1g. sg MO oo YVYYYYVYYYYYYYTYTTYvV . N YYYYTYFTV é LFRED: : Solen går upp kl. 3 58 och ned kl. 15.35, 00 eo : "Morgondagens namn: - RUT. "Solen går upp. kl..8. 57 öch ned kl. 15. 36. z "Gott. skratt i Moskva | : Ett gott skratt då 'och då-om si- na egna svagheter nekar; man sig "icke ”ens i Sovjet, Under rubriken ” ken ”Återuppbyggnad” publicera- de skämttidningen Krokodilen, som utkommer i Moskva, häromdagen följande historia, En montör; som ” just, tar sig' ett bloss, pratar med - en inspektör. om två traktorer på verkstaden. Jag vet faktiskt inte, vilka av dem. som” skall repareras , och, vilken "som har blivit 'repa- rerad,: : säger montören bekymrat. Inspektören ger rådet: — Men för- sök, då att sätta i gång båda två! "> Det, har jag redan gjort, genmäler montören, men, ingen av dem fun- gerarl «Ce . oe Spådom + Det' var. den 25 oktober i Lon: don, den stora valdagen, På éh buss söm i körde ' över London Bridge, gjorde : konduktören en svepande i armrörelse ner ' mot (dockorna och "Bars ”- — Om "Chufchll. vinner i dåg,: så kommer varenda docka att lig-| ga still och öde om två månader : — Vad menar ni. med det, sa en! ung högerman i bussen... . + Då är det juldan; svarade kon- " duktören.. Ne En man tillbringar en : tredje! "del av-sitt liv med att fundera ut vad han önskar, en tredjedel ot metratt söka 'ernå' det och den sista tredjedelen med att undra över vad hat skall göra. med det "sedan han ; ; kommit i | bosifining, därav, — Minsann om hon inte har bör ” jat på en ny kudde till soffan! -: «. fiender på höjden får oa Vv vem - Tj nster och gentjänster - Löjtnant : X : hade haft lektion: i eldstrid med en grupp landstorma- re. Särskilt hade han framhållit för sina mannar vikten av att alltid välja värdefullaste målet först. För att utröna huruvida hans lärdomar uppfattats ställer han en fråga: > Nå 112, om-han ser em flock siktar han på först då? — Befälet; löjtnant. — Det är rätt, 112, men v fö gör 112 så? ” vantar H — Då kanske fienden kan göra . samma tjänst tillbaka, löjtnant, " stigen, ga a get gick för två minuter 8e- ” pistorien om" guiden som 'skulle visa ett sällskap vägen” upp till en utsiktspunkt?. I sällskapet be. ” fann'sig en man av den där vim- siga typen, som sprang hit'och dit under promenaden ock skulle titta: och fråga om allt: möjligt. > — Får jag be samtliga hålla Big på stigen, uppmanade. guiden. och kanten är Två minuter vimgsige ute och fj antade på berg” randen, och försökte hållande si i én liten tallgrea titta nedåt. — Lita inte på tallen, sa” gu den, Den står inté altrör säkert rotad. Mannen ” återvände till stigen. Xn minut senare var han" ute. vid . kanten igen, :: — Kan ri se. utöver "dalen däx- ” ifrån, undrade guiden, — Jadå, - — Utmärkt. Och om nia nu tri lar ned, så. passa på och tittå åt höger, DA får ni se en underbar utsikt över sjön också!” "Därefter höll sig mannen, på = Sn Jag måste med det. Ge mig : en biljett. och peka ut vilket spår fet tog! UOLOEKERIERT ry "är det knappast att vi hinneb ned. att skriva något i bladet I— hela personalen har faktiskt haft så bråttom att ordna med prenumerationer, att hinner. med någonting annat. Bägge våra telefoner här ringt i ett och folk har konstaterat, ji jatt de inte fått någon .Laholms Tidning -— och se den kan vi ju absolut ihte vara utan — bru- kar det heta, Och dessutom har deg med folk söm lämnat ia prenumerationer, Så att vi kan med glädje: konstatera, att La- holms Tidning står sig utbmor- dentligt i konkurrensen med de stora drakarna från Halmstad och ' all ' deras propaganda till trots. Likaledes. tycks vj klara OS3 bra tröts redaktionstillver- kade . ”insändare” ' i en. viss fällige skribenten där, som känner igen, behöver inte göra holms Tidning — vi skall nog klara oss och göra vår läse- krets” lika belåten 'med ortens alla nyheter som vi gjort under de gångna åren, efter allt julfirandet och om än inte alla julkalas äro avklarade ännu -—'de brukar visst på sina håll" räcka hela; januari —- så ärdg dock de extra helgdagarna slut och man kan börja räkna med normala veckor igen, : En extradag — fast inte helgdag — får vi i år i februri. Ty det är som bekant skottår i år och då gäller det ju för alla unger- svenner att akta ' sig för de vackra. flickornas garn, . Skall ;|man sedan. fortsätta och titta på almanåckan, så kan vi kon" statera,' att påsken . kommer tämligen normalt i år med påsk dagen ren 13 april och pingst- dagen den '1 juni. Och det bru- kar ju. alltid vara trevligast när dessa helger inte kommer för tidigt.: Midsommarafton ' in- faller på en måndag och då bl det: ju möjligheter. för” många” : len kring torget. .|dem. när dé” knyckt lamporna »Ilen innan, : . | hända NFFETTVETETTETN dagarsledighet, kommer julafton på « en onsdag. "Den lilla snön, som så vac- kert minde om forna : tiders ju- lar, kom, på - onsdagsmorgonen: och: gick till. middagen — till urigarnas : stora. ledsnad,: Och väderlekstjänsten > lovar .' allt mildare, väder, så det ser knap- past ut som om vi skulle få nå- | gon vinter i år. Samtidigt läser vi om att det varit århundra- "| dets varmaste höst. Tydligt är, att” det sker en långsam om- välvning - i klimatet "på våra breddgrader , och det inte dröjer så värst många år i innan vi får några -vintrar- alls. . Ett julfirande "av ovanligt lymmelaktigt slag har någon eller några personer: gjort sig. skyldig . till. " Troligen är det halvstora ' lymilar "som . varit framme gång efter annan och knyckt laripor ur den väckra 'granen på' Stortorget. :: Nyårs- -I natten kulminerade detta 'ofog 'och då försvann inte mindre än ett 20-tal elektriska lampor” ur granen och resterna av en del äv dessa hittades på olika stäl- Där har de tydligen bara smällts för. ”nö" Jes skul”.' Men har nu staden varit så snäll och satt upp en gran, så tycker man att'den korde få vara ifred för de klå- fingriga. pojkarna... Och: polisen är:säkerligen intressérad att få redå på Iymlarna, :' Och: någon eller "några, måsté. väl 'ha' sett eller Ppangat. dem... La I Den : länga raden av vinterns: dagen "då " Hälsingborgsråvyn premiären" i Hälsingborg Kväl- - Och. den fick etibart lovord: för: sitt :ypperliga fram- " trädandé, Redan en halvtimmå innan föreställningen vorg alla biljetter slutsålda och:en.lång kö fick : vända tillbaka utan, Det behöver. säkerligen inte när Laholmsrevyn fre- den'11 slår upp sina por- a 7 stadens nyrenoverade teå- ”tersalong. Ty om zman inte-får biljetter. till: premiären ' så 508 vi > inte |; vi Haft kö hela dagen — likalo- |” | Erutastadstimnnar Men den till- : sig så stora bekymmer om La- I : Så har det blivit vardag igen |. med en: sammanhängande trer | > Och. :slutligen |, revyer inleddes redan på" nyårs-' träditionelig kom hit direkt ”från'], ge för "IN. åriga la konststudkrande Mary Quant från a Londön; som; är i full färd med” ätt "dekorera Royal Albert Hall di inte ut utt. oroa sig:över vad å år 1952 skall | ä bära 4 ivsitt sköte. s H "NE YORK” i >» En "ny « ; sorts eställning "Elsa... La - har för närvarande "utsålda hus på Broadway. Fyra civilklädda skåde- spelaré står på scenen framför mik- | rofoner och läser” ett drygt två tim= mar. långt avsnitt ur George 'Ber- nard Shaws ”Man and Superman” (Mannen "och 'hahs' överman). Sceé- nen som kallas Don Juan i i helvetet utesluts vanligen då pjäsen. spelas, men den är både djup och. blixt- "rande kvick och har fått ett fram- förande sorå gjort den till en succes i-35 amerikanska' stater; 'England och Skottland, innan en. broadway= teater nu tagit upp den för ett par månader framåt. NM "Det är, Keller” inga skådespelare vilka som" ' helst som medvärkar. Charles Boyer läser — d.v.s. spe- lar — Don: Juan, Charles Laughton | Djävulen och de likaså från filmen kända”sir. Cedrick -Hardwické” och "Agnes" Moorehéad de båda övriga Laughtön, : den stote käraktärsskå- spelaren, som började med att spe. la; teater, : som" sedan gripit eller ; skrämt: 0s5 i ett otal filmer och sort har en passion att' göra" till synas : otacksamma ' saker” kända” för 7 en större publik. Liksom "Anders ”de] Wahl gör :han uppläsningar ur biz keln.' « började : under'- andra méd-att levandegöra ur: Gamla ' testamentet "soldatér. Därefter" loc- kades hån: av. en agent. att göra en turné som kallades" ”En farin'full med böcker”, varvid han-läste i'bi- belh, Shåkespeare "och andra klas- sikér ända fram till. den store åme- rikanske7hurnoristen James Thur- ber.: Sedan dess har han gjort yt- terl:gare två turnéer av samma slag Ender krig kom ban in'ien pe- rigd då" han ;kände' behov av att söka nya förmer" för sin konst. För några, år "sedan satt han en lång tid tillsammans med :den tyske förfat- taren; Bert. Brecht, ”Tolvskillingå- operatis” .skapare;. som då: bodde” i Sahta' Monica utanför Los. Angeles, och översatte dennes renässansdra- ma ”Galileo” till engelska. Laugh- ton” beundrade starkt 'detta 'skåde- spel, som handlar om Galileis kamp med inkvisitionsdomstolen, och, 'spe- lade isjälv- den :krävande huvudrol- lehy då .stycket framfördes 'av' en experimentteater i New York. i de- vember 1947, Till saken hör att hans gage inte var större än' någon av de: andra medverkandes, åtta doljar pår föreställning." , : . Det var inte så länge sedan Char- "es: Laughton och hans fru, skåde- armén di . I kanskt bolag. För ""Laugt föddes i land föl 52 år sedan och där började' också, hans konstnärliga karriär, Inte 'sär= skilt tidigt, ty hans föräldrar som hade arbetat upp ett: :hotell i i York=> shire ville ha honom till sin efter- trädare: och. efter ätt ha 'praktise-' rat på Claridge's i London samt bli= vit sårad i kriget "ägnade han sig i sju långa år åt familjeföretaget.” Men liksom: han :i London gått. på: teatern 'så fort han kunde komma åt "intresserade han sig. hemma i Yorkshire " mest för: amatörteater. Till; slut' gav föräldrarna upp sitt motstånd. Då han :var 26 år prö-: vade han in i Kungliga teateraka= demin i Löndon och vann redan ef-"- ter ett elevår den högsta utmärkel- sen. .söm förekom -inorn "akademin": för | sin "framställning av' Falstaff i i Windsor”.: ; Så fort Laughton kom uti märka NN naden hade han omedelbart. fram> gång. Hans första roll var Osip i Gogols, ”Revisorn” och 'den följdes av:flera andra på olika teatrar. Han vägrade att anta likartade? roller, ty. han ville inte bli, en ”typ”, men då ” Edgar. Wällace; skrev en, pjäs särskilt "för : Honom spelade ; han samma > amerikanska gangster; ett helt år i sträck. I början på 1930-ta- let gästspelade han'i New. York och vid det laget hade Hollywood kom- mit med så lockande anbud att han beslöt flytta över. dit. Till hans för- sta filmroller hörde Nero i Cecil B.. de : Milles ";”I :korsets tecken” och huvudrollen: i” ”Om' jag: hade. en miljon” som nyligen gått” i i repris) på lö iga Shakespeares ”De "muntra fruarna” | é d frikes: i = 3 andra länders. bara inom ramen, för ett intereucopeiskt barnutbyté, och -Uppföstian till . solidarisk "turopaanda, . i För att realisera projektet före= slår kommittén att varje stat in- fättar en särskild organisation för ” ändamålet, ": den kan förslagsvis kaltas "barnarådet”. Rådet:skall "tillvarata barnens rättigheter och td Ovisst 19525. för. Sveriges . Je utrikeshandel - "Ovissa och oroande ' för 1953 ter-sig konjunkturutsikterna för Sveriges utrikeshaidel, -. Detta gäller ej minst för den betydel- sefulla amerikanska inköps=" och avsättningsmarknaden . framhål- ler Exportföreningens ordföra- de, :kabinettskarimarherre: R. ch förläna del för de :värnlösa barnea säte i orga- hisationen'= barnan själva skulle på så sätt få en viss makt bakom sig... De t,hationella .- barnaråden . skulle -så få sitt "FN! 1 barnens egen (FE i enlighet von I Heidenstam för, Sv, Dusan i Mot .denna bakgrund är, det för näringslivets. män uppen-' bart, att inga åtgärder bör vid= tagas, som kan verka försvåran- de eller hämmande på exporten. Kabir med. den i Bad. Nå grun- dade örganisationen. Ordförsndan jligt ij a öhiråden av sitt tercitoc åt" särskilda” ”barnzotier”, $ vackert belägna träkter med: gott: jordbruk, där det inte fins någon krigsindustri förlagd ; öth' som saknar strategisk bety .delse;' Varje -land borde inrätta en > sådan fridlyst zon, men här. borde och åvkoppling, utan a'skullé också motta: lis hyser gott hopp 'om att uppslaget” 'skall kunna reålise= ” fas" och finna ett vänligt imotta- gande i”andra' länder I Tyskland har man redan börjat att förverk. liga > projektet: i smått, där har sman hyrt ett' 60 'km!? 'stort om- råde beläget vid Bodensjön för att ' bli: ett. ”Kinderland” lämpligt :att ;Ja emot till en början 15,000 barn, Till grunden för projektet ligger «en strävan att i krigsfall automas. ja få desså barnzoner av .de ri » som" " neutralt område, där både baren och deras: 5drar skulle unna: bli; skonade : av krigeta härjningar. er rö, att den fantastiska steg ingen i; 1951 års export endast i rela= ' tivt blygsam . utsträckning : är baserad på en fast 'och säker grundval, "Denna . avspeglar, främst” penningvärdesförsäm-, ringen "och i övrigt en troligen temporär, oerhört .,uppdriven efterfrågan på svenska: skogs ” produkter, ess I Me-döden” i förten - : stön i me-döden = 00000 ; KÖR VETTIGT” Det höll på att byggas upp én ty kyrka på 'spilltorna av den gamla och: med" bibeln" som: grund: Övers allt "Bröt 'feförinätionen" sönder de” band; söm fjättrade 'märniskorna i tvångsbojör och vanföreställningar. Inte: eris' klostren var längre freda de för de nya "idéer som tiden” fött. Det är inte gott" att säga” hör 4 klostret Nimbscheri fick I" söker: upp--Luther; jag -mig segdan så myc- ket om'vart.vi skall. ta vägen. Vi öch han: får ta Kand "om" oss. ' Visst 'var.de andra H Em ung. dam,” som". hade, en. RS av. hösnuva, skulle ; bort. p vi "dukar, Denna 'stack hon innån- för -klänningslivet -:som -damer för sed har. ::Under' middagen började hon frenetiskt, gräva I barmen efter. näsduken, Djupt försjunken i sökandet blev hon nå- got ängsliga,: men de litade: på Kal tharina von:Bora, Och alla: läng- fade de bort från klostret. När s2= "dan gårdskarlen lovade att "hj dem, så” försvanii all tvekan. från: klostret väckte del av de 95 teser; som Luther 5 kat på slottskyrkodörren, i Witten>- berg I; allhelgonaafton ;. 1517. eller » hur : de:" med begärlighet kom”att lyssna till sådana läror som aått'eri kristen människa kan Ka frihet /och: att. Guds ord. och samvetets bud gällde. mer. än påvens. befallringår och: : klostrets regler: Men nuänor. Ingålunda kunde denhe nan” våra et av. djävulens "utsända; ga "vad hon” ville: Nun norna i" klostret Nimbschen :hade redan” "sit mening: klar." De hade i] "sett t och" prövat och" hälsade" def forne inänken "Martin" Luther” s T benlighet nio av :nunhörna för. att tala öm munken Luthers kamp mot avlatsbreven "och allt annat i tanke till klostret. Visserligen var dé ett oerhört" uppseende; Kathärina hade organiserat” flykten" väl, "och de, nio nunnorna var i full säker- hét innan; flykten "upptäcktes, : Men der 'som var mest rådvill var kan- ske'-Luther. själv, "här nunnorna kom för att söka hans beskydd; Nå- gon”tanke 'på att avvisa dem hade fan YYiätärligtvis" ej,' men”hur i all världen skulle har bära sig ät för att Hj älpa”. dem tillrätta "i: livet?" kände-:de: så mycket till ;av den; dess ondska och ”frestelså de: kom "till" honom” och” Kathäring von Bora” tröskyldigt” befättäde” oa den. 'själåvånda de” känt "i och. om” deras” "glädje: blev hä) a den så" gott han kuride "och yn oh kvinnorna; men därméd "skulle hän dock: själv avväpna den :häf-' tiga "opinionen "mot honom, ; som och åskådning; som stod i'samt i -den'z ; andliga drihetsrörelséns f? gestaltning av Honrik- vn gjorde han dock i England,: då; regissören Korda samarbetade med ett arheri- den: prestationen ” fick han en Oscar år-1984, 7"; : Laughton var då tillbaka vid tea- tern och uppträdde" under: en 'sä- song på Old Vie i London i stycken av Shakespeare, Tjechov och Oscar Wilde. Han är den, första 'anglo- saxiska skådespelare som uppträtt på Comedie Francaise-i: Paris, Det var 1936 då han spelade en . Moliere- roll på franska.” Språket här han. lärt. sig i en jesuitskola dit han skickades 1 sin barndom. ” Men .. filmen grep tag i; honom igen och hela världens, biobesökare känner honom nu från filmer. som ”Det var. livat i Vilda” Västern”,' ”Rembrandt”, Ringaren i Nötre | Dame”, ”Kapten Kidd", Manhattan” och ”Den stora- klockan”. ol +» Laughton har gjort många osym- patiska 'roller.: Det sägs att han i sin, avsky för allt som är pompöst med ' förkärlek tar "upp drag hos människor som han tycker illa om, Hurudan han är själv är det få som känner till. Han omger sig med ett skal; men hans få intima vänner fsäger att han är oerhört blyg och full - komplex, Det började i av ä rade på d=gen ett nytt gevär I med något fre kaliber än ligt amerikansk åsikt är det ame- rikanska geväret. bättre ägnat" som stal ör ' a ternas arméer än det brittiska, : Brittiska och franska militära re- presentanter var, med vid demon- 'strationerna, . som visade det nya vapnets träffsäkerhet. och genom- slagsförmåga. . Amerikanska armén har förklarat sig bestämt emot att "eft vapen "med mindre kaliber an- tas sorå standardvapen. : dvap oh tväri iom har bidragit. n då folk. skrattade åt den tjocka, fula 'pojkern.: Jag för- ”Istår inycket väl att. man tycker jag ser löjlig ut”, anförtrodde han en gång . en "journalist. ”Jag tycker ”| fortfarande att mitt ansikte liknar östsidan av en elefant/ som är på väg västerut,” Hans -handicap. har döck inte hindrat honom, att bli en av sam- Jag känner på mig att han:har t utropade hon: Och jag vet: att allt fler följer :honom nu. Det har berättats för” mig, att. professorn 'i | Wittenberg; den ”aktade Philipp Me: länetiton,' slutit upp på Luthers si- da och med” honom alla våra skal- i ljuset. 5 ic : so Men. hur: skall detia gå klia de en ahnan' av nunnorna, så fade som vi är. Och-vart skall n.ta vägen? - kamma. härifrån, men jag ha plan, Gårdskarlen; somsbrukar, T) fa. ut de” tömnna”" silltunnorn: a: 085. > vi kan" gönima « oss ide tomma turnorna, Och : väl utanför, K. S. kulle sluta sin "anställning vid företaget men "först skallen nyanställd : instrueras :- om jobbet. Nykomlingen ' står : och - studerar I; K. 5. noggrant. Till. sist säger den tidens största "skåd lare, Härtill. kanske hans personliga ödmjukhet”, revyh | Både på lördagen den 12 och- "söndagen den 13 och sedan ytterligare. några gånger. Och ENAT revydirektören Md Gösta lovar”: Pamp. vi återkommer: säkert blir den. alla vtidera,. dat!” : ; Tobias.” PERYSV EYE . just'n nu "— Det här ser allt svårt ut. > K, S.: > Inte, det kan vilken tok som helst göra. Se på mig baral — Var är. barnen? : . De leker järnväg i barnkam- maren, oc . .— Men jag bör dem inte." — Nej, de, leker Järnvägsstrejk lösningen... Presenterade ”v: tig och sant kristen man, som ing- enting: högre önskade än att få fö- rå hem' den" käcka och hurtiga Ka- tharina som, brud, Hon sade emel- flykt. från Klostret åstad- kärs Aunnörna har litat på : mig. och ökt mitt beskydd, - Illa ' skulle jag . handla, om jag nu svek deras troende," - ': "Med: stor svårighet lyckades Lu: ther för tillfället. få nunnorna om- händertagna "hos vänner och bekan=' ta. Men. sédan” fann han ingen än- an råd än att söka få dem' bort- kö den enklaste Inte heller hade nunnorna själva i ä något. emot att bli gifta, Det lycka= s des med "alla "utom med Katharina von Bora . Två gånger hade Luther allvarliga. såmtal med, henne och je gång -en-präk« t nej, under det. hon »imed sörgsert och "tårfylld "blick be- "traktade -Martin. Luther," SN | TSå” gick ett par månader. och än- r Au en gång beslöt Luther” att” söka få" Katharina von: Bora : gift... 3 sökte upp henne och hade nu för- - | honom.' Hon var en sällsynt Prak= Han pte inte” hur Luther” än sökte fösta "henne. Hennés gråt blev all« deles i förtvivlad. Och. till: slut? frå gade Luther? —- Är det någon annän som au | har kär: och 4 vars namn du inte vill vo Jag snyttade Kathärina, och dol- de : : | på länge; men” besvarade nunnans Irina von Bora, vilket också/väl ten 'om att sam, talet:< ; ävstannat och de andr gästerna stirrade: på henne, I sin "förvirring. mwnlade hon: < — Jag vet, att jag, hade två, när jag gick hemifrån, esk slut. säg mig'« r. vad. den mans, nen' heter som du 'älskar och som är den 'ende-du "vill förena ditt liv méd, Vad heter han? — Han héter Martin" Luther, går de nunnan med viskande röst. Och : varma” omfamning. "Hans" div hade tills . 1er,....om sett ketnskap” mellan en. munk och.en nunna? Vär inte déts. ta satt. satmjäna” en hel värld... -Iriitt; hjärtas hemlighet: «> och niw här ' jag. sagt, "det ;;'...sagt. att' jag älskar dig: och att. jag aldrig kan tillhöra någon aninan,, Då drog Martin" Luther Kätharie:” ”— Jag är glad att detta hände, ty även" jag. älskar dig” "Så må” du” alltså bli "min "maka,: trots världens dom. Själv 'vet jag att vi endast gör" vad: rätt. är: > Guds änglar kommer. att 1: 1 ävlå gråta, "Det 4 Ak. tehskapet mellan ” en. ul och en nunna väckte. én "storm av förbift= . ring och: utnyttjades livligt. sy kå tolikerna ' mot -avfällingen Luthet vars närmaste vänner till och med: varnade honom. Hans gode vän och - trofasta stöd i religionskampen, Me= lanchton, : protesterade geriom 'att. inte infinna sig på bröllopet. . Men. oberörd av allt detta förenadé Mar=,' tin Luther sina öden mel Kathari- na von Bora, och aldrig behövde - kan "ångra det steget, . : "Luthers" äktenskap blev mycket lyckligt och sex barn gav hustrun hövdes. Luther, var nämligeti "ex stor :slösäre och "intresserade : sig minst av all; för något så prosaiskf som pengar och jordiska ägodelar, Han kunde .e bort - det sista Han hade till någon behövande: utari att tänka på familjens bästa, Kathari=s na tog: emellertid genast efter gif« Ömt: ” strök . han "med handen över - [hennes hår och lyfte upp benes t tår- dränkta ansikte, + -— Men du måste tala om för n mig vem det är som du har kär och vill gifta dig med, Du vet ju, Kathari- na, att jag vill göra allt för dig. Om du endast ville vara öppenhjärtlig | pande. Utan henne hade han hog oc delse mig dina bekymmer; så | aldrig kunnat fullfölja si skall du få se att allt blix bra an Lomfattande verk, hand om styret i familjen. Luther klagade ofta godmodigt för. sina vänner. hur svår Katharina vär och hur litet han själv hade att be+ stämma. . Men: det var.i alla fall med ömma och kärleksfulla band som fru Katharina ledde den oprak» tiske Luther; Och under hans svå- ra ”andliga kriser stod hon: trogét vid hans sida, stödjande och hjäl- världes, = - nä ätmu närmåre intill äg och sadér.<N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.