> höll," rt mm mee sonen vTrvYeerYeTr ON. vrYwgrYFer vYrervvevterevevv vVerrrevvryrYyYOYYYTY VYVYTEFVYYYYTTYTYYYYYYYEYTTTYYVYTIYTYYTYYTTYYTN N YYYYYYYTYVYYYYYYFYSTYSYYTEYY TATT. torsdagen den 2 24 januari 1952. As 5 s | ; + - . . & or —ÅBABOS TINA : Dt eo : N acts YrYFYYYYTTYVY Mrätskanmnren fd Vägfrågorna i Nyby blev . det stora diskussiohsämnet vid "drätselkammarens i Laholm första - sammanträde för året och - efter ”segslitna debatter . förordade DK. bildande av en Vägsamfällighet, Sammanträdet öppnades av - äldste , ledamoten ombudsman John Bengtsson, -- » vilken sär- skilt hälsade nyvalde ledamo- ten hr Julius Pettersson 'väl- kommen, . Till. ordförande. om- valdes — bokhandlande Einar Lindgren, som tackade för det förnyade förtroendet och fram- att stadens ekonomiska läge är bekymmersamt.och att största sparsamhet med nya anslagskrav. måste iakttas. :. Till : vice : ordförande : omval- des "hr ”John”Bengtsson och "kammaren . fick följande upp- -delning - på -: avdelningarna: fi- : nansavdelningen:- "Einar Lind- gren, ”. Ragnar ' Jönson, Folke Willgtrand, byggnadsavdelnin- "gen: Anton : Jönsson, Julius Pettersson, vägåvdelningen: " John - Svensson, John Bengts- . On. Till: inventeringsmän ut- ' - sågs första avdelningen: jämte Ne Kassainventering : skall kställas av: ordf. och v. ordf Ombud vid. mätningsförrättnin- gar blev ordf, och stadskam- Yrern, "Till vikarie för kommu- . -nalborgmästaren : 'vid dennes ledigheter ' utsågs ' stadskamrer ". Hellström,” : Från stadsfullmäktige. hade för :utredning. remitterats ett > förslag från hr. Ernst: Lager- berg öm att den pågående: ut- ". redningen. om; skapande aven vägsamfällighet för. Nyby” vä- gar skulle slopas.: Vidare hade "från hr Lagerberg jämté ett > flertal fastighetsägare i Nyby . inkommit” en - skrivelse; ' vari " dessa . begärde" "ett anslag ” på 3.000 kr under första året och >> 2.000 'kr under vartdera kom- st mande år för iordningsställande , Nyby Åägar.. Dettå: anslag ” skulle .omhänderhas aven kom- |.Ti mitté,' utsedd: bland fastighets! ägarna, själva. Dessutom skulle" um stadens väghyvel. få användas . pp. D 7 "av kommittén, ' -: Med anledning av - detta ha de utredhingsmannen, fortmäs- tare "Lönnerfors, Halmstad i. eri - skrivelse . framhållit, att. kost- naden för ett. .Jordningsställan- de av alla vägarna borde höjas . från ursprungligen - beräknade 14.600 kr "till'”18.500 kr; Någ- ra statsbidrag för' själva iord- " ningsställandet kunde: icke be- ' räknas för flera år framåt, där remot kunde för det årliga un- ”derhållet beräknas statsbidrag för två. av vägarna med c:a Ke 1.100 kr. årligen, Efter bildan- . det av en vägsamfällighet möt- te det inte hinder, att staden '/| " helt eller delvis åtog. sig det framtida -vägunderhållet. Ut " rédningen hade . hittills dragit - en kostnad av c:a 500 kr. och helt klart skulle - högst 1.500 kr. : Det blev söm sagt. en myeé ket lång, ingående;och: grund- lig "diskussion :för ,och;emot en det kosta” ".. vägsamfällighet och vilket som LJ bleve billigast för: såväl staden som för Nybyborna i det låriga. loppet. Det framhölls bl. a.. att största vinsten med en vägsami fällighet är att vägarna blir i- -ståndsatta och att. underhållet AA | sedan blir relativt litet vartill "även utgår "statsbidrag. Det mötte intet. hinder, att staden sedan bekostar: vägunderhållet där ute. Efter diskussionen blev ' det votering varvid först ett yrkande ' om bifall till. Nyby-. " bornas - skrivelse avslogs med. 6 röster mot' en, Därefter seg-' rade ett förslag, framlagt av , hr John Bengtsson att låta Lönnerfors fortsätta sin utred- . Ning med 4 röster mot 3. Dessa tillföll ett kompromissförslag framlagt. .av hrr Ragnar JÖn- son och Willstrand 'vari dessa ' föreslagit, 'att för första året lämna kommittén ett anslag på .3.000 kr, för att se vart detta ” kunde leda men jämsides med detta fortsätta bildandet av en San ofillighot. Nu går frå- - Ban vidare till: stadsfullmäk" tige varvid man kan bereda sig På en ny vägdebatt. | in skrivelse från polisper- "Bonalen om vissa, ändringar i TAdams Hällighet: dir: by). ij BOKHANDLARE EINAR LINDGREN; OMVALD TILL ORDF. fråga; om. lokalerna i "rådhuset överlämnades till. kommunal- borgmästaren : för utredning. En framställning från chaufför Ake Karlsson om tillstånd att få inköpa en byggnadstomt i grushålan i. Nyby bifölls- på vissa villkor. Priset sattes till 2 kr. per kvm. Hästbrunnens "placering på Hästtorget disku- terades och fick stadsingenjö- ren i uppdrag att sätta upp en brädställning i samma storlek. så att byggnadsnämnd 'oca drätselkammare gemensamt skall. kunna bestämma den lämpligaste placeringen. : På byggnadsnämndens för: slag beslöts att. kullerstensbe- läggning ' skulle bibehållas å och - Evas gränder i Gamleby, . att-införa ny” taxa för ritningsgranskning och att hyra kontor för stadsarkitek- ten i Rosengården. . Elektriker Erik ' Stellnert beviljades viss semesterersättning. Till vikai rierandé exekutionsbiträde för- ordnades '.' boliskonstapål Bror Torstensson... Sällskapet 'Jul- tomtarna befriades” från nöjes” skatt. - En framställning” från elek- triker "Sven Svensson om "att få "inköpa viss mindre del av stadsägan 89 kom även att be- röra frågan om utfartsväg från fabrikschef Helge Sandströms nybygge; vilket går över: 89: ans mark. Frågan överlämnar des till byggnadsnämnden för bättre -»ordriände men beslöts, att'icke sälja. någon väg vare sig till hr Sandström eller nå” gon annan. :- Hr. Gösta Nilsson erhöll”, tillstånd ''att försälja glass på Värnen "och Tivolitor- get samt på Idrottsplatsen mot en årlig avgift av 100 kr. : Polisman Per Carlssons- an- hållan om full lön under tjänst ledighet mot: att han. själv .beé talte vikärie,-avslogs. :' Cirkus Alténburg fick tillstånd att-så-+ der "april förhyra Till entreprenör ktriska . arbetena :i Brandstationen; antogs elektri- ker” Emil Johansson, /'- | | Från” Svenska ”Kommunalars -betareförbundet förelåg. upp- sägning > ”av ! gällande ”avtal: Samrealskolestyrelsens redogö- relse för apotekare Ferdinand Hansons fond lades till hand- lingarna. . Från stadsingenjören förelåg ' en redogörelse för 1e mätningar, som utförts under året 1951. Vidare' förelåg -för- slag >;-om ” kulvert ' vid : Mellby- strandsvägén - och -stödmur:i, Ågatan, -. vilka ärenden. skall utredas ytterligare. ; Re ln da Man är rädd för att fler kom- - prometterande avslöjanden " skall göras. : Tidningskriget i: Stockholm inställdes "plötsligt "på onsdagen. ST har inte en rad — enligt upp 1] gift inställdes publiceringen : av en del färdigt material; — och DN: refererar endast . några landsortstidningar: Det: lär vara professor — Ohlin: som- blåst eld upphör, Han har uttryckt folki partiets bekymmer inför val gången om den häftiga, polemi. ken fortsätter och drar flera av- slöjanden med sig — särskilt o- rolig . är ” man: inför Johannes Wickmans avslöjanden om på tryckningar under Iigsåren, - —L Förhandlingar. i med LO ända till halv. tre i. nått : STOCKHOLM i däg. en) Förhahdlingarna mellan LO ch Arbetsgivareföreningen på- gick till kl. 2,30 i nått, då de av- luppbyggnadens fnngskrigel > | Hemslöjd. [E 4 "Teatersälongen ” " påj Stadsho- tellet var fylld till sista plats i går kväll:när: den kände hem- slöjdsentusiasten, rektorn vid Stenebyskolorna Erland Borg- lund talade om Hemslöjd och hemkultur. Publiken var till all- ra största delen kvinn!ig men det var nästan ' synd; att int fler herrar mött upp; ty rektor ; Borglund drog faktiskt en lans för den manliga träslöjden. . i minst lika hög grad som för kvinnliga 'slöjdgrenar.”. Och av vad man fick. se både : i bilder. och på utställningen, så kan det göras trevliga saker i trä. : Att träslöjden i skolan också sökt sig nya vägar är till stor del rek tör Borglunds förtjänst. :” Halländska ” . Hemslöjdsföre- ningen Bindslöjden hade i an- nat” e ning av åtskilliga "hemslöjdsal- ster. : Det fanns en myckenhet dukar; både' vävda" och brode- rade;- det fanns draperityger — för övrigt. mycket piggt inrama- de . scenen :— och :kuddar,' det fanns arbeten. i. halm, korg och metall och: mycket annat. ...En synnerligen" trevlig '. avdelning av skolslöjd " hade -utställts av Engelbrektsskolan 'i Halmstad där ' "slöjdlärare ” Ölle Ryegård hade. lärt sina elever att göra alla de sorters leksaker i trä en ovan 'igt. ; vettig lärdom. "Borgmästare Axel Malmquist hälsade ... välkommen” och : kon- staterade, att föreläsningsföre- ningen kommit med en ny giv. som : blivit ett. prisvärt initiativ, De nedbrytande. krafterna": vår värld har fått allt för stort spel- rum,' sade, han, och i den pågå- ende: kulturdaningen har. 'män- niskan viktiga uppgifter i åter- tjänst. , . Hem- slöjden är. ingen museal: förete- else om än: den ärvt mycket av] framför allt: ut- gångna tider, och allrä.mest-kvalitet. Det sist- nämnda har kommit i -bakgrun: den för industrialiseringe £ heräslöjden. vill alltid: håEa |litetsbegreppet . "högt..:. Deri berika hemmen : och | vill. också hjälpa. d arbetsföra ' att "skaffa sig arbete. och dräglig utkomst. gen sysselsätta : ; dessa.” Ä fått nytt liv. genom, det. Oför. tröttliga arbete, som rektor. Er: land Börglund nedlagt.” Överlärare Carl: Carlsson : i ska: ”skolslöjden”: ombildad : och : "tillrättalagd skolans behov. Man - hår, på" en : förnyelse av, skolslöjden och den har också kommit mye= ket Sv vare rektor. " Borgtundr a sätt drag konstaterade |: rektor : Borglund : inledningsvis, att han Haft .en.mor, som stän- digt såg till, satt hennes sex poj- kar voro: sysselsatta med något han . fått : impulserna”?, för sitt av. ”ljusbilder gav:han sedan en intressant exposé, över de sven- ska hemmen, Kur .de såg ut när allt. 'skille; vara -gjört av indu- om växte, framinya miljöer. Ty- intrycket av vad han. .ville”ha 'det i första hand var Ellen Key, som. kom fråm med en förnyel- se: "av + hemmet ockhur Carl Larssons akvareller, jäsa och trivsamma som de voro, förde Hemkulturen frarmåt. . Men :det var - döck sedermera .professorn Carl Malmsten, som visade, vä- Ågen, som lärde folk att svensk! fur och björk kunde bli utom- ordentliga ' möbler, . som gav from och färg åt hemmet. Så gav han i förbifarten mn spark åt de funktionalistiska stålrörsmöblerna, som möjligen Passa på läkaremottagningar och kaféer men inte i hemmen, där de äro allt för kalla och ogäst- bröts, för att äterupptågas kl. 1. 30 i dag: vänliga. Hur 'man ,redan i sko- . lan kan lära pojkarna — varför OMM MALMA MAMA AMA MANA MÅ MA MARLANLAA AMAAASADAA RV FNITISIEN slutning till föredraget. anord- = : mycket. trevlig utställ- och. att det var av henne,-som |: livsverk .— att spånyttföda den |. svenska hemslöjden. :Med hjälp |: strin < och -hur'det:så småning- . värr får man nog -säga;, att :en |; del av bilderna: -verkade allt för |: ålderstigna för att ge det:rätta sagt; Han berättade så om- hur |: högst. på KULTUR OCH: HEMINREDNING, En pigg Jeksak från Steneby. inte flickorna? = att själva pla- nera och möblera ett eget hem genom. ;' skisser ” och :mode:ler, som de själva få göra upp, fick Den "”röda ' tråden. genom helal. föredraget var också hur. myc- | ket som händigt folk själva kan |. slöjda :och sätta ihop —; men ty värr äro ju inte alla så där för- färligt 'händiga' Han visade ock så hur. man med enkla" möbler och medel kan »komponera ihop riktigt” trivsamma kök. och rum.' > Al'deles 7 speciellt "framhöll han, vilket. man gärna: vill un- derstryka,: : bétydelsen.” av att sätta - något i "händerna redan på små barn, ”att låta dem 'ska- på och forma efter egen fantasi och att. de: gärna vill ha rörliga men "enkla saker att leka med. "Han visade också prov på pigga leksaker: som” gjorts." med enk- last "möj "iga medel." Talaren gav så 'hallänningarna” en. eloge för att.de hunnit. så' långt. i fråga om Korgarbeten och konstatera-; de vidaré” att'de” åld ingar, som] sysslar” med'hemslöjd, - får . ett vligare' intellekt och - blir ' myc- UU ket piggare. än andra, som inte k Har något för händer. : Rektor : Borg: und berättade vidare hur :hemslöjden . hjälpt många : ; partiellt "arbetsföra: till arbete,.; hur; flyktingar syssel- satts -och' mycket ; annat. Dä ter: fick. man: se" filmer från” y I kesskolörna' i Steneby, ett dals- ländskt paradis där man tycktes trivas :.al'deles' utomördentligt; gott." isade han ett 'par av hemslöjdsföreningens modellskåp, som > lånas ut.till intresösrade föreningar och' som 4 verkligen bjöd på många "pigga saker som". en ' pall, vilken "den lille ”minste: också kunde" ha till bil; eller. en ;' skoputsningslåda, i också var en liten köksste- ger och, mycket annat. "Och i. så trevligt sällskap ” gick tiden så fort, att man inte märkte, att han HÄN på i två och en halv timma. "Men "de, starka applå- X Öre [| sa KY $ Nr Fe , N a dc handlar” > ". förståndigt « +”40 sätt efter fo! länpe i Er er . Ni rd den gratis.” Fråga t att få "0A-offör» -|l Föreärag och film — Lions mer om FN, -[den på ett helt annat sätt; å. Laholm på måndag Club arrangör, Om FN och dess generalför- samling, säkerhetsråd och andra utskott läser vi dagligen i tid. ningarna. Men våra kunskapar om dessa . världsorganisationer Tr nogsinte mer solida, än att det inte skulle skada om de blev förbättrade, Ett utmärkt. tillfäl 1e härtill bjudes vid en FN-afton, som Lions Club'anordnar nu på måndag i Centrumbiografen. Fö- redragshållare blir kyrkoherde Albin: Rosengren från Göteborg, fl. ö, "ledamot av styrelsen för Västsvenska FN- -föreningen, Vi- dare blir det visning av två fil- Me-döden i "farten" > me-döden — - | stoppa : |Senaste nyttan st . CAIRO (TT. — Reuter) ' : Egyptiska regeringen har pu- blicerat texten till en" varning, som den tillställt Sverige, USA, Storbritannien, Frankrike, Hol- land och Norge mot att skicka marinstyrkor till Suezkanalzo- nen. ”Egyptiska regeringen kom- mer att betrakta det som en o- vänlig för att inte" säga fientlig handling mot Egypten -om nå- gon tredje part skickar krigs- fartyg till kanalzonen under fö- revändning att hjälpa den fria sjöfarten genom denna vatten” väg. Egyptiska regeringen kan inte ” tolerera en dylik åtgärd som den skulle "betrakta som ett direkt deltagande i den brittiska :KÖR VETTIGT aggressionen i kana' zonen”, he ter” det, . Se ä Egypten varnar Sverige att gå I krig I I Afrika! - Ryskt. stöd: "åt Egypten, : CAIRO. (TT, — Reuter). Sovjetunionen skall försöka ämna ekonomisk och politisk hjälp till alla nationer i Moller= sta Östern som strävar efter att befria ' sig från västmakternas herravälde, säger utrikesminis= ter Wysjinskij. UD känner inte till något not, Någon sådan framställning har'- inte: ingått från egyptiskt håll, meddelar 'utrikesdeparte=- mentet, Sverige har över huvud taget inte anmodats att delta i några som helst åtgärder i ka- nalzonen. : os s lär det t någon, som hår märkt, att det tidigare" så "omhuldade talesättet. om” den efterblivna landsbygden mer: öch: mer | för- svunnit? Man talar och skriver inte längre i lätt nedsättande ton om. ”landet”: och dess befolkning. De där tongångarna har helt en: kelt tystnat, självdött och ersatts aven känsla av respekt. för en upplyst och i alla avseenden mo- dern samhällsklass; Numera går det inte; för några pedanter och hälsoprofeter + från ' storstäderna att': kuska omkring : ute” på" vår svenska laridsbygd och skriva om lort. och ohygien i stil med vad Lubbe" Nordström gjorde på -sin tid. Den svenska bonde- och arbetarklassen : nivå,:och. inte, minst. under efter- | krigsåren har + våra - bondehem fått” genoräigå en - grundlig, och! i många : fall välbehövlig: restaure- ring," Kontanta' pengar :har' kom" mit "in och de har omsatts i.re. jäla. grejor och moderna och. fina hus, > Den; 1 bekvämligheter; värmeledning "och. badrum, ljusa, fnna' rum och "många fines som inté' ens städernas husmöd- med ” det.” gamla; talesättet;:om" dumma bönder. och mycket: mera i den stilen, och väl är det, ” Men det' är nog så; att det: fd bygden nu och för femtio;år till-- baka i' tiden.:' Det - gäller minst matsedeln. Ifråga om; födan förekom 'det förr mest: salt. mat i. de svenska hemmen. ute-'på” landet, ty färskt. var "inte .så lätt: att anskaffa, Nu? "när ”köttbilarna far "omkring "till. varenda, v stuga en -å "två gånger i veckan, sånär ilja och förse sig. Nuförtiden lämnar de flesta. lant. brukarna ifrån sig fläsk, kö mjölk till andelsföreningarna mot kontanter och köper sedan till husbehov i affärerna”. Vilket. blir: till mindre 'besvär i hushållet; och ch färskare . föda för. dagen. Men 'för : en fyrtio—femtio- år sedan tedde sig dessa förhållan: man då; tittade in 'i ett svenskt. bonde-. eller . allmogehem' och stu- derade' vardagsmatsedeln en; SmuU<. - la, skulle. man: finna” den tämli.'| tl gen s enformig. Vad: som? 7 bjöds varierade naturligtvis ” efter om: .Jständigheterna, ävenså efter: brus. ; ket:i olika landsändar. Det: var | NS. kanske bättre vardagskost i ett -N:| fetare landskap än i ett magra=; Te, vilket. man ' kan förstå, men derna vittnade : om: stor: upp- varmt tack till "rektor, Borglund och heppades på att hemslöj- den skulle vinna allt vidare: in-' steg i skolorna. Han överläm” nade cckså som ett minne; från Laholm , ett fat i Janikeramik] med de tre laxarna på. Och :ut=; ställn:ngen kan man få se i dag också. ' . ! Tel, AAA User lag sa rr A AAA SA AMA MAA RAAA AS man" så en:instruktiv inblick i. |- står ;på..en hög rar har tillgång till, Det är: slut. en himmelsvid skillnad på dands- skattning. : Å : Folkskollärare ' Sven 'HDilje- 1" strand framförde ” också . ett i huvudsak var "det nog rätt Tika ifråga om ensidighet, ' >". Om man ' exempelvis tar Små- land, vilket landskap, åtminstone på den tiden, räknades /till de magrare, så såg en vardagsmat- sedel "ut ungefär på 'följande sätt i ett vanligt bondeéhem: Frukost: kaffe med grovt bröd öch i sm ofta med' salt sill .som. sovel; då | smör eller ost 'saknades, ” Mid. dagsmålet: kunde, ju varieras me? ra med stekt eller kokt mat, men för det mesta bestod det av por tatis och. fläsk "eller sill och så mjölk och. grovt. bröd, Och kvälls maten, bjöd . enständigt på” gröt av mjöl, eller gryn med den. en- visa; salta sillen som: sovel, Den salta '. maten. :dominerate, då färskt: ej stod att få:på närmare håll, : Man erinrar: sig den "gamla vällingklockemelodien från förna dagar: ,; ”BIå : välling,; salt .sill Lathundar, kom in; I de fattigare heminen war :det” ännu enklar”i' kostväg, och där : :|”förslök”. man: sig tinte, på mat som Kommer”. från ”stor- städerna ut” på landsbygden, bet höver. numera inte. sakna några Där - finns” både: sovlet. En gammarr;strixhistoria om en sockenskräddare" och! hans: lärling -- förskriver"; sig. -'kanské'] måliden och. utbrister--indign | lerbten? > hunn ! 3 -heller”så jofta på. bördet som Hi, utan” det vär”. mest renå: rågbrödet. " Nu köper man, även "i lanthushållen, sJgänna : v färdigbakade brödsoter slför att spara tid och arbete; Ver |té" planterades sparsamt "och på de flesta: "lantbruken” inte alls, Nu har denna produkt blivit , tämli-' gen. allmän, och i. de flésta” hus- hållen har man» terhyöl av egen skörd. ; öd sa Matdrickat bostod. förr uteslu- tande: äv mjölk ' samt någon gång särskilt, . under ”skördetiden och |'vid större Helger, av 'hembryggt dricka, Nu kommer den så kal- lade ; ”drickabilen” - regelbundet åtiiinstone en gång i veckan och |ävlämnar. direkt från bryggeriet. Nästan. allt. man. behöver i ett | lärnthushåll, kött, fläsk, fisk och till och. med grönsaker, kommer med -bil fram. till dörrarna, 'allt färskt och fint. Motorismen' har, så att säga, förenklat kosthållet för : husmödrarna på landet och gjort .det mera bekvämt och om- växlande. . Det är inte fritt -utan att man blivit en smula bort- på landet står knappast efter den fom nägot särskilt går det nästan "lutanpa.' Ett: bondekalas -nu för 1 tiden går inte av för hackor. Då skall det vara massor med mat och särskild kok- och serverings. hjälp. o .s. v. I de flesta sock- nar på landet finns det nu också ett eller flera pensionat, där man, till' exempel vid bröllop eller be- gravningar, lastar av hela besvä- ret. : med" hushållsbekymren på dessa mot. kontant betalning. - rsDylikt. var okänt på landet för en fyrtio—femtio' år sedan. på fick man allt rusta själv och mat sedeln var, om än bastant, avse- värt, enklare, Då förekom inte, PSN från "den tidens: kosthåll;> Mästef överraskar sin gesäll vid 'kvällss skämd också.” Vardagskosten ute . i”städerna, och är det då fråga | s + M Na - a s Isom nu, färdigbeställda bakverk ” Joch efterrätter, utan man lagade den såkallade: ”förningen” själv. . ' Kalasanspråken var hällor inte så uppårivna. då som nu, En gam. : hal; smålandslistoria kan kan- eke ge ett lite hum om detta, Det . var storkalas i en av bygårdarna 5 ”loch odalmannen Per-Johan'.: var även inbjuden, Btteråt tillfräga- des han, av någon om det var ett bra kalas, — Tror ja dä, svara- de Per Johan, dä va rent herr=. skapsmat, Där va bå bruna: bö. ner. &' ansjovis -&. on hel massa annan kväkelskap, — . : Vid” ett annat ”byltalas” beskrev. en gumma. anrättningarnas över: dåd; för de 'hemmavarande' på | fötjände sätt? — Ack; Ack, åck, : ett sånt: kalas: Där va Inte snind- : 3 än: tre soters ”köpemat", bå - I måkaroner, : bruna böner & pros dikantsoppa.”. ,. (Den senare rät. / ten: bestående 'av. (fruktsoppa med russin; och. sviskon). Man. var. tydligen in e "så bort- skämd.vifrågar om :kalasmatv då Frågan är, om inte nus, tidens '; nspråk . på mat, även ute: på landsbygden, : blivit lite ' för överbetonande 1 vissa fall. I och med tillgångar -och bekvänglighe.' t sen. "öch bortskämd, och snart ingenting gott nog. : « Allt har funnits 1 överflöd och! den lilla bönen om .”vårt dagliga ””..har kanske falllt i glömska urider ”de goda" dagarna, Men . méd "tanke på de allvarliga tider rgade värld, så vore det . 1nog inte ur vägen, om, den kom- : mel åtanke igen för litet var... LIGGER DET SNÖ: fis ML. "på förvinterns is, är det sär- skilt förrädiskt, Snön försenar >tillfrysningen.. på djupet, och "även vid stark frost kan det. " länge vara: osäkert. Ispiken . och dubbarna är en bra livför- . säkring. Md : Svenska Livräddningssällskapet, . korseller, korse- Utomördentlig pass >. " form, bästa kvalité, >. prisbilliga,. - största "Bortering 'i É FTrikåmagasinet : Storgatan . Tel. 314 . + > Laholm . oe ter har man hunnit bli en Bmula". . äder på ; många ' håll ute I'"' NIST TT TITT EI TI FEVEYTEVSEVYTSTYTTYSTYTNYTT Tra — ears
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.