogar. Er Abrahamsson har f. o. in. ”mätt i in” en: del massaved; virke) Mom” alltså hunnit köras fram och upptravas| st vid bilväg, Väderleken har ju varit för :h och ingen . &nö -&om hindrat eller försvårat arbetet; Som ' väntat ; så går avverkningarna' f.n. i massa- vedens tecken.” Skogsägare, .som har .äsp på sina marker har. vari pigga att högga den sortens massa- ved. Brännved av" asp. sär ij. inte tad handelsvara och 10 orm, öbårkade bitar "betalas med] ojägare Mörk i Horzed, med. vad som från en del. andra håll inhämt sö > Beträff > sågtimmer är r det & än. ou rätt klart vad det kommer: att som om ett grovt medelpris av'3— 3:50 pr, kubikfot. 'toppmått liggér närmast till, Och så beror det gi- vetvis även på vilken klass virket mass vedspriserna . förefaller ; det som om dimensionsgränsen . mellan massaved 'och : sågtimmer: blir, nå- got högrev: vinter; Av sämre”tall det bli” massaved” upp till —8'poch av. bättre c:a 6 tum: é gran'torde c:a '9” räknås ärlig gräns mellan mafsa- mkring 617 : vara bäst | H Men något : fast mera a föst karaktär, «| i Huggningspriserna klara och kända för de skögar oc löne omkring" 40 kripr ;kubikmeter. vat fått vid bilväg, 4 form äv leclo ”rötskott, Men: srant] ningarna kan; kånske' en gång bli| finare: tändsticksvirké. Det är bäst" ait medan: tid är mtnyttja ineddela at huggningärna .å äro igån på kronans! skogar och det, äl hel.del arbetare som gjort förfr gan om-hugggning: Det är huvud : sakligeni i ungskogsbeståridep" higgningarria : i. revirets . regj tillvedr för dingarna dör Jäs ivedsbitar. ." 3 7-8 kr till 10-12 kr, pr kbi tt; lbarkade” bi sålunda. gå rätt bra dagsförtjä er få arbetskraft till: skö- ben; Skogsarbearna bör ju få eh släng . med av -den rågade” sleven dör. förutsättning ' av : oförändrad konsumtion kan importbehove an ; ges "Hill 60 .å .7Ol milj.: ntas kunna -ske fr | Danmar', varjämte förhand! igar: pågår, om senaste halvåret .varit lägre än fi fa. året. Ett undantag. utgör . boskepsslakten, som i höst nått störstå ", omfattning” sedan > 1947] - jölkproduktionen ; syneå” Änte ha minskat I den utsträckning |. Eva ee nan väntat. -Hury:: "produktionen | ma! kert. känt, Mjölk och grädde fortfarande mindre åtgång än året. Samma gäller 'om smöret, som dok" på sista, tiden visat vik "gång. "och" under sept; IN sberäknas 'kunna exporteras ej min: . dre än 15 milj. kg, främst till Väst- ifyskland, Finland, Kanada och Öst. frskland, De priser som därvid be- talas emellertid lägre än de” ins samsprål med en av: arbetarna pch frågade » därvid : paNduenandn att; detta" ”be- . Irodde på: att. mannen var s.k 'par- r | tiellt-arbetsför.. Vid "en" närmare | undersökning av. fallet 'konstatera- 'bundets representant att föres tagsledni gen gav den partiellt ar- betsföre lägre. : lön ;trots | att han Prestert le ett kvalitativt och kvan- titativt lika bra arbete sörå ka terna; Och. 'vad' merå "2 detta” sätt att: betala -honorn: hade” skett ' med verkstadsklubbens goda” "minnet. TA Det. säger sig; ve va rättelse. En: dy! lik 1 stining G jär nämligen” inte: sbata Arbetsdomstolen, pålå Arbi givaj av; "lönen får: ske endast om” "han verkligen : utför 'eå sämre arhetö- prestation j den anställning han har. N erbetalning . av partiellt ar- betsföra hö id. hemska, Vad ost) . går, som i början av året låg dist 10 -proe. "under - fjolårsnivån, har också kunnat noteras återhärnitning är ' likväl ; att denna grupps: förutsättningar att göra en 3 AA höst. Slutligen är att nämna, att . paxtihandeln med Egg i höst visat sjunkande. siffror, ' En del partier d gått på export, därvid mar tid. kupnat'. utvinna Priser, som mänt har I bedö den:hindras av. fördomar och vane- tänkande... Man tycker att den nu . En ändring vara en nog kraftig murl varit i nivå med de inhem ” ant 'br, a ner: dessa hinder. - unga i pris. Det förefaller dock F ”går. i”. Som en" följd av de goda l. H åglimmer : och" äv: "bättre - 11,5 Ån; sjänst är kanske bästa ined- |" gäre i, år; Antalct -besiktiz: i kvartalptoi i | "| mindre. k ” 73, milj, kg — motsvarar i marga-. at något mer än den totala I insats i produktionen ganska all-'| mningssättet är på väg, menj rådande : arbetskraftsbristen borde 2 ä damålet" med resan. Fr. vi till h.: Oppenheimer; med for, general. Pite a som. mötte”. så i dem; Dubridge och Luwriston. Saritliga är "amerikaner. na STOCKHOLM. (em. Den totala imjölkinvägningén vid]: landets mejerier. uppgick" under tredje kvartalet i år till 1,063,8 milj: kg. vilket innebär en nedgång med Procent. från i fjol men en upp : med 3,6 proc. jämfört. med je kvartalet 1949. "Uppgifterna en översikt i november- ordbruksekonomiska från: i: fjol. beror minskat : leverantörsantal tad invägning per Iéve=- ången . har ' varit. sär- i. Älvsborgs län” samt i av Skåne, flera ” år Pågående av försäljningen "äv skilt stark vissa "deta ven i år. Minskningén från: d fjol; var. under” tredje. kva Tillverkningen av. smör ar: Väder. iiredje kvartalet minskat fed? "1,0 proc. från i fjol, medan. östtillverkrlingen ökat: med "16,1. Produktionen av fet torrmjölk har i fn ned" till inte fullt hälften av d mjölk 'och grädde |? med 205 milj. kr. ; då i En, : ”ällmän: sänkning av. fysiöka | skattning, ” vil- ken sänkning i i många inkomstlägen blir betydande, Lättnaderna — både ifråga om: statlig och: kommunal Varierär. mellan 10. och 20 proc.” r gifta samt mellan 6 och 10 proc. för ogifta personer: Den stat- ligå inkomstskatten föreslås" 'enhet- | ligt till:12 proc, på beskattningsba.. ra inkomster upp till 8,000 kr för nbkar och 4000 kr för. ensamstå- etide.. På-orter' i högsta; 'ortsgrupp skulle” därmed progressiva beskatt- ningen inte börja förrän, över -12,000 kr för makar; och '6,000 kriför en= de.. Förr båda” slagen "av, kter har bder: tredje” kvartalet utgjorts : av 5,6” milj, kg smör, 0,6 "milj, kg:ost och 11 "nl. kg torrmjölk. mot 4,7 'Tesb.; 0,8, och 2,8' milj. kg under imotsvarånde tid i fjol. Importen av I fett (annat än ' smör) och föttråvai ro; "har. varit betydande och; upp- tb till 20,7 milj. kg mot 15,1 milj I under samma "tid.i fjol Expo miridre: fjol,”Den var endast 8;2 EN ; ilj. kg. möt 19,1 milj. kg förra året. ålunda he ar förra årets exportöyver= ilj. kg förl bytts Å Vett isvår fav 12,5 " av”. matfei var under 2 dje: kvar alet: :Arygt 2 proc, år än förra året. Nedgån- de "allt matfett utom häs- al der tredje som tidi ad stör- joskap:.. har sålunda. under: tredje | der: motsvarande tid sedan sår, 1941, om man aundantar tredje kvartalet | 1947. Den sédan några år fortgåen- ningen äv: slakten ; av större ssvin”har i'år för större | kalv betydligt försvaga!s./samt' för svin :vänts.i minskning, Slakten av är. har: minskat s-Den sammiänlagda' märknadsförda slakten under-tredie kvartalet. i år » kg. mot: 64,7 milj. kg uhder-sämima tid 1950.” Tm- porten av kött och fläsk har mins- kat ock. uppgått till 1,9 milj, kg mot 3,5 milj. kg i, fjol. Förbrukningen av kött och'fläsk- (exkl. herislakta- de" kvantiteter). har--beräkrats till Ti3 milj. kg. mot: 68,0 mi) matnyttig ja ;i 1950. års.skörd av oljeväxtfröer = försäljningen”. åv" , margari ländet! "under 1950-51." Något öv hälften = av 1080 års. rapsskörd här? Ä 2 frö ellor: olja exporterats, till: Västtyskland. Utvinnin- av linolja ur inhemska fröer ras till nära 16:milj. kg eller firka”90 proc: av förbrukningen av inolja SOV se ten har däremot -varit . väsentligt |.9=! 11.000 kr för gift kvinna kan inte skattskyldiga; skulle det bli fasta ock höjda statliga ortsavdrag; i i hög- sta ortsgrupp 4,000 kr för gift: 2,000 kr. för ogifta. 4 +:Sambeskattningsér gel. synes ha varit 'svårknäckt, Man .har. prövat senare grundat på tu- riakarnas inkomster, skatteskalor, en för gilta och:en för ensamståeride, och mellan "dem hår. ävvägningen gjorts sådan; att tudeli ninhgsimetoden kan sägas bli genom- förd i präktiken för makar, upp Öl beskattningsbar: - inkomst io, 000 kr, Sainbeskattningen”. ”adser tod för makarnas beskattning, Nu- varande förvärvsavdrag om "högst behållas: i skattesystemet; " iden"för reslagna > höjningen :”äv makarnas e orlsaydrag får. tydligen ses som en kompensation, : Som "en "övergångs- ordning kan" "mar "tänka sig ett mindre” fast "förvärvsavdrag: å. 300 kr. Av: "praktiskt skäl föreslås ide ta: sammanhang, "ått makar fö beskattningsår, "varunder den Kvantitebörna" har: härröj rt från bl. Australien, Argentina, Förenta st terna, Östtyskland och nen; Förmalningen av brödsäd har ökat m 50- 5 jAnvi doingen: av potat för in> dustriellå ändamål ;under '1950—51 tisskörd "varit lika låg som "under 1949—50." Jämfört med ' sistnämnda år har emellertid stärkelseproduk- tionen ökat från 14,8 till 20,4. milj. gen minskat från 27, £il normalliter, + Det: med stort intresse motseuda förslaget till skattelälinader ' religger nu från 1949 års: 'skåtteutredning, Dess genomförande skulle. medföra' sådan minskning äv den statliga beskattningen; att denna, "grundad på skatteunderlaget ch sambeskattnings=, | Eonimittén böra bibehållas som ie-. i Sovjetunio= +"; kg,. medan ' brännvinsframställnin- | ål id 1949” taxering; nedgått äktenskap, alltid skall taxeras så- söm" av varandra oberoende skatt- skyldiga, ; 124. söÄven id: förmögenhetsbeskattnin- gen föreslås lättnader. Bl, a. höjes gränser för skatiskyldi heten; som nu ' går "vid -"en förmögenhet av 30,06 30: kr, till 40,000 kr. Vidare” änd- ras: k skalan så att pr nen blir" mindre brant än nu, För kvarlåtenskapsskätten föreslås grän- sen; för: ”skattskyldigheten - också höjd från 30,000 till 40,000 kr. Statdi 5 TT Na t "Detta "omdöme fäller dirt CH Flodén, som inom medieinalsty- | relsen handlägger ärenden rörande könssjukdomarna, ' Mot. den bak- grund, vi har att se den här sa=- ken, är, det, säger d:r Flodén, myc- ket svårt att förstå och ännu svå- råre att bejaka de synpunkter, för | vilka den ifrågavarande provinsial- | 4 läkaren” gjort sig till tolk, Könssjukdomarna måste ber -kämpas internationellt. "Det finns en hel: "rad förhållan- den, som talar emot' detta förslag, Problerhet är för- övrigt en inter- nationell angelägenhet på. så sätt att. flertalet civiliserade stater. gått in för att bekämpa könssjukdomar- Int snnella oh : existerar, vilka bl. a. berör sjöfar- ten. Exempel: här i landet lämnas gratis - vård åt av. könssjukdom OR smittade - sjömän. I gengäld har svenska sjömän samma förmån ut- omlands, Anledni varför "kö jukd :| marna överhuvudtaget skall 'be- handlas och bekämpas är att de Itillhör de' smittsamma infektions- sjukdomarna, vilka i viss mån; är att : jämställa med, de "git slopande" av lex veheris degen bär årtalet 1018 är r absoli : intö tillvådligt. Förslag härom föreligger från en småländsk pro. . vinsialläkare, sen att följa vederbörandes intentioner." i tydigt med att vrida klockan tillbaka. vore . som ”hann med” att smitta ner om-. kring hundra män med syfilist Denna nersmittning "ägde för övrigt rum inte bara i "Stockholm; flickan . "turnerade? också i landsorien och st göstuppträfde. även ji, Norge, 'var+ ifr? I anmälningar ikom från , bl, Its d dylikå 'éxenipel för & ögonen - bör det stå klart, menar d:r Flodén, att ett slopande av lex veneris inle — z IT 3ståendena att lägen inte Jänere ee har någon funktion att fylla, då. det den svårare könssjukdomen syfilis) > 2 med "en" -erida insprutning håller inte; ett. dylikt resonemang är både -” förenklat och felaktigt.. Visserligen ' räcker det i ett mindre antal. fall, or med. endast en spruta, men brister - det i i eftervården så föreligger strax ' £tor” risk för: recidiv.” förresten omkring med recidiv. u. san < att veta om saken — « och fortsätter att: sprida : sjukd » Man lever sjukdomarna på grund av de ris- ker, som är förbundna” med'. dem. Och: risken för spridning är- som bekant utomordentligt stor, Då det gäller behandlingen skulle det för klientelet faktiskt inte, behövas nå- gon lag eller lagstiftning, Flertalet söker nämligen gärna vård och är angelägna att fullfölja behandlin- geh.; ;I - detta fall gör "upplysning mera än lagpåbud. Men — och här är. det fråga om ett avgörande mo- ment — så finns det ett mindretal individer, mer eller mindre: miss- skatten :för 'ek iska föreningar föreslås: bli densamma som för ak- tiebolagen, d.v.s. höjd från 32 till 40: proc: Höjningen skulle dock ej, gälla jordbrukets kreditkbssor samt ej: hellér 'sparbanker, hypctelcs- och böstadskreditföreningar m.fl: Till sist' föreslås särskilda undersöknin- gär för att möjliggöra slutligt 'ställ- nihgstagande" i till. frågan om ökad användning'av indirekt beskattning. Särskilt "bör dessa "undersökningar inriktas på att genom lämpliga åt- gärder” skydda: de" lägsta” inkom: grupperna: från "oförmånliga verk- ningar av en ylik omläggning, » Zz Förslaget är ej, enhälligt: Rese vatlöner föreligger från olika leda? möter” om högre förvärvsavdrag för yrkeskvinnpr med barn och om av= dragets” ?utsträckande : till att om- fatiä:' även jordörukarhustrur, - on ävskaffande" av kvarlåtenskapsska: tåh och om att 40-procehtiga ska ten för ekonomiska föreningar ä även skall; gäll: banker och andra kreditinsti i: Nn de för att inte säga påtag- ligt. associala. Ifråga om dem hjäl- per. ingen propaganda och ingen upplysning, detta :klientel måste samhället på ena 'eller andra sättet ta hand. om. Funhes inte laglig möj- lighet härtill, så bleve heller. in- genting uträttat, och vederbörande dare.' slappriade betänkligt: Under . den tid ' konflikten varade -upphä automatiskt lex veneris derha blev ögonblickl ningar: "formligen. forsade "in från folk, som blivit smittade” med "ena eller” andra könssjukdomen.” Som ett enda men ' belysande": exempel på vart det då barkade hän. kan jag nämna .: att en ”massahhopning av pnmölningar 'gällde en ungefär Vid de nordiska I med adsk derna i öktober rti Tnas ”samarbetskommittés konferens i Stockholm lämna= ' de finske infikesministern Suk« : månad som' bas, . Lönerna bindes vid denna index" och justering äger rum en gång i kvartalet, 7 Regeringen anser förverkligan- 2 det äv -jämviktsprogrammet som -isin viktigaste uppgift, sade stats- rådet Sukselainen.'., Det. är natur- Tligtvis en motsägelse att samtidigt som man planerar en' inskränkning har till följd av 1950 års svaga pota- |. : "borgtrédsavtälct ingick” bl: a att regeringen skulle: tillsätta ett sl -politiskt J med uppgift. att behandla de. pla- ner, som ”inora 'regefingéen” utagbe- als för att sanera landets: ekopo- jfr lade ji i bar från juli 1950 till oktober i' år stigit med 46 procent enligt uppgif- ter av: agronom Ulf Renborg. Steg- -« $Sammaårihänger med” såv ökäde "löner som ökade" material- köstnader.: Den kraftigaste stegrin- gen: gnligt., d. Under 'sammå år enligt”. en:artikel när förste. aktuarie K.-O, Wahlfisk. "hi sten och vintern 1950-5113 åter "såldes till jordbrukarna -£ö utfodring, > Kar. emellerti under. skottet > -i + brödsädesför i uppgått till drygt 11 proc. : Underskottet .-'har täckts lagerförbrukning o och, import. Öv gångslagrem av brödsäd har sålin- da vie med 55 milj. kg: tik n| 122" er-1ji 1942 varit .star- "stegringen av priserna på dvriga materialslag och av lönerna. ämfört ned 1935—37 hade sålunda år 1950 prisérna på trämaterial gått upp med 122 proc, medan priserna på allt byggnadsmaterial ökat med Proc; 'och byggnadsarbetskost- naderna smed: IA proc: i Jämfört ' med” förkrigstiden. bade redöyisas: för främaterialpri. ökat 80 + .j serna, vilka ökat med 80 proc. 1 vidgas. att omfatta all. byggnads- 1 sd jag, räntan sänkes 'med.2. 96, sär a segtember förslag till det” KR k. jäm: viktsprogrammet, ringsskiftet senaré godkändes." i inypsteringarna. så vitt möjli, skränkas i'jämförelse med föregår. ende; år, : byggnadsregleringen 'ut-' verksamhet, hyrorna får' inte | kerhetsförråden” av . Jav miska: förhållanden. ; Detta plane- S Tvi Jigen, I redan åstadkonunit,' att allmänhes inv na "sänker ' räntan med 2 Jo. Detta var emellertid nöd vändigt, enär man ' eljest inte hade kunnat undvika 'en hyreshöjning, Er sådan hade medfört en lönehöj- ning och hela planen hade därmed brutit samman. ' Vi. tror att .stabili- vär för d av e betydelse ä än några 'procent i len fortgående "inflationen ris- kerar att förlora några tiotal prö- cent om Året. + Våra” 'bankmän är av den uppf: att räntan rätt snart måste . höjas enär ' sparandet eljest helt upphör, Jag tror-inte att ”de har rät "under förutsättning att stabi- lseringen lyckas, Den extra im= porten och prissänkningarna har förvödenheter ökas, importvärornas pris sänkes, proposition med för- slag till lag om grunderna för. bez slämmande av det stöd, som "skall ges: jordbruket, och ' om priser på jordbrukets . produkter avges, in- |komstskatten för fysiska personer | jsänkes, lagen angående omsätt- 1 kg och exportöve år 194050 av 119 milj. kg har ö d NR S1-vänts i ett importöverskott "33 milj, - kg, De importeradets ökat något svagare än fastighe serna och betydligt Sv; på jordbr uksköj ör a skatt, - ändras så att bl. a. lant- bruksmaskiner befrias från denna rundvirket påföres en 'ex- portavgift och underkastas export- tens h In= sättningarna på sparräkning håller åter ' på att stiga, .och förtroendet återvänder. Om blott de yttre för. hållandena förblir gynnsamma och man. psykologiskt kan bevara det rätta "greppet ligger. stabiliserin; nn 'khåll, + " Gott råd : KG — Vad ska jag göra Åt min hust= rus sömnlöshet. Hon" ligger , vaken till. 3 'och 4 cm natten, Försök att komma hem : subventionerng avskaf- La äkning Eenomföres tidigare, 7 rs . övervägande delen av det smittade | - skulle. fortsätta att vara smittospri-' =] 800,000 kr årligen, vilket är kconflikten 'i Stockholm, då | ;+> övervärningen' av. de prostituerade ta. Några. procents ränta bety- 2 der intet då deponenterna på grund | - ' i god tro efter den- enda :sprutan men är lika riskabel ändå för sin” omgivning... ” Lex veneris betyder ock: ekonomisk hjälp, Lagen erbjuder tillika ett. ekono- miskt skydd för dem)” som" saknar. pekuniär förmåga att själva. bekösta | behandlingen av en smittosam köns sjukdom, ,Detta "skydd varken bö eller får undanhållas dem, som är i behov därav. Till sist bör ka påpekas att könssjukdomarna inne bär. , en icke oväsentlig national ekonomisk påfrestning, inte mi méd hänsyn till förlorad" arbetsti tjänst. År 1946 gjordes "en ber: ning på området. Det visade sig ait ' enbart sådana" fall :som behövde läggås in . på sjukhus, medförde 5 kostnader, som uppskattades till 14 - milj., kr pr år. De direkta. kostna= derna för upprätthållandet av lex veneris uppgår inte till mer än” : vända pengar, eftersom dé hacnarand i 2 J, Olle är my cket « odygdig i skolan, och till slut "blir lärarinnan så ond; : 3 | att hon ber: honom gå utefter ett. =, . ris. : Olle går, men om, en stund kommer han in med en sten i i han- « den' och säger med ängslig ton: -+ >» a Fröken, ja hitta inget ris, men här är &n sten, som fröken får Kasta på mig om hon vill.» Nå Å nikgen om fallmak > igessammanträder . | Vaför ska der : behöva vara så ' ” oroligt i världen | Du. får veta” för så litet - 5et finns I ingét, som, till-samma 'åga pris ger Dig så mycket som dagstidningen. Annat kanske Du: kan spara in på, men inte. på Din tidning, Utan den blir Ditt handi / landg ett fåmlande” och Du. ver föga om vad som händer och sker ; omkring Dig. För den vakna'nu- 7 tidsmjänniskan är Sagstidningen, omistlig. Su lär Dig med. - ILAHOLMS TiD Spar genom att Pre, : niumerera. Då kostar :; IT” pr: nummer bara
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.