yYYYYYYYTYFTTYYYYYYSTYYY YYYYYVYYY VYF vy VA VF Y VVE VT YT FONT ” : , M : pa ( börjat: tidigt i Se SEY, > SE Johnny Rose, som JULGRANSHUGGANDET har" börjat. tidigt i Secaucus, New Jersey, USA; men. J st Jobbar i gransvängen, tycks ännu inte ha fått något större klientel. uten. kan ta sig en lur och dröm= . NTA me ljuvt om en ”white Christmas”, som skall, sätta. sprätt vå affärerna. - , >. 5 KRI M ST Eroppons' bräckligheter uträttar "ofia mera än de vältaligaste Jä rave; då 'de skiljer oss från värl- ! den, leder do oss till dygden. "Den sam ' bibehåller: sin" styrka och livskraft ända till slutet, löper fa- ra att, föra. lasterna med: sig i i 1 De flesta män blir bara uttrå- "kade om: man' frågar! dem efter É deras: mening om stenkolsbryt- "ning, men varenda en älskar ati att han» yet massor om teater, 'G., A, Birmingham; ” gmod en skylt framför, , där dr vardefullaste va- rörna är utsålda :..; Inlet högmod” är "torvligare än högmodet över rikedom, +: 7 2 al Axel Fredenhclm. + En skådespelerska, som skall ha N f ång, : måste ha ett ansikte ' ill Namneentralen kom en T "en stockholmare med det. klin- ödd i den finsktalande Tornedal!eh och hade lärt sig" svenska först i "skolan, ' Hans "farfar, som var” från i istergötland "och hette "Johansson, - hade brutit” mark" för ett nybygge "på en plats som -kallades Tuuli > nen, Och med detta typiskt finska . > namn blev han som nybyggare al NV = "tecknad i kyrkoboken, >: Tornedalen antingen "net Johansson eller st namn av svensk typ. / > Att få kalla sig det ursprungliga "namnet . Johansson ; gick ' inte utan vidare — det vore ju så. att säga att byta namn baklänges, och det hade heller inte varit så praktiskt. 'Nåmneentralen föreslog då'en över- sättning” av -Tuuliainen, som när- mast: betyder ””det vindomsusede Den ande namnet Tuuliainen. Han var SA NE Ile: Västgöta ättlingen i från, församling +. där. han var skriven Toch sa: att han'hu inte ville 'heta Lindström längre utan Lagenkrantz, och” på : det sättet” kunde en före! detta'. brottsling ståta med ;'en hel näset”. Översättningen 'var en' aning" behövs fler nya namn! som . förbehållet bara en eller den egna "familjen i annan. har rätt att bära dot" sville —- även” historiskt- märk! eller: adliga. namn: i ” Han: gick bara till "prästen i de rad namn 'i kyrkoböckerna ... . vill byta Wreancour' I "till enklare "namn "Den nuvarande namnförordningen kom till år. 1901. Iran dess hade våra. säktnamn ' saknat allt: skydd. Kom" en: brottsling ut ur. fängelset och tyckte det var obehagligt att bära sitt 'gamla' namn kunde” han lägga sig till med ' vilket, namn» han | rämyckett och Ditt TIL Majs odlingen inte blir: lönande, och då den fordrar. lång och varm sommar går; den! inte till mognad mer. än ytterst få 'säsonger. = ovookene F-sAmerikat är majsens” eget hem” land; Dess ' ursprimg är att söka "i det-tropiska! Afrika; men redan för länge-iseden-'spred sig" växten även över andra" platser..av kontinenten. Columbus fann den på! sin tid va- seh gjorda fynd nodligen I odlats vlätser med £, n. klimat: Majsen xen värme och odlas i' tropikerna och "de åren skedde : namnförä) geom ölkan till. respektivi olämpligt :som < n in, ; Den naminsökande med det finska näm” "net. fick i stället det. förslaget att "småningom också bil ]: z +": Innehavare "av Namncentralen är .. John : Jerihammar". och hans son :” Bengt, de två vet allt'som är värt "att veta om namn och namnbyten, . ..Jerhhammar senior: har sedan" ung- och namnfrågor' med tonvikt på det +." nordiska. I det välförsedda referens- "". biblioteket med. åtskilliga numera namnvetenskapliga ” området, finns språkliga': unde för? byr stora förråd av: ham "7 nanin, säger:hr Jernhami , Men'trots alla: namnbyle nog räkna med att ung I : av alla svenskar är ”naminlösar 3 vill . säga saknar släktnamn. Mai heter' Andersson, Pettersson; Svens-, ”. son 'och så vidare. Det: är natur» hederliga namn; men varför. inne- havare av 'desså namn kallas namni " lösa beror på attinamnen i fråga inte har namnskydd, Heter :fadern Sven Persson är det intet Som hind« rar, att. sonen kallar: ig' Svensson: - Så var också regel ända in i, börs jan av "detta sekel: Och döttrar:a skrévs — dotter, tillexempel Jo- Lo ov > med ett gossebarn”heta Erik” An- dersdotter i prästbetyget. Hans ' " gifta. moder Andersdotter + fick [ot > > barn då hon befann sig i Tysklar i ..' och där blev det antecknat med moders efternamn, At 1; '. Brottslingar bytte namn ' -s + hur som: helst '-Det kan också många gånger v besvärligt att ha ett 'i amn som bä- re$'av många ländsroän.; Har man dessutom ett vanligt förnamn upp- står . det lätt " förvecklingar och misstag, Särskilt >- märkbart”. "var detta under beredskapstiden, då det ibland: kunde ' vara besvärligt "att hålla reda på alla: and fr och namner ";Vindner, vilket: så! svåranskaffliga.” dyrgripar på”, det |." ligtvis inget fel på, dessa gamla |g bö > hansdotter.. En gång fick -till och ]- .j med '” det :, sökta :" namnet” styrelser för "videre befordran till Kungl: Maj:t”. och efter en om- ständlig kungörelseprocedur kanske man fick" namnet. godkä = I den, :: .Någont érade åd av jor- :sRedan” tidigt I Europa där den nu' odlas, även: om dess.” huvudsakligaste odling: är egentlig censur fanns emellertid in. te. ' En "Andersson kallade sig till exempel Abbléwitz och en Petters- son. Wréancourth etcetera. Numera händer det -också att.efterkomman” GE till "dessa" forna ' Andersson, och Pettersson söker rättelse för att få mindre "invecklade ; och osvenska år kring 1920-talet ikd och k erad: till. Amerika.” "Vi hat flera" sörter av majs. Den vanliga :majsen är rik på stärkelse, medan ;stärkelsehalten hos socker- majsen', är : mindre.” - Sockermajsen har, som namnet antyder, socker 1 stället” för stärkelse" i frövitan” och betraktas: som” en "'läckerhet: .. I Amerika. äter. man kolvarna : som de är. Vi «har också en annan majs som .. heter ;, smällmajs, - Sitt egen- å ustitiedeparmntt. till" den hand "om namnärendena. ustitiedepartementet har det tralbyrån” som ur:går det nu till att > byta namn?;. >>, fir: Andersson Kar "alltså sen "dag beslutat ”sig för«attt byta "ut: sitt 2 .ett litet ovanligare; Det fsta "han gör är att samråda med 'sin'shustru och 'med'sina barn — essa, fyllt arton: "år måste de ändringen” — och med, deim' dis kutera. det nya tiamnet. Det.brukar tå 4-6 veckor att få' ett narin "ån- taget, om: detta icke finns förut och om det är; av lämplig typ. re "Ansökan att få sitt moders namn eller "annat äldre. namn i släkten, t. ex! farfars eller farfarsfarsnam- net..—" som "ej så sällan av: någon anledning bortlagts till förmån för ett "sonnamn '— ' tar alltid längre tid, Släktutredning måste företagas, doch gäller det modersnamnet måste moderns" alla - härmare släktingar skriftligt : medgivande” Man ; kar' dela in dem som har t: till; namnbyte i fyra grupper, Den största gruppen utgöres av de säga alla: med de vanligaste. son- namnen, För det andra får” man: ett : nytt "namn tillstyrkt om” det gamla" "visar "sig vara språkligt os och » petterssöner på de olika förbanden, . Skulle -man nu alltså” vilja byta ut sitt alltför allmänt förekomman- de namn mot ett släktnamn har man enligt nuvarande förordningar . rätt till detta. Man kan få ett namn orm nn ligt eller föranleda löje; Gamlä knektnamn' som t, ex. Hej får uti bytas. Och att heta. Skepparkrans var ju inte så trevligt. för ett par. gamla fröknar! För det tredje får man skåffd. sig annat namn i stäl let för ett. finskt namn, ' genom N. S Utan att göra några 1 övrigt kan jag verätta" att jag skämdes inte för mina tär r, Här jag läste Kameliadamen. Jag var 16 år och gav nig i ä själv hade fått tog i ea sådan dam, bräcklig och lek Ai'tit år äld- fe, Vi satt på eh bt Vv re sen [ Nej, nu ska. ch sätta på potatis > Kar de Mumm; jag gå hem p nte förrän jag Nn Hll”lättnad för myndigk N alen 'har många svensk finnar i Norrbotten "bytt namn. = Den "fjärde : kategorin som ': får | byta. namn 'är personer som råkar vara släkt med och bär namn sam- ma som , ökända brottslingar : och föngelsekunder, ' Men . för - detta fordras ..intyg, t.ex, 'från. läkare. som styrkér att man verkligen haft psykiskt lidande av sitt namn. ' = Sverige " behöver ett ' mång- .| dubbelt ökat namnbyte, inte blott av bekvämlighet för den enskilde .| nämnlöse Andersson, Carlsson, Jo- en, utan även hansson: och Peter, t medgivaride till namns | förut nämnda ”namnlösa”, det vilt jä li "Pydasten; och "genom Alexander dömliga. namn har den fått av att kornen vid: anrättningen upphettas, varvid. de springer sönder med en lätt knall när vattnet. i dem upp- hettås och spränger koörnytan., Ame- rikatiarna. ' kallar. denna "majs' rdel uppblandas med 'annat och på så sätt tjäna som födoämne. för människor, Av majs gör man” maj- senamjöl' och gryn, och italienarna gör polenta av den; I Mexiko an+ vänder sig den fattigare befolknin- gen av: kakor som 'de kallar ”tor- tillas? ' "som ätas rätt allmänt t + som :skriver detta äromdagen en man som varit . mycket "i Mexiko, "Jag bad att få hans utlåtande om ”tortillas” och han" rynkade då på "näsan öch förklärade- att det är bland det ve- dervärdigaste han” ätit under: sina resor jorden runt. Majsen innehål äniligen' en' starkt. smakande "som, icke infödda personer har olja; svårt att: komma underfund : med. brödet, '.som därtill" till bristnings. gränsen .kryddas med peppar, och a” framträder” markan: ändra? stärka kryddor: ”Man kan”, ) ode' vän sade, ”hålla en ändsticka framför mimi man ätit tortillas "och örjning än de 'hittilis idé" 'sädessl: ; riset, söm ansés vara världens äldsta så- desslag och som odlas i Kina sedan urminnes , tider, 275 "ua pa fe. » Från Kina "spred sig” risodlingen till "Indien och angränsande platser ger herr Jernhammar, Och fast det låter så otroligt så är det dock ett faktum att'antalet: namnlösa ökar varje år trots allt namnbyte, Man skulle vilja vädja till' nu- varande:; överdirektören « för Sta- tiska Centralbyrån Karin Kock ätt vidta behövliga åtgärder i syfte att stimulera. till namnbyte och sam- tidigt göra det”lättare för denrsö " Det: finns ett av Namncentralen lanserat slagord som verkligen bör beaktas av dem som funderar på att byta namn: "Vid namnbyte" bör , Sä-" sina efierk an odlas. i: Sverige rien ger: då -såpass dåliga skördar att] kom mäjsen tin | kande att: få lämpligt" nytt: namn. | ditionella jul: : Vid den som Venus, en tankeapparat. som Minerva, grace som Terpsichore, av Edinburgh närvrande,' Här ses hertigen i samspråk med de amer ika "films 4 Sinatra "och hans fru Ava: Gardner, vilka båda medverkade vid föreställningen. i Coliseum i London i YrYrYstYY TEPE EPO TY PET POV ETEYYYPETYYYYVYYYYVYTYYYYTE | j - id Mi veverererryverereteYYTYVYYYYYTETYYVEY TY TY " MÅ ” NM " : - H | uu va oo Nl ss | | soo IA MER vå ; Fredagen d. 14..decp le to" LAHOLMS TIDNING JV: Cs ET Så | me ans Ne + , 4 ögon a AeYaRarsbtaN sebnor euarAPsee bas n d SAG T-ocu” 2 ika såna dagarna var hertigparet. i pe norna Frani Uj ss ett.', minne som Mi ley, figur som Juno och hud som”en kroko- di soo pole va « Ethel Barrymore, då i + 4 | ATA : Det är länge sedan man: hörde : RTR > 7 något från Jörgensen, sade maskin- | . hö aren: — Nå, Elis, kan du vx ingenjören till lokmästaren, Vad är berätta litet om » vad munkaria det med honom? a : > . + > > Jörgensen, svarade lokmästa- äste; predikade och ' ren frånvarande, han tänkte på si- slärd : Fe No na 60. ånglok, som skulle säljas för | "Lä ven: — Och vad brukade :nedskrotning, Menar ni Tyske-Jör- nunnorna göra? 3 | gensen? Han är i tfänst ännu, men det är inte så mycket med honon, an "skall snart pensioneras, Sedan .den' där affären med Ottosen visar RR oa ÖV han sig mycket sällan bland lok- "+ En . gammal borde låg döende Personalen. > - i SÖ och gav sin'hustru några sista — Det visste jag inte. Säg mig, förhållningsorder: = "==": Dahlgaard, jag minns inte riktigt Göm inte hort, vad det var för en ”affär” med Ot- 1e0å' kon, ett Ir fosen? mete Rn vidig mig huadra i — Jo; 'maskiningenjören' vet "ju — Stackars karl, vände hon s'g Att :Ottosen är vad man kan kalla till några grannar, som hade ix. ett! svart” får: bland lokp ersonalen, funnit sig för att visa sitt deta. För all del, han är en utmärkt lok- gande, han är omtänksam ända in eldare,' men det är det "där med i det sista. : : org SPEiteN ae PET : vr Javisst Elis; — De I "i Och döm inte bort, nu finns jag, sade ma- fortsatte den; för jag är skritig Lar fter historien med Tyske- Jörgensen. var "hän nära att. ryka av. pinnen, han hade så när slagit den gamle fördärvad. Det var inte i jag. som hade, bestämt" att Tyske= Jörgensen .och Ottosen skulle köra tillsammans i ilgodsturen..Jag viss- "te alltför väl att det inte skulle gå, de. är: båda alltför hetsiga, De kal- lar ”bonom för: Tyske-Jörgensen därför att han har bayerskt blod i ådrörna, "Modern var från Bayern, ” från en liten by som heter Dihgol- : fing, tror jag, och det visste Otto- sen;: Det var otur: att han den första . «' kvällen" hän "skulle köra 'med:' Jör- På jakten efter lyckan inträffar gensen inte var riktigt nykter, ”Det I de: flesta olyckorria. / > ..: luktar ju.sprit om er”, så Tyske- VR RN '. Jörgensen, ”Såå, gör det det”, sva- tysttansiok Iman, - fe spader Ottosen, "Kan ni känna att i i IR det "luktar sprit ord mig, så kan jag ”min ' "själ" lukta" ' att nil har fått bayerskt öl i er med modersmjöl- ken”; Och så 'gav det ena ordet det "Spanien "ocn andra, som ni förstår. ”Ja, jag svär ver” mig - fri”: sade" Tyske-Jörgensen, ”Ja, det kan ni gott göra, men mig mer i vissa trakter av tropikernå. .- blir ni inte fri ifrån, för jag skal Riset är i många avseenden ett till Korsör med tåg 49 tillsammans tmärkligt "sädesslag. Det är: en vat-, med er, Ifall ni inte skall till Din> tenväxt. som kräver” stor fuktighet golfinten :'- eller -Tingelingelingen: för: att utvecklas, Det kräver ockvå För min del kan ni ryka både till tropisk hetta och stark sol -för att Bayern 'och Drammen eller vart. ni gå : till. mognad "och, lämna goda. vill”.: Ia PAN skördär, När riset tröskats'får man '..Tyske-Jörgensen blev . rasande, "som utgöres av -oska'nt Han 'sa .ingenting den kvällen, för ris, 'Som handelsvara är :”paddyn”' han: visste att Ottosen var en du! tnindre betydelsefull och först se- tig lokeldare. Men då mannen någ- datj iden skaleats öch polerats sänds ra dagar, senare ånyo kom ner på- deii:ut i marknaden i form av ris- verkad av sprit, kallade Jörgensen gryd, som 'lämnar' råmaterialet til ut mig i lokstallet och sade högt 'så våra" julgrötar och risgrynspud- "att . Ottosen skulle höra: ”Kan ni dingar. -Det-ser.: emellertid, ut som .grdna så ätt jag får. en annan el-J; om: ”paddyh” skalle vinna allt'stör-' dåre?” "Nu var det Ottosens ti at re thark' som handelsvara. Oskalat- bli "rasande; ”Vrålande frågad haa fis jär I likhet med sämmalen råg” Jörgensen" om. han någonsin hade betyåligt. näringsrikare än vanligt sett, att baån inte; be sköt risgryn och" även. vitaminhalten -är" arbete” större, 'varför man kan förmoda att MN ”paddyn” -: så småningom» komer > att :konkurrera. vit' grynen” tv Risgrynet ' hat-:åtor 'användni ng sord [födoämne.: I risodlade. länder är tet den: väsentligaste bestånds- delen -på. matsedeln och man Kar lärt sig att äfa ris i alla upptänks liga fofmer,: Käkt tis ned: durty är em rätt: som synes breda ut sig och erövra "även. andrå' länder. -än då risodlande, + i: vite er NN Vi ska ”nästa vecka prata lite grann om; 'en. del andra sädesslag nan vi går till andra födoäm. fan "klädde av sig. Hängde verrocken på en klädhängare av. imponerar.de” bredd, kavajen på en något smalare hängare, sk or tan'över en s'tol'med rund .k- rm, Han ,såg: själv ut som om han hängt på en spik, ;:' . Trassel.i. Söndags-Nisse-Strix, «> Operetten ' (i. hånfull.. ton till Verkligheten): .'”Hos dig händer det ju aldrig någonting verkligt?” Nl N John Karlzén, de : kl lyssnar. till fo Nol krigståg blev detta så den: stores desslag känt även i: medelhavslän derna” + Det." nådde: o spanjorerna. : förde "det övers Amerika; där odlingen 'nu förek VU KAN ocKSÅ FÅ DIN TIDNING PEMBUREN GENOM ATT i » PRENUMÉKERA a Ve. ken som har mörka » Ide nu uppställda i en lån, -ftill gåsmarsch, som en nar, . som blivit ". Lutsåtta c gamle gav eldaren en rungande ör- fil, och utom sig flög Ottosen. på honom, så jag måste skilja dein åt. -— Har Ottosen börjat tjänstgöra igen? oo — Han börjar i morgon, — Är det hans sista chans han får?” : RA — Ja, absolut, Sköter han sig in- te nu "måste vi avskeda honom. .— Och Jörgensen? — Honom räknar jag inte med så mycket mera, han har blivit för "I gammal. Precis som de 60 ånglo- ken, som nu skall läggas upp? — Ja, just så är det, maskinin- genjörn, . sade lokmästare ” Dahi- gaard, Jörgensen är inte ensaim om att bli för gammal, men nu då vi har fått de elektriska tågen, mot torvagnarna och snälltågen, tycker | han .att det är som att åsidosätta derna befordringsmedlen, .-7 a . Det var själva denna skandalösa princip -i tillvaron, att man blev föråldrad ' och . därmed kasserad, - som gnagde den gamle lokföraren. Det var i verkligheten något full- komligt godtyckligt, - det var et. bittert öde. Ett nytt mod, ett nytt fekniskt framsteg och vips, så väck med det gamla, om det inte änru skiftade HE nog med det: när modet : hä Hheten gick k . och ”-tacksamheten förlorad. När man blev gammal skulle man ut- I plånas, kastas "bort som gammalt ! skrot, "och ingen tänkte” mera på det som varit ens insats eller ens livsgärning, = - - eta Tyske-Jörgen stod och identifie- - :rade sig själv med ett av de gam- mber 1052: blik som nu föredrar de mera mo- of de gamla ångloken, som han” och Ja: loken. Han kände i vilken hög ' hans generation är knutna till och nu då de verkligen är, . föråldrade och vi står i begrepp, att kassera icke. mindre än' 60 stycken på en gång, så tycker han att även haj är: kasserad; liksom får 'dela deras öde SR "— Det är väl ändå en väl senti mental syn på saken... sc 07 - —"Ja ingenjörn förstår det kan- ske inte, Men som gammal lokiö- rare .(lokförmännen rekryteras sorn.- regel ' bland , äldre, välmeriterade lokförare måste jag "säga, att jag: kan förstå en gammel förare som Tyske-Jörgensen, som så att säga varit med från järnvägarnas barn- dom, och önskar att dela öde med sitt lok. Men det tyckte maskinin- genjören var rena tramset, ” : De i skildes.. Dahlgaard fortsatte genom" lokstaliet ut i ”kolgården” där det på några spår, bakom berg av kol och briketter, stod en grupp mer :eller mindre rostade ånglok. Plötsligt. upptäckte han 'Tyske- Jörgen, -som .stod och betraktade de gamla kämparna som nu. skulle säljas och skrotas ner, Den åldrade lokföraren, som var ganska .vithå- hårig 'och' vitskäggig,. såg. ut. som han inte riktigt visste vad han skul- le taga sig till eller var han skuile göra 'av. sig... Dahlgaard ”visste,. att den gamle inte tjänstgjorde nu gch hän visste också att den dagen inte var. långt borta, då han över hu- vud aldrig skulle. tjänstgöra 'mer. Nu' stod han och funderade över att en samling lok, som hadå tjänat järnvägstrafiken i många år och ade dragit långa tåg med hundra- tals människor ut på resor — tio- tusental hade de väl blivit genom många år, miljoner kånske — skuls le kasseras och vräkas på skräp= högen : som" garnmalt "järn, Det var något prätt i det här, något omänsk- likt ock innerligt orätt. När du blir gammal och föråldrad så väck med dig, du duger inter mera;: dig 'har ingen användning för, du är fär- d dig! för isopbacken, Du kan stå och rosta, "tills du blir röd som räven av brist på passning och olja, torr in kannor och > fogar "av brist på | smörjnihg, utsatt för allt slags vän jStä ; i der, snö och regn, dar ditt förfall. D utslagen, du får hel rad andrå lok, A-maskiner och det bara 'påskyn- u' är katt åt sidan; dela öden med, en G-maskiner;. de gamla godstågslo= slitit och släpat dessa mångfotade långa tingestar som på minde 'om taxar, och som framkals lade "eh förtvivlad föreställning on a' ändlösa godståg,'som käm- påde sig igenom Tegnmättade vins ternätter, Till: tack för” detta stod 8 rad, som grupp. få- skamvrån, vi den pu- Yr . satta i för ringaktning a År OF 4 zz grad han var ett med sin maskin, och märkte att den nästan begår- de, att man såg mänskligt på den. var uttjänt eller utslitet. Men inter ' Och förresten vad var a” + dessa. . . elektriska tåg egentligen för något? ' Vart ögonblick kunde det bli, kort- ing,' så hela linjenätet blev i + såvitt de inte fick sitta i timtal och "vänta på extratåg, De Men pålitligare? Absolut inte, men vem brydde sig om pålitlighet nu elektriskt tåg hade mankerat, bloit det nästa. dag infriade ett vansi nigt krav på hastighet. Och — Var de snabbare?", aeA Nästa dag kom den gamle.föra- ren till Körsör med ett iltåg och sin skin, Inne -:i . stallet, såg han en glimt . av . sin tidigare lokeldare, Ottosen, vilken 'stod och" tvättade sig i ett av hallens tvättställ. Hade han varit full nyligen? Nej, så ville inte Tyske-Jörgen tänka, Han måste hade "uppstått : lynne, Han' måste "glöm; till: honom; Man In 2 ket om Ottosen, I duktig ”lokeldare. fotfäste i tillvaron, ta element, Egentli; kigt;' att han. blivit sen, ty de var ju så lika "varandra, glödande "tjänstivriga : och duktiga mä sitt avg Loket. var hans farten hans rät- sen var det to- för struntprat, att han halvvägs va- rit. uppe-i ett slagsmål med denne man, som han i verkligheten : ba. undrade som järnvägsman, och som : han hade så mycket Eemensämt med?” Var det också nycker, att han hade skevt förhållande "till "Utanför i dagsljuset de" lackerade snälltå; Tyske-Jörgen såg det SR kände ett sting av smärta, som körd sin "kamrat? körde ett av Sen 'förbi-.. att få på si såg han att hans och märkte, Han. gick förbi. utan att stanna: Ot- :' tosen'' upptäckte" sin gamle förare" 3. denne hade" hunnit förbi... Jasså, där går han den gamla sura. löken, den bayerska pölsan ... Vad : går du och mumlar om gamla mo- Men köra det kan du, min själ, sen får" "man säga vad man vill om" Tyske-Jörgen ... - Bl SE - Prenumerera a ; oh I LA till sist för tiden. Man glömde fort att ett"... ovän med Otto- - järnvägsmän båda' två. Vad. var det I "kunde förklaras "fysiskt. Där e "hans "Obarmhärtiga konkur ' sg kragen, Ögonblickligen - ögon var blanka - att 'han luktade sprit, - ralvaktare från Tingelingelingen ;:.., ..: var kanske snabbare än ångloken! ganska tunga; med solida P-ma- . glömma" episoden med Ottosen, den . av bådas hetsiga kunde säga mye: " men. han var en :- en av ädets SS kommit i ot.”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.