4 - . frågade honom: "förstod, . - Guds” Lamni;? » Bens. > ">. YKHOLMS frmnINg Ven är, han,. Jesus från Na- Är han. den rätte Mes” sjas,.'som skulle: komma, eller |' skola; vi ännu vänta honom? Är han 'denh ttlovade,. och motsva: rar han” människohjärtats rop efter en. Frälsare? . Frågan var brännande aktu- ell för: Jesu samtid. Man hade väntat i århundraden. Skulle han: nu verkligen vara här?. ' Det ser icke ut som om den- . na fråga mycket anginge män- | niskor i denna tid. Det finns så mycken likgiltighet, som' inte frågar efter. Kristus.. Man har viktigare. ting att tänka: på. Men detta är bara sken. Dju- past är frågan aktuell för alla även nu, Man.kan: ej leva vär: digt utan tro. Men trons fäste sviktar för människorna: Det är svårt att tro. Vad skall man tro på? Vem skall 'man tro' på? : Johannes Döparen ' var ingen vekling. Han , böjdes som ett rör för vinden, .: Han varen kraftkarl,. uppfödd - i enklast tänkbara förhållanden, härdad i hårda duster med livet; Han att han, var. sänd av Gud, och kunde peka på honom som -: världens: Frälsare: ”Se, som". borttager HR nr världens synd! "Men nu var: "Johannes svag. Han satt i fängelse,' och hans troslåga flämtade av. "brist på. "oo Byre i fängelsecellen. Isolerin- gen från människorna krökte honom in i sig själv, Det som förut var bergfast' för, honom, blev hu osäkert! icke längre tro, .: vs cc Då gjorde han en kraftan-, strängning, " som varslade” om den : gamla vägrödjarhågen., "Y I Stiftets”. julböcker - "Vad tiden ändå går fort! Tänk att. det redan är 25 år sedan den hösten, då stridens vågor gingo "| hög i tidningarnas: insändarav- delningar med anledning av. ny- h bland stiftsjulbö na, -den som heter Julboken ' och kallades ”motboken”. att vi här I detta stift ha orkat med två julböcker alltsedan dess, två julböcker,. som. genom. inbör- des tävlan inte blivit sämre "än någon av dem annars skulle ha blivit, mer som. förträffligt kom- plettera”varandra i varje fall för dem "som inte genom partisinne | blivit blinda på ena ögat, det må sedan vara det högra. eHer det vänstra, " > NEN ha juböckerna., kommit, Ett' tag såg det kanske ut, som. om -ut- givningen skulle "så > småningom flyttas tillbaka till,-midsommear, men ;; det har rättat sig till; och juböckerna ha: kommit j ungefär lagom. tid. för att vara något så när. färska. till- jul och. ändå: hin- na erhållas av alla, som passa på att skaffa dem, när de erbjudas. Ont: vi : först” ägna: tjugofem- åringen ” någon uppmärksamhet, så är att säga, att den i år lik- som -de "föregående ' 24 åren" hart kyrkoherde Knut Norbörg i Halm stad till redaktör, Om själva bör- jan skriver redaktören själv och inför 25-årsjubileet bidrager kom- minister : Theodor Freeman med några ord av erkänsla' och tack. Eljest är: boken ' till .sitt- innehåll som vanligt, ' vilket! i detta. fall betyder: ett mycket::högt . betyg. Nämnde. : Freeman skriver: kun- nigt . och medryckande om '$ön"- dagsskolans' hundraårsminne, . en av våra ”diskonipräster”, nume- ra komministern i Göteborg Kurt Nyström ' berättar: om en. annan hundraåring,' nämligen Ersta dia- konissanstalt; biskop' Erik. Sund- Zulukyrkan, . Sex författåre skri- va om . samma ämne, som dock icke är: detsamma, ty. författar- na: komma från skjlda' håll .. och Han" orkade | ämnet, som de beharidia, är det- gammal" tar: ”Mitt.' barndomshem”, Ett gott grepp av redaktören, liksom när han låter' fyrå sommargäster var. för sig berätta vad de upp: täckt bland. . Bohusläns kobbar Och tänk | Och. nu är aet jul. igen,. för nu | gren frambär. en' hälsning : från | Det såg. på de slingrande" vägarna den Göstörpshult.. Långt inne i sko- Våxtorp ” "med, som vägvisare, Men som sagt, det gick bra och vid "en. .kopp gott. kaffe” och hembakat: bröd. kommer, snart. språklådan igång. : . Vårt värdfolk är- r. den 78. åri- ge: skräddaremäståren Carl -J. Olsson "och' hans: 69-åriga hust” ru ' Elisabet: och anledningen | till! vårt” besök: är, att de båda pigga åldringarna ”- torsdagen den. 20." december . firar” sitt guldbröllop. "Men. de ' har också mycket att berätta om gångna tider då skräddarna” »vandrade med » symäskinen på: "nacken mellan gårdarna och. sydde ko- stymer för 3 kr. Att Carl Ols- 'söri är 78 år syns då sannerli- gen inte på!honom; rak i ryg- gen är'han trots ett helt liv på :skräddarebordet "och i pigg. som en mört äl han också. > Jag sär född i' Göstorps- hidt: fast längre ner i byn, be- rättar: hr"Olsson. Men far flyt- tade hit när” jag bara var 2. år så' att jag. kan "nog räkna mig som född på stället. Både, far 0. farfar voro skräd- dare” och" bodde: i'.Smedhult>i Skånes Fagerhult. och : troligen Han: sände. bud till Jesus. och |och. skär, Bland de fyra äro två |var farfarsfar det också; Orsa- som skall kömma, eller : skola vi förbida någon annan? : Och Växjö och, Rudberg i Skara, Yt- terligare, eh hel del finns att lä,sa i Julboken, men redan det nämn- Är du' den | biskopar, nämligen Malmeström i ken till att far” flyttade hit var helt. enkelt den, att han” gifte sig til denna hemmansdel" och han fick svar, ett svar som |da torde visa gott nog, att man |jämsides "med 'skrädderiet- har fast: mark:, ”Gån tillbaka. och omtalen för Johannes vad I hö- ren och sen: blinda få sin syn, > med ens ställde hans fötter på | får valuta för priset, som iår är vi alltid; haft jordbruk, kr, 3:75,: ” Gå vi ”så tin 41. äringen Jur hälsningar, finna vi att sidanta- let är "detsamma men priset 25 nu” "ligger allv jorden i vall och vi har barazen ko kvar, ' '— Det är jämnt 65 är, som halta: gå, spetälska bliva: "rena, | öre” lägre; I" innehållsförtecknin- jag ni "hållit på med skrädde- döva , höra; döda' uppstå, och för fattiga förkunnas glädjens budskap; Och salig är den för vilken jag icke bliver en stöte- Bten,” Nm vek Människör gå med. värkande | samvete för sin dåliga tro. De |? ivet i en underrubrik: kunna -inte. omfatta ..kyrkans hela tro, sådan. den uttalas i; trosbekännelsen,' Den syns I dem för stor., Den. lägges för dem utifrån. De vilja ha en, person- -lig tro, som: bär dem, -iate ten som. de skola bära, Och tvivels- frågan är alltjämt densamma: Vem är Kristus? är han Guds svar på ropen. om hjälp? Eller har det Fiktiga svaret änu jer ko kommit ?- « Det finns :en väg till lösning av tvivelsproblemet, Det är den som Johannes Döparen röjde act bryta sig ut, ur isoleringen. " Det sämsta av allt är att, stän- ga Big inne med sina tvivels- tankar, De äro ej att leka med. De 'äro farliga. Gör en' ”kraft- ansträngning, ' bryt” dig ut ur isoleringen, gå in i församlin- gemenskap!, Låt det le" vande troslivet tända trot Att överge församlingens gemen- skap i ord och sakrament leder till klentro och otro; . " Men bryt isoleringen framför allt genom att skicka bud till Herren själv! Han. svarar un- derbart än i dag, Han visar hän på livet, som växer och blom- mar omkring honom, på läke- dom och hälsa, som följer i hans spår, Han förkunnar gläd- jens budskap för de fattiga,]. : "som trodde, att glädjen icke var för dem, Han kommer själv | och tar in i själens hus. Bönen har alldeles omärkligt öppnat "dess dörr på vid gavel för ho- nom. Och när han kommer in, förvandlar han alt därinne. Tvivlet dör, och tron står upp " och lever, Då blir där en stor glädj>, ' adventsglädje. Ty han som var uttovad och. väntad har kommit. Den Rätte. " Vi bida Dig, Du fridens Konung, som gör på hjärtats oro slut och tvivlets frågor mäktig stillar och grubblets fåror slätar ut. Ja, Du är stark och Du är rik att mä kornas ängslan kväva, fran med relationer till våra syd- gen”, lägger man märke till.en med". Jie. som författare, Man lägger märke till det, därför "att i Julhälstilngar Wwanligen endast prästerliga + författare bruka fö- rekormma. + "lägger kanske också" mi rke kli "den uppsatsen" på grund av dess ämne, så angi- ”En 'orgel- historisk : återblick med särskild hänsyr' till: förhållandena i Göte- borgs ” stift”.. Man lägger också märke" till flera: bidrag av förfat- halländska "bygder. ' Sålunda - är 'trettondagsbetraktelsen skriven äv pastor Binar.Lungberg, som vissa tider tjärstgjort här i trak- terna”, Numera - utnämnde kon- traktsprosten Knut Johnson, upp växt i Hishults prästgård och en följd av år: stationerad som kom- minister i Halmstad, skriver om konfirmationen, : Hans: systerson, stiftsadjunkten "Caspar Pehrsson, välkänd särskilt pastorat, ställer frågan: Studie- cirkeln — en kyrklig arbetsform? Skummeslövs kyrka skildras sak- kunnigt och kärleksfullt av pas- tor Bror Jansson, I boken före- kommer: en avdelning minnesru- nor över fyra bortgångna. Bidra- "get . saknar ” namnunderskrift, men när man läser runorna, blir det mer och mer tydligt, att: det- ta' är något av det, -som skulle kommit . fram vid prästmötet i höstas, om den utsedde minnes- tecknaren, kyrkoherden i Laholm, Sölve: Lindblom,.. då fått vara raed. Och innehållsförteckningen bekräftar, vad man sålunda slu- tit sig till, Inte minst Laholm med omnejd må det väl-vara' att förvänta,' att man gärnå tar del av, vad som sålunda bjudes; . Gurinar Gustafson; a NE Predikoturer Laholm” 10 hgm.; 1 30 söndags- skola, kh, Håkansson, -' Skogaby 13.30 hgm, kh, Håkans- Völnge 13. hgm, komm, Rydén; 14.30 söndagsskola. - Tjärby 10 bgm. komm, Rydén, Mäöstocka 10 hgm,. kh, Ljung. Knäred 10.30 hgm,; 13 söndags- skola kh, Eriksson, Putsereds skola 15 gdtj. kh. E- Bishult 10 hgm, kb, Gustafson, Linghults skola 114 gåtj. kh. Gus- tafson, . Ränneslöv 9.20 hgm. kh, Sjöholm Ysby 13.30 hgm, kh, Sjöholm. Hasslöv 9.30 hgm, p, Bastholm, Båstads kyrka: Högm, kl. 14. - Därefter » arbetskretsens Ad. ventsstund i förs.-hemmet.- Kuäred, Betel: Söndag kl 14 N och kraften från Den mantelfik är nog att alla ' bördor häva, Ekeryd, Betania: : möte. Ch. Berg, sångarna, : Söndag kl. 19 riet, ty jag var: inte mer” än:12 —13 år' gammal när jag under | fars. ledning fick ta' de första stygnen. . På den” tiden gick! - på flera mils' omkrets och syd de” åt bönderna. Var det långt mellan byarna så hämtade: [0 bönderna med: skjuts men 'mel- lan" gårdarna "fick man ta sy- maskinen på. nacken” och bära den. ' Nu — " Symaskinen, sjar det var ett ' särskilt” kapitel. Far' hade säkerligen iden första symask! nen i hela södra Sverige. Det var för omkring 90 år sedan och ' det var:en' tysk maskin. Klockare Lindblad i Fagerhult hade köpt den i Danmark, men i. Ränneslövs lhan kunde inte klara den. Far brukade" sy åt honom' och: så kom det sig'att han köpte den- samma 'för-150' kr..:— många pengar på den tiden.:Den -var gjort helt av järn men en bra maskin. - Sedan" hade jag den i många år "men "tyvärr : bytte jag en gång bort den mot en ny och fick visst 20 kr. emellan — nu hade 'den; varit ett fint museiföremål, — Hos många bönder var det roligt och trevligt att komma, allra ” helst där det vankades några gökar då "och 'då: -- Men hos andra var dét: sämre och " "|särsklit .-besvärligt var det att sitta och sy vd små osande fo: ”Itogenlampor. Men far hade va" rit med om att sy medan! folk "Istod bredvid och blossade 'med torrvedstickor — det var ännu värre. Men. min syn är dock in- get' fel på. . — Mest: sydde vi 'herrkosty- mer men någon gång också damkappor. Och materialet var i' gamla tider oftast. hemvävd vadmal,” "tjockt och präktigt men Ingalunda lätt att få nål len igenom.” Men. inte var det mycket lönt — 3 kr, fick man för en herrkostym och trots att pengarna voro värda något helt annat då, så var det inte mycket bevänt med förtjänsten Men sedan jag gift mig, så för- | blev jag hemma och sedan dess har kunderna fått komma ”till mig. Och nog bar de hittat hit alltid, både gamla och nya kun der." För femtio år sedan vär ktigt julelikt ut: med snötyngda granar och snö . dagen då: vt styrde färden. upp, mot Hishult och vidare in till. så hade: vi nög. inte. hittåt. dit... vi bli hjärtligt. välkomnade, och : Loch ; tre". -Men| skräddarna omkring :i. byarna |: ; Gu'dbröllopslirande skräddare I syr. alltjämt. vårt mål, en rödmålad .,; och "hade vi. inte haft" +-. 5 Hilmer” Svänsson iv. guldbröllop foder till en kostym för 1 kr. — Jag håller på med 'sömnad : än; men nu :har jag inga gesäl-]" ler och då blir det inte så myc” ket av det, berättar hr Olsson vidare, ända tils för några år sedan hade jag flera' gesäller av mina. pojkar har också gått i lära: hos mig. En av dem är för "övrigt: tillskära- re i Götebörg och har' det; mye- ket. bra och en annan har. en stor: konfektlonsindustri i Stock holm ' med: 50 "sömmerskor . och den tredje tillskärare i Kumla —-:så att skräddareyrket dör inte ut. i släkten med mig, Vi har haft 10 barn: och: av dem lever: de nios uk oi NR Men hr Olsson har inte. bara varit skräddare och lantbruka- re; som den. energiske man han är, så satte han-under' kriget igång med :" torvt£lverkning. i stor skala i sin egen torvmosse; Där, hade ;.han ett stort, elek- triskt drivet. ältverk och 12814 man att se till" "samtidigt som han skulle hålla gesällerna där hemma " med." arbete. Men det klarade han galant.. Detta och mycket". mer: har. den'. pigge skräddaren : Göstorpshult + att berätta om . flydda ' och :nuva- rande "tider, ' då och då inter- "Hishult sydde kostymer: för 3 kr. 78-årige. Con I Olsson å Göstorpshult” har. sytt” i 65 år. och på torsdag: foliera av än lika pigga gum- ma”. '— Men' se ; provar, äet gör jag aldrig, förklarar "hr Olsson till sist för den något förbluf- fade ' besökaren. : Jag garante- |? 'rår ändå att.den passar. Vad skall det vara brå för:med att provå: och skära bort en massa tyg: Tre meter skall. räcka. till en "vanlig kostym, — det andra går bara bort i remsor: Det är bara frackar;" som jag brukar prova, det. andra. skär jag' "med en. gång så att det passar... '' Det går " tydligen . bra och kunderna, tycks vara nöjda med det;: ty:hr. Olsson har mycket mera; att: göra än han ' hinner Han. tänker; också. hålla ånga år:än och bli minst ligger väl inte utom möjlighe- ternas . gränser, '.ty både han och gumman -: verkar pigga som femtioåringar och det blir: nog klackarna i taket på guldbröl- lopat:. då: alla 'de nio barnen kortmer hem och säkerligen al- la vänner > och . kunder i hela bygden kommer” att bringa sin hyllning: Och det vill. vi' också göra som ett tack för. ett trev- ligt och h roligt I besök: . POSTEIDDAREN: Ar En berättelse av Maria D - (Pris kr, 10:07 VN NE Man kunde” tro, a ait histori floran ; på - Hallandsås” renploc- kats på alla rariteter, sen den under. en följd av år varit fö- remål 'för ” professor Fredrik Bööks uppmärksamhet och av honom examinerats , i.. två be- rättelsesamlingar.. : Men så. är icke : fallet. : Visserligen ; : här -gästgivare. 9 Ekbergs" lå gmälta stämma tystnat för alltid (som bekant var han' Bööks interlö- kutör), men den groningsgrund ur: vilken "hans historier spira- de fram, ett rikt levande episkt släktarv, hade, en utlöpare, som botanseraäts av Ekbergs kusin, fru Maria Döös, född Hallberg, deh som -utgör underlaget: för hennes' i dagarna utkomna. ber rättelse: Postridaren. på Åsen. Medan Ekberg förmodligen fått de flesta av sina historier: till livs av sin mor, Helena Hall- perg, har. fru Döös väl mest lyssnat till sin farmor — Ek- bergs "mormor ..— som född 1826 befann sig på. blott en ge- nerations - avstånd från” postri- daren' (denne levde" ett par år in på: 1800: talet). Genom den na närhet till verättelsens cen- tralfigur kunde Elsa Lena Nilg- dotter, gift med postridarens sönson Magnus Hallberg,--ock- 'så hålla hans" bild tämligen fri från'” legendarisk övermålning och, 'eftersora "hon uppnådde en mycket hög ålder, nittiosex år, även oförvanskad tH - långt framskridna släktled. Helt utan färgläggning blev den väl ändå inte; något av. den dunkelröda glöden från; de spiselbrasor; Kring: vilka berätterskan sam- lat 'sina' lyssnare, "har nog in” svept gestalter och scener i ett romantiskt: skimmer, som de fått behålla Iångt 'sedan brän- derha' falnat på hällen. Jag fö- reställer mig också, att förfat- tarinnan sökt återberätta histo- rierna 'så' som hon hört dem från sin farmors" läppar, sant en! bit” öch. kanske dikt en bit, och då vore det bara beskäftigt att rikta den historiska gransk- fått. hand: 'om: allt detta stoff, skulle hon inte: "ha 'kallat' 'berät- telsen' för Postridaren på Åsen utan-: ; för Postridarens. "saga: Äkta lagerlöfsks är i: alla hän- delser . motivet” med den för- skjutna; överstedottern, vars i ett: nödäktenskap. födda flicke- barn” inte:--bara: bildligt: talat |. + vargarna, men räddas” av! post ridaren för” att tade .stråtrövaren: Gubba-Kar- lens koja 'och Sedan -— nej, det rfattarinnan (och” isynnerhet hennes kvinn- liga läsare) att här: röja det ro- | mantiskä slutet; vare nog sagt, att” berättelsen - har ” ett "visst, släkttycke : med historien om grevinnan på "Eorg, den 'olyck- liga ' Elisabeth. "von Thurn, gre- ve ; Dohnas', bortstötta, maka i Gösta Berl! ings Saga... Sn ;Postridarén ' hette "egentligen Måns : Bengtson, först: hans son. Hans antog släktnamnet Hallberg. Efter 2tt.som-han inr billade sig ha kommit i olycka för sin styrka (han hade drämt till en rånare, som velat ta från honom" hans perningfyllda post-- väska på isen över Sundet mel- lan: Helsingör" öct Hälsingborg) I befann Han" sig "en dag 1762 halvt om "halvt på: flykt mot Halland : och hade - just nått fram till den, branta liden mot Östra Karup, då han mötte en vacker flicka, som släpade på en tung korg.. Hon hette Brita Helena Holmstcåt, hennes far, som var död sen: ett par år till- baka, hade varit gästgivare i Karup. 'Han' kjälpte flickan hem med korgen, och eftersom man behövde en dräng på stäl-" let, stannade han kvar där och. gifte, sig omsider med ftöser. Gården kallades' för Heahuset. Akerlapparna var magra, och inte var' där: stora bitar jord att nyodla heller uppe på åsen. Måns såg sig därför om efter en'' bisyssla, med vilken han skulle kunna ” bättra' upp den torftiga bärgningen. Gammal postman som han var, kom han sedan fostras upp i. den Beryk- | «Köpinge mejeri till Hölmstad åter. aktuellt Den . gamla frågan. om Kö- pinge mejeris : anslutning till Halmstads mejeri "kom " åter upp till diskussion vid gårda- - gens ordinarie" $tämma:. Något direkt beslut fattades inte men önskemålet 'om att uttalades styrelsen skall utreda . denna. brännande: fråga och kommer den att föreläggas "stämman i mars. Bakgrunéen till” detta var att man fruktade att mjölk mängden - till Köpinge mejeri . skulle minska så mycket, att det '' inté bleve lönt att. driva . | mejeriet. . » Stämman, öpptades av nämn den dansk-not ska . posten på sträckan 'Hälsingborg-Varberg. Tjänsten skulle 'ge ett ganska gott : ekonomiskt "vederlag, men var' 'strapatsfylld och äventyr- lig, 'ja rentav Livsfarlig; det var bara fem år sen den dansk- norske . postföraren ; blev skju- ten:på åsen och berövad post” väskan med inneliggande, sex- tonhundra riksdaler. Men Måns förlitade sig på sin styrka och hoppades skola klara sig, sökte beställningen och fick: den. + ee Sina upplevelser och äventyr le; som postridare : skildrade han efter varje postritt för hustru och' barn, och somligt återkom han :till gång .vå gång. Sonen Hans sög -girigt upp varje ord från faderns läppar och förde sen" alltsammans ”" vidare." till nästa generation: .: Det .-var en mörk brygd, fradgande av dra- matisk bornyr. : Överfall;. och rånförsök i beckande, ”stjärn- tomt ' nattmörker, -: brinnande krogar : och usla 'tjuvgömmen, hungrigt ylande" vargar under gnistrande '+ frostgrön himmel, trasiga,' bloddunkla människo- öden "i. jordkulor :: och : skogs hybblen, men också en och an- nan; försonand>: glimt av. ro: mantikens . blåa blomma i'de steniga backarna... Här jäser ett underhållningsstcff, 'som mer Jän väl skulle kunnat ha port:o- nerats ut i ett par bestsellers- romaner. Traditionen - har även bevarat: en rad bilder från post- ridarense hem ':-och--.”hemliv, än » kärvt" osentimentala. men mänskligt grundäkta, än varmt rosiga som från ett inre eld- sken, ' allt ' i en: omgivning av kulturhistoriskt "välkända 'före- mål och sedvänjor. oc: soi " Slutkapitlet handlar om post- ridarens . barnbarn, :av ' vilka sondottern Ingrids historia är den ' märkligaste. " Aldrig, 'icke ens i dikten, har väl den rosen- röda romantiken 'skimrat. mera givmilt "än kring "hennes öde, Hennes liv' blev. .en "roman — romanen om mannen av börd och ' kvinnan "av" folket." 'Den enkla ladufögdedottern blev Ja” dy, maka. till: den 'stormrike diplomaten, + ädlingen ' Charles Manners St. George; som ägde' stora "gods, och enorma rike- domar, på Irland, bland annat hela staden .Carrik "vid 'Shan- :|non, med slottet Hatley Mannor som huvudresidehs, Vid sin död 11864 efterlämnade han en för- mögenhet; som uppskattades till: fyrtiofem miljoner kronor. När hans gemål nio år senare bäddades' ner vid hans sida i den stolta st: georgeska famil- jJegravén,” visade" det sig, att hon testamenterat två miljoner kronor till. .sin CH släktingar 1 Sverige. Fru Döös bok är skriven ned varm hand. Berättelsen kan läsas som ren underhållning, den är bräddfull .av händelse- mättat stoff; men den är ock- så en släkthistoria av: ovanligt intressant slag... Släkten har spelat en betydande roll i södra li; Halland, Här hör kanske: näm- nas, att fru Döös är född i La- holm, : dotter :till-- framldne grosshandlaren O, E. Hallberg, postridarens. sonsons son, - Maria" Döös. berättelse träder kanske fram cn smula sent i bokfloden, men den - "kommer | säkert att hålla sig flytande, även om strömmen vore ännu stridare än den är. problemet för många, kar ge böcker i Julkla som har ett budska fram och tillika ege, vara lättlästa och Som bru- |” Pp, böcker Pp att; bära nskapen att trevligt .un- : Ia NY: "UTREDNING, BESLÖTS PÅ STÄMMA Lä GÄR.” deman pPinar På Isson, Rostad, varefter Evald Nilsson, ; Ösarp, valdes" att leda. förhandlingar- - na, Arvode till styrelse och re ” visorer: bestämdes till samma som förut. Till Fagereds sana- torium och Lagabygdens barn- 'koloni . anslogs vardera" 25 kr. Till ledamöter i styrelsen för två år omvaldes Einar Pålsson, .- / Reastad, Julius "Jönsson, Bonn" arps kvarn, Tore Jönsson, Ös- torp : och : Artar: Andreasson, | Kungsgården, - suppl 'Allan Gustavsson, Ebbarp. TAl revi-” sorer omvaldes. Gustaf F. An- dersson, Arnaberga och Birger” Den löser | Svensson, Ahla; suppl. Gustav". Åndersson, Ösarp och” Ivan ev Holmkvist, Mammarp.' . : Hr Einar Pålsson meddelade,” att styrelsen utrett frågan om framkörningsersättning, : z vilket. redan finns. "inom Halmstad. För mejeriets del skulle detta betyda - en' meéerutgift på 1.402 kr. men "genom" en "omläggning av ' körlinjerna .skulle- detta. kunna: minskas; - - med. 300 kr. Denna '.sak återkommer. dock. . på £ an i mars. v. : "Karl Arvid. Månsson, ” Värk, omtalade, att man på . : privat te ”antbruksklubb” diskuterat "med : ordföranden 'i- Halmstadsortens : . mejeriföre- ning" John» Jönsson om att. Kör. pinge skulle uppgå i Halmstads mejeri. . Det vore lämpligt att göra detta nu på grund äv vis-.. sa "organisatoriska spörsmål [+ Halmstad «' kan ta: mjölk : utvidgningar.:, I' längden kom- mer det .nog'att. bli för. litet mjölk till vårt eget. mejeri och utbetalningarna blir det avgö-'" emot: vår ' rande: Jag föreslår en ny ut-; redning om anslutning och det- ta bör vara klart till. marsstäm- man, sen 2 | - Hr Einar Pålsson: Hela : sa- ken utreddes grundligt i sep- tember, 1949 och då" föreslog” styrelsen ' ett samgående men stämman avslog med :271 : rös- ” ter mot 205. Då ville de större leverantörerna .gå till Halm- stad och de mindre:-.ha mejeriet... kvar; + Styrelsen . anser :. efter detta hakslag att man bör vän: ta c:a fem år ihnan frågan om-” prövas. Tar 'man" upp den' för, hastigt kan' det lätt :bli ett nytt: ; båkslag. : Då stort på grund av skummjöl- . ken, :. Bäst - vore 'om Halmstad ville övertaga" "det gamla :me-+' jeriet, Hr/Karl Arvid Månsson: Bär sta argumentet för en samman- slutning är att tala med Tiär- byborna! Där "äro alla belåtna. Förra "gången . mötte: inte alla leverantörer "upp. och det är o- rimligt att. ett. sånt. här litet mejeri : skall ligga” mitt; inne i Haimstads område. Hr Einar Pålseon:: Att. fatta” beslut : i "dag är att: gå. emo stadgarna, - men” saken kan ju diskuteras... Förra gången -var. + a utan några som :helst . var , motståndet .. > styrelsen 'enhäligt för. art går: med Halmstad men med det : bakslag, som vi fic, så är: det ' bättre att gå "varligt. fram. Hr Art. jog SrSSS0N, Kungs- - gården: Det : "kanske väl: långt att vänta på femårsperio- der — jag, har den känslan av att stämningen har”ändrat Big. " Hr . Birger "Svensson, : "Ahla:' Förra gången var det faktiskt ' skummjölken, som avgjorde ' frågan, men nu är vi i ett” säm- : age än Halmstad, Det mö- väl inga hi : utredning. Halmbtadt 1. göra om ändrat inställning:. Hr Erik Måns Son, Bonnarp: Det går inte "att ärva ett ”me-' helst. Och hur. lite. mjölk. som St. Och. nu går: expeditionen i -Vallberga betydligt fortare, ' så att vi behöv mjölken er inte skicka skummjölken til tidigare. en til baka betydligt lå Etter yttertigare några in- 288 slöts diskussionen och styr "relsen .. fick i uppdrag att un- dersöka möjligheterna" till "ett samgående med Halmstad, a "Båstad Byggnadstillständ H har meddelats Svenska" Petro-'. Så - tidigt: och vi får >. kan ju ha Ne . evangeliskt möte, Ch, Berg, det nte ovanligt att man satt 'ningsluppen mat berättelsens att tänka på möjligheten att derhålla . : . nde. 1 eu. AMEN, 'sångarne, . hemma och sydde och släppte jvävnad. — , .r bli antagen som ridare med ON i föra Serviccstatien 4 kv; = uppa : | . - oe Sn - + Axel .Ejwertz... Bästade Köping. vald i. : . i & . vs . Nå pA ox & FR lo ” . s RUNAR mena j u Nl olA ee AM AS i mmm mr ennen | rt N os
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.