sr Dir 'Tisdagen den 8 januari 1952 YYTPFYVYYVYVYYYYYYYYVYYYYYYYYYYYYYVYYTTYYYYFYYFYYTFYYY TY YvvvrYrt LANOLNS TIDXNG YvYrvevYeTYYYtTYVTTFYTYTYTTYTYTTETTTYYT YYYTT YTvYvvV vr Dagens namn . ERLAND. kl.:1543, 300. Monloråsgens namn. - : GUNNAR. : kl. 154 Dagens dikt: - br Grjinstöst är mörkret, evig är '> — natten, st. Dagen en Bnista 1 öde rymd, brinner, ; innan min blick är för alltid - . skymd. . i (ERIK BLOMBERG.) Det var i: Budapest, Inrikesmi-' ”nistorn besökte, det historiska mus sect, Han stannade framför en glas- monter, som enligt angivelsen skul- Je inochålla hunnerkonungen Atti- jag kranium; Kararat m istern vände sig till me seidirektören, som ledsagade ho- ” nöm under visningeni - "+ Hur kan man "bevisa; att den här skallen är Attilas, frågade han., "Jag skall:ögonblickligen till-: en. undersökningskommission,' förklarade direktören, som var en välartad kommunistveteran.. >=" 'Tre dagar senåre avlade han ett . besök -hos ministern och förklarå- de; att det nu inte fanns några tvi- vel. Det hade. bevisats," att kraniet, tillhörde Attila, =" "—- Men är ni absolut säkra, trål gade ministern, vars starkaste sida var misstänksamhet, : — Absolut! Han har erkänt! oe OPTIMISTEN, :. Solen går upp kl. 8.55 och ned Solen går upp. kl. 8. .54 och ned Fyll mina ögon, Jjus som för-' Han 'hade erkänt un | ” Då höstlöven föll 1902, troppa skånska ' kavalleriets standar - synes för sista gången. Scenen kom- mer emellertid att utspelas ä även tia år därefter. ”Så må ryttarna taga sin fana med dess blodbesudlade namn och rida in i det förflutnas töcken” —— som Torgny Segerstedt skrev, då Smålands husarer mötte sitt öde 1925, och då kavalleriet i. sin helhet reducerades från 50 till. 17 skvadroner. För en så drastisk nedskärning borde starka skäl ha legat till grind. Men i den omfat- tande utredning, som föregick in- dragningarna, finns ingen argumernr- tering av militär art mot kävalle- riet. 1925 års män handlade i tids- andans tecken. Rytteriets stora för- luster under första världskriget fick vara skäl nog. Automatvapnen 80- pade bort.ryttarna, Raserandet har fortsatt — av statsfinansiella skäl, ' Med röstning genom uppresning avgjordes i riks- dagen i i av Livrej | Aed författarens, ryttmästa- ; Ten, -fiL mag. Tor Holmquist, tillstånd inför vi härmed vid- | stående art. — tidigare införd i Bytteri — — det småländska: sättet nom till kraftödande täckuppgifter. Skvadronen, som”i många känse- enden är en lämplig taktisk enhet, bör efter uppgiftens art kunna upp- soo > UR PRESSEN > . Den mest ”hederliga” uppsynel 3 förhålt 3 delas på rnindre delni: och ttrustas med specialvapen. Enbart 'Sydsv. Dagbl, — i den aktuel rytterifrågan. I Md - UC : | komplement, oberoende a av impor- terat bränsle. Rytteriet rider in på scenen, och den lämt.r sg vimärkt för. ryttaren och hö nn. Pet låter |: som en paradox -— mit just moto- riseringen ieder' tin kravet på ett starkt rytteri. . : Terrängen och truppen. Rytteriet "hör hemma i skogen. Verksämhetsfältet. är stort. 56 av vår landyta är täckt av 'skeg. Terrängens: utseende med äsar och tet till häst. Så enkel var den frå- gan. Beslutet i våras att enligt ar- méchefens förslag slopa de sista skånska skvadronerna föregicks av strid” ovan partigränserna. Tenden- sen är god, ehuru K 2 föl. Trots rytteriets rehabilitering ' andra ja världskriget tycks det ha blivit ck annan k och en rikedom På sjöar, myrar och vattendrag ger . rära håll innebär en k tio kulspr i överfall på bondeförbundet, skriver Hallands- Posten (liberal) :i några kritiska ärd och snabbt förödande eld mot oskydd-t mål, Efter överfallen, som ofta får blott någon knapp minuts varaksi. "et, når ryttarna snabbt sina i vinner lika hastigt som - et kom. Inkräktarnas möjlighe- ter till motåtgärder ter sig nog så tröstlösa, eftersorn vår skogsterräng nästan överallt ” erbjuder platsar lämpliga för överfall. En fiende voz je säkerligen mindre benägen ål: Xalla den sortens strid för ”rena ”omantiken” och överfallen — för må. nålsting”, varom finns anled- tiernas finansiering: "tes för ett vinddrag, som han inte "skulle ha gjort; om lika frivilliga grunden för finansieringen. Hö- gem gjorde sålunda" av med nära sju miljoner” år 1948," folkpartiet fem miljoner och socialdemokra- terna 4,5 miljoner. . Bondeförbun- det höll sin .budget under 2 milj. och företer den mest ”hederliga” uppsynen i förhållande till kapi talet; I kontanta | bidrag - fick hö- gern över 4 milj, folkpartiet 3 arbetarpartiet 23 milj. och ning: erinra efter ett fik d i Åras. . K 2 och Ecosrafin." "bondeförbundet ' man ju "'vej knappast "orda, dera3 utgifter på 21 rilj. talar sitt eget språk, Kollegan tar även upp understöl na är många och känsliga i synnez- het för motoriserad trupp. Vägarna är lätta att iakttaga från luften; då de löper fram som spikraka' stråk axiom, att' varje för: skall kräva ett kavalleriregementes död. ""Tributen är hård. Nu åter- står två, ” " Rytteriet” har reducerats till ett minimurn, främst emedan det dömts nionen, Men britternas dödsritt mot Balaklavabatterierna under Krimi- kriget 1854, det färggranna rytte? riets ådrerlåtning på Galiziens kul- lår och Flanderns 'slätter i första världskriget och de polska ryttar= chöckerna mot tyskarnas strids- vagnar 1939 leder blott "den skum- ögde : till slutsatsen, att rytteriet spelat ut sin rill, Det kan icke skri- vas på rytteriets minuskonto, att det. städse:' lytt trumpeternas åri- fallssignaler, även då:de inneburit katastrof. Domen skall i stället fäl- las hård övet de' chefer, som utan förståelse för rytteriets förmåga och" begränsning sänt det mot säker uni" dergång, Denna distinktion är en av utgångspunkterna för en. saklig bedömning. få tida: exempel på" operationer i eri giska struktur som huvuddelen äv Sverige. Men det finska” rytteriet gav inget eko under kriget. Orsa- | ken, låg emellertid inte i brist på uppgifter utan "i brist på rytteri, Ryssarnas taktik'var som bekant vägbunden" och "byggde. på överläg: sen, artilleriinsats. Vi, har sålunda inga; för "vår: studie. fullt adekvata krigserfarenheter - att: bygga på. Dock finns. det åtskilliga 'vittnes- börd.. om . behov "av. rytteri. från frunter i annan karg terräng: Det är också känt, "att ryssarna med framgång använt rytteri på slätt- funnit, att rytteri bekvämt hinner "följa : pansarförbanden under strid, och 'att det därvid har en' ”ovär- derlig förmåga att rensa besvärlig ; terräng”, Så enligt ryssarna. Där- med är dock inte bevisat, att ryt- teri haren plats att fylla. i. vår krigsörganisation, : v Dyr Krigsorganisation' 49." ; Ett litet folks försvar av ett stort land -bör kännetecknas av rörlighet Det var cirkus i | stan, och djur- skötaren kom : ledande etablisse= mentets två elefanter...” - Du, skrek -en kålle Hill honom, ge mig”en elefant, =ww.3 — Är du vriden? blev. törn här" äknat dom! . Fyrsårige skulle” 'kvällstvät- tås av far) medveten om att ” denna hälft av föräldrarna är nå- got mera resonabel än den i upp= or fostringsutbildning-- mera 'kvalifi = ocerade mamman : i hegagnade. han tillfället: "= => "> — Behöver man använda tvål i ansiktet också. ' 2 oe ' Naturligtvis," Då måste ju vara ren och fin här Jon Blund kommer. > > so . — Men det svider sååt : — Du får väl blunda, 2 27 -- Jag kan väl inte 'e blunda. med. näsan, > : : Lilla Vivianne, 4 år, blir en dag tillfrågad av sin gamla tant, som, är med i familjen: - — Vilken tycker äv bäst om, farmor eller. mormor eller tant? "Vivianne svarade efter. något. s betänkande: s — Jag tycker Väst om brima, bönor. ee - So Doktorn, sa den vackta sjuke Syslern, när jag ska ta den här patientens puls så åker den upp i 125 med en gång: Vad ska jag göra? : ind för ögonen på honom! "HOS DOKTORN + ligen. bero på 'alkoholmissbruk. » €oktorn är pykter, a '— Jag kan omöjligt ställa nå- gon diagnos i dag. Det kan möj- — Det gör ingenting — jag kan komma "tillbaka någon dag när och eldkraft; Den s. k. organisation 49 ”syftar I också främst till att'ge försvaret. dessa -Fasa- såsom föråldrat av allmänna opi-lKan se hans ljuskälla utan tillgång 'hels Krigshistorien uppvisar" blott de : två finsköryska krigen såsom sens) ss £ mellan: vägarna: kräver en snaob | terräng 'av -:samma' kvartärgeolos'' bykd, bl. a, vid Stalingrad, De har | genom storsk - Fordon kan vid flyganfall ofta inte ens komma av vägen. Genomfinfraröd strålkast- ning "har en fiende möjlighet att nattetid se ” våra förflyttningar i rampljus, .: medan 'vår trupp inte en togs av arméchefen. "Statsrådet Vougt- blott följde dennes förslag -— en parlamentarisk Praxis, var- emot "intet bort finnas att erinra, Utöver ett undertecknande av att utbildningsförhållandena är sämte i Hälsingborg än vid K 3 och K 4 finns. i;-arméchefens utlåtande 2 militär synpunkt blott ett obesiyrkt påstående om ”den begränsade an- till & indik - ter. | DPS Cykelbakaljoner är snabba, men de fordrar ; vägar av något slag. ; Ute i ferrängen är cykeln enbart ett hinder; Det nya begreppet lygt. marsch innebär” :dessutom, att mo- toriserad "ock - cyklande trupp av bataljons” storlek. spänner över fle- ra' mils marsckdjup. Könsekvenser« | na härav behöver inte närmare ut- | vecklas. ;; Infanteri utan transportmedel tar . Men hastigheten, blir för låg för "åtskilliga uppgifter” och räck- vidden för kort: :Infanteriet är dess- utom” avsett f inramade”! -bpp- gifte : : 4 "Fort, smidigt och tyst. . ; Den obanad Vvändbarheten ' av ryttarförband i ” södra Sverige”. Denna mening län- kade tankegångarna i felaktiga ba- Nor, Även riksdagsmännen". böjde sig för. ”sakkuriskapens uttalande, ehuru ” emellanåt : i Teservant och tvivlande ton, Så "fick från högsta militära håll den redan tidigare ut- | breddå vanföreställningen, att ryt= .teri ej hör hemma i södra Sverige, ytterligare näring, och riksdagsde- | batten kom att snedyridas,' Blic- "i karna vändes blott mot de skånska slätterna och i syrinerhet mot Öre- sund.” Att K 2:s beridna del kan . sättas in i annan närbelägen terräng beaktades ' inte. ' Men ' geografiska fakta går inte att rubba, Vår skogs- och urbergsmoränterräng börjar redan vid Söderåsen, som nås efter c:a två timmars" marsch till häst från Hälsingborg. Det stora syd- trupp, |. som : genom ödemarkerna. kan verka som ett "taktiskt kitt för den i lutning till — 'svårligen kän det plåceras "annorstädes än i söd- ra. Sverige — har god: rytteriter= räng. Den som vill förneka rytte? råden längs vägarna stridande hu- vuddeleti 'av armén. ', Fort, smidigt och tyst. ringlar rytteriet fram även i besvärlig: skogsteträng, + Det: ä svårupptäckt. från - luften. och spri der sig soni "ägnar för vinden :vidi flygfara.- "Framför de fria jägarför- banden äger rytteriet bl.:a förde- larnä att. ryttaren kan sättas, in. i striden relativt utviläd och att den svåra. lösgöringen ' från fienden är underlättad > tack me vare «+ hästens bbhet.- På område. föreligger ett. sedan : länge erkänt. behov, av. rytteri. Åtskilliga fjärrspaningsuppgiftet kän inte, lö. sas: utari beridna patruller. +... « Rytteriet, I som > nu / är. . utrustat måd > de modernaste vapen. (även pansarbrytande), kan |, insättas i praktiskt taget alla. infanteriupp- gifter, ehuru ; åtskilliga är mindre! lämpliga. Förmågan : att. tillfälligt ersätta andra förband har sitt. giv- | na: värde, i ett.land med stora av- stånd. Väl att. märka kan motor- förband örlöra - sina fordon ä genom, vädrets makter; Våra fäl - många "andra, skogsområden, -"S riets ibarhet här, för dess 'existensberättigande' över. hu- vud, 'Just' 'högläntheten gör: områ= det "mera : -lämpat "för! ryt svenska höglandets läge mel kdts trö”största städer och dess ce- lativa svårtillgänglighet gör. "det till vett strategiskt viktigt område. Det kän inte undgå att bli en .bas för svenskt försvar och därmed även ett av en fiendes främsta anfalls- objekt. Slätterna runt omkring kan I bli besatta; Förbindelserha kän slås sönder från luften. I den därpå följande akten bör rytteriet bli en > : Behovet bestyrkt. Barmhärtigt". klart eller, obarm- härtigt' avslöjande faller ljuset på en krigsmakt, först sedan den prö- vats i blodig "verklighet. : Vårt be='|. hov. äv. rytteri är : bestyrki genom de "samverkande faktorerna 'tér- rängen "och krigsorganisationen. Vår. ende” presumtive motståndare hår dessutom " världens starkaste zytteri, ' Svårigheten” är att inom a den:är prydlig, Armén är höggra-: digt motoriserad. Detta medför up- penbara ' och stora fördelar. : Men som det mesta har även motorise- ringen "avigsidor. Vi dröjer ett ögon- blick vid ett. par principiella; En långt driven motorisering ” innebär ett högt och farligt- spel — nästan eh chansning. I princip är det feil" aktigt att grunda försvaret på ett icke-: inlemskt brärisle, i synnerhet som vi -— utanför allianser — må- ste räkna med att komma sist i fråga om ersättning. Visserligen gar ger erf tv ex. Vännäsmanövern' vid snö- smältningen ..1942:; långa” kolonner fast: i. bottenlösä' vägar, medan de båda ? ryttarskvadronerna travade fram ; som” vanligt i skögens mer än decimeterdjupa” lötsnö.. Rytte- riet är + litet... Därför - måste dess fredstida insatser bedömas kvallta- tivt, inte -kvantitativt. " I Rena romantiken? ” Gustav Vasa: präglade uttrycket ”det småländska sättet”. för bråt- försvar i passen och nattliga” över- rymmes ansenliga ter. i skydd inne under, våra ur- bergshällar. Men detta bränsle kan evövras "eller förstöras genom" sa- botage (varje motorman vet vad en enda 'sockerbit i bensintanken be- tyder)" Vårt motorfordonsbestånd kan svårligen bedömas tillräckligt för” både armén ställd på krigsfot och näringslivet. Det kan också be- fall; Dackefejden” lärde. honom dess effekt. Vår terrängs utseende gör, att åldern inte förmår tära på den taktiken; ehuru '. vapnen : växlar, Dess offensiva del lämpar sig sär- skilt väl för rytteri. Vårt moderna försvar behöver gott om små 'be- ridna' partisanförband, . som 'stän- digt oroar fienden, överfaller hans stäber, -järnvägstransporter. och ä klipper ka är stoj Aå plats [med en utbyggnad. Kostnaden för ett kavalleriregerhente utgör emel-' lertid en blygsam del av" försvars- budgeten, K 2 t. ex. 0,07 4 däräy. Skillnaden' mellän - uppgifterna” il; krig och rytteriets nuvarande styr- Nästa försv tå orkat ms speciell prägel: Mo- | ,öydsveriges -behov äv rytteri har | det till. vissa tiorgan och. till vägnät är glest, Vattenö «Värt ak genom ind lägger ironiskt: a - sar bi gles av K 2'h t till likvidering- t Den är säkert "mycket blåögd, eom tror att den tidning, som gick "emot de intressen, som satsar ko- van inte fick veta var David köp- drälla av understöd och sedan lä- sa dess straffpredikningar mot un- derstödstagareandan! Då kan den Adressen för den salvan ke knappast missta sig på, läen inte präntas Väsarna på näsan. "Det går ” fortfarande en strid ström av unga . människor från landsbygden direkt till äd tet publicerade. befolkningssiffror- nan . ”." Sett ur" samhällssynptni i till k företer er till de politiska par-1. - Den enkle medborgaren utsät-.' medlerasavgifter varit den enda”! kr. Omi te ölet, Att se en högertidning |” rand gå hem och hålla sig fört: även om]. na, är Sjuhäradsbygdens Tidnings |" [(bf) kommentar till de vid årsskifl' > GENERAL MATTHEW B. RIDGWAY, chef för de amerikanska i ockupationsstyrkorna i Japan, har besökt den amerikanska amdbag= ”saden i Tokyo, varvid denna bild togs av' generalen, hans” maka va och lille son Matthew B. Ridgway ja. 4 Jordbrukskalkylen: Aldrig” några” vinster till As i (STOCKHOLM (T-. tet procent, . i fi börligt gynnat jordbruket, snarare tvärtom, En jämförelse med världs- marknadens priser visar en favör "det högst olyckligt om : inte ::de "små samhällena" och mindre tät- om "arbetskraften med storstäder- na. Vi kommer då att få det allt " besvärligare ' med - bostad: proble- 'met, vi får minskad trivsel -på ar- ". betsplatserna, det blir allt besvär- ligare med tillgången på' arbets- kraft inom viktiga områden av näringslivet särskilt ' vad gäller produktionen i första ledet för att nu inte tala om vad den våldsam- ma anhopningen av människor" i storstäderna för med sig ifråga ot trafikskydd ' och trafikförhållan- den... Våra myndigheter har ju under de sista åren lyckligtvis även" börjat inse detta, och man har strävat efter att få ut livg-, « viktiga ' industrier, till landsbyg-' - den; Det skall heller inte förne- kas att arbetet i den riktningen . på många håll burit god frukt, ock att, där man funnit, den lämpliga avvägningen mellan industri och jordbruk; nä i blomstrat orterna på: landsbygden kunde: göra sig gällande i konkurrensen |: t vore låt. k , en nackdel för jordbrukarna på 7. 200 å 250 milj. kr om året. Varför kastar man då inte fortast möjligt "ett. system överbord, som konsumenterna eller i alla händel- ser så, många av deras självkorade företrädare" underkänner ' och som hållit jordbrukarna nere? frågar hr Liedberg och framhåller att skälet bl.'a är att jordbruket och stats- makterna i valet mellan å ena si- dån höga och låga, starkt fluktue= i|rande priser eller mera stabila pris ger ivalt. en 'de moderata prisernas Politik.: Jordbruket, som träffat sitt val 'under tider då ett annat stånd- |punktstagande . kunnat medföra . "Aktuella problem i jordbrukskalkylen och jordbrukets läge bes ” andlas i en artikel i Jordbrukarnas Föreningsblad av godsägare sta Liedberg, som är Lantbruksförbundets ordförande och : ledare ' jordbrukets förhandlingsdelegation, Han framhåller, att dordbrus= 2 ket, inte kunnat tillgodogöra sig någon ökad ”vinst” varken ni ol . "alltsedan 1938-39, Lantbrukarnas samlade arbets- och kapitala .. nkomster har under 10-årsperioden 1940—50 ökat med endast 108 Md Proc, medan erbetslönen inom jordbruket samtidigt stigit med 170 ;Jordbrukskalkylen : har” ej otill- ytre otillbörliga jordbrukarna trott, skulle Inte jordbruksbefolik= ningens inkomststandard 1 jäm[ö= relse med andra folkgrupper då va= rit annorlunda och bättre? Skulle - inte förräntningen ha visat en' helt " annan utveckling än-den rådande? Och skulle inte folkströmmen från ' jordbruket då ha avtagit? ; skriver hr > Liedberg. och innebörd. en under senare år ökad arboets= kraftsminskning ' inom jordbruket' torde inte nu kunna till fullo klor= göras, Utvecklingen under senare år Innebär visserligen ett färre an= tal redovisade arbetstimmar med lag. I ' "arbet 3. C) men samtidigt en ökning av kost=, naderna för arbeten som måst le«".- jas bort, frågan är hur pass full: essa I a ade andra utgiftstitlär," NN . Om art vid dena ganska pb kan; inte känna någon större entu- siasm "gentemot" de" välvisa försla= gen att ”släppa alla regleringarna”. Ty vi har funnit ss i dem då hett för. l4 förestående nya behandlingen ned justeras får jordbruket under inne varande: produktionsår en motsva... rande minskad ”täckning för ökade fria priser. varit. |ö88 I mot att få stöd och. skydd.då : och utvecklingen 'gått framåt.” Vi delar Sj. T:s syn på dessa vik- tiga. . ' samhällsproblem: I 'fortsätt- ningen: går kollegan hårt tillrätta med dyrörtsgraderingen och menar, att den är en starkt bidragande or- såk till.'att storstäderna, som räk- nas till högsta" dyrortsgruppen, är övermäktiga > Jandsbygden' 'och > de re mindre ' städerna och tätorterna 4) 1 är förr eller senare inträf- far, 'Jordbrukskalkylen är, instru= mentet för prisbildning enligt i stort sett accepterade linjer. Och vi har f n.: intet arninat eller jämfö ligt hjälpmedel, ::- I ME Om de för dagen aktuella kalkyl- problemen framhåller .hr Liedberg, att talet om jordbrukets obefogade mervinster, under de å år då felet på | kort k k aften.. FHL Jordbrukets" läge försämrat under; det: gångna året STOCKHOLM konkurrensen om'z r Sterhlicle Aag IA ren . på "aen ligt överstiger" felet på och gott kan bemötas med en visning till de underskott. som 'vi- sig > ha uppstått då kalkylen granskats - i efterhand : och till: att .| flera av jordbrukets andra kostna= der allt intill. de senaste åren inte tillfullo beaktats, Om man nu skul- der”, De prlser= i. lägre arbetskostnaden ' och någon inkomst motsvarande de högre har jordbruket Pär sålunda inte ft Sätiyetspengar” till" länsstyrelsen " Från ” okänd person har till F. länsstyrelsen inbetalts 2,000 kr, ne vilka tillgodoförts statskassan. :' " Närmare uppgift om anled= ningen till beloppets insändande har ej lämnats, Det får därför anses troligt, att beloppet utgör sk. som erlagts lé räkna dessa und och "för lågt beräknade k d av skattskyldig, vilken tidigare finge” man en summa som väsent= hetsk undanhållit beloppet genom”att dekl för låg ska utvecklingen under 1951, främst med - hänsyn tagen till jordbruket; :J ordbrukets ” utred konstaterar agr; dr Lennart .Hjeha, Om resultatet av beräkningarna I i stort varit så felaktigt som man på sina håll ' påstått, kanske t om bli. a, att den totala ökningen av skulle - göra ” ett 'stilbrott' mot "sina föregångare, om ' den. föresloge ett ökat rytteri.” Den skulle dock sanm= tidigt visa sig välgörande fri från d "batrak ll: ätt." Det småländska sättet - blir inte för gammalt för det småländska hög- ländet, Gustav Vasa-taktiken i sin moderna version tarvar ej tvungat ett småländskt rytteri — men väl ett i Kkrigsfall | starkt rytteri i Små- land... - Tor Holmquisi ED Jag Kommer att stå i evig - skuld till dej om du lånar mej tvivlas, : "att den int ska ersätt- ningskapaciteten. är hög nog. Den av hans tillförsel och tvingar ho-i. — Det är det jag är rädd för. ” snabbt" tillt; ing av jordbruket (1930 fanns c:a 2.000 traktorer" i riket,' 1950 fanns c:a 65,000) följes av en likaledes snabb, j ehuru”. successiv.: minskning ' av hästbest "svaret sin "transportmedelsreserv. Det anförda till trots måste vi i huvudsak lita till motorn.” Någon annan möjlighet ges inte; om kra- vet på snabbhet skall kvarstå. Or- sganisation 49 är god. Men för att otverka ensidighetens faror -är idet påkallat, att motorn inom armén fär ett lättrörligt, Åcke vägbundet | LEVNADSKONST > Han gör. aldrig: ett skvatt men har alltid gott om pengar. Vad lever han egentligen av? 3 det, Därmed berövas för- Högre avd.: Ingenjörsexamen "inom motorteknik, maskinteknik, byggnadsteknik, kemj och kemis! teknologi . samt = elektroteknik (teor. komp. för A-beh. kan för- ” värvas): Studietid: I På år med '-"studentex., 2 år med realex., 3 är i, med folkskola. än törs idinaviens st! Se av jan laboratorier. Såväl rogram. sta enskilda så som bell för Hevera utbild- GOTEBORGS TEKNISKA. INSTITUT - Högre teknisk läroanstalt för fackutbildning Lägre avd: Utbildning av mo- tor- och maskintekniker, vVägmäs- . k |. tare, byggmästare," tekniker för den kemiska industrien och elek- triker (teor. kompetens för B- Nya kurser börja den 2 jan, er antagas. 49 40. le äsh proc. > I Jordbrukarnas Förening; blad belyser han närmare" prisut- vecklingen inom .. jordbruket ; och fastslår; att. kött-- och brödsädes- broduktionens lönsamhet förbätt- rats. en hel del men att det blivit försämrad lönsamhet för mjölken; ifråga "om mjölken har det visser- ligen "blivit en ittlig för- Det före gger en brist på 500 milj. kg, som "måste täckas genom im= port.:: Även måste importeras s$oc- ker och kreatursfoder. 5.0 2. Mjölkproduktionen visar nedåt- gående tendens, och detta är ur av- sättningssynpunkt ' endast förmån- ligt, menar dr Hjelm, som "erinrar |. om”. att ett ganska 'svårbemästrat bättring med 3 -proc., men denna stegring ' ställer ” sig mycket olika för skilda områden. Angelägenhe- ten .av- en produktionsomläggning mot" mindre mjölk och mera kött och fläsk såmt brödsäd får anses cha blivit starkt understruken un: der 1951. Ställer man "det svenska jordbru- kets prisutveckling i relation tiil förhållandena inom det västeuro- peiska jordbruket finner many: att de största prisstegringarna inträtt i Frankrike, de lägsta i Schweiz och England. För Sveriges del har pris- st2gringen varit. ganska kraftig; deita gäller dock äver produktions- medlen. Även arbetslönerna har stigit en hel del i vårt land. De är” nu pr timme de högsta i Västeury- pa, upplyser dr Hjelm, Vidare på- exportö ifråga om mejeriprodukter. Försäljningen av mjölk har nedgått med c:a 2 proc. och äv smör med hela 12 proc. Vår export av smör och andra mejeri- produkter « har . motsvarat ungefär 10 "proc, av 'produktionen; samma | procenttal kan noteras för ägg. - Ifråga. om jordbrukets lönsamhet under 1951 finns ännu inga uppgif- ter, som ger direkt upplysning. I princip skall” deck: jordbrukarnas inkomster i följa löneutvecklingen för lantarbetarna, som. under året förbättrat sina löner med 15 proc. nu — av någon orgak — ansett sig böra göra rätt för sig. - gare förekommit här i länet men få dock anses vara ganska säll- synta efter vad som Kpplyses å Jänsstyrelsen..' Berzelibråket | gav. polisen: god: kopplarfängst STOCKHOLM. En grundlig upprensning t : Stockholms undre värld företogs under fjolåret av kriminalpoli- sens lösdrivarrotel, Icke mindre : + än 29 kopplerifall avslöjades och 62 kvinnor omhändertogs > under året för lösdrivert, Att så många kopplerifall av- slöjats är synnerligen 'anmärks ingsvärt med hänsyn till den svå= Genom ' det skörde- utfallet '”m. ”m. har dock jordbru- karna under 1951 ingalunda kunnat tillgodoräkna sig en nominell in- komstförbättring av 15 proc, häv- ; dar: dr., Hjelm, som i detta sara, manhang érinrar om att levnads- "ra bevisföringen, . Det är i första 7 hand ' Berzelii-kravallerna som ” hjälpt tpp statistiken, Bland det a ientel - som har omhänd lertagi's er tycks man . i allmänhet haft” dan att lösdri visar ban, att vårt försörj: för brödsäd blivit avsevärt försäta- rat genom den svaga veteskörden. ig snitt för 1951 beräknas. ligga 17 proc: över me. deltalet för upphävts nedan den i själva + ver- ” .ket endast uj; -umjukats, na. täcker, nämligen inte ens den ' ., i men ” « Sådana inbetalningar ha tidi F .- Av brist på bevis, ASALADSAAKAADNS ANDA AKÅ YYYYYYYYTYYTTT FANA 4 2 a An . : N ; : 4 SAALAA AAA AAA SAANAANA MANAS ASSANADARD AAA. A FETSSYFTETESEEFIVISSTTEIT FEFOFESVEVSYTSTYITSTITEIVYTETITTSTEFTIVTFI TEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.