pA SPION Tyvv TEE ” LAHOLMS TIDNING : TITYYTFYTEVYTYYTTYTYYYT YT FYSYEVYYV EL YES VYFYS SYTT FOAN NIST FISEN EIPEEEINSN SN TYS SDETSET un rel ch : : Av kontraktsprosten, teol. fc, - Berrh. Salqvist, ” Vårgårda, | | fo Skara stift. — Text: Joh. 2:11” Bjud Kristus hem till digt ; > : Bjud Kristus hem till dig! Så gjorde man 'vid' bröllopet "i Kana. ”Också Jesus och hans lärljungar”, blevo . bjudna = till bröllopet.” . Ännu efter snart 2.000 år talar man värden runt ” om det bröllopet. Ty det skedde något, där Jesus var 'med; hän uppenbarade sin härlighet och makt, Därför står det bröllopet i alla tider som ett tecken till « att Kristus vill, vara med :ända från början i äktenskap och bem, : Han vill 'åta sin härlig? het lysa in 'i hemmets värld. " Där vill han visa, vad han för- mår; Våra hem" vill han allt- jämt fylla med "”välsigne'se och sann glädje, blott han blir bju- den och får vara med där. Bjud därför Kristus hem till dig! Det sker ej minst genom att lyda hans ord och bud: -.”Varhelst han säger till eder, det 'skolen 1 göra” oi vie "t När det blir. tall om | bröllop . och : ett nytt hem, går. tanken "liksom av sig själv till allt. det hemmet : behöver, Det är ej så ” lätt att i en handvändning räk- na upp allt. Tar man. papper och penna till hjälp, så blir "listan' lång, —' det: är säkert; Man bör i tid spara till det bli- F i 2 vande. hemmet, Och. bröllops- . presenter är verkligen välkom- ' na. Ändock -måste samhälle och stat ge sin tribut till hemmen. : Trångboddhet "och bostadsbrist ; måste, avhjälpas. , ” Ekonomisk trygghet för hemmen är ett vi- talt intresse även" för 'staten. . Bra skölor och goda lärare hör « till hemmens bästa bundsförvan- ter, Barnavård och sjukvård be höver ordnas: väl. I långt: stör- re grad än mången, vill; medge kommer dessa. och andra, gåvor " fill våra Hem -»ur hans hand, — som är den store Mästaren”i att . lära ut konsten att giva.” Kort : har han” formulerat hemmets första bud:" Given! eder skall varda givet. Min oh 7 Stora och livsingiipande är ilge sanning hemmets uppgifter. Detl. är ' äktenskapet, som. - binder samman 'änkarna i generatio- nernas långa kedja: Därav föl- : jer, att ett nytt. släkte skall fo: stras i hemmet och få skolning för . att.-en: gång mottaga och förkovra "arvet. från gångna led. På sunda och goda hem beror alltså folkets välfärd och 'sta= "tens styrka, Hemmet är sam- hällskroppens urceil.. — Och vi vet, vad "hemmen ' betyder för » var enskild människa, Svårt är åt” vara hemlös.” Men ett gott hem är en stor livstillgång.' Ty 1 mångt ' och. mycket präglas var människas gärning 'av det hem, i vilket hon vuxit upp. Ur hemmets 'mark suger vart livs rot näring genom många av si- 12. na djupaste och finaste trådar. Och äktenskapet representerar den innerligaste av all gemen- skap me'lan människor: ”Det gives ingen : släktskap, ingen äns intet ; som är ljuvare, trofastare och öm- mare än ett lyckligt äktenskap, då man och kvinna leva i frid och enighet”. (Luther). ; Skall dessa nu antydda uppgifter väl kunna fyllas, så behöver, Kri- stus .få vara med i hemmet. Han och hans ord ger: både kraft och ledning: . I vår" tid synes kampen för hemmens bestånd bli alt'hår- dare. En ordförande i en, stör- re stads barnavårdsnämnd sa- de nyss: ”Det ser ut att bli allt! ” svårare för människor att leva] tillsammans i hemmen?” Till en del beror detta på ävkristnin- gen, .Ty det är ett ojävaktigt faktum, som vi lärt av historien, atb med religionens uppösning följer hemmens. Vad hjälper det hemmet, om det vinner he- Ja världen men förlorar sin själ? 'Ty hemmet är ju inte bara väg- gar och möbler; knivar och gafflar. Hemmet har hjärtan. Därför har det ock hjärtats be- hov. Det behöver ett andeliv. Det behöver kora en Konung att dyrka och tjäna, att tro på och lita tilll Även hemmet bör ha ett a'tare, Bjud därför Kri- stus hem till dig. Han är förlå- telsens och kärlekens konung. Från honom kommer den för- gonlighet och kärlek, som hem-' ”Given. och Ibö hide Lila-Tj fida svenska . samhället, statsmakterna lägger . så. stor... vikt vid. som just den framtida . samhällsbildningen, dess utseen- de, Den nya byggnadslagen ger där- vidlag stadsplanerarna helt andra möjligheter än vad som varit' fal. let : tidigare, och detta begagnar de sig också av. Det: gäller att rätta > till generationers försum- melser, : att. skapa nya, vackra samhällen: där invånarna kan tri- vas. Och inte minst gäller det ätt skapa fritidsreservat” så att den, allt mer". ökade" semestern: kan: effektivt utnyttjas, >. svar, som. lägges på :stadsplane- rarna, men: här i Halland: har'vi den stora glädjen att i högsta in: stans äga en arkitekt; som” kan. se. praktiskt : på. dessa. spörsmål. utan att för den delen släppa av på"de estetiska kraven, "Det är länsarkitekt "- Manne -' Carlman; som är- den mannen, . Laholms Tidning passadejust "häromdagen på att fråga "Jänsarkitekten hur det går: med: planerna på: olika: områden i södra. Halland. och vi skall här nedan återge en det äv vad Jänsarkifekten hade "att: sä- . Det är "faktiskt konstigt, att” lilla jLaholm.. skall ligga. före både Halmstad och andra" orter, när det gäller en väl genomtänkt miljö och väl -utnyttjade; "områ- dén, ". förklarar. länsarkitekten. Detta" är. faktiskt inga överord och än: bättre blir det säkerligen med Er nye stadsarkitekt Sveni Bög-Andersen, ! Det är en man a NODE TR liga Kära för — Det finns väl få ting i dä "au | - "som. struktur och arbetsformer. - . Det | är sålunda ett stort: an- ; jårhy. och Skogby MASONITSTUGORNA vp "MELLBYSTRAND SKALL INTE : LÄNGRE BEHOVA. BYGGAS : SVART”; i förtal "ett: så, inns. redan dant område på söder, som ägs av byggmästare Axel Larsson oci sedan är det meningen att det 'skall”bli ett även på. norr: Och om bära bl ivande istugägare vän: der "sig till: "öss, så behöver .de in- : å svart”, utan kan. få erforderliga tillstånd. ne PEavi håller” just. på” med ait skapa Cett sådant samhälle . med en stor mängd 'masonithus, i o- 1ofsbo norr. om "Falkénberg. Men det gäller. bl a, att. på grund av brahdfaran” "samla dessa i grup: ingen av vårt samtal berättar | länsarkitekten;. att "det gjorts: byggnadsplaner klara för bl. a. vissa deler av Östra. Ka. rups- samhälle och att så små” ningom. skall hela området. kring kyrkan planeras, På Eskiltorps och ” Hemmeslövs utmarker norr som kan sin sak. ' igården blev ju en fullträff och nu fort. sätter han på "det 'som börjades av "arkitekt Alvå, Den ' blivande bebyggelsen. i Ryssgatan är, utom. ordentligt fint ordnad med nära: anslutning till Rosengården : och ög-Andersen gjort upp verkligt | fö nämliga "skisser. / Det r kitektur kommer, att) ä estridligt. i En .annan. 'bebyggelså« som jäg "blott kan ' ge de. bästa Jovörd är :de nya” radhusen nere i Gam- leby.' "Det "är ett. efterföljansvärt skolexempel på hur man får mo- dern. bebyggelse att på det allra bästa sätt smälta in i det gamla. Just nu håller vi på med att. rita "stadsplan på def Klinkerska området” nedanför prästgården — för vilke; "gäng ' i "ordningen svårt; att säga. ' Det. har värit många "förslag, men man. måste I komma ihåg att hälla vissa rikt- lintligen skall klarna om än det är ? fartsvägarna från tomterna be- roende på orärådets kuperade ka- raktär, Men staden ligger oer- nört efter i fråga om mätningar om än: stadsingenjörskontoret nu tro sysselsatta för fullt med den saken, Vi har faktiskt måst'ge öss Ut och göra stadsplan på om- råden, ' som inte sammanhänger rned -det -ursprungligen stadspla- nelagda området — en ytterligt ovanlig sak, - — AV ekonomiska skäl ligger det fortsatta arbetet på en plån för ' Mellbystrand nere just nu men för den delen behöver inte varken : tomtförsäljningen = eller bebyggelsen stoppa. Den saken kan vi klara med dispens, I det sammanhanget vill jag omtala, fortsätter . länsarkitekten, att särskilda områden skola utläggas där man skall kunna få bygga masonitstugor, Det är ett initia- tiv från Halland, som just nu ligger för slutgiltigt godkännan- de i byggnadsstyrelsen, Då skall det vid badorterna finnas områ- den ” för just denna bebyggelse där det gäller, särskilda bestäm- melser - för hälsovården och det sanitära, Här blir det fråga om anord för toaletter, avskräde och vatten, met oundgängligen behöver för sitt inre liv, sitt andeliv, ' Och hän sparar det bästa vi- net till sist. Han vil", att vårt jordiska hem skall bli en för- gård till Faderns hus med de många boningarna. linjer. Men nu: hoppas vi att det Sr mycket: besvärligt med utsl:'.. om” > Rivieraområdet samt i det 8. k. Petersbergs "Plantering finns också; ” fullt. klara ' områden där man”, bara "har att välja. mel far rett par. hundra : itomter, Även. för Skogaby och Lilla Tjä by finns' nu, byggnadsplaner klä: ra; Pe her. gjorts upp av arki- tekt... Yngve Alvå men äro ännu inte. slutgiltigt. fastställda, « Men i lav: vad man ser. av. dessa planer det tomter. för tusentals invåna- re på bägge "ställena, Och norr ss vägen. till Snapparp "skall Laholms landskommuns blivande pensionärshem ligga. — med en vid: och vacker, utsikt över en slätten: ' sann Na "Så att man ser att det rör sig på byggnadsplånernas, område. ridgeklubb började E i torsdags med en partävlan "där båda sektionerna spelade 'gemensamt med 18 del. tagande par, . Division II. voro placerade som . nord-syd 'och div. I som öst-väst. Varje sektion spelade på detta sätt exakt sam- ma kort varför resultatet i möj- ligaste "mån : utvisade resp. pars styrka, Nord-syds bästa resultat: 1). Hasse, Nilsson---Sture Karls. son 177 p.;” 2): Claes Nilsson— Gösta Jönsson 176 p. '3) E. Ah- man—R. :Bengtsson 170 p. 4) 5. Olsson-—R, Jönsson -156 p. 5) I Johansson—H. Andreasson...153 »Öst-väst bästa:-1) H. Aliman —o, Troller 182.p, 2) B, Nilsson -—S, Hansson 162 pi 3) Martins. son-—Å, : Jönsson 161 p. 4) Ahl- ström—Ahlström 155 p. 5) H. Jo- hansson—A.' Johansson 147 p. Nästa torsdag spelar sektion I Förhinder. skall anmälas, - . -- DET ÄR OSÄKERT. - med isen," där ar rinner” ut och vid vattendrags mynnin- : gar, likaså i smala sund och utanför uddar, där vattnet som öftast är strömt. Se ock- så upp vid nytillfrusna råkar, i vassar, vid Båtrännor; fartyg i vinterkvarter, badhus," bro- ar, kajer och bryggor, Svenska Livräddningssällskapet, — Allt är'slut mellan oss, Pel- le, Vill du ha ringen tillbaka ? — Det behövs inte, Jag låter dom ta nästa avbetalning hos dig i stället, | genuina : . Då. Nils började, tycka att: det sista omgången på partävlan. ö Redan i sin ungdom. hemma på den gamla: fädernegården gjorde' sig ”Johansa-Nils” känd som ' en. temperamentsfull, framsynt och inte ligent man av -| relativt ovanliga mått. Och gam la : samtida brånaltsbor ha 'små historier". om hönorn, som i nå” gon" mån visa detta. Men de kunna också berätta .om :haris skämtlynne, ' vilket :ä- ven var ett. av: hans mest utmär kande: drag.. Efter. det' han :re- dan som 23-årig hade övertagit släktgården satte han igång med en ::' omfattande - stenröjning på de gamla :åkrarna,' samt dikning och .. nyodling '. av . närbelägna mossmarker, som - tidigare va- rit .slåttermyrar, Detta var' vid denna tid . någonting :a ldeles nytt för, byns vidkommande och sågs som sådant med misstro. av grannarna. till en början: : " Skall: du hålla på som du börjat . så - sitter. du' inte, länge kvar. som: ; bonde på din gård, "| sade en dag en.gammal man till honom: och :tilade: Du: kan ' väl förstå" att”: åkerjorden. blir” så uppblandad med grus efter ste- narna, "att .det sedan inte kan växa någonting, Och genom att fördärva ”höstnaden” får du till sist inget hö. till korna: Detsam- ma säga alla, : .« Ni får förlåta "mig, men det är. just ;-för att jag tänkt sitta kvar: länge-:som bonde som jag gör så här., Och jag bryr mig härvidlag ': inte... om varken vad Per eler Pål säga. Jag vet bätt- re själv. s En gång. under de första 2 åren som bonde hade. Nils en dräng, som var lite sömnig av sig." En slåtterdag efter... det -man ätit middag ute i det gröna samt. vi- lat" sig" den sedvanliga timman efter maten, steg Nils upp och : alla ; utom . drängen ; började ”ar- betet ter: " Drängen....hade : somnat och. sov- djupt och ljuvt den ” ”rättfärdiges sömn” ej anan- de" denna världens onda' ans ag. över hur. det "skulle vara att för en" "gångs, skull, sätta en, 'smula fart på denne. sömntut. Så kom han till att utan samvetsförebrå-: else söka upp och släppa ett: dus sintal myror (även 'kallade et- termyror) på sin sömnige dräng. Men då dröjde det inte många minuter förrän denné' vaknade och betydligt fortare än vanligt steg upp samt under de andras munterhet. söka skydd ; bakom Era de dr busksnår för att be- fria sig från de ettriga djuren. : - När nu' Nils alltmer: började gå in för modernisering och ra- tionalisering så gjorde sig snart penringbristen starkt. gällande. Då kom Nils att tänka på .sko- gen: Han hade ju gröna :skogar; som "kunde omvandlas i. guld: Men det ju så sant. Han måste "först vända sig. till ku- ratorn för .den -Montanska stif- te'sen. ”Hans gård” lydde näm- ligen i likhet med alla. de andra undet denna: stiftelse och be- nämndes ' ”frälse”. . Efter' en tid kom stiftelsens kurator och båda gingo till 'skogen. ' Sedan kura- torn hållit på att. stämpla en stund sade. han: ' - — Ja, nu får det; räcka för den här gången! —' Är han al deles: ”förbenad och tror att detta lilla blir nå- gonting för mina ' "utgifter? — Det får ingenting”. från stiftelsen. Skog "stämplas ut endast ill husbehov. . ören Är det -på "dét sättet då måste" jag söka få till stånd en upplösning av” denna stiftelse! — Det är du allt för kort i rocken til, min .gubbe”lilla! : — — Jag måste göra det, ty” på detta sätt kan jag inte ' ha det. Jag måste vara självägande och kunna ordna :med . smitt efter nya synpunkter. ” -" Det blev söm "bekant 'e en dång och hård kamp för Nils Brånalt. Hela 25 år tog det innän saken kunde ” ordnas och stiftelsen upplösas. ” Under tiden "måste. Nils på ändra sätt skaffa si : nödiga pengar, och det var hi rvid som han konfronterades med bon- dans alla problem: i hela dess vidd. Under sin kamp för upplös- ningen av den Montanska stif- telsen ådrog han sig en del o-|' vänner. Alla se inte en sak från t igen -med. förnyade kraf-': nämligen : "li sig självt ofta ganska obetyds< iv så fal; om jag får fråga? ide som vi läste om 'i skolan; I samma synpunkt och så - spelar oförståelsen och: oridgörelsén in hos motståndaren, : vilket i'ex-' trema fall kan leda till mer eller mindre. aggressiva hand- lingar. sor . Sålunda ledde i "detta "fall aggressionen hos en 'knäreds- bonde" denne. till en: fi rsåtlig Je handling. . . Nils: hade varit. på en. "Köm- -runalstämma och det blev sent innan han kom på hemväg. Men det var månljust, så" han dock kunde. se att det var spänt ett rep ; tvärs över vägen i'tydig akt och mening att hästen: skul- le fällas av det. Och' sedan vet man ju aldrig. vad meningen vi- dare kunde : ha : varit, '. Alltså stannade Nils, . steg -snabbt av vagnen och medtog piskan föl- jande repet .som -”ledtråd”. in bland buskarna. Här överräska- des han av;en man som han kände. Det visade sig att han hade ' ett laddat : gevär vilket Ni's.” blixtsnabbt 'ryckte- från honom... Härefter uppstod en häftig ordväxling, som slutade med att Nils i 'sin upprördhet gav bakhållaren: ett riktigt .or-] dentligt kok stryk, varvid han randade upp” ryggslutet "med hästpiskans skaft. Och mannens gevär kastade Nils i Krokåns djup då han sedan strax passe- rade bron. Ina i : ,x> En". höst under 'rågskörden "hade det varit regnigt och man var mycket orolig: för den öm- tåliga. rågen.." Men 'så klarnade det upp ett. par dagar och blåste därtill ljumma vindar; som i det närmaste gjorde rågen' torr för inbärgning. -. Man hoppades e- -mellertid:. på ännu en' vacker SN linstorier om Nils Brånalt ' som, voro bjudna upp till kungen på' slottet. Kungen ville nog bli litet närmare bekant med oss , och höra hurdana .vi'var, Till: kring: . 2 — vill du ha ”grädde” i kaffet eller du vill. endast ha, en skorpa till det? . 1 grädde”, ”. — Det var mä ligt! Du ser ju ut som en godtemplare. med, svarta ”flugan” under hakan! '— Tackar för. komplimangen, sade. jag, . den likheten: skäms jag inte för! Men om jag hade varit godtemplare, och sett ut som en alkoholist då skulle jag haft anledning att skämmas av- | sevärt. . led Bra, sade kungen, och här får du en 6-stjärnig, ty du tål den kan jag förstå! Lä ot — Vad gör vi alla ”333” riks- dagsmän egentligen "hela tiden däruppe? frågade en gång en gammal man. "— Jo, vi sköter « om en väl- digt. stor get, som kallas riks- budgeten! = Vv > 2! — Står du då. för att mjölka den? > = ” -— Nej, nej visst inte! Det gör en som heter ”Viggforsen.” Du förstår det är en som kan kon- sten som ingen annan! i tolvmännens krets under bra många år. Har du några hi- storier att ' berätta från rätte- gångar? tyrvyrgYyYYrvyvyveyvyvyyVYTYY mig sa kungen då han bjöd om- :— Jo. tack, jag vill - helst ha ! det där skägget och: den stora." — Du, Nils Brånalt, har suttit g — Visst har jag det och just . Lördagen den 19 januari. 1952 RR 4 NILS BRÅNALT, ens fr Mora: träffade jag en gång ' ingeiv "mindre än Anders Zorr. Det gladde honom att han var känd "och välkänd som en Kung i konstens rike. — Du. vet :väl att jag "också har målat kungens porträtt? | undrade han. — Jovisst, och så det synner=" ligen förnämliga av drottning Sofia, men . hur... var det med7” oc drottnings ' Kristinas porträtt, ' som du skänkte till Mora kyr ka? sr I > Det är nästan en liten ro- - lig historia i samband. med den . gåvan ska 'du tro. . Då det var före . på kyrkstämman. om man . skulle mottaga gåvan, så var det en gammal: morakarl som frå- gade: : se "He ä väl klädd? annars så ' | förstår ni att det inte går ann, - om ho” ä än aldrig så grann! x- . — Vid det tilltalet då jag var uppe i höga norden blev jag ä- nu erinrar jag mig den här: » En: tjuv: var :överbevisad om UFör LT. av Erie Brånberg |. nn Nl oe es i dag och lät den stå kvar så att| hur-han "hade stulit söm en den den skulle kunna bli. så brå som | al ra: svartaste :korp. e möjligt. : Nils. var? dock. misstro- I frågade domaren honom öm han gen” "mot det. vackra vädret. och steg. upp i dagningen för. att se hur. det; artade: sig, Och då var himlen. ” "överdragen : av ' moln. Nils; fattade, ett snabbt beslut och väckte sitt fo k. Då man var färdigklädd ryckte alla omedel- bart ut 'och satte igång med i bärgningen... Efter några tim mars intensivs arbete hade man all rågen "under tak just då de första - regndropparna började falla. , Nu kunde man efter väl- förrättat. värv. gå ån, och äta frukost i-lugn och ro... Sedan man var: färdig med denna gick Nils "efter. sin ”smålandsbörs” och. betalte ful daglön till alla som 'varit med 'samt gav dem löfte om fridag . vilket var nå- gonting ' nytt. som man aldrig varit med. om” förut. "Från sitt: riksdags-. och uteliv hade: Nils: J:son Brånalt mycket att berätta och gjorde "det. gärna. Det: var särskilt” vid. de "årliga bjudningarna han höll på. julen för "sina ". hembybor under: det sista decenniet han levde. Och då var,det som oftast det 'skämt- samma som kom till uttryck. : Det . utmärkande för B, :som berättare.. var. den: -pondus: och intensitet, det liv och det själv- upplevdas' omedelbarhet 0: frisk het: varmed han ”drog” sina, Hi-|: 3 såväl .som i Detta "gjorde att liga ”saker”. fingo must 'och färg som gav der ,intresse sarnt tt gott” -underhållningsvärde: ; = En gång under. mitt första riksdagsår var. jag "bjuden til” greve "Hans Majeschiöld”. i dennes eleganta stockholmsvå- ning.. Jag förstod att han gärna ville imponera, var ej' så litet fåfäng och därtill led av en viss mindervärdighetskänsla. ” — Sedan då nu kar' sett | min |- grevliga våning kan jag, inom parantes nämna, att jag är släkt med kungen: — Det tror jag inte. Men hur — Du' vet ju att jag heter Hans Majeschiöld . och du ' vet ju också att kungen heter Hans Majes:ät. se Nej du, det är inte de Hansarna du är släkt med utan ”Hans oxe och hans åsna!” kr . — En- kväll var vi några tivt påverka mina” negativa å- -Iskryt”, citerade jag och tillade: Till slut kunde » framföra” : något . till. sitt försvar. : DÅ säger: den där" kra- baten såhär: -— Jo, jag i är absolut oskyldig och detta kan väl bli som en förmildrande omständighet! . + Träffade du "många allmänt kända personer när du var ute? ;— Jo, 'det hände - allt ibland. En. gång träffade jag t.ex. Fred- rik Böök. Han sade — Ni bön- der skal inte bara sträva efter att:få 1 öre mer för mjölken, ni skall ; intressera 'er också för litteratur. Men du kanske inte ens kan nämna en enda dikt av Tegnér? ENT ' — Det kan jag: "Och jag. kän 1.0, m.' ett bra citat av honom, sade. jag. Det lyder: ..”Här leve stolt-och fri - : : bländ fjällarna en ätt, : som självmant gör sin plikt - "och kräver” ut sin, rätt.” -'Det "är så bra sagt så jag skule vilja sätta det som motto för. hela 'bonderörelsen. Men härtill skulle jag : också vilja citera min högt :värderade 'fa- der, som lärde mig så här: : + ”Gör rätt' åt. alla så långt du förstår och hjälp din granne så långt du förmår; . men krusa för ingen”... «> En gång var jag i Öster- sund och "höll ett bondeför- bundsföredrag, Efteråt hade jag göra » visit hos" den bekante ”Petersson-. Arger”.. på Frösön, Alltså knackade, jag på Villa Sommårhagens dörr och P. B, kom själv och öppnade. Då jag, presenterat mig:sade han: : — Jaså, det är du din otäcke ungkarlsskattemotionär! Stig in i alla fal, men försök inte posi- sikter om äktenskapet! — Nej då, visst inte! ”Lägg du tungt och fast , din.-hand. i bordet och som ett "lejon kung- ligt ryt, och säg det rätta, vissa ordet, manhaftigt, utan flärd och en herre skall alltid vara herre i-sitt hus! — Just det, rien då förstår du att man måste vara ungkarl som jag! >. — Men tycker du 2 inte att du gärna kunde betala lite extra skatt för den dvärderliga för- månen ifråga. — Tyst nu, så skall du få hö- stycken nyinvalda riksdagsmän -| inte äro totalt. flintskalliga taga :|nazi-Tyskland ' med påföljd att god tid på mig och beslöt att i ven kallad att hålla ett föredrag i Blåsele, .'en by liggande, som: det sades; långt bortom ära och redlighet. Då jag kom fram ha-... de det redan sam'ats en hel'det ' gott folk "inne i skolsalen där” föredraget skulle : hållas. Emel- lertid ' förvånades jag- över att. man satt med sina hattar och mössor på sig. Men jag tog för givet att de -skulle taga av sig huvudbonaderna' då: jag" börja- de. SÅ skedde" dock ej. Mei jag kom” snart på en idé hur jag . skulle" få av dem deras kära. . hattar och mössor. ”A'la som - av "sig. sina huvudbonader”, sa- de jag och tillade: ”I södra" Sve- rige" brukar man nämligen . en= dast behålla. hatten på inrie om man är ; skallig”. Uppmaningen fick. avsedd ' verkan "och jag slapp””att tala för, en' hattprydd pub'ik. Det var ingen enda som. behövde 'skyla någon s., k. råå- > . DÖ MA — Då jag kom hem från min > tyäklandsresa och : var , bestulen på mitt fickur gick. jag in i' en. uraffär i Trelleborg för att kö-, pa:ett nytt. Här" uttalade : jag. mig ; en . smula klandrande om jag' blev utvisad.-Då jag . stod dörröppningen". vände :jag mig öm "och sade: ”Tycker : min-ut- ' visare 'om att se- "kunderna gå?” — I Göteborg träffade jag en gång Torgny. Segerstedt under ” det sista året som jag 'motione- rade om ungkarlsskatt. Efter det vi hälsat sade han: ”Herr Bråne ,: alt måste vara mycket spänstig, - inte sant”? ”Kanske det”, sva- rade jag, ”Och. herr Segerstédt s menar förstås att det sku Ié be. | ro på att jag envisades -med att tnotionera' så mycket; herr Se- perstedt ä är ju göteborgare”. - fö På tåget råkade jag en gång få” sällskap ' med "den" be=- kante” psykologen: Poul Bjerré. Jag talade då om för honom det | egendomliga förhållandet "att. lag så ofta i drömmen tycker ” rnig skriva. poesi. . Han. svarade då: ”Det - är säkert därför att herr riksdagsmannen ' tvingas att vara så prosaisk som vaken. . Tillvaron kräver både Poesi och ne prosa. ” : - " Båstad By ggnadsnämnden' i Båstad har till ordför: mästare Knut byggmästaren Kl ande nyvalt' verk. s Axel efter , Xxel - Hammi s änn de om icke. ' mera, EE N » V.. ord: oe trädgårdsmästare Gucrat Borge vad och- tillsyningsmän blev. he ra litet ur Frösöblomster! Knut Paulsson ' och kb - snickare Clarence Fredin rv mama VYSFFEFF ÖVA AMADA. AADAA | ; ; AAA AAA Ad AA AAA a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.