YYYtvreefröereet TrerrYeYTYYTF EPO . jordbruksstudier i USA «+ FLÖTTAJ BILAR KONTRAST ” vi sex imånader. Det är 'A,”(Economic!Coperation "> Administration) ,' utbyten av unga praktikanter inom olika yrken och från olika ” länder'och världsdelar, Här fin- nes, en möjlighet att komma ö- "= ver till det stora landet i väster för "att: närmare' studera” och praktisera jordbruksförhållande na där. Som jag en tid arbetat inom . jordbrukets' föreningsrö- " relse, (centralföreningen), var” jag. mycket intresserad av att' komma över: till detta, som jag trodde, .föregångsland .: inom: jordbruket och 'dess förenings- . "rörelser, a; ev. nn net + 7 Av de svenska ”utvandrar- na”, skulle: 10, .:som hade högre utbildning, ' stanna ' i Amerika or ett. helt" år.' Sommarhalvåret | oc Yo skulle ägnas åt jordbruksprak- ee . tik, och under: vintern skulle s : >. de studera vid ett amerikanskt universitet.” Vi". övriga 36 st. - skulle praktisera på olika far- mar, och/dessutom ha möjlig- het att göra resor och studera jordbrukets 'försäljningsorgani- - sationer-under en tid av 6 mån; Resan över-Atlanten fick' vi själva betala, medan resan. till " Förenta Staterna bekostades av BE. CA Under arbetet på far- marna '. var vi, garanterade 'en viss”. lön; "och." likaså hade. vi fritt uppehälle under. de kon- taktkurser, organisationen ord- nade, 2 RT Jag insände en" ansökan om deltagånde :i detta praktikant- >. > utbyte och” blev -antagén och so.” lämnade! Göteborg med. Grips- holm 'den. 27 "april 1951, Det kändes lite ovisst att lämna ”old - Sweden”: ut på detta äventyr - med de minimala språkkinska- per. i engelska som jag inneha a dett . Passagerarna "på båten, om- "kring 1,000, var, en, mycket blandad samling med-över 500 emigranter. till.- Canäda.. Dessa " voro i huvudsak flyktingar från de av Ryssland ökuperade län- derna. :Överresan, som gick "via Bremerhäfen, Halifax ' till : New > York; gick" bra "och "någon nämnvärd sjösjuka ”hade jag . ingen känning. av. I so sa S En kall och regnig "morgon , den 7 maj anlände; vi till Hali- fax i Canada: Här lämnade de baltiska emigranterria båten för "att I de "flesta fall bosätta sig i i Alberta en stat i Canada. .:' j Efter några timmars uppe- håll: åkte 'vi" söderut. till Ney. York dit vi anlände den 8 maj.. Här kändes klimatet varmare och naturen .'stod klädd i sin vackraste grönska liknande den Vi har i södra Sverige i början på . juni - månad, Det. var ett stort ögonblick och ett impone- "=, + <: rande. sceneri när man kunde skymta frihetsgudinnans staty; den” välutbyggda ' hamnen - och de. väldiga skyskraperna i för-' grunden, . : SR Ne » Klockan 'elva. kastade Grips- holm ;" ankar: och "för. första gången, sedan vi lämnade Göte- hbörg kände man fast mark un- der fötterna. Tullformaliteterna "ordnades "snabbt. enligt ameri- kanskt :' mönster och jag fick tag i en tax) och åkte ut i mil- Jonstaden för att uppsöka ett hotell. På kvällen var jag till- sammans med:en amerikansk kamrat ute och såg oss em- kring: : Vi. hamnade i ”Rocke- feller center”; det största och mest imponerande kvarteret i New York. Det är i denna del av staden som de väldiga sky- skraporna med" bortåt 100 vå- ningar sträcka sina nakna väg- ' Bar upp rot skyn, Det som där imponerade starkt på mig var : den oerhörda ljusreklam som affärsmännen utnyttjade . på ett' mycket förtjänstfullt sätt. Jag var även och besökte ”Ra- dio City” en biografhall,. som - hade sittplatser för över 6,000 » Personer.” Det är New Yorks . största ;biografhall. Det bjöds på ett utmärkt tretimmarspro- tbyte:med; USA: bl.i a. grdbruksbranscher under en'underorga- | "- nisätion'; till; Marshallorganisa- ; "> tionen, som "svarar: för? dessa”: > MÖT FÖRFALLNA 'GARDAR. | Sven Nilsson' heter. en, ung man från Markaryd, närmare" bestämt född i Tormansbygd, som '' gripits; av dels studie lusta, dels 'äventyrslusta . och begivit sig över till det' stora landet i-väster för att studera lantbruket. där.: I en serie ar- tiklar, "av" vilka. vidstående är den första, kommer han att i Lahölms "Tidning skildra ”siria intryck från USA, - .: Från " New York " åkte jag nästa -.. morgon ' söderut” till Washington + för informationer om :;de, olika jordbrukskoope- rationerna, hushållningssällska- pen o. sv v. Washington är en mycket vacker, öppen. stad: u- tan industrier, med'imponeran- de” byggnader, . stora mycket vackra parker, monument o.s.v. Här ': hade" "vi: att uppsöka ”Kungliga 'Arbetsmarknadssty- relsen” ' en mycket imponeran- de" institution med över 8,000 anställda.- Inom parantes. sagt verkade > denna, institution till att Vara. överorganiserad': med endast ett, fåtal aktiva tjänste- ' Imän, Men "detta. orsakades kan- ske » av” det." oerhört fuktiga, varma "och ;: tryckande klimat som" där var rådande. Peta : Efter . en -massa föreläsnin- gar av olika 'slag var jag reda att åka: västerut -till" Syd Da- kota, där jag: skulle arbeta på en farm. Att åka tåg. i Amerika är mycket angenämt. på: grund av. att vagnarna är så komfor- tabla och susar med en genom- snittshastighet:: av 90 km. i timman.” > Naturen: "från Wa- shington till Chicago. är till en början mycket kuperad och 9- tillgänglig; mén "mycket vacker” med sina oändliga skogar, for- sande floder 'kantade med höga berg.:' Här är mycket 'glest be- byggt och endast små gruvsam- hällen dyker upp:här' och var. Så småningom blir landskapet Ung Markarydsbo på | kanske. hopplösa företag ? : | det "överhuvudtaget några rirhliga silSvensk? oljelétning -har ipågätt'i'Skåne; och:det bart naturligt; att man. I | frågar :sig: har vi råd att'offra ytterligare '. miljoner :: på : detta inns utsikter att”. finna olja i vårt leum”, : Lal oe PA den, sistnämnda frågan sva- rar geologerna, att olja kan före. komma, endast i sedimentära om- råden d,v.s. 'sådana, där under'en geolögiskt lång tid avlagringar skett på havsbottnen. Dessa sedi- mentära : områden, som under 10 till 500. milj. år flera gånger .va- rit hav, är i' och för sig mycket vidsträckta — de omfattar en hel tredjedel 'av' jordens ytd — men; som vi snart skall se, är det en. dast under"vissa betingelser olja kunnat " bildas och' bevaras som oljefyndigheter, "1.7 72 ”/Mot'. denna” bakgrund ; förstår man att nästan hela' Sverige må- ste. : avskrivas som helt. ointres- sant : ur. oljesynpunkt, :De..berg- arter, som bygger" upp det sven- ska 'urberget,: gnejs och "granit, leder ".sitt ursprung. tillbaka” till betydligt... tidigare : skede i den geologiska "Historien än de sedi- mentära formationerna.-. De: har bildats ; ur. vulkaniska berglager ock" ' avlagringar, - som .'sänkts långt ner i jordskorpan! Efter en genomgripande -omsmältningspro- cess har de erhållit sin" nuvaj de form och karaktär och har dan åter, höjt sig över, håvets'”ni. vå,: Det är inte uteslutet att des- sa ; berglager: någon'-gång i? geologiska "v. förflutna <innehållit olja," Men 'säkért är; attder” tensiva = oljans moder. ns; utgöres ;av. miljardtals mikroskopiska växter : och ' djur, och genom hittills okända” proces- ser :— troligen dock under -inver- kan av "radioaktivitet" och .m gen "även bakterier: — .förvand-. lades 'dessa" organiska substanser till”olja Trycket från" de" ovanpå växande avlagringarna pressade de "oljehaltiga lagren "allt "djupare ner i. jorden. Hettan där nere var så stark, att oljan (och gåsen) äkte,' sig uppåt... Stötte::den på porösa bergarter, som var :lagra- de” på så sätt att oljan kunde samlas : där! —"t.; ex." om, lagren 2 : tydligt 'senare.:s] I Historia; 2 .; F Oljefyndigheternas äldér varies rar dock inom vida gränser: den persiska "oljan är så nar omkring" 400>milj:;år, medan: den; härbelägna ”Mosul-oljan (Ifak)' endast har 25 miljoner-år på nac. ken.' De arabiska fyndigheterna; har 150 å 200 miljoner år bakom sig, medan, däremot den rumän- ska är ännu yngre rådets, . ; Det: vore lönlöst att leta efter olja ”i'' Stockholmsträkten ' eller någonstans i Norrland, Men det kan inte vara "meningslöst i det sydvästra ' hörnet av vårt. land som döpts till den ”skånska: tri. angeln”,' De : grundläggande ' för” utsättningar ' för" oljetillgångars uppkbrast, ” som ” vi känner från USA:s, Venezuelas och Mellersta Österns - oljefält, finns även här. Men framför ' allt. hör: sydvästra ihop: med: det Hordtyska sedimentär-bäckenet, karpatiska det viktigaste i Euro. pa. På Aåtskilliga : platser inom detta" område har oljefyndigheter öppnats: .i norra ”Tyskland,: Hol- land och England,:På andra;håll inom "detta bäcken, bl a; på 'Jyl. länd, pågår en febril oljeletning: ; För "omkring . 250" milj Skåne sedan sträckte'sig havet 'över de. i lar av England, Holland; och nor- Ta 'Tyskland ända till" mellersta Polen och täckte. även Danmark och" sydvästra Skåne. substanser .- hopades som tidigare ;; beskrivits"-— på havsbottnen; Över dessa uppstod vid” havets:uttorkning” ett flera hundra; meter” sd lades till en öken, "Under. nästa” ;'perio en scenväxling: ljebergatterna sj T trycket" tillräckligt" kr: - det" behövdes "lager pm «minst 4.000 mis' mäktighet! för, det — pressades ;; saltet med Det kan finnas olja T d Å vå ÅG kraft "uppåt överallt fanns" sprickor. och 'släppor. och 8 saltdomer, i : som ibland kan räcka upptill. mark- ytan; Då berglagren runtom: blev uppluckrade”, och : :sönderkluvnä vid saltlagrens.”uppbrott”,; bilda. des .: magasin, bildade samlas, vv. sk > där. olja; kede fav ! jordens £ + leo ob. gammal somi än Mosulom- häst" det er år Organiska. aftigt.— ; kunde mindre." -kuperat. och jordbruk med boskapsskötsel blir möjlig. Farmarna ser'i allmänhet ovår- dade "ut. med mycket dåliga byggnader.>. Några trädgårdar runt. boningshusen : finns inte utan" ogräset får växa och ut- vecklas ohämmat. 'Men utanför varje bostad'står i regel 'en el- ler : två. flotta personbilar av sista årsmodell — en 'stark kontrast till de förfallna huser. Efter tre dagars resa med de mycket snabba och komfortab- la ”Pullmanvagnarna” var jag framme I Spencer, .en liter stad i Syd Dakota. Landskapet här är - typisk jordbruksbygd med produktionen i huvudsak inrik- tad på spannmålsodling. Stor- leken -på: farmerna är omkring 150 hektar och mekaniseringen av :driften är mycket utbredd. Här : skulle. jag , stanna. som oljeskiffrar, var formade - som "én "kupol fanns det förutsättningar för! a oljan bevaras där till våra dagar. Oljan : förekommer : sålunda idag inte i sina ursprungliga ”moå bergarter” . utan i andra -bergår- ter, i regel porös sandsten: eller kalksten, Som moderbergarter kan döck: möjligen betraktas” de som : förekommer i Närke "och andra platser i vårt land, I dag ”kokar man ut” oljan ur, skiffern i Kvarntorp; "på; ett liknande sätt tillgick den process, genom - vilken ,bergoljan'" för, ril- jontals år sedan tvingades lämna sina ursprungliga boplatser, .-. "& Varhelst" vi "idag utvinner olja eller har utsikter, att finna den, är det i sedimentära områden, De ursprungliga avlagringarna här har .—'i motsats till tj ex, det svenska ' urberget — förändrats ganska litet: och de tillhör ett be- :Saltdomerna har: alltsedan bör- jän' av” 1920-talet blivit viktiga riktmärken ” för." den geofysiska oljeletningen, 'ty. det är dfta i de- ras ' oljefyndigheter” är” belägna.- Det- ta är fallet: särskilt i: Persien och 'Texas.. Det gäller även oljefälten' i norra Tyskland och det'skulle även Kunna gälla! Skåne, vi ,x. « Oljeletningen är idag 80 proc; vetenskap ; och 20. proc, ;hasard, Det är: ytterst sällan? som. man utar ingående 'föruhdersökningar i ett jungfruligt område kan'träf- fa' på /en' oljefyndighet, som "ej ger-sig till känna redan på mark. ytan, Man måste gå den omständ- liga, tidskrävande och 'kostsam- må vägen, som via. geologisk re- kognoscering, geologiskå :;special: studier, '” geofysiska : mätningar samt undersökningar ' för :place-: ring. av. borrhålet slutligen myn: nar uti en' "borrning, som 'endast tt praktikant under tre månader. Den farmaren, som ' jag arheta- de : för; ägde en areal av 160 har " och en besättning på 30 kor och 20 ungdjur,av låg- landsras., Några andra husdjur, fanns inte på farmen. Allt jord- bearbetnings och -jordbruksar- bete utfördes. med traktorer. Det var. här: jag 'skulle få de första' lärospånen" av ameri- kansk : jordbruksproduktion av i dag och det var onekligen spännande att få uppleva hur det” hela: skulle utveckla sig. Men mer om detta nästa gång. soda ' Motoreyklister, tänk litet på andra också. Kör med huvu” > det och kom ihåg att du inte är . ensam . på - vägarna. Var försiktig när du skjutsar, för "då blir " Vigtfördelningen en REN Hjalmar fAMAMAA DEN NORSKE "SKE ”Hjallis”. Andersen har satt nytt ban.ekord — 5,090 mer ter på 827,1 — på Jorda) på mån= den i,sista hand kan:ge besked om det. verkligen finns olja, . Så arbetar man överallt, där moderna 'letningsmetoder : tilläm- :|pas,, och så har man också arbe- tat i; Skåne, där verksamheten bedrivits i Sverige " Geologiska Undeérsöknings regi, . sön Tack vare de undersökningar, som bedrivits under de gångna 13 åren, är det fullt klarlagt att syd. västra Skåne utgör en del av ett sedimeltttärt område, som en gång i tiden tillhört det nordtyska ha- vet, Man har: borrat sig igenom dessa 'sedimentära lager ned till 2.000 m, och den uppsättning av | I borrkärnor; bit för bit, som in- förskaffats vid borrhålet Höllvi. Ken IL,' torde vara den mest in- gående som någonsin erhållits :i hela Västeuropa. .: Genom geofy- siska mätningar vet vi att. det, åtminstone på de djupaste ställe. na, finns ytterligare sedimenter RIDSKOÅKA- | Han. kallades ”den: omedelbara omgivning” som | vecksenliga : förråd LV har' dock i kunnat: påvisas. lik: sådana. verkningår av :berg den: som gynnar: ansamling olja. Att man” är på rä År tydligt: i." Höllvikenisfann: man spår av olja — för förstå i Skandinavien,” i d « Oljeletningen är och förblir: na turligtvis' ett hasardspål; Och det kostar ' mycket 'pengär' har : hela .undersökninge c:a”5 miljoner kronor, "För: varje ny djupborrning gä a satsa omkring en :miljon till; : Dessa > siffror; kan te. sig: av- skräckande, men det"kan billig; affär. Skulle man, få ett det goda : utsikter at [hittills "nedlagda "kostnad lar sig, i. Be KO sd Sprängskotten ” dånä Skåne, "förberedelsér : Pi det är ännu 'ovisst. omsnågt Ak bli-någon' borrning," Debrberor "på, om svenska-staten, som 'bbököstar' hela företaget, vill beyl . anslag. |: Denna ;; tveksamhet kanske ' förståelig, :"Men - v inte glörma 'att 'de:stora.oljebo-. lagen på många håll /riske gånger så "mycket och" ra vinom ett. begräns DN innan :de kunnat notera en. end framgång, och ibland Haj helt; uteblivit.” Tre djupborit Jar: är inte mycket för att bes ra frågan om det fin bära" oljetillgångar; i . d Proportionen mellan givande och! torra borrhål är, omkr g Ave i områden, ; där oljefyndigheter ej | förut lokaliserats,”. CJ borrat 'så mycket 'söm "motsvarar den' matematiska chansen ' för att fn ole < kö SER 18-årig- parisare: : gör. konstsensation 5 En 18-årig pensionerad gruv] arbetare'-har »gjort:.sensatiopo si | deri ”pårisiska. konstvärlden. Det | är . Dominique -Lagru,;.som, just. "| haft sin första utställning. . Han och kritiken var full delsefulla i” konstnärlig täckten under året” 12 a > Lagrus.; stil: är primitiv och hans uppfattning enligt kritiken naiv. och ”egendomlig”: De. fle- sta' kritiker, visar dock en 'oer- hörd respekt: för hans 'sinne för komposition och hans" klara” och lysande färger. 0 - Efter 42'år som, gruvarbetare i” kolgruvorna pensiökierades Lagru och det var. då han kom på idén aft börja målå.: Sålunda tillverkade -" Lagru sin första pensel, Han drog ut strån ur.en gammal avlagd sko- borste : och ' satte: ”in dem i ett pennskaft. : Han började måla med två tuber färg sf ok or "Den första tavlan, kallad ”fö re människan”; avbildar en fan- : Perspektivet : bekyrhrarLag- Det tar honom 24 timmar att på muséer för att studera ske- lett av mammutar och dinosau- ros för att kunna ge'enhågor- lunda riktig vision avs'urtiden. Med 20 dukar bakomrsig' ar- betar Lagru nu med en tavla som han hoppas skal: bli hans ta. Han har fått tag påxen:mo= dell . för Kristi huvud; en ung arbetare vid 'Renaultfabrikerna. studerar i spegel. : En ' kritiker , hemligheten med.den'78-årige Lagrus konst: "": —' Han :må'ar gähgen |. enda. borrhål att producera;yfirins |: 2 vilket. altså Y > | betyder attivi på långt. när " tasiskog befolkad: med varelser F som varken är människorseHer | ru sig föga om, däremot är han [> mycket noggrann med” detaljer. ii måla ett träd och han. går flitigt |. mästerverk — nämligen Golga- |: Som modell till Kristi kropp ani l, vänder han sig själv, som han r som "fåglarna | : ÅR gt athryn Grayson "och Howard :Keel 4 den nya Metrofihnen > 7 ”teaterbåten? sa. + oc Punkiligt : varje 5 n; vererar' TT till den” svenska pres=- sen en'klar överskådlig och -kon- "cis ” tablå" över" städernas folk- mängd, .; Och- lika - amen 'i' Yyrkap innehåller denna statistiska översikt den faktiska :'+ Upplysningen, , att närapå isamt- liga städer i landet ökar sin folk- mängd med ett eller annat hun- [I dratal 2— Stockholm; Göteborg, ', Malmö och Norrköping med flera|" - "tusental. Endast : ett pär städer 1: visar en mycket liten 'tillbakaz : + gång, I själva verket skulle 'des- ”. Sa uppgifter vara enbart glädjan- E' de'.om det vore så "beskaffat, att + fruktsamheten 1 de' stora städer- » "Nå" vore: så enorm,' Men ” det, är . den' ingalunda, Den är tvärtom "lägre" än "på. landsbygden. Men |. avfolkas, .- och stä- ”.Jandsbygden «' derna "sväller. ut. Per Nilsson-Tanné SSR anner Plus a öv yärsdag säkert som > begreppet” flykten Nod 1e- öred > gångsmän," enituslaster.' Med -an- "Ara ord: folk, som sliter. ut sig) :som "ger. men får gånska' litet, . Folk som" självmant 'och utan at! egentligen vara tvungna: till dot isolerar” sig” och : ställer sig : vid "sidan av mycket i tillvaron, .Det är'+ inte. alla'- gånger, tacksamt) .. "Men det är nog ganska nödvän- digb seeders 2 >" Många ting som sker och ut«| ”föres följer mån": med d I förvåning, +Representanter från! landsbygden har varit! med: om att utforma visa beslut, men. des-) "sa beslut synas likväl: vara. dik.l ” terade av stadens intressen, Mank »kan fråga: sig, hur det : skalle "tt inom femtid år; .På-vissa håll i Kanada är "prärierna avfolkade. ' "Farmarra. bor i'städerrna 'och re- : Ber: ut' tilll sing, jordbruk 1; egnal" « flygmaskiner”och sköter det nöd-|' | "torftiga, "arbetet, De -har "ingen. : kärlek till jorden och bygden, 'de . ing. hhällen; ind mus jorden” som "en för- i > å' ”. något Bet övriga tätorter är näm- i ningsstatis' <sa' dagar, ”statisti rår ju inte för at > skockas” kring "dess. 'Jag'tillhör inte heller dem som ankar: på ungdomen, därför att len "bryter, upp från ursprungs- » miljön. Jag måste ju begripa att]: är : fel - någonstans. 'Det - måste finnas något som är min- dre bra på landet' och något som - är så mycket bättre & stan, efter> isöm denna: förflyttning sker med "regelbundenhet hos ett friskt arg de "hjärtas" blodpumpäöi ar dennä "minskning krnnat nöo- teras.” Socken efter socken ' har | "Jämnåt in sina rapporter .om den ' .flyktande ungdomen, Vi: Ser dessa siffror "och kons ”Cpå'sin höjd med "ett Ilmöj "att detta sker år efter år. kymrar oss knappast. > det' inte lite: bekym ; ringsfång, Hur skulle det gå, om denna mentalitet tog överhanden] : . i;världen? Vart. skulle det barka .. med .' en. kultur, + som;i:stor: ut-| | « sträckning i: har; : siha, rötter 1: + landsbygden :och hämtar 'sin. nä- "rihg från bondejorden? Hela vårt förgreningar, långt ini ämbets- ” verken: skulle" förmultna. på etti. Har mansåldrar, om det inte hade en ,; livslevande ”. landsbygd att synpunkter, rent .mate-|" : rent 'kultvrella, är det! : ögsti beklagligt - tidstecken|: att landsbygden : avfolkas. Och! detär: alldeles :uppersbart att det om ” kanske! snararej K an tror, blir nöd” | ”vändigt att på fullaste" allvar ut] n |.” Feda orsakerna till det som länge kett' och alltjämt sker; Här mås- e med "olika medel byggas dam] : |: mar, planerade med förnuft och + strategisk - blick, mot :denna 'for- | ' sande flod.”-Det finns folk som." "tycker" att man”: tjatar, men det!" måste tjatas., Emigrationen ' till, Amerika "förde en miljon män]: niskor ut ur vårt länd, från vårt! - näringsliv, :Vi har i själva "verket. inte "råd med mer åderlåtninig.]” Den befolkningsökning, som kan'' "”konstateras' blir till sist" en” sido=| tyngd, som bringar HI fall! Deter . +ta är inte en jeremiad på nyåret, utan? ett nyktert Ikorstå d Det är så många .. händerna i vanmakt och i grun- iden så få som sätter klackarna il . + marken > och försöker . spjärna " emot. Kommer inte, varningarna sfrån staden i många fall just från ”. dem, som själva bröt. upp från|: landsbygden? Hur -många andens - och; kulturens män sitter i 'dettal' - nu ute på landsbygden och del- ».tager i. landsbygdens mångahan-) a -da omsorger och bestyr? Lands- som vrider|" av tämligen 'klara' fakta, : : » Per. Nilsson-Tannér. -- Modern ungdom : : 8rårige' Edward, Wilkins stod i New York anklagad för att ha slagit : till . en ” vaktmästare vid Pennsylvaniastationen, . "dennes » näsben gått i bitar. - | UU Varför? undrade domaren. ”— Jag frågade hogom om vä gen "till : Hudson "Underground, 'och han visade mig fel, - de Edward.'5 I. — Och' hur" vet gade domarens .": a > .—Jo, jag känner till. vägen. Jag « frågade bara för att-få höra vad . han skulle säga.” ' i 4 ni! UCså 1 att förklara- åa é OLYMPIAFLAGGAN HAR GÅTT, - I TOPP vid en högtidlighet utan. för Stadshuset i Helsingfors. ä talar stadsjullmäktiges ordförand Eino Tulanheimo från Stadshuset: det? frå- AAA ” Abd sammanfattar |; ” so se "Prenumerera. på LT!. = coca balkong, - ns ! NA Lö NEVIS VETETUTVISTYSTEVEN skälla, . enbart. som / ett när - ”hembygdsarbete': med alla dessal' > - NYErTYTYITITT NYTEOSTEN hv H nnan — " : dålig is blev. det hans , Ni . . . gram” med akrobatik, balett, en an . vt dagen. Trois banrekörd- av samma tjocklek, Sedimentlag- sjunger, film m. m,. ones 1 KÖR VETTIGT, / Be OEER - | r . - 4 > 2 2; s | a / | An Att AA. Så AAA, ARA AAA SA AAA AAA nh ÅA AAA År ÄRA DRA AAA MA ADA RA SAMA AMRA MANA A AM Ak br MAA AMA A NAND Mb d ht MR AMADA AKI RAN SDDA AMS ANSASNAARADAA, fö a TTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.