.. Lördagen Im docembor 1951. TTT YTYTTYNTY TTT TT | ånga hoppas p INGENJÖREN: OCH JÄRNH Att fylla år på: julafton. eller juldagen" -måtte vällinte.vara : något vidare, åtminstone inte I så länge man är liten, Tänk; då " får man ju julklappar o. födel sepresenter på en gång. Men vårt ' intervjuoffer försäkrar, att han nu på snart femtio år ' hunnit vänja sig vid den saken och det är:ju: inte heller för » detta,.som vi bett om er inter. vju. Det är andra och viktigare saker, ty när” stadsfullmäktiges - Ordförande passerar halvsekel- ON hang. -kommunalasinsatser. "jämt innehar. ' kammaren är: han med sedan " ekonomiska , - mittén. Dessutom : är han. ordf. " bästa fotbollsspelare och att de : konimunalfullmäktige, där han N "vid Mellbystrand” och vice ord- | i har dock inte mera än tre av : de tjugo platserna o. då är det och styrelseledamot. i Sveriges > jätnhandlareförening. "ven . ordförande '3 Lahölms ”Höger- - gränsen,. så måste han ha: en ” del att tala om, 7". :z : På själva juldagen fyller c ci- " vilingenjören och ”järnhandlan: den" Ragnar Jönson i Laholm : - femtio år. Liksom det: gamla ordstävet ' säger, att söndags- barn är fött till lycka, så "får. man" väl antaga, att: dens liv; som : blivit föda ' på en. juldag skall: bli ännu lyckligare, "Så » skulle vi också . tro "är fallet .med vännen Ragnar Jönson,..> Han såg dagens ljus i burget ' järnhandlarehem i Lagastaden "Och denna Kar han alltid blivit -trogen och alltid ägnat sina "tjänster, Efter skolgång i La- holm -..-och studentexamen ..i Halmstad ställde "han kosan till : Chahnerg där- han på den elek- triska. linjen avlade .civilingen- jörsexamen 1924. Men det blev inte ingenjörsbanan, som, skul- -1e'bli hans mår utan när fadern gick: bort:, 1927. blev Ragnar järnhandlare' och chef -för. fir- man, vilken för övrigt kunde fra ' sitt 'sextioårsjubileum för endast . "några månader. sedan. Det ärvda pundet -har han för- valtat väl och i den hårda kon- kurrens, - som, "Pumera finnes) står den sig fint — det ser man nu under julrusningen . Fadern, Theodor L, Jönson, var en framstående kommunal- man — hans porträtt borta på > drätselkammaren . vittnar om att han varit ordförande i den- na — och de kunskaper, som > jubilaren skaffat sig på ingen- jö sbanan kom. väl till pass för Re- dan 1930 blev den unge ingen- jören ordförande i elverkssty- relsen, vilken syssla han allt- Stadsfullmäkti- ge tillhör khan sedan' 1931 som representant för högern, vars ideer han" alltid varmt. förfäk- tat, Sedan 1943 sköter han med Kläm och reda Ilubban hos sta- dens fäder och det vittnar gott om Ragnars anseende när man konstaterar detta — ty högerå inte dåligt, att dess främste representant är ordförande. " Men Ragnar Jönson har hun: nit med mycket mera inpm sta. dens : kommunala, 2drottsliga och merkantila värld. I drätsel- 1943 och där kar finansavdel-. ningen haft god nytta av hans sibnelag. : Inom byggnadsnämnder är han vice ordförande och gamma post be- kläder han i styrelsen för sam” realskolan och idrottshallskomr i Laholms? kögmannaförening » Västra I yngre dägar:var. jubilaren en av Laholmg Idrottsförenings talangerna sitter i & än i dag där- om vittnar sommarens match mellan + stadsfullmäktige och dundrade "in åtskilliga mål. Ä- inom Idrottföreningens styrelse' "tog han aktiv del och; "var, åren: 1931—-36 : desg ordfö- rande.” "Aktiv "tennisspelare är "ban: alltjäm degen bana förande" viisklubbens sty- relse, Det” börjar att bli en lång lista, men 'den är ingalunda glut än, Han är, sedan åtskilliga år förening men vi sparar det, som - kanske . mest intresserar honom fill gist — bridgen. Med ein” fru. Stina som: charmant partner -äro de bland stadens bästa hbridgespelare — därom vittnade höstens överlägsna se- ger i Bridgesällskapets partäv: . ling: och än kommer säkerligen t stådsfullma Sktigsordföranda |: på: dHdugn. industriell; utveckling. ANDLANDEN RAGN, PA JU. LDAGEN. RAGNAR JÖNSON | åtskilliga pris, "Sedan Bridge: sällskapet för tiv år sedan bil- dades och ända” tills i höstas har "han dessutom varit dess ordförande. ,” Egentligen skulle väl runan slutat här med några erkänn- samma' ord 'om hans insatser öch betydelse för staden, 'hur trevlig och hyggig han är o.s.v. Men det vet var och en ändå o. att det blir hyllningar i massor det, vet : man också. I stället passar vi på och frågar 'jubi- laren 'om' hans synpunkter: på stadens politik, dess utveckling och några. önskemäk för 'fram- tiden, a in nn — Mina första politiska läro- spån gjorde . jag i början av 1930-talet," berättar- så Ragnar Jönson. Då var det en ganska övertygande: borgerlig :majori- tet inom stadsfullmäktige men det oaktat — eller kanske just därför voro ' drabbning- arna stadsfullmäktige ” bra mycket hetsigar€ än vad som nu brukar vara fallet, Otto Bjarne, G;' V. Göransson och Per G, Johansson — för att nu nämna "några namn —"' voro herrar, som både kunde debat- tera och ta och ge hugg. Min företrädare Carl" Henrikson ha- de. det säkerligen. betydligt väl re än jag haft för att hålla ta- larna till ämnet så att de inte gav” sig in på pPerconligheter. Nu äro debatterna både" lugna och sakliga. . ss Den utjämning i manda- ten mellan partierna, som skett i stadsfullmäktige, tycks . ha verkat. enandé ' och alla: känna nu sitt ansvar för de' beslut, som fattas, vilket nog inte 'all- tid var fallet när en partigrupp hade "majoritet I samförstån- och viktiga frågor fattats och avgjorts under senare år. ' Så: i fallet med 'pensionärshem- met, Rosengården, träringsplan för fotbollen, inköp av tomtjör- dar och mycket annat till gagn j; för: staden. - fi Hola 'En stor fråga under ge nare år, vilken cGock- ”knappast blev löst i den r/ktning, som vi hade väntat, var kommunsam-- manslagningen. Allmänt hade vi nog trott på-en samman- slagning och i flera år — innan besluter blevo.klara -— verka- de i denna. riktning och hade så inte varit fallet, hade vi san- nolikt nu haft tillbyggnaden av folkskolan färdig. Även den nya bron över Lagan var ju mycket , aktuell ett slag men törfle väl få skrinläggas nu — för övrigt får man ju'inte byg- + ga ipå andra sidan Lagan, -— Vi har. andra och viktiga: frågor inom -staden;:som kräver;l; en | omedelbar lösning. Främst! av :dessa sätter jag då kulver-; ten genom: Stadsparken: Ty, får vi inte. den klar med det sna? raste, 'så stoppar det, upp all byggnation på det Klinkerska området vid skolorna, på Lars Petter Hanssons och för övrigt både -vid Ängelholmsvägen och Mellbystrandsvägen. En annan sak är det nya” ålderdomshem- met och ny hoppas jag och många med mig på att vår nye dersom od Svend Bög-An” dersen skall (finna en vettig lös- ning på der) 1) nuvarande tomten och med delvis användande, av de nuvarande byggnaderna, — Somi. gammal idrottsman har jag en annan ”önskedröm” och det är idrottshallen, Inte minst/ vi tennisspelare skulle med glädje hälsa en sådan och Stina” och Ragnar att ro hm la Kl SÅ Å ryv vad fen. sådan skulle betyda för pr NAR JÖN NSON FYLLER FEMTIO AR dem; Men både den och sam- dets tecken "har många stora |. I lisk”. "]til "knappast SVS RITVA vevvervvrevYv FYN SRS SN ASA Ven ungdomen förstås av sig 5 självs. För "20 år sedan” fick Kungs- backa! — trots att staden. är mindre än Lahojm =. en sådan och nog voro Einar Lindgren ”och jag bra ' avundsjuka på Jlingslokalen: kommer nog nå- gan gång, särskilt om skatte- kronorna : växer, ' Får man ; så också tipsmedel, ” så finns det nog både. vilja och förmåga i staden att åstadkomma en så- dan. :. -— Staden har. Ju aldrig > va- rit någon industriort av större betydenhet "men : en markant skillnad 'har inträffat på de .sista .: decennierna, ' ; Speciellt .glädjande var det "att vi fick hit Linverket och att Lynd- grens fond' där kom till en så god användning. Även de båda keramikverkstädernas tillkomst är ' enbart 'glädjande, ty fram för allt äro. de 'stora elkonsu- menter, Och - till sist vill jag hoppas på" en :lugn: och stadig utveckling för staden, dess in- strier och näringsliv. "Ty staden mår bäst av en lugn och säker expansion, slutar hr Jönson. Och : där! instämmer säkerli- gen . de flesta av stadens med- borgare där tacksamheten 'mot. rande arbete för staden är stor. I." den. stora hyllningsskörden vill även vi | instämma. De vuxnas s fel "om -barnen är: omusikaliska? Det är i regel er. alldeles främ- [mande : tanke för: oss att barns buller, stoj och ekrik kan. ha. når got ined musik att göra, "påtalar Nils. Lindgren" i: Svensk /Skoltia- | ning, Att vi sedan uppfattar bar- nens lek med Ijud som buller, är väl. ändå något: söm barnet inte skulle Behöva lida för. d « När ungarna känner sig störda: av vårt muciserande har de ingen rätt att hindra osa — om de gjär. de det skulle de anses ouppfost- rat — men vi anser "oss' ha rätt: att när som helst avbryta ungar. na i deras musikaliska lekar. (el. ler i lekar över huvud taget). Detta förhållande torde medfö ra att'ungarnas förhållande. ti musik måste ' bli snédvridet" från grunden, när hela deras: skapar- lust formligen slås injäl "Vi in. griper senare i deras liv i skol- åldern och framöver — 'med "att försöka dirigera teras skapande, Det tillgår i regel så att när man 5å förses man med ett visst antal noter att skapa av, Skapar man då tillräckligt konventionellt plir |? det godkänt eljest. tolereras det i regel icke, -/ Hur utesluter man inte än i dag" ur sången 'i' skolan! Man måste prestera något 'för att få” vara med, Man får inte vara med för att lära sig, prestera något, Bertil gick i 3:e klass och kun- de ännu inte sjunga ”rent”, När läraren anslog en ton kom det från Bertil ett ängsligt och gene. rat 'brummande. Och eftersom I han inte var begåvad med någon känsla . för , takt och rytm så löd domen: : ”Underkänd—Omusika- "- Om vi skulle Töajoss. med: att. sej något på " Bertils+ sociala” förhål-t landen så skall vi finna att han kommer från ett hem som lyder under synnerligen svåra' ekono. miska "förhållanden, Dessutom är det, många syskon och samtliga har även svårt alt hävda sig in- tellektuellt. I samhället möttes man mycket ofta av följande ut- låtande angående Bertils familj: ”Ack ja, dom stackarna har det inte för lätt, Vad kan det bli av barn med sådana föräldrar.” | Den samhällsattityden har. Ber. kunnat undgå att märka. Hans ängslan för lärar- auktoriteten resulterade 1 detta ängsliga brummande, Hans brum- mande, ' framsprunget ur hans miljö, framstammades under ett | mata 5 Ragnar Jönson för hans uppoffö.' någon gång. skalll ”göra musik?" ; borgs fiskhamn enligt GP ta lem>5t Je vilja säga dina anhöriga sc som ett -pensionsfråga löst ; | "STOCKHOLM. (TT) VC Efter drygt 5 års förhandlingar mellan stadsförbundet och de kom- i "år, men pigg. och kry tycks hon ändå vara. Och: när vi gör ett besök nere i Laholms. äl normalpensionsreglemente för samt- liga siäder' utom Stockholm, som nyligen iått denna. fråga: ordnad. Den 8 april i år träffades prin- cipöverenskommelse' inför. en för- likningskommission och genom att man nu enats om själva reglements- texten har, denna överenskommelse fullföljts, framhåller direktör. sTörn- grens i i Stadsförbundet. AN Köplystna danskar | till julkommers - i tyska” Flensburg" ; FLENSBURG : Gräl burg uppl i julrushens tecken en invasion av köplustiga turister : norrifrån, när- mare , bestämt från” Danimark, :som kanske aldrig förr. Både per järn- väg och i bussar anländer danskar > i täta" led — enbart i söndags, då affärerna . hölls öppna 'i-Tysklard, var det 7;000 danskar,' som anlän- -de över: gränsen för att julhandla, men äpen under veckan I är” den danska. tillströmningen enorm "och. tillnästa söndag, sista före jul och som i Tyskland inte bara är skylt- söndag utan också stor kommers- dag rned öppna "varuhus. och affä- rer, väntar. man att danskinvasio- nen till. Flensburg kommer. att slå alla: tidigare! rekord, "Vad som. först och" rämst & är r be gärliga varor för köparna från det valutafattiga Danmark är för hus- mödrarnas del ris, men också frukt av'alla de slag,: bananer, apelsiner och kokosnötter. Men: även textili- er. och” leksaker är mycket efter- frågade, och — för manliga - dan- "| skars vidkommande = ånte minst välrek fl gfom; denna ädla dryck är nämligen fyra gånger "billigare. i Tysk and än i Danmark. Då man + Dn; promenerar | genom Flensburgs: gator, hör mån så: mycket "danska talas," att man lika gärna kunde' tro att man be) "fann sig ien ERNIE | ;HJERTBERG'- LÖD. ben "kände '. svenske friidrottsträraren, Mannen bakom -de svenska fram- gångarna i OS 1912, har” avlidit "i New" York: Den skicklige tränaten var : oerhört populär och lyckades driva fram- mångå orutinerade ung- | domar till närmast världsklass. Han var upphovsinan : till. den kända ramsan Heja, 0 Sverige, friskt hu Väldigt stil ända från Skagen” : till: svenskt land ; GÖTEBORG (TT). Över 500,000 ' kg sill fick Göte- på onsdagen. Så här tätt inpå jui rvar det nästan 'mer' än vad mark- naden kunde svälja och ett 30-tal fullastade ; järnvägsvagnar sändes iväg med sill, : Det. finns gott c om sill. i havet, säger”, » skeppare som ekolodat mellan Nwv Skagen och Måseskär, Han såg sillen, stå tät hela. vägen. Det va ; alltså . ett sillstim 'så jätte- stort 'att det räckte från .danskt tili svensk " land, Bland fiskarna tror man därför på ett givande sillfiske - effer julhelgen om vädret blir bra, Däremot är det inte så mycket att få av ”vänliga”, fiskslag. + 4 MM > be; gynnelsen 4 tillt 'Om det inte hjälper. så... Kå En uppfinningsrik man I bilbran=; 'schen har konstruerat fen talande: hastighetsmätare. När'farten -kom-! mit.upp i 50 km. säger en röst på: ett stålband: : — För fort för, stadstrafik: — jag hoppas du är på landet. . » Vid 75 km. fart säger rösten: | -— Än har du, vagnen i din hand, men se upp, Är. bromsarna ordent= liga? . När farten kommit upp. i 90 km. heter det: : - — Var försiktig. Ditt Jiv hänger på en tråd, ss Vid 109 km. fart säger rösten: — Du har väl betalt, livförsäk-'| ringspremien? . Och vid 120 km... — IHar du/törikt på vad du skul- för åttionio ” munalanställdas Personalorganisa- tioner träffades sent natten till torsd Ise om ett derd. ra: ,. där hon sedan någ- Ta mån, tillbaka har 'sin fristad i ett trevligt rum, så blir vi hjärt. ligt mottagna. Det är. tydligen roligt . med: en liten pratstund. Förvisso har fröken Augusta, Sö- derberg mycket att berätta . från svunna tiders Laholm där hon är född och där hon altid; har bott. "—— Jag är född vid Bagareliden i' det hus, 'som nu 'äges av: sten. bildhuggare Valdemar Nilson, be- rättar fröken Söderberg." Min. far var” snickare och det hade min farfar varit före bonom..- det är för övrigt jämnt hundra år sedan i år som han dog. ' Min far var född 1824 men har: var ibarå' 51 år när han dög. Förutom att han var snickare så gjorde han också likkistor ..' och fröken Söderberg prockar ur. ett” litet skrin ifram- . Massa bjudningsbiljetter'. till bogtavningar '—' alla” dessa : har far gjort kistor till förklar hon; Och vi plockar fram ett. av ”kor- ten — det: bär namnet Amalia Vilhelmina Eckerman =>: gen ett sedan många decennier bortglömt namn.; — Far. hade . sin verkstad i skjulet inne på gården med fasad mot Trädgårdsgatan men: så dog både han och min mor när jag Joch : mina” syskon, jag. hade. två bröder och en syster, bara voro små barn. och sedan' blev det. en. svår tid för 'oss små, Det fanns tog hand, om Idra! Ösa på. "den tiden, ..Vi. fick” "emellertid fabrikör Ax2 Dock : till" förmyndare och han var, nog ”snäil emot: Oss:N Vi hade "en : tjänarinna,” som: hette Elna" Nilsson, 'oc4' hon "stannade hos oss även sedan far dött; Hon blev vårt verkli iga "stöd. . tills voro stora nog att Klarä: Oss” själ va >— På den tiden fanng det vert liga marknader i Laholm; tre stö. sådana varje" år. : Far hade hand om uthyrningen av bodarnh; och det fanns: täta sådangyrsora' betingade 10: kr. i hyra för. varje gång och så” öppna, som 'var'bil-” ligare, Allt virköt, till: desså” låg i.en stor stapel i trädgården”när det inte användes på marknader. Detta fortsatte vi med, det" vill för oss och det gav oss ju lite'i kade : hjälpa oss att Sp ika? upp. dem "o, -honom : kallade” Ryss fast han hette något anhät;” — Men. vi fick inte bo kvar i huset , utåt Bagareliden utan i stället inreddes det ett rum "och kök i gårdshuset åt oss barn, Hu. set. . mot: Bagareliden, som var stort . och rymligt, inreddes till stadens första sjukstuga; Någon sådan fanns det inte i staden in. nan doktor -Frölich, '-'som var stadsläkare, ordnade, med en så- dan-i vårt hus. Det gick ju bra efter. den tidens förhållanden och jag minns hur 'den fanns där tills den nuvarande byggdes någon gång på 1880-talet, Hon som fö- restod : sjukstugan hette” Helena, Hon ' hadi inte lärt så mycket sjukvård men rask ” Cöch duktig var hon dåh kallades också ”Skös na. Helena”; Många patienter ha- de de där och jag minns särskilt ett: år 'då "nervfebern: grasserade här och mänga, människor dog. ” — När sedan sjukstägan flyt- tades. hyrdes . huset ut till små. skola och där :var bl, a. fröken Emeli Lundgren, syster till BrOSS-. handlande C, L. Lundgren, lärar. inna, Så småningom såldes hela huset”. och det kastade; :; faktiskt | bara 5.000 kr; Men "det togs un. . |dan att vi skulle bo i Jängan åt , | Trädgårdsgatan : för" 50 kr; om året under: vissa år, men- så: för jämnt CO år sedan flyttade. min syster 'och jag till Storga tan och hos fru Leontine Anders; h, Carl och, Hugo Andréns mor; bodde. vi sedan i: 54 år tills vi flyttade över gatan. Men nu är min syster bor. ta och och henne minns jag altid "|med tacksamhet, 1 : säga, det var Elna som" ordnade : komst ”att' leva av. Jag minbg' så : väl att det :var en man, som brud! -. ;' torist Lund, De blev. sedermera s Hökstuga I låg Ch Bagareliden I februari” nästa år:fyller hon, till älderdomshemmet. Så länga vi kunde, klarada vi oss på söms nad och det var 'så trevligt," Vi. sydde 'mést til vänner och'be. kanta och de voro” altia så snäl- la emot Oss CD — Vi hade en "kusin i Halra= stad, en mycket känd man t.o.m, nämligen. Malcus Holmkvist; som man, som nu är så stor. Där togs den andre kom i guldsmedslära, Det var trevliga pojkar och Jag minns ännu hur en söndag min bror Julius och Malcus Holmkvist .. gick från Halmstad till Laholm för” att fiska i Glänningesjö och: sedan ' gick; han till Halmstad igen på kväljen'; — det tyckte. de inte vär. hågot särskilt, Men Ju= utan blev sedan handlare i Bå- stad, Men nu äro både min syster och bägge mina bröder döda utan att. efterlämna några arvingar, så att. jag är den sista av min släkt, . Ett stilla" 'och gnat i tysta har fröken Söderberg levt ock nu lever, hon På sina rika och ; vackra minnen, Mycket, har hon att : berätta, som inte kommit med här. "Hon berättar om hur festligt och roligt det var när TL volipaviljongen invigdes för Bex= tio år sedan och hur alla laholm- | are då hade mött, upb. Eller om en stor skyttefest . för femtio år sedan "då hela .staden var på be. jan förekom "ett: gämmaldags”. hb . Syster till Joh” och :Abel: Johhsson: och ”pru gummen” en kons - nen och 'det var hur” roligt. son opståg. "var en ett" riktigt "brudpar, I ”brödföll'V- jet” fanns bl. a, köpman: Hugo Andréh'ridarde på en häst. Bilden: "Pelle : är r tagen i Storgatan, . och som;isynes' fanns inte Flora-Anters- ' . sista farväl? on oerhört tryck... ' I i i alldeles ej ensam om: mycket öda sedan grundade, den kända fira | lus trivdes inte i guldsmedslära, ot Då mina bröder om hand och den ene Vv blev tryckade på en tidning och .' pr nn Dn nn omm renen a rr Ar rr z nn é ” YVEYVvYTITT MAMA ISVEYYTYTVYTVVT NYTTTTT MAMA AAMAAAMAA MAA, SAADASAARKANSAASAADARARKADAAA NYTT AKAN AA SAAMNDALAÄAAMARSANANALASSAAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.