| I POLA brvvesrerrvverervvvrvYYYYTYYY YT YET YYFYY TY FTF YYY TTT FT VV ND nn ” a : . fru Nilsson, Du liknar en knapp- Måndagen den 14 januari" 1552 . rt. ee YevesvYrYvYvT LANOT?IS TIDNING Må i i Dagens | namn - Solen går "upp kl. 3 49 och ned "Kl 1560 . Morgondagens namn” "LAURA, "Solen går. upp” kl, 8. 48 och ned . 15.55. a i Dagens dikt: . Dagarna "komma: och: gå + . lekfullare än och. små," . -lika varann: som bär,- "> vuxna i hemmet hä; "Lämna ' dock: alla spår, ” vo - bliva till slut dock år, 0 bygga med stund :till stund . s livet ifrån, dess grund, = (TOR HEDBERG) Peter "Nilsson "har läst i en tid-' ning," att "en "mans "huvud och: ett 7 knappshålshuvid - diksiar. varandra "långt, "Han" vill nu .snobba med sin kunskap' och frågade sin - hustru, om hon visste i vilket hän- sendé' han liknar en knappnål .— Det kan jag lätt säga, sado "nål däri, att kommer du bort, så lönar. det sig inte att söka efter dig. » rike” Få sin semester" 'och berättar för” en vän: i : +» Och så bodde jåg på Ho-. den Standard i'Nizza, ' = Standard .- ligger annars -Å Grenoble, invände vännen, — Aj som tusan, sa Svensson, nu börjar jag" begripa varför vi . tyckte "det var. så långt till stranden, ': w | | Apropå | — 2 Jag skulle" vilja byta den- här detektivromanen — för jag tycker inte om den" jag har en känsla” av att dom hängt” en oskyldig. - Flera kvinnor Sektioriens. trafikinspektör nade i :bemanningsfrågan 'den uppfatt- . ningen, att hållplatser långt : mer än behövligt skall hesäftas . med . kvinnlig personal På" de trafik- ' svaga, bandelarna har detta" drivits mycket långt. lan, inspektören - och ' en .tjänste- man, med -”den formella kompe- ' tensen” i berörda ärende. Inspek- tören hävdade. åter att det skulle "vara fler kvinnor i 'järnvägstjänst. . Andre mannén i diskussionen var >; emellertid av - motsatt åsikt, och : drev" denna . ganska bestämt, "Men: inspektören "var emellertid inte båra överordnad han ;var även en- vis, varvid han som argument slut- . ligen framhöll: , :— En god kvinna kan många | gånger Vara" bättre än en dålig > kart 7" Men svaret uteblev inte” ” heller :, på denna sanning, Det kom blixt? snabbt. och löd; ee Men. då: kan. vi ju, fa utsik- -| gen annan råd. niska, . "lila stuga och” var fästad . vid -| mande frågan om fattiga gam- | sin” stuga ' och byta ut. den: mot I det En dag var det "diskussion mel-" | Av KARL Gamla mor. Stina hade bott Ti ensam i-sin lilla stuga på Tall- åsen sedan hennes man dog för tio år sedan, och gumman hade klarat sig. rätt bra, . Hon hade inte så ' stora pretentioner och med folkpension och litet extra då 'och då; som hon tjänade på vävning och hemstickning, fick hon sina s'antar att gå ihop. Nu skulle hon i alla fall iväg till ål- derdomshemmet, för det var in- Gumman : var snart sjuttiofem år och tung och ovig till kroppen och så börja- de reumatismen bli för besvär- lig. Hon hade svårt för att gå omkring som : förut och. sköta småsyssl orna därhemma: ;. i - Grannarna var: också rskilt |: I lhygcliga mot mor Stina och. tit- tade till henne då' ock då i stu- gan . för". att se, hur hon hade det. Och alltid hade besökarna någon liten småsak med sig, nå- got gott, som kunde Pigga upp den ' gamla, Ty mor Stina hade alla "dagar - varit "en "snäll män- god '' och ' gladiynt och hjälpsam ; på den ” tiden, hon själv" kunde "göra en tjänst åt grannarna. Och nog hade fol- ket i'-byn 'ofta: ärende upp till Tallåsen : förr, då' mannen: lev- de; för han var lappskomakare och. alldeles: förunder'igt 'skick- lig att laga ihop gamla trasiga skor. Nu hade man inte andra ärenden dit, än dem man tog för att pigga upp den gamla, så det var ofta ensamt och tyst-för mor Stina, : Men hon leddes” inte för det. Hon hade bott ett helt liv i sin att 'hon ' skulle bli" lycklig nog att få bo, där till döddagar. Ty vem ' känner inte' till den öm- "as förflyttning från” sina små kära hem, och : deras ovilja mot församlingshemmen, , Det är: en grym historia, . som dock, ty- värr, knappast. kan lösas på an- nat sätt, hounn Mor: Stina :såg "med sorg "och ängslan : framåt " mot ' den dag hon. skulle vara.tvungen lämna N som inte blev av "| trappan och. väntade, Hon: hör- allmännas . mera; bekväma fattiglogi. Och den dagen kom också. 3. st . Grannen tiill Talåsen" "hörde en. morgon ' att det var. något, som” skrapade-på hans. köksdörr. När ' han: gick att öppna stod mor Stinas hund där och gnäll- de och såg orolig ut. Gumman bodde nämligen inte alldeles en sam i sin stuga. Några år efter makens död kom det en ganska stor hund av stövaretyp en dag och smet in i köket hos henne. Hunden .. såg utsvulten ut och mor Stina gav den ett ordent- ligt mål mat. Men när hon för- sökte få i väg den igen, gick det inte alls. På kvällen, när hon körde , ut "den, sprang den. inte till skogs, och på morgonen nä- sta dag låg den ute på köks- de. efter” i byn och lät” slutligen [sätta in en annons i ortstidnin- gen om hunden, men ingen ä- gare ""anmälde sig..: Mor Stina döpte 7 den till: ”Pang”,: därför att han” var en jakthund, och den: blev: henne med. tiden: ett kärt 'sällskap i ensamheten - och en trogen. väktare också: "Ingen kunde : komma :in på gårdspla- utan "att :Pang gav tecken, ”det var. folk" utanför. ” Då spetsade han ,öronen; reste, sig upp: och "gick mot dörren... Och han "följde. mor. Stina "som : en skugga i: hälarna vart hon gick. Den. lilla stugan på 'Tallåsen och 3 hunden": "Pang ..var det käraste gumman nu. ägde,' ty. hon hade varken . "barn. eller ”anförvanter här i livet. Mee + Alltså, grannen till. Tallå- seri kom "och öppnade dörren blev. han "ganska förvånad. : — "Kors, det är ju mor "st nas hund, som står här och gnäll- ler, sade. ' han. till sin hustru, som :också kommit ut. ”.,; i DÅ står det inte, rätt till; svarade : hon," för Pang” går :al< drig i Hunden i-smågnällde åt. dem, viftade: : med > svansen och gav tydiga tecken till oro; Grannen och? hang, hustru beslöt att föl- jas åt bort till Tallåsen genast, och då de: gav: sig i' väg. sprang Pång i långa språng före. dem. Köksdörren "stod öppen och när de kom in låg mor Stina på gol= vet. Hon sluddrade litet på må- sade att hon ”yrat till ett tag”, men kryade "snart till sig igen. Man förstod att hon haft en lindrig hjärnblödning. Fattig- vårdsstyrelsens ordförande kom upp ett 'par dagar senare, och så bev det bestämt att mor Sti na skulle flyttas över till ortens församlingshem. Man var ju inte försvarad med att låta hen- ne bo ensam längre nu, om nå- got skulle hända. a Den gamla fällde bittra tårar, ] men måste ju foga sig i det, som det var, Bäst få i väg henne så | fort som möjligt, och ordföran-: den vidtog sina åtgärder ome-; delbart. se — Men hunden då yttrade! gumman, den får jag väl ta mä mej? . s nen och skakade på huvudet. : '.— Nej, se detigår rakt inte, sade han. : Det' fattas bara, att: pensionärerna .' skulle komma] med bundar också! honom, sade' mor Stina och såg rent rådvill ut.” Då svälter den | ju ihjäl, stackarn. — Jag ska ställa kommer + hit och skjuter kräket innan "ni ' flyttar, svarade den |: myndige:; Det är. allra enklast. ' Mor Stina gick i verklig ån-' gest de dagar, som var kvar in- nan hennes flyttning: skulle ske. Hon” gick och plockade i. sina små tillhörigheter och grät mest; Pang "såg ” också '- vemodig ut, precis som” han :anat,. att något var i görningen,"” ; Så en' dag. kom en jägare; ne-: re ifrån byn upp till Tallåsen: och hade geväret. "med sig; Gun man. förstod: vad ärendét gällde och såg ' rent upprörd: ut... — Beså, mor Stina: sade > man- nen tröstande: Det ä är ju bara en gammal: ! hund 7; det "gäller; och .det. är väl bättre. den .kommer, undan så här kvickt än att den; ska springa och svälta och fara illa, + 2 kan 'och band det om halsen på hunden; .som "tåligt lät. det ske. mot någon. ; Han bara tittade på mor Stina” "med störa, sorgsna ögon. då Kan leddes ut och stre-j. tade igen litet i dörröppningen. Då' brast den gamla ' ut i klagan och "gråt och gick f am” och i— Dom gör. som 'dom vill.mot hon. Den : ena ' skickar: dom te ” Då drog "ordföranden på mun-'|> — Men var. ska ja då göra av |: m att någon 5 Han tog. upp ett snöre. ur fe je Pang hade. aldrig varit: ondsint ju oss stackare,' du Pang, klagade] " Mannen, som ' tyckte att” det var pinsamt; fick brått att am hunden med sig ut ur s för att få exekutionen utförd. Men" där inne gick mor Stina fram”. "och åter” på. golvet och. var så. upprörd att hon darradet i: firigrama” i öroj pa, höra. skottet, och” "någonting pressade, åt 'om huvudet "på :hen . ne-.så : det. skymde för ögönen.. Och här "det" svaga: ljudet från , skottet " "trängde in och nådde : henne, kändes”. "det. så underligt varenda lem." Honzhade - 'Stoppat : faen arbete i; i. Halland för ökad. "> simkunnighet 1 dagarna har ett frågeformu- d Fördelning av ord. prästtjänster i Göteborgs stift "Domtk Ina har a ts) lär sänts ut till samtliga stor- " kommuner i Halland, telar, se- ” kreteraren i Svenska Livrädd- ningssällskapets sk ite ol ett detaljerat förslag SN fördelning av rdinarie prästtjänier i Göteborgs . stift, Ifråga om sammanslagning av d folkskollärare . Sven 'A, Lilje- : stränd, Köpinge, Laholm, om för oss. Numera” skall i skolbe- tyget Fk göras om ärran.- Det svar .precis som: om . det - "kommit inifrån «hennes eget: brö ochir Tråied ål i en 'stund' för Svin innan han grävt ner -hundliket i ick se mar "Stina "ligga rått på golvet .utan att röra "sig. "UH n stönade tungt, sonen "stod sti granne.. Där berättade” han: vad | fått "upp "mör Stina i-sin sändes. det genast bud efter pr vinsialläkaren. "När 'denne efter några timmar an'ände i "sällskap | med" i fattigvårdsstyrelsens ord- statera dödsfallet, ty: mor Stina på Tallåsen hade då redan "dra: git sin sista suck. i. KRAPRE taljerna, log han' litet, / i Ja, sade han, det är tydligt |> att sinnesrörelsen blev för. stark för 3 gumman," Det . där "skottet mot hunden ser utatt” ha träffat | henne också på samma" Bång; 3 Han” nickade åt ordföranden. |. tillade "Joch" ”med' en. menande |: :ålderdomshemmet; ,;-Och det var kanske. bäst för den dö- da också, att det blev så här "Barnens impulsivitet. ” Barnens impulsivitet. ;lycksriskerna i trafiken." motortrafikanten "fordras frtighuset å å den andra tar dom let när de"'reste henne upp och I - därför omdöme, säkerhet," an: « Svarskänsla, vn:ci Rab | pets . detentratiseras och - det har] som hänt ock så skyndade man | förande; kunde han endast "kon: 7 När doktorn fick' reda på de- | simkunnighet, fortsätter hr Lil- | k jestrand, och detta innebär att '" möjligheter att lära sig simma framhåller let att fråga kan uppkomina om så- dan rörande Spekeröds församling med Ödsmål pastorat, Bokenäs med Skaftö, Lyse med Lysekil, Ölmeväl- > a med Frillesås, Sibbarp med Två- d åkers, och Östra Karup med Hass- lövs psstorat, För utbrytning kan i= måste beredas alla skorbarn. ', dä fem fö + Rå- Man heräknar att ungefär 50.pro« | da, Ytterby, Skallsjö, Kinna och "cent av det svenska folket ei kan'| Lindome: ärjämte kan pastorats- simma och detta ger förklaringen | reglering kas i Drängsered och still det 'stora antalet Srunknings- | Breared. ' : oiyckor. Det har också visat sig att | antalet drunkningsolyckor drabbar Jandsbygden mest. På sina håll har :man därför känt sitt ansvar och yr :kat' på ' ingriparde från statsmak- tärna. Om jag ej minns fel, har ett De tjänster, vilka utan tvekan bö- Ja få återbesättas i vanlig ordning är bl.a, i Ale och Vettle kontrakt: Sätila och Fritsla kh, och komm, Surteby-Kattunga och Istorpz kyr« koh., Kungsäter och Torestorp kyr« sådant: initiativ tagits av riksdags-1 koh, och komm, d fru Gärda S « Men | ' Fjäre och Viske kontrakt: ' "Fölö, "för att något skall effektivt kunna Vallda, Onsala och ' Iungsbacka göras måste en sådan verksamhet som Svenska Livräddningssällska. "man " gjort genom att bilda läns-] "kommittéer, ” ”. Syftet för” dess verksamhet” kan sammanfattas i tre ord, isvett, båt- "vett och badvett. Det har visat sig "att där länsh ittéer bildats har kyrkoh,, Fjärås kyrkoh, och komm, Frillesås, Värö och Veddige kyrkoh, : Varbergs 'kontrakt: Valinge,' Lind= ' berg, Grimeton och Tvååker kyr= : | koh, Falkenbergs kontrakt: Falken-.+ . herg,' Morup' och Vinberg kyrkoh. och komm, Ljungby, Okome, Fa- gered och: . Gunnarp kyrkoherde. H 4 sal : verksamheten svällt ut, ty. behövet 'av upplysning, råd och stöd s »demonstrationer av olika "slag mycket stort. De lokala myndighe-' : terna ha, visat sin uppskattning och erkänsla genom offentligt ekono- |. miskt stöd. Så får länskommittéer- | na i. Östergötland och, på .Gotiand årligen av landstinget uppbära 100 kronor: Genom kontakter med aMa' : Vessige, År- Tjänster: som utan tvekan höra är bl. av kyrk "skolor, "id: k i Trästöv, . militära förband och föreningar och "sammanslutningar ” av olika slag har årligen tusenden och åter. tusenden Tbibringats det nödvändigaste av, is- : vett, båtvett . och badvett. ' Ett så> + typiskt kust-. och varför inte bad- "landskap ' som Halland borde ligga dd täten, när de; gäller simkunnighet 1: I länskommittén fr Svenska . räddningssällskapet - : Halland Ur i | landshövding." Reimer Johansson .ordf., statens folkskolinspektör Nils A Nordin, Varberg, " vy. ordf. I ar- > 'är'riksd Erie ””Mössberger ordf. och överste Chri- ”stian Nilsson v;' ordf, Om enskilda, |”, i förent landstine. "+ 1 lig] M AI hisar av | olika slag i'vårtlän och landskap | göra sitt ska: vi inom "ve lig tid "kunna vara målet :— 100-procentig" simkunnighei —mye- ket nära, Det vore en ;god början Upårår 1952 att inleda med. ni dylik | Sbbargna Enslöv och komminister tjänsten 1 Torup. : Drängscred, Abild. och | : Plats för skratt. - | "+ Johansson” är så flintskallig - att han måste sanda på huvuds' - kudden när han lägger sig om ' : kvällarnalv. >; ; Fas "+: Finns det inte 'en a. postlåda 7 för vanligt folk i den här stan? ' Det. står ju Fumelig - post" på varenda" en. Ve bio "+ Vet du inte när Ansgar kom till Sverige? Det står ju i bo- . ken. Ansgar 829. :—' Det trodde jag | fonnätamer, + Och : nurlige ” Filip 'om man kan säja att en "regnmakare "som "misslyckas" ute i i ogjort väder? tad. stad, Slöinge Getinge, Harplinge, :, | Söndrum "och Torp : kyrkoherdar ' samt - Halmstads ' stad kyrkoherde och komministrar. i » Laholms kontrakt: Snöstorps och Eldsberga samt Laholm kyrkoher- de, Veinge kyrkoh, och komm. samt Knäred och Ränneslöv kyrkoh. 1952. Nyss har "det gamla är! | . sitt timglas tömt ö "Ett nytt' på tröskeln står. ät — vad är där gömt?" MA I Frågan ständigt hinner Vag vid nyårsskift, et "Svaret. Du ej finner, förseglad skrift, . En högre makt dock styr Din vandrigsväg. H "Det blinkar dock en n fyr. ; - vid skiljeväg, N MATEMATIK Skolgossen hade varit på I an. nandagskalas, Han” reste. hem med sista tåget och sov fridfullt i sitt hörn, när konduktören kom' och efterlyste biljetten. Han ' tit. «| tade- upp .med ett halvt öga och somnade igen. .— Var har du biljetten? sa konduktören. ör l : Pojken snusade' vidare; '— Nåja,. sa konduktören; har du ingen, så får du betala. Det blir sex och tjugotem," «st vi i Pojken rörde sig ånte.: Fn — Hör du inte? sa: konduh ren med högre röst, Sex. och I gofem;” Pojken rörde sig oroligt r söm. nen och svarade: - rn Det ' blir trettioett; mågis- tern! ina Jahsöon "blev" trött på | att nöta Jansson "och . så gick: "hån, till släktnamnsbyrån, :': ic — Ja, det. förstår jag. så. väl att:hr Jansson: vill. ändra namn, sa släktnamnsbyråchefen;, .:Men ta Sara. "Det blir väldigt svärt för oss att Ariva igenom ett' sånt efternamn, ': — "Ja, men det är så prak- tiskt, sa Jansson, Det "står på alla våra tallrikar, ; Du som är befäl. NN inom '- civilförsvåret har & an- svar för många människoliv och: stora materiella: värden. Förkovra Dig på kostnadsfrja "ter att så småningom få en kvinn- Hg trafikinspektör: också 4 = > kurser inom Din luftskydds; Ja begriper inte varför ni vill ne | 7 byrå i Halmstad, som "drives pri iva 'jordbruksekin sökningen?” leksgritpper har varit följand "hushållningssällskapsts bokföring samarbete med. lautbruksförbundets driftsbyrå,. hår: för skördeåret 1950 upprättas. fullständiga: kaokslut' för 174. brukningsdelar med 'en : Skerareal upptill 59 ha jordbruksjord: Av dessa brukningsdelär.; deltager; 130: stöd: den av lantbruksstyrelsen 'anordnade. re-" : Fördelningen :på - olika” stor. : 1950/51. M sJelfetihal I . HI 10; 120 2 IV: 205 1 vi 2.30; 1: ( "Grupp 1 her fortsättningen ut ”enär den endast representerar « tb ningsdålar; Skörd rmast föregående. 'å: lidt nederbördsrika höster.] liteten:. mindre god, särskilt > tensivå. regnperiod började. De den. Vissa spannmålsgrödor” hade dock. "hunnit bärgas innan eftersommarens in-" oljeväxtgrödorna försämrades” delvis: ge- - nom de begvärliga - bärgningsförbållande=: jesluti iovande - bokföringsåret framställda den . blev kv: fullt tillfredsställande, men. detta Mmatpotatis. sena T "lek; Beträffande potatis och sockerhi förhållandet snarare tvärtom, dukter ha unde med . närmast fö penserades: genom relativ goda: priser. Som synes ha spannmålsskördarna bli-" vit större pr/håa vid ökad egendomssto Marknadsyriserna för jordbrukets p pro-. år 1950/51 i jämförelse gående år endast före- t ej "nu i'stort.sett ligga ' vid 4 KA ; dersökta "brukningsdelärna; .." s bruttoavkasin, 15 1559. Ta 657: :: Med bruttoavkastning br) förstås sam-' ”manlagda värdet av i jordbruket under vare sig dessa försålts, levererats till jord--" rdbräuke;.': avskriva. byggnader, och" dik "gifter för lej a 394 2 288 -slutprodukter; till an” . brukarens hushåll, art ko + "ökning av värdet å husdjui ” dra grenar. av verksamheten (t. ex. dra- garearbete för skogen) eller ingått såsom > kr pr hav: v r och lager vid" kr pr hä: Net I "TD me utgöra « arbelskos aderna. största posten. Därefter $ del, haändelsgödsel, ;byggnader, ..tarier i nu nämnd :ordning.” Arbetskostnaderna' peså jd arbetskraft » för familjens arbete; ' som 'värderats Hill 200 öre prifullgod redovisad transtimme, "Kvinnlig. arbetskraft” hår åsatts "ett pris "av 160 öre: priredovisad timme. Brukare: ning på investerat kapital. Lantbrukskapital, 3 -Förrö äntningsproc. pel; 8 gjorts för inkomsten. skysdfria hh: "arten: et odit. produkter z riga grenar av drif-" ning ger e ellet=. öknil : stegring med -ökad storlek: på jorc Nettoinkomsten minus - familjers fi DE innan "avdrag gäldräntor och arrende; Netto- erhålles . genom att. från .den inkomsten avdraga gäldråntor na : Nettoinkomsten ' visar. en ruket. den, ru! tt uttryck; r nettoöversköttet ingen -' av Den Det slutresultatet" syheg' hi ” något gy gen ch inven ade år: En komsten ski " ken senare. or Denna > synpunktér. Ars I IV. : ning, fläsk. mA .” medföra en Vv, 226 587 3 . 320 350 w resultate 1 6,8:.- 5,8 ech räntor är ”-grupp I negativ, " - Hektarskördar ' : In : vv. v årets slut. I br. ingår sålunda inte de -"Brödspannmå! dt.” 20,8 241 > 252 805. produkter, som omsättas inoni i jordbruket, |, 22,8: 20,6. 27,9: 31,0 1 för Bör annmål ” 198,3 187,5 193,1 170,6 usdjuren. helmjölk .till kalvar ete. Sockerbetor > » — 390,4 . 389,1 304,7 . Som synes av ovanstående är br. högst : ” gående största Bosterna a terna äro nötkreatur och ' träffande ” växtprodukter etor år ; a dukter med: ökad storlek ot dad hn IVA oe 4,300 Vv, Dikning: - övr. kostnader : Sa driftsostar i grupp III eller 1,857 kr/ha! De i br. ins potatis. 40—50 2 av br. härrör frå «”kraatursskötsein, Till skillnad frå intäktsposter stiger br. pr Ha av växtpro- d. 'v. si. dr. överstiger br, I grupperna II—-V har uppnåtts positiv nettoavkast--: ning med resp. 154,226 och 1 kr/ha: För-' per, vilket mot de . ver) Som tidigare antytts ed ka: produktionen” den största . jämförelsevis : och " personligt intresse, ligger. ui - Nackdeleå är dock att den i bög'grad bin.” "der familjens " arbetskraft. En anpassning - kör dock kunna ske. om djurhållningen -. - ordnäs så, att den i inte allt för hög grad "inkräktar på en önskad fritid, Så bör t, ex; : en förnuftigt.” planlagd göddjursuppföd-:; än markant stegring av. betlolar" er. mellan grupp II och. II. vil- > grupp. I ndelen av - "produktion, söm” kräver fn: ; eg väl till för familjejordbruket.” 2 produktion kunna" Å avlastning. I I Som-en. anmärkning not beräkningen ' n kan antydas att vissa 'kost- .. - ' nadsposter. — framför allt. avsirivningar — icke äro fråmräknade: en-' > ligt. moderna" företagsekonomiska ”prinei=! innebär "att lönsamheten blir något. gynnsammare är vad som svarar kliga -förhållandena.', En änd- sannolikt att vi djurproduk: svin samt be- spannmål och. | IV, med B8' ; av 7 bruknings- ningen : i procent av "det: investerade ka- . pitalet,' vari jordbruksvärdet ingår med 1945 års tax. värde, fraragår av ovanstå-r ende och har blivit gynnsammast i -Erupp, "ring h Då man bedömer lönsamheten-i ket, ger förräntningstalen i all äntet ic-'. ke en fullt rättvisande bild av. förhållan- "dena, För lantbrukarna själva är det: av större intresse om:de absoluta inkoms- terna kunna påvisas som de erhållit från sin verksamhet, vilka i rege!. inte bära". däntbru= > 1 1,98 10873 12,782 15338 6508” 8305 8720 11,78) 226- 4062-3007: telt smärre 'variationer, med undantag för, "delarna.- > ene " otnfattar jordbruk. utan även "skogsbruk, itderspannmål och slaktdjär där en ma 2 Drittskostnader, krpr r ba. : : Grupp N förvärvsarbete utanför hemmet etc. = 5 + kant ökning av. priserna "har förekom Gruop 1 i: IV: - V Skuldfri inkomst kr. Den ökning av timpriset för jordbrukets mit, —' Beträffar.de förnödenheterna gäl-" gås mi 495 454 | "Lanthushållningen > : anställda, söm ägt rum, kar även kommit ler: detta senare! även och Varaförbruknind er . M Familjens; arb, 7,884 9632 8399. B,857 jordbrukarna själva tillgodo, eftersom vid: chilesalpeter. Genom äv fodeomede) föll - Fodermedel '-, . 309 2336. 202 2205 Nettoaykastn. —210” 2867 5748 T28 |" ifrågavarånde. brukningsdelar cirka. 20. Jort Ser a niutining.- av fodermedel ta : Utsäde te 32”. 42 3 said. 15145 16, 16.285 av. allt arbete utföres med. egen 'ärbets=- större omtal å Handelsgi sel Ta Fann a 65 292 Nölkroatursskötseln ” "och torvstr 8 ; 8 äl. 406 28- Äl endre tå betraktas som ett må fet ä a 4 : emellertid inte betr na ” Mjölkmängd 'och fetthalt 5 pr ko framgår ä kr 424. : 470 "827 vas. S:a skuldfi > deltal för samtliga, brukningsdelar i av nedanstående sammmanstöällhing. Å . Underhåll och avskrivningar Noa inkomst . sal 12866 14; 616 26487 i dessa siorleksärupper. Gen ätt jäm, "AT Mjölkmängd' pr ko .Fetthalt " Hästar. Tee 2 /. Gäldräntor och > föra sköj > Gru 1 3150 kg: 40 CN Byggnader" >. 119 103-179. 13 errenden; kr — 353... 903 1834 1079 | centralbyråns uppgifter. PP ie 400, : Inventarien 7 "77-86... 97.- 95 | '— Nettoinkomst torde med- tämligen .stor, fastslås, att de brukningsdelat som ingår i nu: redovisåde medeltal, representerar . den bättre I hälften av länets. fordbruk. Gian” -Glistoisgn dör ks sr OM TNA Ar AAA AAA tr AMD AA AKAN AA AAA SARA SAK A AA SAS TSAR ARA YESYYEOEYFTYVEYTVYVYTYYYYYFTYYYYYYYYYYVFYTYTYYYTTYYVYT YT TV YYVYYNYYVTYVNYYYVYSYYTYYTYYVTYYTYYYTYYTYTYYYTYTYR J
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.