4 —— ——L NV MN omm mmm nn Arr menn nd — "> slutning härtill.som prof. Williamm- NN punkter 'på några frågor, som förv- vyrvry v vev revert ereyrrevyr ev vervvevvyryvyvy YT : utslagsgivande . När bolagsherrärha lade ner” orän- ” landet hade börjat använda maski= . orättvisa När man ser tillbaka på - den tiden” måste man emellertid | flytande över. näringslivets : lokali= 2 ot 84, ARI ÄNDARE I. | HELSINGSORS:! Saarlandets' "I nacatt de inte” tar emot. det ”olyck- : 1. "SKÖLPROBLEM? j Seminarierna Ve nönchalerar : välskrivningen. sva ”Blekingarna. vill inte ha, Bjjära- - Perssons 5 000 kr pr.år om han - : sitter kvar i riksdagen mot den in= > gångna. överenskommelsen, : skriver - : Läns-Demokraten- (si a i inte på långt 'när alla svag-, . -"Riksdagsman " Karl. Persson" i begåvade: barn" kommer -i åt= Vinslöv” får behålla "hela riks- -"njutande 'av den särundervis- dagsarvodet, om han: framhärdar i beslutet att stanna kvar i riks- ning 'de så' väl skulle beköva. = dagen -de” återstående. fyra åren : I ett "mycket stort antal normal- ' . av 'mandattiden; Blekinge distrikt ' klasser tvingas, de :intelligan av Bondeförbundet kommer 'näm- ligen inte att tå-emot det bötes- : belopp” av: 5 000 kr 'årligen som . -.hr' Persson i kontrakt 'förpliktat | > sig-att betala, om han inte ”skul= ' Je” avgå efter fyra år. - ”DctiR stärker Inte hr Perssons" Il aktier, men det hedrar blekingar- ”Hjälpskolefrågan släpar, be- tänkligt, : efter" på landsbygden ojämn. kamp mot” sina”, bättre lottade kamrater. Arbetsgläd- jen nöts sakta sönder, och håg " lösheten träder i dess ställe. + +" En mörk bild av detta avsnitt på skolfronten tecknas av, en folk- skolirnispektör, i Mellansverige. Den " Mintzel och den saari ländske författaren” Karl-Heinz Yta över- : lämnar här till 1952 års olympiska spels president Erik von Frenc-' " kell den saarländska gruvlämpa, som stall innesluta den olympi. = srska elden 'under färden från Aten till Köpenhamn... +; All. 'regic ch ”stadsplane ng "måste numera bygga på grundliga geografiska Kunskaper, och ju mar samhäl'splaneringen : Utsträcks till : att omfatta även näringslivet; desto större blir behovet av geografernas vel ;enskapsman c måste stå fri han ' skall ha, rätt att hävda även? . meningar, som r politiskt obekvi | : man : Willim= Olsson: grafi, såväl professorer som idocen- ter och andra avancerade forskar Inbjudan Hade' utgått från Nord kulturkommissionen, Vid detta mi te diskuterades: bl, a. geografin gen ä LE samhällsplaneringen.;" Det. är' ivan< Olsson nu; på vår begäran gör- sen kort sammanfattning av sina syn det 'moderna samhället förbli etydelse. hv. Det fria samhället och. det i Inlandet” görs av "professor Wi Som >bekant |. "hölls för kort tid sedan i Saltsjö- baden ett möte mellan" samtliga de I " nordiska universitetslärarna i geo- och - för sig "nödvändiga processer, och "det hade sannolikt. inte' heller de av befolkningen valda politiker na gjort. - Man. skulle: ha : fallit: äden skulle. ha. Undersök desså I i in vilket åstad- så mycket "onödigt ra- gamla misstänksamheten bland för- äldrarna mot hjälpskolan håller på r att ut:alad Uppe ratninE, men : hjä Ip- —: klasserna 'är för få. 7 Det framstår som ofrånkomligt miölk- "att .. snara åtgärder vidtas' för att I Höxlds rent organisatoriskt ” lösa hjälp- pto- 'skolefrågan för. landsbygdens de! lyste Ett skolhem för ett helt läns samt- ct liga landsbygdsdistrikt . löser inte : svaga. barnen föra en bitter. och ' att försvinna och ersättas med en. probl Efter tork ” tillkomst har möjligheterna ökats ji de örena går. ett öre" för: ret att. få hjälpskolefrågan rationellt Bort till ” mellanhandsmarginalen; ordnad, men det går inte att vänta rd , r Flera kurser måste . ordnas "så att frestelsen "att: genom .subv: och andra. medel stödja. den orän- och ekonörmernas medverkan, Och, tabla produktionen, och” om” detta I" i I hade, blivit eller'i framtiden” blir vanligt, då är hela det ekonomiska I " Samhällsinttesse att'social- vetenskaperna byggs ut :-: :Vetenskapsmannen "måste" inför dylika problem stå: fullständigt fri och ha: möjlighet” att med” kraft hävda meningar, 'söm "är politiskt obekväma; Det går” "inte att blanda ihop vetenskap och politik, och dei ett” samhälsintresse av "första - 2 ett. ökat. antal ; lärare | får den e av. priset. på den mg ge : snecialutbildning. ölken: Det är ju "endast - rn a ölk som" "TI? kten i hjäl betet : höjs med tre "öre, och Konsum" ligger på fostrans område; man kan tionsmiölken vtgör endast én. del” därför påstå att hjälpklassläraren all: E roducérad nåjö) Om jnte är: bära undervisare utan ock- å socialarbetare” ' . Pp si : von slå . m a Sår ek all peolarerd Välskrivningen är ett för: grund- t endast" "d öre. Men” inte nog skolan "ständigt lika” aktuellt» proz härmed. ' De 0,8 örena går helt blem. En” del lärare lägger ned åt- "och hållet åt: för : att täcka de sl Uigt arbete "på att få:eleve eftersläpande" ökade Kostnaderna att skriva hyfsat. och lyckas oci eriföretagen.; L Jordbrukar- :medån andra tycks sakna intresse får ”allteå stöj | att ”socialvete byggs" ut” så att. kännedomen "om samhällslivet — inte minst .ur geo grafisk. synpunkt” blir: grundlig: tt det finns: aa som j.. Na "ceniraldixigerade ; I ett samhälle. med fölttöni cings=i liv, "rättas ' felaktiga åtgärder auto-' matiskt. till. genom :att då'företag lg ; som valt fel läge, tynar bort :e . utgallras av konkurrensen; fort "ter prof. Olsson. 3 ett” centraldir: gerat. : närlngsliv'+ däremot "skut man vara tyubgen att med ytters "platierå 4 'Iakali i är för alla parter olyckliga. 3 Ju met. det ällmänna irriterar det tidigare självregleradez, ekonomisk livet, syckiges SÅGV rk: vi "> och undan' för ukdan” justéraXdettwsi misk-geografisk -kunskapi," områ överhuvudtaget: skall» har utsikt til: . någon som helst .framgåhg.. Va sådant fall är ett av måste grundak på ingåebde"ekoriö-'b> Sveriges" avaruexportför- läxjö, rävstyrker hos feg gindustriutredning "om "att mannens ställning till politiken, DM iska" livet karak äv) långsamt fortgående förändringar som - är "Alldeles nödvändiga för d "Som: & skall ställas - till -förfo= Mg Sverige Bl. å våvlson, att Vverkz Jliga. förhållandet: på området inte kan tas bruksdöden före sekelskif- Thelt; med utred- ningens. Ul ifi När utredni: r nog den uppfattningen. satt set, brig- ter i. utbildningen; > na, menar vederböj håller -önskvärdhete: ren; i undervisninge: svarta' tavlan" fram | - märksamhet/ åt 'välskrivningen hb hövs faktiskt inga särskilda” ”tim= mar” för detta ämne. ärdet: av de' inom" ramen det ' svensk-sovjetiska kr t "ditavtalet -Placerude beställnin Ä uppgår. fon, till cirka 460 milj. "kr, upplyser utrikesde=" : parfementot på TT:s förfrågan. ". blir oljécistern 7 ” Gamla jagaren Wachtmeister; Har kr; har." ålundå ” endast" obetydligt Mälaren, och inte heller är det me- ändrats" tunder ''det gångna "året; ningen. att göra Västerås till flott- Några : nya beställningar ' förutses-bas. : Det är nämligen : bara skro- inte, Men/siffran torde komma att' vet, 'som återstår av det stolta far- något till följd av de pristill- tyget, och det skall Bränsl on behag, : deras ' överbefolkade ' jordklot?” Först; och... främst vackra . ögon, -klärplå,” gråa, uppriktiga, :intriganta gröna. ; | Men .bara europeiska ;hår . ”blick?,' "+ Man' står: i Metron. i Paris, knuf- fas' hit" och. dit,. ett stycke" inkilad Kvinnan — det bästa h rAD. ÄR HEMLIGHETEN med En: kärleksförklaring: N . - Europas kvinnor? frågar man sig,' deras eviga charm, deras stilla ; förtrollande olikhet mot alla. andra kvinnor på detta Bara då" man kommer utifrån :kan man be-= döms det, upptäcka på pytt njuta | fulldra . det deras gon. Och mer: än själva ögonen deras blick; Andra kvinnor har djupbruna; Det är mycket som förtrollar en, när man återvänder till Eu- ropa — jordens friska doft efter vårregnet, Montmartres krokiga gator, ”fettucini” på Alfredos ka ri sordeubt som smakar som då man ploc- kar dem själv, det glada vimlet på - Ponte Vecchio, den sträva doften av en ”Chateauneuf du Pape”, gavlarna i gamla stan i Zäri ich. Och ändå: upplevelsen blir de europeiska kvinnorna det spelar ingen roll om det är en parismidirett, romerska adels- 'damer, schweiziska. värdshus- döttrar från Tyrolen eller -bor- ) El ropa savstå | från sin, ”rätt”. De skämmer + : bort i det lilla, när de själva vill bli bortskämda i stort... . När man betraktar de turopeiska kvinnorna - med främmande ögon, då slår en kanske detta "mest av” lt: de. har inte tråkigt. De kan ' själva förströ sig, rhan måste. inte oavbrutet vara . deras ”maitre de' plaisir”, Men viktigare är: en eu- ropeiska som ”gör” 'om det hon gör, Hon blir lika fas- cinerad om det så är hundrade gån- Elysées, ' hon gapar som en "barn- unge på Kasparteatern,'" hon förbe- reder sig en vecka för:en” vanlig week-end "och att plocka blommor : är för henne en intressant syssel«. sättning, Och när hon latar sig gör Uppnåeliga läderstroppen —: utan” garkvinnor på en belgisk bad- Vid. ögonen på en liten studentska t. : Mr Jar hon det på ett behagfullt sätt... + Andra kvinnor '— speciellt äme- ka — påstår, att de europe- bredvid en. Hon" "ser på en, inte 10= Jinom; kreditavtalet ara skriva” "vårdat”, "Ägna mia | a t ler: man "talar till en expedit- i ett stimmigt varuhus' på Via del Corso i. Rom. Medan hon betjärlar en,:ser hon på en som om hon 'inte visste vad. brådska var, som om det inte betyddé rågot om: eller" vad isom 'man köper:utan, som om hon rhe- nade: Tack för att du ser på mig, mina" ögon få "åtininstone vila ut; - | visst har jag en vän, som' väntar på - mig utanför porten klockan 6 sig: till deras behag än man löser en fixeringsgåta och-de exponerar benen; som'.om de sålde silkes- strumpor:. De :är koketta, men det är, bara i Europa som: koketteriet är, personligt. KEN i FEuropeiskans koketteri tycks säga: Den djupa .urringningen är bara för” dig, Förut visste jag inte min ' mun kyssa? | Jag hår ingen aning om det, förrän du tar reda på det, Den europeiska kvinnans leende' behag !är till förs en man, aldrig för-hela det, motsatta könet; ? Det är. lönlöst att undersöka om .den -europeiska kvinnan är ”vack- 2, S likt "är hon det inte, — så gör dig” "inga förhe men;, än "det är fyra timmar till tängningsd och det är snällt av soi debiteras" på grund 7 -av använda som flytande oljeupplag. = | tillverkni ”.; Jagaren ger plats för 1 milj. li- kiftet hade” "krediten -ät- ter eldningsolja över vintern, om- med "eirka. 450 milj, kr," talar: dir. Stig. Högberg i nämnda 37' milj. som bekant avses bolag. Bolagets avsikt är att byg- tet; Järnbruken, som tidigare legat: spridda 1. små enheter. över he'a: Méllansverige och långt upp i Norc- land,. gick det ena efter det andra under, medan bruksdriften koncen=: trerades till ett fåtal stora: företeg. De gamla brukspatronerna: ruinc rades, smederna och de övriga an ställda Blev arbetslösa och fic! tingen emigrera eller flytta till derna... seg al ANA "Såzverksdöden » var hemsk men nödvändig 7: 5. Bland de ' många parellellerna märks . sågverksdöden i Norrland, tabla sågverk gjorde de intet, fel, eftersom skogen inte räckte tilloch konkurrenterna hemma och ' i ut- ner, .som gjorde deras produktion |ri . i -Påståendet från skogsägarhål att som önskvärd framhåller en över= ång från cirkel till: ramsågår i syfte, ..att » få fram. exportlämpliat virke, så ligger, häri en överdrift, hävdar föreningen,. Vid de mindre sågverken kan man lättare. få fr: specialdimensioner. s ökad cellulosaproduktion inom för- eningens område — Småland, 'Ble- kinge och Halland jämte angräni tens, åter stegrade rotpriser; vilka snarast: tyder på viss råvarubrist. 'e Skulle ytterligare utökning av'syd- svenska fabriker" vara ekonomiskt lönande, "är föreningen om att cellul sande ' delar av. Östergötland och 1 1 uppgått till. c:a 150 arna'i stadens djuphamn. "Innan det kr, och det återstår nl att le projektet hinner förverkligas behövs verera od 125 mil: lagringsutrymmen . för olja; och så- s ot : dana skaffas 'ju inte'i en handvänd- Lotteri! på ”Jordbrukets dag”. skrovet. av en metallfirma, som i ” Bestyrelsen för” Jordbrukets Dag, sin fur köpt det av kronan. Tranemo, har 'hos regeringen sökt tillstånd; att i samband med "årets ”Jordbrukets Dag” den” 6—8 juni anordna! ett; lotteri” om 60.000 1lot- "och ett sammanlagt — Du skall vara "försiktig när "det gäller ' Olsson. Härom: dagen "bjöd jag: honom" på en flaska öl ansiella betalningar. Under ga en tankanläggning för -brännol- j : ning.” Bolaget förvärvade då jagar-| dig att med' din blick förkorta min väntetid”. a 2 Men det är inte bara” ögonen, Europeiska: "kvinnor vet, att de är ärda. Det vet naturligtvis & även idra,' men "det är inte på samma an ingen så säker 'på sig själv, att hon” bär sin "skönhet med 'sig "som Örloff-diamanten. Man" får ' nådigt en, men man måste ' alltid a i minnet, att. man inte kan. få den. Eller också ängslas de för sin skönhet. De tror att man vill stjäla den, bara för att man' råkar beund- ra den. De är sin. egen skönhets poliser, de”: drar ett taggtrådsnät kring sin charm. Även deras koket-' teri skiljer ' sig från den, europeiska + Och "när. vi skulle betala hade av: 70.000 kr: De- båd: | han inga Pengar. högsta” ”viästerna blir svenska per-. . Urringade, "att "man lättare, gissar kvinnans. Deras kläder är så djupt sonbitar. ven den tredje vinsten en sverskbyggd traktor. -Behållningen - skal” "användas "till täckande av. > förlust. på utställningen -vid "Jordbrukets" Dag” ochi övrigt till. > ' t och -. bildningsarbete. Läns- egna. Frbleringar utan stats- billigare. Men åtgärd va fruk- å tansvärt hårda mot' männi kän hjärtskärande och i gängse menirg säga att utan dem hade man aldag kunnat höja välståndet för vårt folk -— de var nödvändiga: ot . Den stora faran med politiskt in- sering är att politikerna är bero ende av sina' väljare, och dessa allvarliga ör vårt handelsut« LISKSER I Könsekvenser - byte.” mt » I övrigt förklarar föreningen, att en strävan mot ett nedläggande av de” små sågverken och en ökning av antalet : medelstora och stör e sågverk inte kan biträdas av för- €ningen. Åtgärder i sådan riktning. skulle medföra: folkomflyttning tiv tätorterna; vilken i'sin tur kom: jare kan” naturligtvis inte” vä 113, b dssvårish rösta för en 8 som; emot deras egen verksamhet, äv en om. denna utveckling skulle" "vara nödvändig för det helas bästa, i al synnerhet som gemene man Inte” förmår överblicka de ekondmiska past tänka sig att en sågvelksby- folkning under sågs seakdan eb T en. bruksbefolkning unper brul Får. å 'med stora inves» "teringar för denna detalj. Det är ti!l slyt fråga om människor, deras ur komst och trivsel, och inte blott om; större eller mindre ekonomisk via: Utredningen säger sig vilja båre- händelseförloppen. Man kan knap- ; hjälpa de mindre sågverken och, och skrek att elden' är lös, möttes . taga död på dem. Detta är två av Asiktor som inte går att f5 na, mer »ar harvaruIsy a "5 so > satsa -1,000.. kronor i en affär; så ; atf medföra social 'oro och extra — Om i jag kunde få. någon att Se skulle jag nog tjäna pengar... - Hur mycket skulle du kunna jäna? , :” ; -— 10007 "kronor .. Äntijäkt. 2. ov Om brandkåren ien dansk sbd antijäkt D vet vi. inte, men det ser RDR : så ut, För några dagar sedan träffade "nämligen en av de" s raste” industribränder,. som före- . kommit på länge. Skadorna berök- nas till 6—7 miljoner kr, När den ; sam" larmade brandkåre: äntligen kom -i kontskt med brandchefen han av en . sävligt framsagd mot- + fråge: I Hastar det myckert...? > befälhavare kapten Kurt Carlsen Flying. Enterprise” gick på torsdagskvällen n till botten sedan d-ss -| förbleknar .skönheten,. i Paris” största skönheter — "på li- dorevyn kanske. — är: inte 'parisis- kor: De är från New 'York, Okla- homa, Los Angeles. Men europe- iskan tycks glädja sig över tillva- rom. och över det faktum 'att hon är kvinna. "Andra kvinnor talar om likställdKet. De europeiska utövar den. De tar inte bara, de ger, De vill inte roas — de roar. själva. I gengäld för smycken de fått ger de kanske bara en gammal bok: eller ett par lädermanschettknappar el- ler 'en liten flaska" — eau-de-co- logne.; Men de kan fundera ut att sätta ett par nejlikor på ens bord -—' det skulle" aldrig falla dem ini att dekretera att ”damer ger aldrig blommor”. De kan 'vara tysta, me dan, två män talar om k ens öm att jag hade några ben. Kan] iska : är "dumma > och: hycklande, Dumma därför att de eridast sällan tar. del i de stora världshändelser= na; hycklande . därför ätt de Jätsas tillbe Mannen,” "fösto " könet : i själva RN är. na” varje . drabbning” och som fmännens svagheter blott för at verse med dem. : ” Den europeiska kvinnan är allt jämt "det "bästa som detta- arma, härt” prövade, vilsegångna Europa ' har "att. bjuda. Att generalisera? - Kanske” Den som inte generalise- rar. kan inte känna. — ty kärlek, hat, svartsjuka; trohet: allt detta är ” generaliseringar, Därför är det vik-” vet, vad horn betyder. : Kraftåtgärder ”mot olyckshändelserna " Man färdas gånska' säker, till "liv. och ; lem "med SJ:s tåg men för | främmande « Personer, främst for- alltmera förlustbringande; Och för , valen," men: talar man om kärlek blir: de nog så talföra. Och de har inte glömt : bort den förtj' d dygden ;att skriva dumma, blyga brev. : Vid jämförelsen med detta Europeiskan : går inte omkring med en överlägsen känsla av sin egen ”personality". «Hon är" elas- tisk, "Hon kKan' intressera sig för nödbromsen, om : den älskade är spårvagnsförare eller för mumier, om han sysslar med arkeologi, Hon har; sina egna intressen, men hon försvarar dem inte,- som om A hon hade: monopol på dem; : Det är gott att skärama bort de europeiska kvinnorna, ty/ 'de skäm- mer inte boll sig själva: det finns lika gott om bortskämda: kvinnor i Europa som i Anierika, Många, ligger till klockan: toly på dusch ruinerar sina må på. dagen, e än med odist- ed horribla och sömmerskeräkni; äng och beställer den dyråste maten på restauranterna, Men | På natten sti- ger & upp och ger den törstige ett glas vatten, de lägger, fram en fen näsduk, På bio" väljer de,, en billigare plats, om” ”hån” är när. synt, : De är inte bättre eller sämre än sina fransatlantiska systrar. De är och styrman Kenneth Deaticy från , bogserbåten Tusmoil hoppat överbord från skorstenen. dbara inte så rädda för att ER - 5 SJ-pel n är jär som vanligt riskfull, Av uppgifter, som SJ: 8 ;överrevisorer "tillställt ati n framgår, . . att under 1950' dödades 127 perso-, ner, den högsta siffran på länge; da och skadade är soner 80 vesp, 39, Enligt en inom j; företagen undersökning har 'drygt 27 proc. av olyckshändelserna vid Inte "mindre än 72 proc. av dessa olyckshändelser skulle ha kunnat - elimineras genom ' införande av spårledningar jämte el. växelspän- ning" på »stationerna, automatisk linjeblockering m.m. . Då alltså erfarenhetsmässigt det övervägande antalet dlyckshändel. torn framstår det såsom högeligen önskvärt, att stationerna får på så att en aut ing . blir möjlig. Av de cirka 3,000 nand föplatserna vid SJ berg kring 1,000 behöva" förse räknas om- es "med sä. keérhetsanordningar, främst spår lednivgar, Kostnaderna härför be : räknes bli av storleksor dri —150 milj! kr. ngen 100. ". Något; ge efter på siria privilegier, ARA, I mitten: på 1840. talet” utgiftsrna till följ t hör Je RAANMÄL DAM ADAMAÄMMASOAKSARA AA något, tycker 2?” gen' hon promenerar över Champs ;'. | kvinnor — speciellt ämerikanska — ."; anar inte'en gång hur. kloka de i europeiska kvinnor är,.som vet att. -': de på kvinnans egen mark kan vin= ... tigt. att: den europeiska kvinnan : - nödvändiga. vid: SJ: 2 dönsförare,' blir mötena med: tågen: och skadades 370. Siffrorna för dö-. är det gäller oo SF sin grund i personliga misstag, ” ser. beror på den mänskliga fak. 20! t vvvvvyve vy vYveT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.